Riktlinjer för
behandling av MS utformade av American Academy of Neurology publicerade 2018
Det kan vara intressant att se hur man ser på behandlingen i andra länder. Detta är från USA. Som man kan läsa är det likartat Sverige .
När sätta in
behandling med bromsmediciner?
Dessa riktlinjer handlar bl a om att man skall informera och
ge råd till patienterna avseende de behandlingsalternativ med bromsmedicin som
finns, och vad kan patienten vänta sig av behandlingen och man betonar vikten
av att man skall utforma behandlingen utifrån och för individen, dvs skräddarsy
behandlingen. Rekommendationerna skall inkludera vilka medicinalternativ som
finns och vad patienten önskar, beakta andra tillstånd som kan inverka på medicineringen
och betona vad bromsmediciner kan göra och vad de inte kan förväntas göra. Man
skall kartlägga och diskutera eventuella faktorer som kan medföra att patienten
ej klarar genomföra behandlingen. Allt detta skall ske i samråd.
I detta skede är det också viktigt att man lägger upp en
plan för behandling i framtiden och uppföljning och betonar vikten av
behandlingen utformas tillsammans med patienten.
Vidare tas i riktlinjerna upp vilka som skall erbjudas behandling
med bromsmediciner exempelvis personer med kliniskt isolerat syndrom , dvs där
man haft en episod som kan betecknas som ett skov, exempelvis en
ögonnervsinflammation ( opticusneurit)
eller personer med skovförlöpande MS.
Ytterligare riktlinjer beskriver hur de patienter som står
på bromsmediciner skall följas upp och speciellt tas också upp vad som gäller
för personer i fertil ålder. Slutligen finns riktlinjer för specifika
bromsmediciner som hur till exempel patienter som behandlas med Tysabri skall
följas eller hur insättande av en medicin skall ske.
När skall man byta
behandling om tecken på ny sjukdomsaktivitet uppstår?
Hur upptäcka sjukdomsaktivitet? Detta skall göras både med
att följa kliniska tillståndet och genom magnetkamerakontroller. Hur patienten
följt den rekommenderade behandlingen och vilka biverkningar finns är också av betydelse
vid byte av bromsmedicin.
Om patienten följt behandlingen under tillräckligt lång tid
för att den skall ha haft full verkan och det inträffat skov eller försämring
eller om man ser tecken på aktivitet på magnetkamera bör man överväga byte av
behandling. Andra skäl till att byta kan vara att man är trött på sprutor eller
har besvärliga biverkningar.
Man diskuterar speciell Tysabri och förutom infektionsrisk
är också viktigt att följa upp så att man inte utvecklar antikroppar vilket också
gör att man bör byta medicnering.
Man tar också upp riskerna för infektioner när man har
bromsmediciner
Slutligen ingår också riktlinjerna rekommendationer om hur
man förfar vid planerad graviditet eller graviditet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar