Lunchen igår

tillagades till stor del i lergryta.
Se bild

Fortsätter med att beskriva vad jag äter eftersom någon önskat det. Men jag är ingen kock. Skall det bli något riktigt gott står inte jag vid spisen.  men det här klarar jag att laga  och äta och det smakar oftast bra. Jag använder inga recept men jag provsmakar när det går.
Dryck tranbärsdryck; den tycks skydda mig från urinvägsinfektioner, eljest är det ju mycket socker i den.
Riset är parboiled; En teknik för att få vitt ris och samtidigt behålla risets nyttiga egenskaper är att ångtrycksskala riskornet. Denna process innebär att en del av silverhinnans näringsämnen, proteiner och vitaminer ångas in i kärnan och blir kvar i riskornet även efter att riset skalats och polerats.
Oljan är utan upphettning. vid upphettningen kan de omättade fetterna ändras, härdas och man vet inte vad man får. Enkelomättade fetter tål uppvärmning bättre än fleromättade. Skall man steka eller liknande kan man använda vatten uppblandat med olivolja. ( om man använder teflonpanna).
 Antioxidanter
Olika färger på grönsaker och frukt speglar olika innehåll av antioxidanter varför jag försöker få med det mesta på paletten. Broccoli var för övrigt med bland grönsakerna också.
Avokado innehåller omega 3.

Apropå kost har jag beställt The China Study av Colin Campbell. Kostdoktorn sågade den för en tid sedan, men jag tror inte han har läst den.  Jelinek rekommenderar dock boken.  Jag har tagit del av en del av kritiken mot boken och också Campbell svar. De som kritiserar boken har gjort statiska analyser av samband som man Campbell enligt dem åberopar men som enligt dem inte stämmer.
De har gjort enkla statistiska korrellationsanalyser för att försöka hitta samband eller inte hitta.

Mark Twain sa en gång att det är farligare att ligga i sin egen säng än att åka tåg, därför att det är fler som dör i sin egen säng.  Och visst är det så att fler dör i egna sängen. Men var och en förstår att den statistiken ljuger. Det finns flera faktorer som man måste ta hänsyn  till och det är det Campbell menar att kritikerna inte gjort. Den typ av statistik man använder tar inte hänsyn till de där andra faktorerna som kallas confounding factors. För det behövs vid denna typ av material annan typ av statistik bland annat har det använts multivariat analys. Obs jag är  absolut ingen statistiker men grovt förstår jag vad Campbell säger..

I soppornas värld

Nån bad mig beskriva närmare vad jag äter. Nu är jag ingen kock så här finns kanske inte mycket att hämta. Nere i Puerto de la Cruz åt jag en god linssoppa som fanns på burk. Vi köpte tre burkar till målargruppen för lunch. De kostade cirka 1.80 EU styck  vilket blir drygt 15 kronir styck. Med bröd och vin och lite mer fick vi en lunch för 12 stycken för ungefär 200 kronor. Och jag tror alla blev mätta. Nu har jag blivit lite fascinerad av soppor och har lagat en del olika varianter sedan jag kom hem.

Något som jag funnit är mycket användbart i soppor är röda linser, som är näringsrika.

Energi	1500 kJ/350 kcal
Protein	26 g
Kolhydrat	60 g
varav sockerarter	3 g
Fett	1 g
varav mättat	0,1 g
Kostfiber	30 g
Natrium	7 mg
Tiamin	0,5 mg	46 %*
Vitamin B6	0,4 mg	29 %*
Fosfor	294 mg	42 %*
Järn	7,5 mg	54 %*
Magnesium	72 mg	19 %*
Zink	3,9 mg	39 %*

Jag har använt röda linser till olika soppor, lök och  tomatsoppa, morotsoppa, musselsoppa. De ger en bra konsistens till soppan och sopporna mättar mycket bra.
Till sopporna använder jag en hel del olika grönsaker som vitlök, rödlök, broccoli, blomkål, sparris.
Sopporna blir inte alltid helt vegetariska för jag har blandat i lite rökt kalkon. Den rökta smaken ger en extra krydda.
Kryddor är de vanliga, salt och  peppar, chili, gurkmeja. Dessutom lite konjak.
Linserna har en gelbildande förmåga och jag har även använt det till att göra quinoa godare. Men den måste jag jobba med för att få bättre ändå. Jag är inte nöjd.

Jag tycker sopporna blivit riktigt bra. Jag skrev nyligen om att kostdoktorn hade missuppfattat Terry Wahls diet mot MS. Terry Wahls är en stark advokat för naturen skafferi. Jag har nu noterat att de första nässlorna kommit. Dock inte tillräckligt mycket för att bli soppa, men det kommer. Det finns mängder av nässlor här under sommaren och mängder av nässelfjärilar.

här ett recept på nässelsoppa, det kommer inte att fungera för mig. Jag kommer inte att kunna ta vetemjöl, och inte smör men därblir det  ännu bättre med olivolja. Vetemjöl kan man hitta många ersättningar för, majsena, potatismjöl, rismjöl- u name it

Eftersom röda linser har en gelbildande förmåga kan man använda det som ersättning för grönsaksbuljong om man inte vill ha några e-nummer.
jag lägger nog till lite gurkmeja och konjak också.
De pocherade äggen struntar jag i. Där finns andra alternativ. Jag försöker hålla mig till äggvitan för det mesta men nån gång i bland blir det hela ägg. Swank sa att efter ett år fick man börja med ägg igen men bara ett i veckan. Äggvitan är det dock fritt fram för.

2 liter toppskott av späda nässlor
1 gul lök
1 fänkålshuvud
2 msk smör
3 msk vetemjöl
1 1/2 liter grönsaksbuljong
1 msk anisfrön
salt och malen vitpeppar
Till servering:
6 pocherade ägg

Riktiga män äter sallad

Idag fick jag boken Riktiga män äter sallad av livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius. Hon lanserar där idén att det inte anses manligt att äta sallad och grönsaker. Och det stämmer nog. Det är en hel del  män och pojkar i min umgängeskrets som petar bort salladsbladen, tar så lite av tomater som möjligt. Min farfar sade sig inte äta grönsaker eftersom det var komat. Farmor hade alltid grönsaker till måltiderna.

midsommar 1936

Farfar åt ej heller processad föda som korv och liknande. ( Han åt sådan föda som han visste var hemmagjord). Han hade en gång besökt ett antal stora slakterier i Chicago och efter det undvek han i stort sett allt som kom från stora slakterier. Han hade sett råttor som sprang in i de stora kvarnarna och hade blivit ordentligt skrämd. Varför han undvek grönsaker vet jag inte. Kanske var det omanligt? Det ligger nog en hel del i resonemanget; jag tror också Maj-Lis Hellénius har rätt i att kosten har en stor betydelse för om vi blir sjuka eller friska. Själv har jag alltid ätit grönsaker men blev sjuk ändå. Jag har dock gjort en hel del andra onyttigheter  men lyckligtvis  även nyttigheter. Jag  kommer att läsa boken med stort intresse och återkommer till recension.

I pipeline alemtuzumab och teriflumide

Företaget Genzyme har två mediciner mot MS i slutet av pipeline.

Lemtrada (alemtuzumab) är en medicin som ges bara vid enstaka tillfällen som en kur. De första fas II studierna var mycket lovande avseende effekt men det fanns också biverkningar.

Nu finns två fas III studier där man jämfört alemtuzumab med interferon Beta-1a.
 Det kom också nyligen en femårsuppföljning av patienter som deltagit i en fas II studie.

CARE-MS I studien (fas III) involverade 840 patienter med MS där man jämförde alemtuzumab med interferon beta-1a ( Rebif).

Man fann där en reduktion av årliga skovfrekvensen med 49 procent jämfört med interferon beta-1a. ( Detta är statistiskt signifikant med p<0.0001). Man fann också men minskad progression med med EDSS skalan på 42 procent jämfört med interferon beta- Ia. (p<0.0084).

CARE-MS II studien visade att patienterna som fick alemtuzumab var skovfria till 78 procent i två år medan 59 procent av de som stod på interferon beta-1a var det. Beträffande progression var det endas 8 procent som försämrades men det var också en låg siffra för interferon beta-1a 11 procent och skillnaden var inte statiskiskt signifikant för detta.

Femårsuppföljning av fas II studie visade att över fem år minskade progressionen ( ackumulation av handikapp) med 72 procent och prliga skovfrekvensen med 69 procent jämfört med interferon beta-1a

Här skovfrekvenser efter först och andra behandling från en fas II studie.

Det finns en del biverkningar med alemtuzumab vilket jag skrivit om tidigare. Dock verkar biverkningarna hanterbara.

Teriflumide (teriflunomide) Men det finns ett annat medel – en tablettmedicinering mot MS som samma företag har-teriflumide som också gått igenom fas III undersökningar. Där är inte resultaten så imponerande-beträffande skovfrekvensen har den en effekt som interferon-β 1a ungefär men det finns också en effekt på progressionen (30 procent). Ungefär 5000 personer har deltagit i studierna med teriflunomide- den är alltså välundersökt och man har funnit ganska få biverkningar- i stort sett inte mer än placebo.

Teriflumide har också kombinerats med Copaxone och interferon-β 1a. Tillsammans med Copaxone fann man ingen ökning av effekterna men för interferon- 1a.

Teriflumide har mindre biverkningar. Liksom alemtuzumab påverkar det T-celler och B-celler, men det verkar inte påverka de celler som är i vila eller delar sig långsamt och det lämnar möjligen därför immunsystemet intakt och därmed blir det mindre biverkningar. Ehuru inte så effektivt som Tysabri och Lemtrada är det faktiskt ett väldigt intressant medel just på grund av biverkningsprofilen plus likvärdig effekt som interferon och glatirameracetat ( Copaxone) plus dessutom effekt på progression.

Hjärnhälsa-kost och motion för hjärnan

Jag har läst boken Hjärnhälsa av Karl Hultén och Karin Wahlberg. Boken är från 2007 och frågan är vad som är aktuellt idag fem år senare, speciellt som boken utgår från den senaste medicinska forskningen om hjärnan- och på fem år har kommit mycket forskning- men jag tror att en hel del av det man skriver håller sig och har blivit till och med starkare. På Karl Hulténs hemsida kan man läsa om en grupp som ätit paleolitisk kost i sex veckor.

'

Boken är vad beträffar kosten en illustration till att du blir vad du äter. Kanske inte precis som på Guiseppe Arcimboldos bild Herr Sommar från 1563 så att hakan blir ett päron, kinden blir en äpplekind men i boken hävdar man att kosten har betydelse för hjärnhälsan. Man skriver om antioxidanter och att man skall äta en kost rik på antioxidanter, grönsaker, frukt. Och det finns intet att invända mot det i dagsläget, så länge man inte tar antioxidanterna i tablettform är de vad man vet idag nyttiga. 

De två första råden om antioxidanter kan jag skriva under på:

1. Ät grönsaker till frukost, lunch och middag samt frukt till mellanmål. För min del blandar jag gärna in frukt även i frukosten de andra måltiderna.
2. Blanda in grönsaker i favoritmaten, till exempel i pastan, riset, potatisen, quinoan etc. Tillagningen ökar upptaget skriver man, vilket gäller bland annat tomater. En tomat från kylskåpet direkt i salladen är näringsmässigt mindre värd än en som har varmare temperatur.
3. Råd nummer tre kanske jag är mera tveksam tillagningen: Drick fruktjuice till mellanmål, i så fall bör man vara noga med vilken juice det är, att fibrerna finns med. I annat fall kan det bli en ansamling snabba kolhydrater isolerat vilket i sig kanske inte är så bra.
4. Laga helt vegetarisk mat en gång i veckan.

Råd om omega-3

Vid sidan av antioxidanter tar man upp att äta fisk, att se till att man får i sig omega-3. Fisk innehåller de fleromättade fettsyrorna DHA och EPA. DHA finns i riklig mängd i hjärnan skriver man. Ät fisk tre gånger i veckan skriver man, om inte bör man äta linolensyra i stället, som är de vanligaste omega-3 fetterna i växter, till exempel i valnötter, mandel, linfröolja, raps-och sojaolja.

Av de senare kan kroppen tillverka en liten del DHA skriver man men mängden är otillräcklig. Om detta skriver George Jelinek att han har jagat evidens för att detta är det verkliga förhållandet men men han har funnit väldigt litet som stöder detta påstående. Det kan vara så skriver han att rapsolja är lika bra som fiskolja avseende immuneffekterna. I varje fall skriver han, i boken Overcoming Multiple Sclerosis sidan 75, tycks de studier som gjorts om vegetarisk omega-3 olja ge lika bra resultat som för fiskolja.

Själv tar jag omega-3 också som tillskott även om jag försöker att äta fisk flera gånger i veckan. Det tillhör de tillskott som man sett nytta av vid undersökningar. Dessutom gällde detta också vitamin D, samt om man har brist på något exempelvis B12.

Man skriver mycket om att blåbär är bra för hjärnan. Det innehåller anthocyaniner, som är en form av flavonoider. Dessa ämnen skall i växternas liv skydda dem från parasitangrepp och liknande, men de har i studier visat sig vara potenta antioxidanter.

Själv vill jag gärna ha blåbär. På Teneriffa fungerar inte magen helt perfekt men så fort jag kommer till Sverige och får min frukost med blåbärssoppa blir den helt okay. Jag tar numera med mig blåbärssoppa i pulver men det fungerar inte lika bra. Kanske för att jag inte kan ta med mig tillräckliga mängder. Nästa gång tror jag att jag packar en resväska bara med blåbärssoppa.

Det här var lite om vad som står om kost i boken. Som vanligt är det lite tvärsäkra uttalande-det och det är bra. I själva verket vet vi att sanningen om kost är något som ständigt förändras men hur skulle det se ut om man skriver så här skall man troligen äta för en frisk hjärna- fast egentligen är väl det mest sant.

Joan Didions bok Blå skymning

Joan Didions bok Blue Nights eller på svenska Blå skymning handlar om hennes dotter Quintanas död. Boken Ett år av magiskt tänkande som skrevs året efter att maken författaren John Dunne föll ihop vid middagsbordet beskriver hur Joan Didion levde under första året som änka; hon går minutiöst igenom om och om igen vad hon kände, tänkte men samtidigt går hon också igenom något väldigt allmängiltigt för hela USA, för hela den västliga världen. Hur beter vi oss vid dödsfall, i sorg. Samtidigt var det inget riktigt sorgeår. En bidragande orsak till att John Dunne dog just då var att dottern Quintana låg svårt sjuk i en infektionssjukdom bild av lunginflammation, sepsis och det var högst osäkert om hon skulle klara sig. Under året som följer återhämtar sig Quintana från infektionen men faller ihop hemma på grund av att hon fått blodproppar under tiden i sjuksängen och nu lossnar en blodpropp och beger sig till lungorna och hon har åter ett livshotande tillstånd. Hon klarar även detta och för att hämta krafter beger hon sig med maken till Los Angeles. Hon står då på blodförtunnande Waranliknande behandling. När hon kommer fram till Los Angeles faller hon ihop vid avstigningen medvetslös, okontaktbar. En stor hjärnblödning, det visar sig att hennes värden gör att hon har en betydlig blödningsrisk och det är just det hon nu får i hjärnan. Hon opereras akut, ligger åter för döden men så småningom blir hon något bättre. Hon får flyga hem för vård i New York i bår. Kommer på rehabilitering. Hur pass bra hon blir vet jag inte men så småningom ungefär då boken Ett år av magiskt tänkande kommer insjuknar hon igen, denna gång i bukspottskörtelinflammation. Den striden klarar hon inte. Hon avlider.

Hos Didion blir det mycket privata allmängiltigt.

Didions privata reflektioner, minnen, sorger kring dottern blir också en fråga om hur vi tar hand om barnen.

Boken blå skymning är inspirerad av sorgen efter Quintana och handlar till delar om Quintana- som var en adopterad dotter- om hennes liv. Joan Didion ifrågasätter sig själv som mor och förälder. Quintana fick visserligen växa upp i välsituerat hem och hon fick oftast vara med på föräldrarnas resor, bo på fashionabla hotell och någon sade till Joan Didion att hon fick en priviligierad uppväxt, vilket Joan Didion ifrågasätter. Försummade hon sin dotter till förmån för arbete, umgänge? Hon skriver att barn i burgna familjer i LA området ofta uppfostras och vårdas av barnflickor som inte talar engelska. Så var det också för Quintana. Joan Didion är inte nådig mot sig själv när hon går igenom sina hågkomster av dottern, brev, notiser och dikter som dottern skrivit. Samtidigt lyfter hon fram något allmängiltigt. Det som är så privat Didionsk är också ett samtidsproblem. Hur tar vi hand om våra barn.

Joan Didion beskriver också sitt åldrande. Hon blir ensam kvar. Lämnar ut sina känslor, rädslor. Men även där är hon mycket allmängiltig.

Didion beskriver att hon en period efter dotterns död drabbas av bältros. Bältrosviruset herpes zooster är samma virus som ger vattkoppor, som efter vattkoppsinfektionen finns latent i kroppen och kan sedan bryta ut och ge infektion utefter en nerv. Det är inte ovanligt att bältros kan bryta ut efter att man haft en påfrestande period. Bältros är ofta smärtsamt och plågande initialt men hos många vanligtvis personer över femtio kan det lämna kvar en bestående plåga, något man nu på flera sätt försöker förebygga. Det är ofta så att en svår smärta som stör sömnen efter en tid kan bli bestående som ett smärtminne även om sjukdomen gått över. Man vill därför se till att man tar bort den smärtan så effektivt som möjligt. I Didions fall fick hon dessutom neurologiska problem med balansproblematik och hon tappade saker. Hon beskriver sig som att hon blivit mycket bräcklig.

Något år senare ramlar hon ihop i hemmet och tar sig inte upp. Hon lyckas så småningom nå telefon och kommer så småningom till sjukhus. Hon utreds beträffande hjärna och hon utreds kardiellt man man hittar inget speciellt. Man börjar ifrågasätta om hon verkligen skall bo hemma etcetera.

Jag har tidigare skrivit att Joan Didion har MS sedan början av 70 talet. Hon beskrev det i boken White Album. Det kanske är en av de mest träffsäkra beskrivningarna om hur presentationen av diagnosen MS kan vara. I översättning:

Man sa till mig att jag skulle kunna få eller jag skulle kanske inte få symtom på nervskada framöver i livet, dessa symtom som kanske eller kanske inte skulle komma, skulle kanske eller kanske inte röra sig om min syn Symtomen kanske eller kanske inte skulle vara handikappande .

Här utreds hon nu med magnetkamera och det visar sig att man inte finner några tecken på MS.

Hon har inte den sjukdomen. De symtom hon hade var dels att hon hade ögoninflammation- optikusneurit som hon hade vid minst två tillfällen och i båda ögonen och dels hade hon diffusa neurologiska symtom. Huruvida man gjorde någon LP på henne vid diagnosen är tvivelaktigt eller också visade den inget säkert. Detta med att ha haft i optikusneurit i båda ögonen har jag läst någonstans att det kan vara ett fingervisning om att det inte rör sig om MS.

Joan Didion har alltså ej MS men hon har utan tvekan skrivit en mycket träffsäker beskrivning av hur det gick till då hon fick information om sjukdomen.

Något man slås av då man läser både boken Ett år av magiskt tänkande och Blå skymning är att Didion och dotter Quintana tillhör ju en grupp av människor med stora ekonomiska tillgångar. Joan Didion och John Dunne var de högst betalda manuskriptförfattarna i Holywood, man skrev regelbundet i exklusiva och stora tidskrifter som Vogue och Life.När Quintana döps har de flesta exklusiva kläder, kvinnorna Chaneldräkter. Joan Didion körde omkring i en snabb sportbil , vilket man ser på omslaget till White Album.

 Man skulle tro att de hade tillgång till den allra bästa vården, men det visar sig inte vara så. Man förebygger inte att Quitana Roe får tromboser då hon är långvarigt liggande i en sjukbädd. Man kontrollerar inte riktigt upp hennes blodvärden vid Waranbehandlingen. Vidare går Joan Didion själv med diagnosen MS i 40 år utan att ha haft den.

dä va en söndasmôra, ja geck å spankler på landsvägen

Titeln är ur Frödings Dûmt Fôlk- å i åa ä e ö-dikten, ni vet.

Jag gick faktiskt på något som man ibland kallar Frödings väg mellan Mangskogs Prästgård, där Fröding tidvis bodde hos sin släkting komminister Warodell, och Slorudsborg varest Frödings syster Matilda Fröding hade sin bostad. Det väcker minnen att gå på en lerig vårväg när solen skiner. Jag minns minnen från barndomen när man spelade kula på den leriga vägen, jag minns dagen man fick byta ut vinterskorna till något lättare. Ja, det var många minnen som poppade upp  då jag gick där. Jag mindes att man gick och spejade efter den första tussilagon, och snart såg jag några nu också.

 I själva verket hade det kommit ganska många. Det är lite underligt det där, om man inte håller ögonen öppna kan man gå förbi många intressanta saker. Det gäller leriga vårvägar och det gäller mycket annat här på jorden.

När man skall försöka att hålla en god allmänkondition, eller träna överhuvudtaget är det viktigt för mig att det inte blir tråkigt. Ibland får man underhållning utan att anstränga sig som att gå ut och "spatser" en vårdag. Om man har kameran med sig kan många promenader bli intressanta. Alltid ser man något nytt och spännande. Blir träningen ensidig och tråkig då är det lätt att man vill hoppa över den. Ni kanske känner igen det?

Den hälper mot allt utom döden,

jungfrun i det gröna

 lär Muhammed ha sagt. Det gäller svartkummin eller Nigella Sativa. Jag minns att min mormor odlade en växt som hette Jungfrun i det gröna, och den är släkt med Nigella Sativa. Den heter Nigella Damascena, Nigella från Damaskus. Jag vet inte om hon använde den som någon sorts krydda eller hälsobefrämjande ört. Den innehåller ämnen som är giftiga.

Nigella Sativa eller svartkummin har använt i Östern under ett par tusen år mot ett stort antal sjukdomar, därav talesättet att den hjälper mot allt utom döden. När jag söker Nigella Sativa på Google Scholar får jag mer än 8000 napp och söker jag på Pub Med får jag 400 studier som resultat. Söker man på en av de viktigaste substanserna i Nigella Sativa thymoquinine får jag 276 napp. Det tillhör alltså en av de naturmediciner som man bedriver modern forskning kring.

Bland de effekter man sett är bland annat hypoglykemiska effekter- blodsockersänkande, anti tumör effekter samt immunpåverkande effekter. ( Winkler et al)

Vidare finns en anti oxidant effekt, det tycks påverka kroppens system att omhänderta fria radikaler, sådana molekyler som bildas i kroppen i samband med energiframställning, ämnen som genom att de är kemiskt reaktiva- bildar lätt föreningar med andra ämnen- och därför lätt kan skada vävnadskomponenter om de får verka ohämmat. Populärt brukar man jämföra sådana skador med att plåt rostar av kontakt med syra. Det kan vara så att Nigella Sativa kan öka kroppens kapacitet att omhänderta dessa fria radikaler.

Winkler et al skriver också att man visas att Olja från Nigella Sativa och thymoquinine har visat sig besitta potenta antiinflammatoriska effekter på många modeller av inflammatoriska sjukdomar exempelvis experimentell encephalomyelit, colit ( tjocktarmsinflammationsmodell), artriter med flera. Det tycks vara så att makrofagernas ( ätarcellerna i immunsystemet) bildande av nitritoxid hämmas vilket kan vara positivt. Nigella ökade produktionen av signalsubstansen IL-1B samt tycks minska NF-κB. NF-κB är en transkriptionsfaktor, dvs den är involverad i transkriptionen- överförande av DNA:s information till RNA som sedan leder till att proteiner bildas. Vid bland annat sjukdomar i immunsystemet, cancersjukdomar spelar NF-κB en viktig roll. Anledningen till att till exempel gurkmeja har blivit populärt hos många är att det tros hämma NF-κB verkan.

Sammanfattningsvis skriver Winkler et al om sin studie attextrakt från nigella sativa påverkar biokemiska vägar inom immunsystemet som har med cytokinen INF-gamma att göra. Detta kan vara en förklaring till de hälsoeffekter man trott sig se av nigella sativa.

Då jag läser igenom titlarna på de studier som gjorts är det så vitt jag kan se grundforskning i laboratorier avseende cancer, inflammatoriska sjukdomar. Vid snabb genomgång hittar jag inga kliniska studier på pub med. Men att det här finns farmakologiskt aktiva ämnen speciellt thymoquinine är helt klar; om och hur detta kan användas i framtiden inom medicin baserad på forskningsrön kan jag inte bedöma.

Om vitamintillskott:

Idag kan man läsa i DN, HD, SVD att intag av vitamintillskott kan öka dödligheten. Undersökningen är gjord vid Copenhagen Trial Unit Rigshospitalet. Man har gått igenom forskning avseende 300 000 och funnit att tillskott av A, betakaroten, C och E t kan förkorta livslängden. Det är egentligen inget nytt, 2007 intervjuades Christian Gluud som är ledare för denna forskargrupp på ABC efter att en studie presenterats då med i stort sett samma resultat.

Nyligen kom också en studie från the Eastern Virginia Medical School där man också gått igenom diettillskott och fann att det enda man funnit nyttan av var vitamin D och Omega-3. Man fann också att en möjlig farlig effekt av att ta betakaroten, vitamin A eller E tillskott.
Det finns dessutom åtminstone en stor studie som rapporterats de senaste åren som påtalar de aktuella riskerna.
I läkartidningens senaste nummer finns dessutom en artikel där man också går igenom D-vitamin och skriver att det finns bristande evidens för att ordinera detta för i stort sett allt utom rakit eller osteomalaci. När jag läser igenom artikelförfattarnas stora referens en rapport från Institute of Medicine (IOM) i USA finner jag att den är betydligt mer nyanserad än vad själva artikeln i läkartidningen är. Jag läser bland annat att det finns växande evidens för att calcitriol (det bioaktiva D-vitaminet) spelar en roll i immunsystemet men det har ännu inte exakt blivit beskrivet. Exogent calcitriol ( tillfört calcitriol) kan undertrycka autoimmuna sjukdomar men med hyperkalcemi som viktig biverkan. Man har visat att lokal omvandling av 25-0H D till calcitriol i monocyter och makrofager resulterar i en ökad cellulär immunitet genom att stimulera produktionen av cathelicidin, ett ämne som har en antimikrob verkan och kan döda bakterier speciellt mycobacterium tuberculosis.

Calcitriol har en motsatt effekt på det förvärvade immunförsvaret ( B-celler och T celler) . Calcitriol hämmar vanligen tillväxt av T helper celler and B cellernas immunoglobulin produktion medan det ( calcitriolet) främjar ökning av immundämpande regulatory T cells och deras ansamling på ställen där det är inflammation.

Dessutom finns ju mängden av studier om samband mellan soltillgång och MS utveckling plus under senaste tiden också de genetiska studierna.

Jag håller med författarna i läkartidningen att det behövs ytterligare forskning. Då jag sökte studier om D-vitamin och hälsa för ett par år sedan fann jag knappts 50 000 artiklar i vetenskapliga tidskrifter som listas på Pub Med, vilket är ett kvalitetskriterium. Artiklarna är granskade av experter (peer reviewed).

Men det saknas till exempel klarläggande av verkningsmekanismer. Det saknas också klarhet i hur stora doser som är aktuella vid olika tillstånd. För min del försöker jag lufta D-vitaminet när solen skiner, samtidigt som man skall sola försiktigt. Sålunda tar jag sällan D-vitamin nere på Teneriffa men nu är jag i Sverige och då blir det mer.

Sammanfattning: Tillskott i allmänhet skall man vara försiktig med om man inte har ett bristtillstånd exempelvis känd B vitaminbrist.

D-vitamin, Omega-3 tar jag som tillskott och ibland B vitamin eftersom jag äter litet köttprodukter.

Mer om livsstil och MS

Reportage i the age.com

Craig Wheeler 42, har haft förlamning i sina ben för fem år sedan. Inga mediciner hejdade sjukdomen och förutom förlamningen hade han också problem med synen.

Då vid 37 års ålder beslöt han sig att gå på en retreat på Gawler Foundation i syfte att ändra sin livsstil.

Det blev en sorts vegandiet men med fisk och mycket lågt intag av mättade fetter, Han fick också rådet att ta vitamin D, omega-3 minska stress med träning och meditation samt psykoterapeutisk kontakt.

Han har därefter hållit fast vid denna regim plus haft medicinsk behandling via ordinarie läkare. Under dessa fem år har han haft ett skov, och har återfått rörelse i benen och kan nu springa sex varv på en bana ( 0val= jag vet inte hur långt detta är).

Tidigare blev symtomen värre och värre, viss medicinering hjälpte men det kom ett skov var tredje månad. Det fanns enligt hans läkare inget hopp om att han kunde bli bättre. Han tvivlade på programmet initialt men numera tror han deet har räddat honom från att bli fall för vårdhem. Han åker ofta till retreaten nu då det får honom att må bra.

Wheeler är alltså en av de 165 patienter som gått på denna retreat med George Jelinek, som nu rapporterats om i den studie jag skrev om i förra inlägget. Jelinek säger att även om inte detta hjälper alla är det förvisso värt att försöka. Chefen för MS Australia säger däremot att han skulle inte rekommendera specifika interventioner utan mycket starkt vetenskapligt stöd. Jag tycker det är ett ganska märkligt uttalande efter som det i princip är en kost som i stora drag rekommenderas till många. Speciellt som det inte finns några biverkningar, kostar inte en massa.

Kostdoktorn har följande rubrik på ett inlägg: Kan man bota MS med riktig mat? Men har han inte missuppfattat det hela? Döm själva!

 Det handlar om Terry Wahls som jag tidigare skrivit om ett antal gånger. Kostdoktorn verkar dock ha fått Terry Wahls diet om bakfoten, hon äter nämligen inte vad kostdoktorn kallar ”riktig” mat utan hennes kost är begränsad vad beträffar mättade fetter. Jag tror inte heller Terry Wahls som är professor i medicin vill säga att hon botat sin MS med sin diet.
Jag tror att vad som lurat kostdoktorn är ordet stenåldersdiet- det kan nog se ut hur som helst beroende vilken stenåldermänniska man menar. Man ser samma diskussion om medelhavsdiet- om det betyder den kost som äts runt medelhavet kan den se ut precis hur som helst också. Genom att inte sätta sig riktigt in i ärendet kan man alltså tro att Terry Wahl äter stenåldersdiet av typ LCHF men det är ganska långt ifrån detta. Av en fjäder har blivit en hönsgård.



Om man ser under fliken kost finner man en del om Terry Wahls. Hennes kost ser ut så här.

9 portioner frukt /grönsaker 3 med grönfärgade, sallad, kål, spenat etc 3 rika på svavel 3 med ljusare färger Omega 3 fisk rapsolja linfröolja Coenzym A nötter, jäst, inälvsmat njure, lever etc Mineraler joderat salt, havssalt Man skall också vara försiktig med rött kött, mättade fetter, omega-6, spannmål, snabba kolhydrater.

Beträffande medelhavsdiet ligger det till så här. I studier där man betecknar en kost medelhavsdiet använder man ett sorts poängsystem. De som äter mycket likt detta betecknar man som medelhavskost:

I studier har man börjat att klassificera medelhavsmat med en sorts poängsystem; Medelhavsindex , ”mediterranean diet score.” Systemet ser ut ungefär så här: hög kvot enkelomättat / mättat fett måttlig alkoholkonsumtion mycket baljväxter mycket spannmål mycket frukt mycket grönsaker lite kött och köttprodukter lite mjölk och mejeriprodukter

Detta finns också att läsa under kost. Då jag talar om medelhavskost är det en liknande kost jag avser.
På Teneriffa äter man mycket ost, fet skinka, plus en hel del annan föda som inte passar in i detta.









Studie om livsstilfaktorer och progression
Som ämne nummer tre idag med anknytning till livsstilfaktorer och MS så har det kommit en studie som visar att progressionen tycks gå långsammare för de som konsumerar fisk, dricker kaffe, alkohol

Detta gällde de som har skovförlöpande sjukdom inte de med progressiv. För dem fanns bara sambandet med fet fisk (omega-3) och förlångsamning av progressionen.

Rökning ökade progressionen

Den forskare som intervjuas säger att den slutsats man kan dra av det här att skovförlöpande MS och progressiv MS har olika mekanismer. Beträffande kost kan man inte få några rekommendationer av studien. Men det stämmer i alla fall med vad det tidigare har handlat om här.

En studie som visar att genom livsstilfaktorer kan en del personer bli bättre i sin MS.

Motion, sol, kost som behandling av MS. På ABC news kan man läsa om en studie ledd av George Jelinek där man med livsstilsförändringar i kombination med läkemedelsbehandlingar kan förbättra livskvaliteten hos personer med MS 20 procent. Denna studie som pågått i nästan ett decennium visar att MS utvecklingen kan bromsas och i vissa fall ta bort symtomen.
Studien publiceras nu i den medicinska tidskriften  Neurological Sciences, som är peer reviewed, dvs artikeln-studien är granskad av experter på området innan beslut om publikation.

De livsstilsförändringar det gäller kost med lågt innehåll av mättat fett, växtbaserad kost, motion, solljusexponeriing ( för D-vitamin men inte bara det även melatoninsystemet kan inverka, en svensk studie visade nyligen att D-vitaminet enbart kan inte förklara de effekter man sett att att leva i soligt klimat), motion, avspänning ( meditation).

Studien visade att människor som använt sig av de livstilssförändringar som rekommenderats hade en 17, 5 procentig förbättring av fysisk hälsa, 22.5 förbättring av mentala hälsan samt hade en 19.5 procentig förbättring av livskvaliten efter fem år.


-Inte alla blir bättre. Inte alla har följt livsstilsrekommendationerna. Vissa har blivit sämre men en del människor har blivit dramatiskt förbättrade med en fullständig tillbakagång av symtomen, säger Jelinek. För dem har det blivit mycket bra.

Om en medicin eller kirurgisk operation skulle ge 20 procentig förbättring i människors symtom av MS skulle folk rusa för att få den speciellt om det är minimala eller inga biverkningar,säger Jelinek, i en artikel på Gawler Foundation, där studien genomförts.


Nästa steg att undersöka är exakt vilka faktorer eller kombination av livsstilsförändringar som gjorde skillnad, säger Jelinek. Man vet inte idag vad som verkligen åstadkom denna skillnad i förbättring och det vill vi ta reda på.
Att vi sett en stor förbättring för en del människor där den vanliga kursen är progressiv försämring är noterbart, säger Jelinek.

George Jelinek tillämpar så kallad eklektiskt medicin, det vill säga han försöker att finna vad som är bra inom olika områden och använder detta i behandlingen. Han vill alltså använda de mediciner som finns att tillgå mot MS men vill kombinera det med livsstilsfaktorer som egentligen är nyttiga för de flesta,  Diet med lite mättade fetter, absolut inga transfetter, växtbaserad föda, sea food /(fisk och skaldjur), solsken och D vitamin, omega-3. Meditation och stressreduktiontekniker.
.

Calle de Agatha Christie  Agatha Christies gata

George Jelinek är professor i akutmedicin, För cirka13- 15 år sedan fick han MS. Tidigare hade hans mor haft en mycket svår MS.

Då Jelinek fick diagnosen satte han igång att läsa allt som fanns att läsa om MS. Det gällde all vetenskaplig forskning och mer än 19 000 studier. Han tyckte sig finna stöd för att det faktiskt fanns en del att göra kosten motion sol och d-vitaminet avspänning-  meditation o. Liknande Han skrev en bok om detta som fick namnet Taking Control of Multiple Sclerosis. Han började också ge kurser om detta och det är deltagarna på dessa kurser som är underlaget för studien.

Träning i varmt klimat kontra träning i kalla norden. Resultat bättre i varmt klimat.

Träning och sjukgymnastik har visat sig förbättra funktioner som har med rörligheten att göra och har är en viktig del av rehabiliteringen vid MS. CNS har förmågan att förändras allt efter vilka krav som ställs, så kallad neuroplasticitet. Vår förmåga att lära saker är ett vanligt uttryck för denna neuroplasticitet. När vi stoppar något i långtidsminnet bildas nya förbindelser mellan olika hjärnceller beroende på vad det är vi lär. Nobelpristagaren Eric Kandel har visat hur detta sker rent biologiskt. Det mest kända exemplet på neuroplasticitet är en studie som visade att taxichaufförer i London har ett större centrum för geografisk lokalisation än icke taxichafförer. Efter det har studier visat att bland annat musiker som spelar violin har större centra för det område som styr motoriken i vissa fingrar osv. Det är också sedan ganska länge känt att det bildas nya nervceller i hjärnan under hela livet. Tidigare trodde man att detta var en omöjlighet. Med hjälp av träning i form av bland annat sjukgymnastik kan hjärnans funktioner förändras för att möta upp mot de nya krav som en sjukdom ställer, funktioner kan förbättras.

Bukt bortom Punta Brava

En norsk undersökning av Tori Smedal, The Influence of Physiotherapy and Climate on Functioning in Multiple Sclerosis har jämfört behandlingsresultaten från behandling på Tenrife ( Vintersol) jämfört med i Norge.

Undersökningen gick ut på att jämföra effekten av fysioterapi på inneliggande patienter i varmt klimat (på Teneriffa) gentemot kallt klimat ( i Norge) på kort och långt perspektiv. Sextio patienter med gångproblem och som inte var värmekänsliga studerades i en randomiserad crossover studie med 4 veckors behandling med fysioterapi. 30 patienter behandlades först i Norge och ett år efteråt på Teneriffa. Och de övriga behandlades först på Teneriffa och sedan efter ett år i Norge.

Man testade 6 minute walk test=6MWT ( 6 minuters gångtest) som primärt mått för studien men även andra test på fysiska förmågor gjorde liksom självskattning. Detta gjordes först vid en screening undersökning, då studien börjades, efter behandlingen samt tre till sex månader efter behandlingens avslutande.

Alla utvärderingsinstrumenten visade förbättringar men i olika grad.

Efter behandlingen hade gångförbättringen ökat med 70 meter i Spanien och 49 meter i Norge. Och vid uppföljningen var det 43 meter i Spanien och 20 meter i Norge. Patienterna rapporterade att de var mindre utmattade efter att ha gjort 6MWT efter behandlingen på Tenerife vid alla tidpunkter. Man fann inga andra skillnades vid test av fysisk förmåga. De flesta självrapporterade uppskattningarna visade förbättringar av behandlingen på Tenerife men de förbättringarna höll inte i sig. Varför?

Resultaten visade att för att för de som inte var värmekänsliga visade större förbättringar efter behandling på Tenerife. Det kan finnas många skäl till detta. Ett kan faktiskt vara D-vitamintillskottet man får genom att vistas på Tenerife. Man äter sannolikt mer medelhavskost. Speciell vinterhalvåret rör man sig dessutom mer spontant på Tenerife. När man har svårt att gå är man rädd att ramla, speciellt om det är snö och is. Dessutom behöver man inte ta på sig en massa extra kläder för att gå ut på Tenerife, det är inte någon svårighet att komma ut på det sättet. D

Det är också intressant att den upplevda förbättringarna inte höll i sig. Jag tror att det beror på att man inte fortsätter med den regelbundna träningen som man gör på en rehabiliteringssession. Man hinner inte för jobb och familj. Det kostar en massa att gå och träna, simma. Det blir tråkigt i längden tycker man. Men man kan göra en hel del träning hemma och också med kompisar. Det ger resultat men tar tid. Tränar man hemma kan man lyssna på radion samtidigt i stället för TV:n. Det kan vara ett sätt att hinna träna. Har du några tips skriv dom gärna  i en kommentar.

D-vitamin halt och död

En tysk studie kopplar dödsfall i allmänhet och dödsfall i hjartsjukdom till låga halter av D-vitamn läser jag på Taking Control of Multiple Sclerosis

Vad vill man med sin kost? Gå ned i vikt eller försöka påverka sin MS?

Fetman beror också på att man äter för mycket. Det var intressant att höra att många MS patienter nu åt LCHF kost. Jag hörde det på Vintersol när jag var där och pratade med personal. Den kosten är precis motsatt den som jag anser vara bra för MS patienter.

 Man kan nog gå i vikt med LCHF men att det skulle vara en antiinflammatorisk kost beror ju på vilken kost man eljest jämför med. Det är klart att jämför man den med en kost som innehåller mycket transfetter och/eller omega-6 är det säkert en mer antiinflammatorisk kost men jämför man med en kost riklig med omega-3 och omega-9 är det inte så. Swanks studie med begränsning av mättade fetter till under 20 g per dag är ganska tydlig om detta. De som höll en sådan kosthållning fick ett skov vart 20 år till skillnad mot de som inte gjorde det. Studien pågick i 35 år vilket mer än väl kompenserar att det inte är en dubbelblind placebo kontrollerad studie, hur nu en sådan skulle gå till. Det är nys att efterlysa en sådan beträffande kosthållning.

Man bör göra klart för sig vad man vill med sin kost. Vill man gå ned i vikt. Okay där fungerar LCHF liksom flera andra dieter. Men vill man försöka göra något åt sin MS då finns det mera hållpunkter för att minska mättade fetter, omega-6 och helt ta bort transfetter samt öka omega 3. En typ av medelhavskost som är nyttig för alla. Jag anser att det är viktigt att få i sig mycket omega 3 men även enkelomättade fetter. Dessa påverkar immunsystemets signalsubstanser och medverkar till bildningen av de antiinflammatoriska cytokinerna. De flesta omega-6 men inte alla(GLA bl.a.) är kopplade till bildning av proinflammatoriska cytokiner.

 Mättade fetter har man funnit finns mer i olika cellmembran hos MS patienter än hos kontrollpersoner. Det är i cellmembranen som lagren av fettsyror finns. Där finns en konkurrens mellan fettsyrorna och finns överskott av mättade fettsyror minskar tillgången på bland annat omega-3 omättade fettsyror. Det är till en del samma kemiska vägar ( enzymsystem) som används. I den västerländska kosten finns det mycket gott om omega-6 (omättade fettsyror som finns i många vegetabiliska oljor) men dåligt med omega-3. Enligt en del experter spelar det en roll om man har en ojämn balans mellan exempelvis omega-6 och omega-3 andra menar det inte.

Vad man säkert kan veta är att omega-3 är bra. Den ingår i den så kallade medelhavskosten i form av fisk, skaldjur, nötter, mandel mm. Rapsolja innehåller också en del omega 3. Bär som lingon innehåller omega-3. Medelhavskosten i övrigt är mycket grönsaker, frukt, fullkornsbröd. Kyckling, kalkon.
Följer man exempelvis Swanks diet går man förlorar man en hel del vikt och en del kan bli underviktiga. Man får räkna med att det tar lång tid innan man märker effekt och om man märker effek. För min del har jag en kost som är  medelhavsdiet.  Den har jag ätit ett antal år nu-2006 började jag. Det är en kost som stora studier talar för är nyttig för alla- mindre cancer i tjocktarm, prostata, bröstcancer, färre hjärt-kärlsjukdomar och färre neurodegenerativa sjukdomar  i de grupper som håller sådan diet. Den är bra för alla och inget talar för att den inte skulle vara bra för MS. Så att göra ett försök skadar inte. Har Swanks studie rätt hjälper den mot MS om inte är dina hälsorisker i alla fall färre.

Det är samma sak med regelbunden fysisk träning- det tar lång tid innan man märker effekt. D-vitamin samma sak. Arbeta med att sänka sin stressnivå tar också lång tid innan man ser effekt.
Men effekterna kommer.

Fotmassage

Jag talade med en arbetsterapeut i samband med ett arbete jag håller på att göra. Hon berättade att hon använt taktil massage för oro och sömnlöshet bland annat på patienter som b¨rjat bli lite senila. Det har gällt fot massage.

Jag har alltid varit en insomnare som t agit mycket tid på mig. Legat och snurrat i sängen tidvis. Jag prövad nu med att b¨rja massera mina fötter, lätt beröring under kanske säg 3-4 minuter. Anv¨nde en salva av olivolja som kostade en euro.  Sedan dess har jag somnat in ganska snabbt. Testa det! Det är ett billigt sömnpiller utan biverkningar.

Apropå icke farmakologiska metoder. Det här med att omväxlande titta på höger och vänster axel,
testade det igår då jag sokte ordet Segway- efter cirka 10 ggr så kom ordet.  Den här yogametoden för minnet tycks fungera. Kanske beror det på att centrum för ögonrörelser och ett minnescentrum ligger nära varandra i frontalloben. ?

kvinnors livslängd tenderar att minska enl DN

 Stress är förmodligen orsaken skriver man. Men det är förmodligen inte bara det.

Sjukdomar som Alzheimer och andra degenerativa sjukdomar, de vanligaste cancerformerna bröstcancer, tjocktarmscancer, hjärt-kärlsjukdomar är kopplade till
stillasittande, liten fysisk aktivitet, övervikt, fetma -allt sådant som ökat under de senaste åren. Professor Kristina Orth-Gomér vid Karolinska institutet säger också att detta kommer att ta många år att reda ut.

Fast egentligen ????
Nog vet vi att fetma ökar, att man rör sig för lite och äter för mycket. Man behöver inte vänta på forskningen beträffande detta.
Diskuterade detta med träning häromdagen på Vintersol. Det är ju så att många blir mycket bättre i samband med träningen där: Det gäller alla kategorier som är där. Patienter med reumatiska sjukdomar, Parkinsonpatienter, MS patienter, strokepatienter. Men när man kommer hem igen så brukar man falla tillbaka i samma tillstånd som innan efter en tid. Man slutar träna.

Man har inte tid, man jobbar, familj etc. Jag håller inte riktigt med om det. Alla klarar en halvtimmas träning per dag till exempel: vardagsträning, gå i trappor, egengymnastik hemma i vardagsrummet allt efter egen förmåga, man behöver inte gå på gym, gå och simma ( det kanske kostar för mycket) man kan göra det viktiga hemma- den  träning som är regelbunden, varje dag.

elefant

Att vi blir fetare är troligen också en mycket stark orsak till att livslängden har vänt. Det har redan förutspåtts att livslängden i västvärlden kommer att vända och bli kortare på grund av detta.

Graviditeter tyx skydda mot MS

Kvinnor som varit gravida två eller fler gånger hade en kvarts risk att utveckla MS och de som varit gravida fem gånger eller fler gånger hade en tiondels risk att få MS jfr med kvinnor som aldrig varit gravida.Bekräftar alltså lite av att den erfarenhet som finns att under graviditeter ¨r antalet skov färre. Studien gjord av  Anne-Louise Ponsonby, PhD, of Murdoch Children's Research Institute in Melbourne, Australia.
Östrogenproduktionen vid graviditet tycks påverka immunförsvaret på ett gynnsamt sätt vid MS genom att påverka hjälpar-T-cellerna. Kanske har det med immunf¨rsvarets roll att stöta bort det som är kroppsfrämmande. Fostret är en "främmande kropp" som inte skall stötas bort, kanske dämpas immunförsvaret mdärför? Det är i alla fall logiskt men en spekulation än så länge.

GRABBEN I KUVÖSEN BREDVID

Jag har läst en bok som heter GRABBEN I KUVÖSEN BREDVID skriven av Jonas Helgeson.

Inäddad video längre ner! Se den. Jag rekommenderar den verkligen.

Då han föddes höll både han och mamman avlida. Det var akut kejsarsnitt,moderkakan hade lossnar och navelsträngen var virad fyra gånger runt halsen. Det blev ett 40 minuters andningsuppehåll men osannolikt nog kom andningen igen, skriver Jonas. Men det efterlämnade en hel del skador på hjärnan som ger Jonas kramper och ofrivilliga spasmer i hela kroppen. Mamman överlevde också. Grabben i kuvösen bredvid handlar om Jonas liv fram till 30. Ett liv med svåra handikapp men vad Jonas vill är att boken skall vara “en laddning med färgglade klickar i vardagens små nyanser”. Han vill att boken skall uppmuntra och inspirera men också beröra. Livet kan i många stycken bli bra om man gör det bra. “Livet är en gåva. Man får ta väl hand om det. Det går inte i repris.”

En del av boken handlar om att försöka göra det till synes omöjliga. Föräldrarna är mycket noga med att Jonas skall kunna vara med om det mesta. Det blir skidåkning, tennis, fotbollsträning, och gud vet vad trots att han har svårigheter med väldigt många saker i vardagen. Beskrivningen av hur han lär sig köra moped är oslagbar. Det är inget han vill rekommendera andra. Han riskerade uppenbart sitt liv, men vad han vill mana fram är modet att försöka saker som man inte tror sig klara. Det behöver inte vara livsfarligt men kanske besvärande på annat sätt som att balansera en matbricka utan att spilla ut allt.

Han för en liten kamp mot hjälpmedel. Något som han blev absolut less på var skorna från hjälpmedelscentralen som var bruna och fula och fullkomligt osexiga för en tonårskille som ville imponera på tjejer. En dag gick han och köpte vanliga snygga skor som visserligen var besvärligare att gå i men som höjde självförtroendet ett par pinnhål.

Rullstolen sa man adjö till efter att han en dag hade tillryggalagt en mil på golfbanan.

När man läser var han presterat förfaller han vara vilken ungdom som helst men han har kvar sina handikapp med ofrivilliga rörelser, armar som rätt som det är kan vifta till, svårighet att artikulera. Han försökte att gå lärarhögskolan och klarade teorin bra, men lärarna ansåg honom totalt olämplig. Det är frågan det. Frågan är om han inte skulle kunna lära sina elever ganska mycket, mer än många andra. Nu har han 220 högskolepoäng och 80 i historia och tänker börja doktorera. Kanske bli lärare på den vägen.

Just nu använder han mycket få hjälpmedel. Hans handikappsbidrag drogs in för länge sedan. Men vardagen är komplicerad. När han går på bio med en kompis tror man att kompisen är hans assisten och kompisen går in gratis. Skall han fråga efter ketchup i affären tror man att han frågar efter toiletten. Tala i telefonen bland annat med automatsvarare, ngt som är ganska okomplicerat blir ytterligt svårt.

Vad kan man lära sig av boken: Givetvis om hopp, mod. Men kanske också om synen på hjälpmedel. Jag skrev i ett inlägg nyligen om hjälpmedel som sparbössor av energi. Den här boken visar en annan sida. I vissa lägen är inte hjälpmedel det rätta, det kanske i stället är träning som gäller. Det här är mycket individuellt och för varje individ kan det variera i olika skeden. Rullstolen, rullatorn kan hjälpa men kanske också stjälpa. Det gäller att se till den totala situationen. Ett tag använde jag mycket min fyrhjuling för att åka uti skogen, då var det nog rätt men idag skulle det skada min kondition och balans.
 Läs boken eller se åtminstone videon. Den ger hopp

blod, svette og stand-up from Jon Arne Tjelta on Vimeo.

Fysisk träning och tillväxtfaktorer

Påfåglarna festar på Margueriter

Igår gåg jag på ett program om Parkinson gjort av en amerikansk parkinsonpatient vars far hade och vars bror också har det. Jag förstår begränsat på spanska. Vad jag förstod var bland annat att en del parkinsonsjdar är genetiskt betingade och beror på en mutation som bland annat vandrat från norra Afrika till Norges västkust. Därfrån hade den följt med emigrationen tilll USA och till den aktuelle patienten.

Programmet tog upp fysiskt träning och Parkinson. Man hade bland annat låtit en grupp med ngn form av apor träna och en annan vara passiv. Sedan hade man gett dem ett ämne som framkallade parkinsonliknande sjukdom. De som hade fysiskt tränat kom mycket lindrigare undan, vilket av vederbörande forskare bland annat förklarades med effekten av några tillväxtfaktorer som ökar vid träning. Det pågår den del forskning om detta. Det tycks vara som att det helst skall vara aerob som är bäst- konditionsträning men den behöver inte bedrivas alltför intensivt. Det räcker med att gå, eller använda en motionscykel el liknande.

 En av forskarna i programmet hette Clive Svendsen Wisconsin, vars laboratorium arbetar med tillväxt och differentiering av mänskliga nervceller från embryo eller pluripotenta stamceller och bland annat med tillväxtfaktorer.. Man försöker bland annat modifiera mänskliga nerv stamceller till att kunna frisläppa tillväxtfaktorer typ GDNF* före en ev transplantation och innan de differentieras till astrocyter. Detta tänker man skall kunna förhindra fortsatt progression av sjukdomar som Parkinson men också ALS, Huntington’s sjukdom och även stroke.

Programmet handlade också en hel del om stamcellsforskning och om hur George Bush administratonen lagt religiösa hinder i vägen för att forska på embryonala stamceller. Det begränsade forskningen i USA i åtta år.

Den aktuelle programmakaren tränade själv flitigt och lade stort hopp på denna del av behandlingen vid sidan av medicinering.

första jordgubbarna

*GDNF är ett protein som bland annat har egenskapen att förbättra överlevnaden av dopaminerga neuron och motorneuron. Parkinson är en sjukdom som drabbar dopaminerga neuron och ALS drabbar motorneuron.

Ny studie om medelhavskost och hjärnhälsa

På George Jelineks sajt läser jag även en studie om medelhavskost och inflammatorisk aktivitet kring små kärl. I korthet skriver Jelinek att ju mer noggrant man följde en diet med högt intag av frukt, grönsaker, enkelomättat fett, fisk fullkorn och nötter, måttligt med alkohol och ett lågt intag av rött kött, mättat fett och raffinerade mjölprodukter ju mindre tecken på inflammatorisk aktivitet kring de små kärlen i hjärnan fann man. medelst magnetkamera.

Ny studie om D-vitamin

Jag tror att det finns åtminstone tre olika sätt att lindra sin MS, fysisk aktivitet efter egen förmåga, D-vitamin och kost

Läser på George Jelinek sajt om en ny studie om D-vitamin till patienter med MS.
Jelinek rekommenderar på sin sajt att man skall ta doser som ger en halt av 150 nanog/l av 25(OH)D och han tycker dosen varit för liten. Dessutom är det inte många personer 66.
Emellertid fann man en markerad minskning av inflammatorisk aktivitet i patientgruppen som tog D-vitamin jämför med  placebogruppen.
Studien bekostad av ett läkemedelsföretag.

Det här är den fjärde studien jag läser om där man behandlat MS patienter med D-vitamin med positivt resultat. Nyligen kom det en studie som ej fann detta men där använde man D2 vitamin i stället för D3 som är det som kroppen själv producerar.
Uppmuntrande?
Studien gjord vid universitetet i Åbo ( Turkku är väl Åbo?).

Lite nyheter

Låga halter av omega-3( som finns gott om i speciellt fet fisk men även i nötter, avokado) är förknippat med mindre volym av hjärnan enligt studie som jag läser på medical express. Fynden är även kopplade till sämre kognitiva funktioner som visuellt minne och exekutiva funktioner dvs problemlösning, att hålla flera saker i huvudet på en gång och organisering.

På samma ställe läser jag en artikel om orsakerna till MS. Man vet egentligen inte vad sjukdomen beror på och det kommer av och till nya teorier om detta.  I den här artikeln  beskriver man hur man gjort studier på möss för att komma närmare gåtans lösning. Man tyckte sig inte finna stöd för att det primärt är en neurodegenerativ sjukdom ( dvs sig att det börjar i hjärnan) utan tror mer att det rör sig om en sjukdom i immunsystemet,  kanske att den så kallade autoimmuna hypotesen är mer trolig.