För närvarande är livslängden kortare vid MS- men det förändras

När man har MS är livslängden kortare än för de utan neurologisk sjukdom. Vid University of Manitoba, Canada har man gått igenom data från åren 1984-2011 för att jämföra livslängd för de med MS och de utan MS. (Referens). 5800 personer med MS jämfördes med drygt 29 000 utan MS. Man fann att genomsnittsåldern (man använde måttet median) för MS gruppen var 75.9 år medan det i gruppen utan MS var 83.5. Det var alltså drygt sju års kortare livslängd för de med MS. Livslängden hade förlängts men så hade den också för de utan sjukdom. Hur skall man se på detta? Finns det något man kan göra?

Om man tittar på en annan autoimmun sjukdom, reumatoid artrit (RA), lever man nu ett decennium längre än för 25 år sedan enligt en engelsk undersökning. Det finns flera olika förklaringar till detta. Om man tittar på hjärtsjukdomar hos reumatiker har de som fått behandling av typ TNF hämmare mot sin RA fått mer än 50 procent färre hjärtattacker efter tre års behandling. Det är under dessa 25 år då man haft tillgång till TNF-hämmare och de andra nya så kallade biologiska bromsmedicinerna som livslängden har ökat.  Det är också den tid som man fått en annan syn på fysisk träning och ledgångsreumatism. Tidigare avrådde man från träning eftersom det ansågs skada lederna. Idag är det viktigt med ”rätt” träning för att bevara en bra fysisk kondition men också för bättre kraft i muskler,  en bra balans, mindre benskörhet och inte minst för att må psykiskt bättre.
( Parentes Fysisk träning motverkar depression. På Mayoklinikens hemsida raddar man upp ett antal faktorer som förklaring:

• Frisläpper kemikalier som kan mildra depression, signalsubstanser, endorfiner och endocannabinoider.
  
• Minskar immunsystemkemikalier som kan försämra depression
  
• Ökning av självförtroende genom att man uppnår de personliga mål man satt. Dessa kan givetvis vara mycket olika för var och en. Man mår också fysiskt bättre om man är i bättre trim.
  
• Träning är distraktion från de där gnagande oroliga tankarna man kan ha- träning kan ha/har en sorts mindfulnessfunktion
  
• Träning kan leda till att man möter fler och andra människor, på promenaden, i träningslokalen osv.
  
• Träning är ett bra sätt att mildra ångest oro. Alkohol och rökning används ofta mot ångest men är i längden negativt och ökar också ofta besvären. Träning kan verka motiverande att sluta röka och överkonsumera alkohol.
  

Ett problem med träning kan vara att man får högre kroppstemperatur vilket många är känsliga för. Det finns många sätt att påverka detta. Kylvästar, duscha kyligt, ej för varma bassänger.
Att ta pauser och liknande är också viktiga komponenter i ett träningsprogram. Det gäller att vila innan symtomen utlöses. Det senaste var det nog det viktigaste jag lärde mig på Vintersol en gång i tiden. )Slut parentes


Jag tror att man kan dra en hel del lärdom av utvecklingen avseende reumatoid artrit. Och delvis har det kanske redan skett eftersom livslängden ökat även vid MS. På bloggen Multiple Research Blog som numera heter något annat (Bart's MS Blog) finns ett inlägg om MS, överlevnad och de sjukdomar man samtidigt kan ha vid MS. Sjukdomar som förkortar livet är bl a lunginflammation, urinvägsinfektion, depression, alkoholmissbruk, rökningsföljder, hjärtsjukdomar, cancer.
Och en hel del av detta är faktiskt hanterbart. Livsstilsfaktorer är viktiga för i stort sett alla dessa tillstånd och sjukdomar. I varje fall på en gruppnivå- i det individuella fallet kan man ha levt hur ”riktigt” och hälsosamt som helst och ändå få olika sjukdomar- det känner vi alla till. Och man kan röka och ändå bli världens äldsta människa, Jeanne Calment 122 år.

Jeanne Calment på 121 årsdagen. En god historia säger att hon rökte till hon var 114. Då skulle hon låna cigaretter av en granne och ramlade i trappan och bröt ett ben. Då slutade hon. Men hon cyklade, stressade nog inte, medelshavskost med bl a olivolja, som hon använde också som hudvårdsmedel.

Något annat som är viktigt- behandlingen. Inom behandlingen av reumatoid artrit går man in för att nå målet ( Treat to target=T2T) dvs om möjligt behandla bort alla tecken på aktiv sjukdom. Det skall inte vara några svullna leder och liknande och det skall heller inte vara några tecken på inflammation i prov som SR, CRP. Man skall också behandla så tidigt som möjligt och ha kort tid till man kommer under vård av reumatolog.

Liknande tendenser finns inom MS vården. Man skall behandlas tidigt och sedan finns det kan man säga två olika inriktningar. Dels en skola som säger att man skall behandla intensivt för att ta bort i stort sett alla symtom och tecken på sjukdom. Man skall uppnå något man kallar NEDA No evident disease activity- ingen tydlig sjukdomsaktivitet, dvs man skall inte ha några symtom på aktiv sjukdom och man skall heller inte ha några tecken på MRI att sjukdomen är aktiv. Det finns också en inriktning som är mer försiktig bl a på grund av biverkningar från vissa mediciner.

Vad kan man göra?

Något som är viktigt är alltså att titta igenom sin livsstil.
Fysisk aktivitet

• Det handlar om att röra på sig: Dels undvika att vara stilla länge och ofta. En gång skrev jag en artikel som hette Det är livsfarligt att sitta still på Newsmill. Den blev väldigt diskuterad där och retade en del som inte kunde acceptera att stillasittande i stort sett tog bort effekterna av motion. Lustigt nog kom det en artikel i DN samma dag med liknande titel. Jag fick alltså ett gott stöd där för mitt inlägg.
  
• Rörelse handlar också om fysisk träning. Bäst är träning är aerob, dvs pulsförhöjande. Den fysiska träningen medför flera plus. Med bättre kondition minskar trötthet. Vid kroniska sjukdomar med fatigue finns visat att träningen har en god effekt på denna trötthet. Detta gäller multipel skleros, det gäller andra kroniska sjukdomar. Träningen medför också en bättre hjärt och lungfunkfunktion, bättre blodtrycks- och blodfettsvärden, av vilket följer mindre risk för hjärtssjukdom. Enligt denna studie finns också möjlighet att träningen skulle kunna påverka progressionen vid MS.
  

Kost Det finns ganska mycket material som säger att kost och hälsa hänger ihop. Medelhavskosten med sina huvudpunkter är ett exempel. Det är rikligt intag av fisk och hönsfågel. Rikligt med fibrer. Grönsaker och frukt. Nötter. Olivolja. Begränsat med rött kött. Men det finns visat att mat med sådana komponenter även kan hittas i svensk kost, The New Nordic Diet. Det finns också studier av sjundedagsadventisters kost där det finns ett stort vegetariskt inslag som tyder på att den är hälsobefrämjande.



Rökning och tobak. Skulle man inte behöva skriva om. Men tyvärr är inte rökningen historia. Många unga inte minst kvinnor börjar röka. En av skribenterna av MS research blog skriver om sin unga, välinformerade intelligenta dotter som börjat röka. Som ung kan man inte koppla till vad som händer om 20-30 år skriver skribenten. Så var det nog. Det är så länge sedan att jag inte kommer ihåg riktigt hur tankarna gick. Rökningens risker var väl kända även då jag var ung.

Sömn. En god sömn är viktigt. Har man börjat röra sig mer kan det hjälpa.
En annan väg är att försöka hantera sin stress. Det finns faktiskt flera vägar att göra det. Det kan gälla att ta itu med det som orsakar stress, dvs lösa de eventuella bakomliggande orsaker, men det kan också gälla att öka sin tolerans av stress till exempel med yoga, meditation och många andra sätt.
Förbättra sömn kan man också göra genom att inte dricka kaffe för sent, eller kanske man håller spänningsnivån uppe genom att titta på eller läsa deckare sent på kvällen. Eller kanske man läser något annat som retar upp.

Stress och stresshantering. Se föregående stycke. Vill man läsa mera utförligt om stresshantering kan man läsa detta inlägg.
Slutligen kan det kännas bra om man lyckas förändra något i sin hälsoprofil till det bättre. Bara det kan göra att man mår bättre och blir lite hoppfullare. Jag tror att hoppet är viktigt och hur man ser på sin situation.



Jag tror nog att man se hoppfullt på framtiden även avseende livslängden vad beträffar MS.