I juli 2018 publicerades en artikel i Läkartidningen som refererade
en studie om lösningsmedel och risken att få multipel skleros. I inledningen skriver Anna- Karin Hedström
Karolinska Universitetsjukhuset att MS ”uppstår som ett komplicerat samspel mellan genetiska
faktorer och omgivningsfaktorer”
. Det är intressant hur bilden förändrats under
de senaste decennierna och det börjar komma fler och fler studier som visar på
omgivnings och miljöfaktorer som kan bidra till sjukdomen MS. Då man talade om
detta förr var det inte alls accepterat och det verkade som sjukdomen kom helt
från ingenting eller möjligen från Epstein-Barr virus detta trots att man i
studier på enäggstvillingar funnit att en rätt stor andel av insjuknandet borde
omgivningsfaktorer stå för.
Studien var en fall-kontrollstudie med 2042 incidenta fall (
med sjukdomen) och 2947 kontroller. Man
tittade på genetik ( där det finns riskgener
avseende MS), rökvanor, exponering för organiska lösningsmedel.
1 Man fann ett samband mellan dos av lösningsmedel man exponerats
för och risk för MS innebärande att
sjukdomsrisken ökade i ju större utsträckning man varit utsatt för
lösningsmedlet.
2 Man fann också att kombinationen av att ha HLA gener med ökad
risk för MS och att vara exponerad ökade
risken och ökade risken mer än summan av risken avseende lösningsexposition och
att ha det ärftliga anlag.
3 Var det dessutom så att man rökte och samtidigt hade gen
med MS risk och dessutom lösningsmedelsexposition så 30-faldigades
risken för MS
Författaren berättar också om hytotesen att kronisk lungirritation
( kanske snarare luftvägsirritation) orsakad av organiska lösningsmedel eller
rökning ger upphov till en immunrespons
som slutligen leder till MS speciellt om
man har ökad ärftlig risk. Det hela är mycket intressant och pekar på
likheterna mellan reumatoid artrit och MS där man också har en liknande
hypotes. Jag har funnit många anknytningspunkter mellan reumatoid artrit och MS
och tycker att reumatologerna ofta varit steget före.
Källa Läkartidningen
När jag skrev om RA fann jag bland annat följande om
lite belyser vad jag menar: Forskaren, tillika läkaren, Lars Klareskog och medarbetare vid
Karolinska Sjukhuset bad drygt 4000 RA patienter att fylla i ett frågeformulär om vad
som hänt och förekommit innan man insjuknade (EIRA-studien). De flesta angav någon
form av stress som utlösande. När man som kontroll tittade på vad som hänt lika
många jämförbara men friska personer (slumpmässigt utvalda) visade sig att
dessa också hade haft lika mycket stress. Stress tycktes inte vara någon tung
sjukdomsdrivande faktor. Vad man däremot fann var att rökning är en kraftig
riskfaktor för att utveckla ledgångsreumatism men det gällde endast de som hade
CCP-antikroppar. Kombinationen cigaretter och vissa genetiska faktorer ökade
risken ytterligare. Att röka bidrar så starkt att om ingen gjorde det skulle
kanske antalet RA-fall minska med en tredjedel. Det visade sig också att de nya
effektiva medicinerna endast har halv effekt hos de som fortsätter röka. Senare
lade Anne-Marie Wesley fram en avhandling med material ur samma grupp som ovan.
Hon fann att om man åt fet fisk kunde detta verka skyddande men däremot inte om
man åt tillskott av omega-3. Fyndet stämmer med vad som skrivs i WHO:s
expertutlåtande om fetter där fiskolja beskrivs som en skyddsfaktor vid
kroniska tarmsjukdomar, barnastma och RA. I Wesleys avhandling undersöktes
stora livshändelser (dödsfall, skilsmässa, byte av jobb, barns födelse etc) och
risken att insjukna. Här hittade man en ökad risk för de som genomgått något
sådant under fem år före diagnosen.
De
som varit utsatta för stendamm hade också ökad risk liksom rökarna och
inflammationer i luftvägarna är intressanta. Detta är en av anledningarna till
forskarnas antydningar om att ledgångsreumatismen kanske inte börjar i lederna
utan i luftvägarna eller eventuellt ytterligare någon annanstans. Man spekulerar även om att antikropparna mot
citrullinerade proteiner kan finnas med i orsakerna till att man insjuknar i
RA. Det finns en möjlighet att man är ledgångsreumatismens gåta på spåren men
än så länge är det teorier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar