Hur man talade om sjukdomsmodifierande
medicin på AAN:s
möte 2014. Källa föredrag på Medscape.
Det finns nu långtidsdata avseende
alemtuzumab (Lemtrada) som tyder på att detta är en potent
medicinering som kan användas som induktionsbehandling.
Induktionbehandling innebär att man börjar med en potent medicin
för att helst nå målet NEDA inga bevis på aktiv sjukdom för att
sedan övergå till ”mildare medicin” med mindre riskfyllda
biverkningar. Aktuella sådana behandlingar enligt denna
rapport från 2013 är mitoxantrone, alemtuzumab och natalizumab.
Det Koyle berättar är resultat från långtidsuppföljningar
avseende Lemtrada med goda resultat.
Hon berättar även om den nya formen
av interferon som man ger intramuskulärt var fjortonde dag och som
också tycks ha bra resultat i avseende säkerhetsrisker i längre
tids behandling.
Och så nämner hon om Fingolimod och
en stor undersökning dels avseende hjärtbiverkningar och med
långtidsdata som också visar god säkerhet.
Vidare om dimethyl fumerat /Tecfidera
och hur man initialt kan justera doserna för att minska på
biverkningar av typ magbesvär. Se också MSology om detta. De två strategierna man har är att dels ta acetylsyreliknande preparat ( liknande att man kan ta detta för att förebygga frossa"biverkaningarna av interferon-acetylsalicyl kan dock också ge magbiverkningar. Andra strategin är att successivt öka dosen.
Avseende Tysabri ( natalizumab)
undersöker man nu om man kan öka intervallen mellan behandlingar
utan att de goda effekterna försvinner och om man kan minska
riskerna med PML på det sättet. Där finns inga svar ännu.
Robert
Bermel: Om att byta behandling. Speciellt kan detta vara aktuellt
med till exempel Tysabri behandling, där det ofta visat sig att man
får förnyade besvär av sjukdomen då denna behandling sätts ut.
Han berättar om uppföljningar där
man gått från Tysabri till bromsmediciner i tablettform. En studie
gällde övergång från Tysabri till fingolimod, dimethyl fumarate,
eller teriflunomide. Ett fynd man tycks ha gjort att besvär i form
av skov ökade däremot tycktes inte handikappsskalan öka utan snarast bli
förbättrad (Expanded Disability Status Scale scores improved over
time ) och beträffande gångtest var det blandat resultat. I denna
studie var tiden mellan man slutade med Tysabri och till man började
med den nya medicinen kort (wash out time- tid då Tysabri skall
försvinna ur kroppen).
En liknande studie avsåg att man bytte
från Tysabri till något av de tre medlen fingolimod, dimethyl
fumarate, eller rituximab (Mabtera
ett medel som används vid RA men som används även mot MS men som
inte är godkänt på den indikationen). Här var wash out tiden
mycket kort. En månad för fingolimod och rituximab och noll tid för
dimethylfumarate. Beträffande Fingolimod och dimethylfumarat fanns
en del personer som fick skov men för rituximab var siffran noll. I
denna studie tittade man också på magnetkamerabilder och det var
litet antal där man såg tecken på ökad aktivitet och speciellt
för rituximab fann man inget. / Det finns också studier med
Rituximab med goda resultat men eftersom patentet snart går ut för
medicinen har man inte vilja göra flera studier. Att få fram en
ny medicin från första studie till godkännande kostar lika mycket
som Öresundsbron hörde jag någon säga. I stället har aktuella
bolaget satsat på en liknande medicin ocrelizumab,
som nu finns i fas III studier både för skovförlöpande och för
progressiv MS. Mabthera används också i Sverige mot MS av
MS-läkare. Det har funnit i många år för RA och det finns alltså
mycket erfarenhet av preparatet.
Bermel berättar också om erfarenheter
från byte av en medicin till Tysabri på grund av bristande effekt.
Han säger att målet är att hitta den effektiva mediciner för
patienter från början, något man skulle kunna kalla skräddarsydd
medicinering men för närvarande är strategin att man byter- av
olika skäl.
Daclizumab är ytterligare en medicin
som inte är godkänd för (på indikationen) MS men som används
åtminstone i USA. Där pågår också studier man jfr med andra
bromsmedicer och där man funnit goda resultat. (Daclizumab används
för att förhindra avstötning av transplanterade organ exempelvis
njure).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar