Gör fysisk aktivitet lustfylld

Någonting som lyfter vår hälsa, vårt välbefinnande är fysisk aktivitet men fysisk inaktivitet är en av de där tegelstenarna i ohälsan ryggsäck.
Som ofta gäller det att man skall hitta en balans på hälsans-ohälsans komtinuum. Är man fysiskt inaktiv, har en sedentary lifestyle som man det heter på engelska, ger detta problem med hälsan men även vid en mycket intensivt aktiv livsstil kan det föreligga hälsorisker i form av skador och det kan även vara kopplat till andra faktorer som en farlig kosthållning och dopning. Det gäller på något sätt att hitta sin balans.

Om man betänker att lämplig dos fysisk aktivitet ger både hälsomässiga fördelar plus att man dessutom mår bra kan man tycka att det är svårt att förstå att de flesta av oss har en stillasittande livsstil, en stillasittande livsstil som ger sedimentära spår i våra älsklingsfåtöljer. Det är enligt Stefan Rössner endast 3.5 procent av män över 50 som ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet.(Läkartidningen 1996 Fetma- en folksjukdom). Det tycks vara så att fysisk aktivitet minskar med ålder. Enligt rapporten Physical Activity and Cardiovascular Health från National Institute of Health Consensus Development Conference Statement deltog 70 procent av alla tolvåringar i någon form av intensiv aktivitet, en siffra som för 21 åringar sjunkit till 42 procent och sedan fortsätter den att sjunka till den ganska katastrofala siffran 3.5 procent för femtioåriga män. Redan siffran 30 procent av inaktiva tolvåringar är ganska katastrofalt; något som vi ser i att alltfler barn får typ II diabetes, som tidigare kallades åldersdiabetes och också i hur feta barn blir allt vanligare och de blir också allt fetare.

Aerobics

Om man har ett handikapp är det lättare att förstå att man kanske blir ganska inaktiv. Det är givetvis mycket svårare att få en aktiv livstil ju svårare fysiskt handikapp man har, men en del kan underlättas med olika hjälpmedel exempelvis lyftar till bassäng, anpassade rullstolar, speciella träningsredskap för olika träningsformer. Det finns en potential hos för väldigt många att få en god fysisk aktivitet även om man har avancerade handikapp eller mycket hög ålder. Men det är svårare att få möjlighet att göra det. För mig är det också viktigt att det skall vara lustfyllt.

En viktig sak är förvisso att samhället ger fullgod tillgänglighet för exempelvis rullstolsburna;
att de som är i behov av det det får personlig assisten men det jag tycker också att det är viktigt med att vi alla deltar i och det inte bara skall vara något samhällsreglerat. De som inte har handikapp och de med handikapp kan faktiskt spela bollspel tillsammans och ha roligt. Tyvärr går utvecklingen i viss mån i andra riktningen. Det har blivit väldigt viktigt att platsa i fotbollslaget redan i tidiga år. Passar du inte in är det good-bye; här ska vi bara ha framtida fotbollsproffs! Hur bra är skolorna, idrottsrörelsen i de här frågorna. Jag vill att det skall finnas strävan mot gladrörelse där människor med olika funktionsförmåga deltar och att detta skall vara naturligt. Visst kan man delta i exempelvis aerobicträning även i rullstol. Bidrag till idrottsrörelse och skolornas fysträning från stat och kommun borde bara ges om sådana aktiviteter ingår, aktiviteter där alla kan vara med. Idag tenderar det till att fungera som utslagninginstitutioner.

Vad ger då ett moderat mått av fysisk aktivitet under 30 minuter de flesta dagar i veckan. Dåvarande vicepresidenten Al Gore presenterade 1996 en rapport, Physical Activity and Health ( =Fysisk aktivitet och hälsa) i vilken det fanns en sammanfattning av vad man ur hälsosynpunkt kunde vinna. Om detta kan man läsa på bloggen Plussa I korthet minskar risken för typ II diabetes, högt blodtryck och de därmed åtföljande hjärt-kärlsjukdomarna typ hjärtinfarkt och stroke. Tjocktarmcancer är också vanligare hos de som har en stillasittande livsstil. Dessutom ökar det psykiska välbefinnandet, skelett, muskler och leder blir friskare. Man kan bli utsliten av för mycket arbete men också av för liten belastning och i Sverige idag är kanske detta vanligare.
För människor med kroniska sjukdomar och handikapp är givetvis fysisk aktivitet lika viktigt som för alla andra.

Varför ser då siffrorna över fysisk aktivitet ut som tidigare nämnts. 3,5 procent av 50 åriga män. Det är ju inte riktigt klokt när man betänker vilken bonus man får. Det visar sig också att precis som när man lägger om matvanor för att gå ned i vikt tenderar försöken till att ta sig i kragen och sätta i gång med någon aktivitet att rinna ut i sanden så småningom. Av de som försöker gå ned i vikt lyckas bara cirka 5 procent att hålla en lägre vikt efter ett år. I den ovan nämnda rapporten Physical Activity and Cardiovascular Health från National Institute of Health Consensus Development Conference Statement undersökte man vilka faktorer, som gjorde att man lyckades övergå från en sedentary lifestyle till en aktiv livstil. Man fann att följande faktorer var viktiga för att lyckas:

• Individen finner att detta utgör ett plus i tillvaron totalt (net benefit)
• Man väljer en aktivitet som man njuter av
• Man känner att man klarar att göra aktiviteten
• Man känner sig säker och trygg då man gör aktiviteten
• Aktiviteten är lätt att genomföra regelbundet
• Man kan passa in aktiviteten i sitt dagliga schema
• Man känner att aktiviteten inte blir så ekonomisk kostsam att man är ovillig att betala så mycket
• Att man upplever ett minimum av negativa konsekvenser typ skador, tidsbrist, problem med den egna identiteten i samband med aktiviteten och socialt tryck av typ jantelag
• Att man kan klara av andra saker som konkurrerar om tiden
• Förstår behovet av att balansera arbetsbesparande hjälpmedel av typ bil, åkgräsklippare och stillasittande aktiviteter av typ TV-tittande med aktiviteter som kräver högre grad av fysisk ansträngning.
  

Jag tycker att detta påminner mig lite om vad Åsa Nilsonne skrev på sin blogg om nyårslöfte. När jag läste om det, beslöt jag mig för att avge ett löfte enligt mindfullnessmetoden. Sen glömde jag vad löftet var i flera månader. Jag läste min anteckning om det häromdagen och fann att jag faktiskt genomfört löftet, som krävde en hel del ansträngning från min sida. Jag säger inte vad det var. Skulle inte detta kunna hjälpa en person som vill börja ändra sin livsstil. Vad skrev Åsa Nilsonne;
För det första: hur många nyårslöften brukar du tynga det nya året med? Om du är för ambitiös är sannolikheten stor att inget blir gjort.
För det andra: Var realistisk. Välj inte ett löfte som är alldeles för svårt.. ... ...Nyårslöftet ska helst var något som du vet att du kan göra.
För det tredje: när du väl har valt ett projekt - sätt dig ner med papper och penna och skriv upp de för- och nackdelar du kan se. Det är viktigt att vara särskilt uppmärksam på nackdelarna.... ... ...Tänk sedan efter, och fundera över om du har valt rätt nyårslöfte.
För det fjärde: bestäm dig. Välj, i nuet, att arbeta för att genomföra en förbättring av ditt liv under det kommande året. Nu har du ett realistiskt löfte, du har tänkt igenom ditt val, det här är något du vill!
För det femte skriver hon, att man skull fundera när man började försumma sina tidigare nyårslöften. (Hände det redan första dagen? Jag bskjuter upp löftet till i morgon.) Hon skriver att man skall ta det på allvar och göra påminnelser till sig själv om detta, skicka SMS och liknande.
En sista punkt hon skriver är att nyårslöften inte är obligatoriska, men jag tycker nästan att försök att övergå från en sedimentär livsstil till aktiv skulle kännas så lockande att det inte kan motstås. Det här var bara ett axplock från vad Åsa Nilsonne skriver och för att förstå det bör man gå in på den aktuella blogganteckningen Åsa Nilsonne om Nyårslöfte

Det här var om att lyfta ytterligare en tegelsten ur ohälsans ryggsäck och i stället skaffa en hälsans ballong.

Tidigare inägg om fysisk aktivitet:

Om fysisk aktivitet för handikappade
Om fysisk aktivitet och diabetes typ II
Om fysisk träning och rheumatoid artrit
Om smärtskattning- ett hjälpmedel vid smärta och fysisk träningdel II
Om smärtskattning del I- om min träning av artros i knä
Om hur ledbrosket får sin näring
Om träning och multipel skleros

Information hämtat från bland annat
Läkartidningens serie Motion som medicin
Portalen www.fyss.se
Bloggen Plussa

Bilderna aerobics och bollspel framför garageporten är hämtade från Centers for Disease Control and Prevention
P/S