Kapitel 3
Sunes historia- Att återta kontrollen i sitt liv
En mörk decembermorgon 2001
förändrades mitt liv.När jag klev upp ur sängen kände jag
mig ostadig och högerbenet fungerade inte bra. Snart upptäckte jag
den ena förändringen efter den andra.
- Högerbenet släpade och gångsträckan var ytterst begränsad.
- Även höger arm fungerade sämre, speciellt lill-, ring- och långfinger. Nu blev min handstil verkligen en doktorsstil. Jag kunde inte heller lyfta upp armen i huvudhöjd.
- När jag såg mig i spegeln hängde ena mungipan ned.
- Mitt tal blev sluddrigt och dessutom hittade jag inte orden.
- Känseln på läpparna och tungan var nedsatt. Jag fick svårt att svälja och när jag skulle äta fick jag hostattacker.
Sjukdomen
multipel skleros hade tagit kontrollen i mitt liv. Efterhand
upptäckte jag att kroppsdel efter kroppsdel var påverkad. Jag åkte
till jobbet på förmiddagen men blev tvungen att avbryta det. Jag
tog kompledigt först men symtomen gick inte tillbaka och efter
någon vecka blev jag sjukskriven. Värst av allt var nog att jag
inte kände mig vaken. Jag gick som i en dimma. Jag hade dålig
uppmärksamhet. Exempelvis om någon kom i närheten av mig märkte
jag det inte förrän denne någon var helt nära och då skvatt jag
till. Det var svårt att svälja. Tungan, läpparna var bedövade
som efter en tandläkarspruta. Då jag åt fick jag ofta hosta efter
att litet av födan råkat slinka ned i luftvägarna. Jag hade inte
kraft att hosta upp ordentligt, och när jag blev förkyld ville
infektionerna gå ned på djupet i luftvägarna. Det var inga
trevliga symtom och jag blev rädd. Vad skulle hända om det blev
värre. Jag hade inte varit speciellt orolig för mina symtom
tidigare, men nu började jag verkligen fundera på framtiden. Var
livet slut nu? Bilder från barndomen då min mosters man låg svårt
sjuk i MS dök upp. Jag var inte deprimerad men orolig för
framtiden. Egentligen fattade jag nog inte vad som hade hänt.
Jag hade under rätt många år haft episoder med lättare
neurologiska symtom och däremellan känt mig frisk, men från och
med denna i dubbel mening mörka decembermorgon tog sjukdomen
multipel skleros kommandot i mitt liv. Symtomen från december 2001
kvarstod i flera år och idag, tio år senare, är jag inte fullt
återställd men känner mig i stort sett frisk. Här skall jag
beskriva hur jag återfått kommandot i mitt liv. Jag har tvekat om
jag skulle använda orden återfå eller återta kontrollen, men
väljer att skriva återfått. Exakt varför jag mår bra idag kan
jag inte med säkerhet säga. Troligen är det är många faktorer
som spelat in, alltifrån att min sjukdom inte är av den mest
aggressiva typen till olika livsstilsfaktorer som diet, träning och
ett liv med mindre krav och stress. Och kanske det viktigaste av
allt: Jag har försökt ta reda på vad jag själv kan göra, vilket
innebär att jag börjat ta kontroll över sjukdomen. Detta har inte
minst en stark placeboeffekt. (Placeboeffekt: Vid
läkemedelsprövningar brukar man jämföra en verksam substans med
icke verksam substans, eftersom man vet att bara det faktum att man
fått ett medel insatt ger en viss påverkan som kallas
placeboeffekt.) Man kan se placeboeffekten som en del av kroppens
självläkande förmåga. Att brutna ben kan läka tar vi för
givet men kan självläkning ske även vid MS? Det finns en av
studie av placeboeffektens påverkani
på antalet årliga försämringar (skov) vid MS. Den tycks minska
skovfrekvensen med 6.2 procent per år. Tron
och en viss tillförsikt kanske inte kan försätta berg men 6.2
procent verkar den i alla fall göra.
Om
fysisk Träning
Den fysiska träningen har haft
en stor betydelse för mitt välmående. Från
och med 2002 blev jag sjukskriven och därefter blev det
”sjukpension”.Vid den tiden var jag inte alls inne på att sådana
saker som att diet, träningsprogram och liknande kunde ha inverkan
på MS. Det var helt enkelt en sjukdom där immunförsvaret löper
amok och angriper det egna nervsystemet. Orsaken till detta var höljt
i dunkel och man kunde inte själv göra nånting åt det. Det var
mera en fråga om vilken typ av MS det var och hur aggressiv den var.
Rehabilitering och träning kunde temporärt göra att man fungerade
bättre men i stort vilade framtiden i sjukdomens händer. Numera
tror jag att regelbunden träning inte bara varit bra för stunden
utan också har påverkat förloppet av min sjukdom.
Tidigare ansågs att träning kunde vara skadligt vid MS och att man borde vila för att spara energi till det man verkligen behövde göra. Numera vet man att fysisk träning har positiva effekter bland annat på den uttalade trötthet, som är vanlig vid MS och många andra kroniska sjukdomar. Träningen skall vara regelbunden. Slutar man träna upphör de positiva effekterna för personer med MS iiliksom för alla andra. Kondition, smidighet, styrka är färskvaror. Lyckas man göra träningen lustfylld ökar sannolikheten för att man vill fortsätta. Även om många upplever positiva effekter av träning under en rehabiliteringsperiod slutar man ofta träna efteråt med resultatet att effekterna försvinner. För många finns en möjlighet att ta en viss kontroll över sin sjukdom genom att ta tag i sin träning.
Jag har aldrig varit någon träningsfreak men har i korta perioder satt igång med att jogga eller något annat. Det blev aldrig riktigt roligt och jag slutade. Numera går det inte en dag utan att jag tränar en till två timmar. Det är dels ett kombinerat gymnastik- yoga program och dels promenad eller joggning. En dag utan träning skulle numera kännas tom, men det gäller att rutiner och enformighet inte får ta bort lusten att träna. Variation och förnyelse stimulerar motivationen. Sedan jag tog med kameran på mina promenader blev dessa roligare. Kameran blev ett sätt att ta en ordentlig titt på omgivningen, ett sätt om man så vill att fånga nuet. Träningen fick jag på köpet med fotograferandet. Det finns undersökningar både på hundariii och människoriv som visar att träning som är rolig har bäst effekt. Lustfylld träning gör både att man vill fortsätta och den ger bättre resultat. Ibland känns yoga och gymnastikprogrammet lite tradigt men genom nya rörelser och ställningar minskar tristessen. Att delta i en yogagrupp varje vecka har också gjort träningen roligare. Att träna till musik kan göra den njutbar. På det lokala badhuset kunde man en period simma och lyssna på klassisk musik. Jag har också sett många som joggar medan de lyssnar på musik. Så småningom blir träningen en njutning i sig och det gör att man vill fortsätta.
En god rådgivare är bra för att kunna träna med bäst resultat
Oavsett om man är handikappad eller inte har träning positiva effekter.v Min fysiska aktivitet har på lång sikt givit goda effekter men det finns också risker med träningen. Efter hand har jag lärt mig och lär fortfarande var mina gränser går. Jag började träna ganska snart efter skovet i december 2001. Jag var i god fysisk trim innan, men den konditionen var som bortblåst då jag vaknande upp den där decembermorgonen. Jag klarade bara av mycket små ansträngningar innan jag blev totalt uttröttad. Jag gjorde några fel i min träning. I en artikelvi i Läkartidningen om fysisk träning vid neuromuskulära sjukdomar som postpoliosyndrom, ALS med flera skriver man: ” Effekt av träningsprogram och råd skall följas upp noga. Risk för överbelastning skall beaktas. Råd bör ges om den egna fysiska aktiviteten avseende intensitet, duration och fördelning av pauser”. Dessa rader gäller vid MS och även andra kroniska sjukdomar. Här är några exempel ur min historia.
- Förebyggande vila:
Jag tränade men vilade inte på rätt sätt. På mina promenader
gick jag tills droppfoten i höger ben kom och därefter jag blev i
stort sett utslagen av trötthet resten av dagen. (Droppfot=
förlamningsymtom som gör att man inte kan lyfta upp framfoten då
man går.) I samband med rehabilitering på Vintersol lärde jag
mig att vila innan besvären kom och så småningom kunde jag helt
undvika droppfoten. Jag lärde känna min gräns. Efter det blev
gångsträckan successivt bättre. Om jag gick cirka 50 meter då
det var som sämst, har jag idag ingen egentlig bortre gräns för
hur långt jag kan gå.
- Träning av specifika
funktioner: Till en början trodde att jag att träning
enbart genom vanliga dagliga aktiviteter var tillräckligt. Första
sommaren snickrade jag på en veranda. Det var nyttigt. Genom att
slå i några spikar per dag blev det så småningom en veranda.
En erfarenhet som jag senare haft mycket nytta av. Men metoden med
träning genom dagliga aktiviteter fungerade inte helt igenom bra,
och när jag sedan lärde mig att träna specifika funktioner som
balans, finmotorik ledde det till snabba resultat. Det är viktigt
att ha kontakt med sjukgymnaster eller andra som har god kunskap om
träning vid MS eller vilken sjukdom det nu är.
- Nedsatt upplevelse av
känseln i kroppen. Efter en period med knäböjningar fick
jag akuta knäbesvär. Besvären kom på någon dag men det tog
flera år att bli av med dem. Mina varningssignaler från knäna
fungerade inte perfekt utan kändes först när när det var mycket
besvärligt. Vid träning skall man vara uppmärksam på att man kan
ha försämrade kroppssignaler vid MS. Vid andra åkommor kan man ha
exempelvis leder som är känsligare än normalt för belastning och
måste ta hänsyn till detta. I liknande situationer kan erfarna
rådgivare förebygga en del besvär.
Minska oron för framtiden och leva i nuet.
Den regelbundna träningen gör att jag idag känner mig ganska frisk. Andra livsstilsfaktorer har också varit betydelsefulla för att jag blivit bättre och inte längre känner mig utlämnad till sjukdomen. När jag höll på med verandan bekymrade jag inte alltför mycket över hur jag skulle orka göra den färdig. Jag kom ihåg en berättelse om en gammal och skröplig buddhistisk munk som flydde över Himalaya. När någon frågade hur han kunnat klara strapatserna, svarade han kort: Ett steg i taget. När jag snickrade på verandan gällde: Ett bräda i taget. Hur slutresultatet skulle bli bekymrade jag mig inte om. Dessa tankar har jag försökt överföra till hur det är att vara sjuk. Jag frågar varje morgon efter meditation och yoga, hur jag mår just för stunden och ofta känns det bra i hela kroppen. Hur det blir i framtiden tänker jag inte på just då. Jag tror att försöka vara i nuet sänker stressnivån i kroppen.
Jag har mediterat av och till i ganska många år. En enkel meditation, där jag iakttar andning och försöker att inte tänka på något annat. Efter att jag började träna yoga regelbundet får jag en del meditationseffekter där. Med yogan blir balans och kroppskännedom bättre. Eftersom man delvis lyfter sin egen kropp i yoga blir det även en del styrketräning. I yogan är kontrollerad töjning och spänning av muskler viktigt men det skall följas av avspänning. Därigenom sjunker hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens och man känner sig lugnare. I sådant avslappat tillstånd blir man mer mottaglig för att ändra sitt tänkesätt, finna nya vägar, finna lösningar. Vilken typ av avslappning man finner bäst varierar från person till person. Några slappnar av genom att jogga, andra av att läsa en bok, lyssna på musik eller måla. Huvudsaken är att det fungerar och att man lyckas varva ned. Jag tror avspänningseffekten hjälper mig att få en mer avspänd attityd till sjukdomen, att få känna ” Just nu känns det bra”.
Att skriva har också hjälpt mig få perspektiv på sjukdomen
Efter att jag blev sjukskriven på grund av MS började jag att skriva om vad som hänt. Mina kognitiva besvär gjorde att det gick lättare att koncentrera sig på att skriva än att läsa. Skrivandet har hjälpt mig att få ett perspektiv på min totalsituation. Genom att skriva ner sina funderingar och sätta ord på tankarna blir de tydligare. Det finns en del forskning viiom att skrivande kan vara läkande. I en studie fick en grupp personer med astma och en grupp med reumatoid artrit skriva om det värsta de varit med om i sina liv. De skulle inte visa upp det för någon utan bara skriva ner det. Sedan följde man upp dem efter några månader och då visade det sig att astmapatienterna hade fått bättre lungvärden, medan patienterna med ledsjukdom hade mindre tecken på sjukdomsaktivitet när de jämfördes med kontrollgrupper. Jag hade en lång period en del kognitiva besvär med bland annat minnet och svårigheter att hitta ord. Skrivandet har också hjälpt mig träna upp lite av dessa nedsättningar.
Min erfarenhet av kost och sjukdom
2004 ”drabbades” jag av nästan helvetisk klåda och utslag.
Det var närmast outhärdligt. Det fanns förmodligen flera orsaker
till det. Mycket bad i starkt klorerat vatten, för mycket sol och
reaktion på medicinering. Klådan och utslagen var ett exempel på
att jag belastat mig med alltför många påfrestande saker för
huden och till slut bröt symtomen ut. Allt eftersom jag plockade
bort den ena påfrestningen efter den andra blev det bättre, men
det ville inte försvinna helt och hållet. På morgonen var jag
oftast besvärsfri men på kvällen kom symtomen med klåda och
frossa. Kunde det ha något med kosten att göra? Något retande
ämne som hann gå ur kroppen under natten och sedan laddades upp
igen? Jag hade nyligen träffat en person som hade andra besvär än
magsymtom på grund av glutenintolerans. (Hon hade haft svåra
neurologiska symtom). Kunde jag också ha glutenallergi? Gluten kan
ge hudproblem. Jag beslöt mig för att börja med stenålderskost
och undvek därmed både gluten och mejerivaror. Jag skrev på min
blogg viii
den 24 januari 2006: Igår började jag med stenålderskost.
Tyvärr gjorde jag ingen daglig uppföljning av koständringen men
mitt minne säger mig att klådan försvann ganska direkt inom en
vecka eller så. Jag gjorde försök att äta gluten igen men då
återkom klådan. Det här med att ta bort många ämnen som man
misstänker man inte tål ur sin kost kallas eliminationsmetoden.
Sedan sätter man in det ena ämnet efter det andra och ser om man
reagerar. Metoden kan användas även beträffande annat än kost,
till exempel om man misstänker tvättmedel, tvål och liknande. I
mitt fall gav alltså gluten symtom.Det här fick mig att fundera en del på kost och MS. Jag läste jag boken Taking Control of Multiple Sclerosis av George Jelinekix Han är professor i akutmedicin i Australien och fick sjukdomen MS i slutet av 1990-talet. Han satte då genast i gång med att läsa allt som fanns att läsa om MS – 19000 forskningsartiklar men dessutom mycket från alternativ medicin. Han omvärderade totalt forskning av den amerikanske MS läkaren Roy Swank. Denne hade följt ett stort antal patienter i 35 år och funnit att de patienter som lyckats hålla en diet med begränsning av mättade fetter till under 15 gram per dygn hade fått ett mycket gynnsam förlopp av sin sjukdom. Swanks rapport om detta hade helt nonchalerats av forskare och läkare världen över eftersom det inte var en studie som var kontrollerad enligt de normer som fanns i forskarvärlden då den kom ut. Att den startats i början av 50-talet då andra regler gällde togs ingen hänsyn till. George Jelineks bok gav mig ytterligare en kick att lägga om min kost. Jag minskade nu på mättade fetter förutom att jag skippade gluten och mejerimat. Dessutom skrev George bland annat om träning, om D-vitamin och olika sjukdomar, om meditation vilket också inspirerade mig. Hans bok gav mig en mer positiv inställning till framtiden. Jag översatte hans bok till svenska eftersom jag såg ett stort behov av en sådan bok. Emellertid fanns inget intresse hos något förlag att ge ut boken i Sverige.
Jag ändrade min kost och äter nu en sorts medelhavsdiet- en diet som anses vara nyttig och förebygga olika sjukdomar. Stora undersökningar xvisar att det minskar riskerna för att insjukna i hjärt- kärlsjukdomar och olika cancersjukdomar. Allra bäst effekt har det på riskerna att insjukna i degenerativa hjärnsjukdomar! Kosten är i stort sett den som George Jelinek rekommenderade i sin första bok om MS- Taking Control of multiple sclerosis och eftersom dieten inte kan sägas vara 100 procent vetenskapligt bevisat verksam just för MS är det i varje fall en hälsosam kost i det stora hela och på det sättet bra för mig som MS patient. Jag kan inte blunda för att jag blivit avsevärt bättre sedan jag började med den. Hjärndimman har försvunnit. Och att jogga uppemot en mil som jag idag kan göra skulle ha varit helt otänkbart 2006.
Ungefär så här ser min diet ut:
Om kött:
Den animaliska diet Jelinek numera rekommenderar är fisk och skaldjur. Jag äter dock fortfarande kyckling och kalkon samt dessutom kött från vilt (främst älg). Syftet är att hålla nere mängden mättat fett.
Fetter:
Vad beträffar fett är jag ganska restriktiv såtillvida att jag äter i princip inte några mejerivaror. Det finns dessutom teorier om att proteiner i mjölk skulle kunna vara inblandade i utvecklingen av MS. Jag läser alltid på innehållsdeklarationen och avstår från de produkter som innehåller mycket mättade fetter och omega- 6. Jag vill absolut inte äta härdade transfetter. Överhuvudtaget försöker jag att äta så lite "processad" föda som möjligt.
Till stekning använder jag faktiskt vatten, möjligen kan jag blanda i lite olivolja på slutet. Problemet med olivolja och även rapsolja är att de nyttiga fetterna omvandlas vid upphettning.
Jag använder inga margariner eller liknande och försöker att få i mig mest av omega-3 samt enkelomättade fetter som olivolja. Rapsolja går också bra exempelvis till sallader. Oljor med mycket omega-6 undviker jag.
Jag äter en hel del fisk och skaldjur då dessa ofta har en bra fettprofil med omega-3.
Äter ägg men utan gulan som innehåller en del mättat fett. Äggvitan är mycket protein ( protein heter ju på svenska äggviteämne).
Teorier bakom denna fettstrategi:
- Cellmembran blir mer plastiska och hållbara med lägre halter av mättade fetter. Dessa har en högre smältpunkt och kan ge stelare och mer lättskadat membran. Cellmembran omger alla kroppens celler inklusive nervceller i hjärnan. Vid MS skadas myelinskidorna som omger en del utskott på nervceller där nervsignaler transporteras. Myelinskidorna består av tätt packade lameller av cellmembran. En teori är alltså att ett överflöd av mättade fetter gör cellmembran mera sårbara.
- Omega-6 ger upphov till signalsubstanser i immunförsvaret som främjar inflammation medan omega-3 tycks främst medverka till bildningen av antiinflammatoriska signalsubstanser.
Försöker undvika "snabba " kolhydrater. Det innebär att jag äter mycket lite potatis, helst inte vitt ris, men äter ibland vildmatiris och råris. Undviker "sockrade" produkter. Det blir mycket grönsaker och frukt av alla sorter. Jag försöker äta grönsaker med så olika färger som möjligt, så kallad regnbågsmat. Jag dricker en del tranbärsdryck för att förebygga urinvägsinfektioner, vilket jag fått problem med som följd av MS. Jag försöker dock mer och mer gå över till tranbär utan tillsatt socker.
Proteiner:
Förutom fisk, kyckling, kalkon och vilt äter jag en del baljväxter. Sojaprodukter innehåller proteiner. En del sojaprodukter kan användas som ersättning för mejerivaror. Det finns bland annat yoghurtliknande produkter.
Tillskott:
Jag försöker att få de
näringsämnen, vitaminer jag behöver via kosten och undviker
kosttillskott. Jag tar dock två saker.
Vitamin B: Eftersom det blir lite kött äter jag tillskott
av B vitaminer . Dels ett komplex som innehåller samtliga B
vitaminer samt en speciell tablett med vitamin B12.Vitamin D: Det finns mycket forskning om samband mellan sjukdomar och D-vitamin, multipel skleros och D-vitamin. Det har skrivits tjocka böcker om detta och på nätet kan man hitta mängder av forskningsrapporter. Det finns ett antal små studier med MS-patienter som visar att den halt av D-vitamin man har i blodet påverkar hur många skov man får och hur handikappad man blir. I norden gäller följande: Från oktober till och med april bildas inget D-vitamin eftersom solstrålarna inte innehåller tillräckligt med UVB den mörkare årstiden. Annars bör man vara i solen cirka 20-30 minuter mellan klockan 10-14 för att få dagsbehovet. Är man äldre och/eller överviktig tar det längre tid. Man skall inte ta solskydd eftersom detta stänger ute den rätta strålningen. Med denna korta tid i solen finns inte några risker för att få brännskador med hudcancerrisk. Är man orolig för detta kan man ta tillskott i stället. Jag äter tillskott av D-vitamin de dagar jag inte får tillräckligt med sol för att bilda dagsbehovet.
Mina erfarenheter av denna kost:
Jag har alltid gillat grönsaker och frukt vilket gjort att min medelhavsdiet inte är något problem. Vad som var svårt var att inte äta något smörgåsfett, ost eller ett gott pålägg. Jag gillade också mängder av olika brödsorter. Det glutenfria brödet ger inte alls samma smakupplevelser. Men har man att välja mellan klåda, utslag och mindre smakligt bröd, väljer man det senare. Lyckligtvis har det kommit en del gott glutenfritt bröd de senaste åren. I viss mån har jag saknat en del kötträtter. Jag "syndar " ibland men försöker att låta bli och jag följer dieten ganska strikt. Att "synda" någon enstaka gång tror jag gör det lite lättare att följa dieten.
Jag gick upp ganska mycket i vikt i samband med att jag blev mindre rörlig i början av 2000 talet och dessutom gjorde kortisonbehandling (på grund av klådan och utslagen) sitt till. När jag började med först stenålderskost och sedan "Jelineks diet" gick jag ner allt jag gått upp och mer därtill och väger nu ungefär detsamma som jag gjorde som fjorton-femtonåring. I början var jag lite orolig för att viktnedgången inte skulle stanna upp men det gjorde den.
I början av dieten blev magen oroligare men efter att jag började äta blåbärssoppa lugnade den ned betydligt. Blåbärsoppan vill jag inte vara utan och tar med mig den till Teneriffa då jag åker dit under vintern. Det blev också mycket gaser av alla grönsaker. Jag drog ned på lök så att det nu är ganska begränsat och dessutom "steker " jag i princip alla grönsaker nu, och med det har dessa problem helt försvunnit. Uppvärmningen av exempelvis tomat och morot gör även att man bättre tillgodogör sig näringen i dessa.
Sammanfattningsvis tror jag följande har återgett mig kommandot i livet. Jag är mycket tacksam för det.
- Perspektiv på tillvaron och sjukdomen. Minskad stressupplevelse. Yoga, avslappning, meditation
- Medelhavskost med mycket grönsaker och frukt, fisk, omega-3
samt litet med mättade fetter och snabba kolhydrater
- D-vitamin
- Regelbunden träning
- Skrivande och läsande och i viss mån målande.
- Bromsmedicin gjorde en del i början men jag fick sluta med dem på grund av hudbesvären.
i
Trends in annualized
relapse rates in relapsing–remitting multiple sclerosis and
consequences for
clinical trial design. R.Nicholas med flera. Mult
Scler May 17, 2011.
Internetadress:http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21586489
iiProgressive
resistance training did not improve walking but can
improve muscle performance, quality of life and fatigue in adults
with multiple sclerosis: a randomized controlled trial, Dodd
K.J.Mult
Scler June 15, 2011
Internetadress:http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21677021
iiiMilgram,
N.W., Head, E., Zicker, S.C., Ikeda-Douglas, C.J., Murphey, H.,
Muggenburg, B., Siwak, C., Tapp, D., Cotman, C.W. Learning ability
in aged beagle dogs is preserved by behavioral enrichment and
dietary fortification: a two-year longitudinal study. Neurobiol
Aging, 2005, 26: 77-90. Internetadress:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17303448
ivMcKinley
P et al Faculty of Medicine, McGill University, Montreal. Effect of
a community-based Argentine tango dance program of functional
balance and confidence in older adults. J Aging Phys Act 2008 Oct,
16(4):435-53. Internetadress:
http://www.udel.edu/PT/PT%20Clinical%20Services/journalclub/noajc/09_10/May10/tango.pdf
vFilipi
m.fl: Improvement in strength following resistance training in MS
patients despite varied disability levels. NeuroRehabilitation.
2011;28(4):373-82.
Internetadress:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21725171
viGrimby
Positiv effekt av fysisk träning vid
neuromuskulär sjukdomLäkartidningen
Nr
23/2004 /Volym
101
Internetadress:http://www.lakartidningen.se/old/content_0423/pdf/2008_2012.pdf
viiSmythe
med fler : Effects of writing about stressful experiences on symptom
reduction in patients with asthma or rheumatoid arthritis: a
randomized trial. JAMA 1999 Apr 14;281(14):1304-9. Internetadress:
http://jama.ama-assn.org/content/281/14/1304.full?maxtoshow=&HITS=10&hits=10&RESULTFORMAT=&fulltext=writing+%252B+asthma+%252B+arthritis&searchid=1&FIRSTINDEX=0&resourcetype=HWCIT
viiihttp://twodots.blogspot.com/2006/01/i-frrgr-brjade-jag-med-stenlderskost.html
ixTaking
Control of Multiple Sclerosis: Natural and Medical Therapies to
Prevent Its Progression av George Jelinek
George Jelinek har också en
internetsajt: http://www.overcomingmultiplesclerosis.org/
xAdherence
to Mediterranean diet and health status: meta-analysis Francesco
Sofi, researcher in clinical nutrition,
Francesca Cesari, researcher,1 Rosanna Abbate, full professor of
internal medicine, Gian Franco Gensini, full professor of internal
medicine,Alessandro Casini, associate professor of clinical
nutrition BMJ 2008;337:a1344 doi:10.1136/bmj.a1344
Internetadress:http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18786971
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar