Det är nu 31 personer som besvarat enkäten. För att man skall kunna göra något av den bör det nog vara minst 100 svar helst många fler. Jag menar att man skulle kunna underätta MS sällskapet eller liknande om resultatet eller andra som är intresserade. Än så länge säger det dock nästan ingenting, fastän var fjärde person av 31 stycken fått sin diagnos på telefon eller per brev. En person som får diagnosen på ett sådant sätt är visserligen en för mycket men är det så att var fjärde i det stora hela får sin diagnos per telefon eller per brev är det uppseendeväckande.
Finns någon som är medlem på något forum som skulle vilja göra en förfrågan där om man vill besvara enkäten?
Välkommen - jag är pensionerad läkare, Jag har sjukdomen MS samt under senare år också haft prostatacancer. Bloggen handlar om kost, fysisk aktivitet mm Jag ger inga personliga hälsoråd.
Stress och stresshantering
▼
tisdag, juli 31, 2012
betainterferon och D vitamin- verkar interferon genom att öka halten D-vitamin?
En undersökning från Australien visar samband mellan behandling med interferonbehandling och D vitamin.
Man har funnit följande:
De patienter som står på betainterferon har högre halter av D vitamin än de som inte står på det.
De med högre värden på D-vitamin och står på betainterferon har färre skov.
Utan behandling med betainterferon fann man inte denna effekt.
och även tvärtom utan höga värden på D-vitamin fann man heller inte denna effekt.
Står man påbetainterferon tycks man ta upp D-vitamin bättre efter att man exponerats för sol.
Riktigt varför betainterferon har effekt vet man inte säkert men det påverkar immunsystemet på något sätt, betainterferon är ju också i naturen en signalsubstans i immunförsvaret. En av forskarna Simpson säger att kanske interferon utövar sin effekt på skov genom effekten på D vitamin, som man vet har förmågan att dämpa aktiviteten på de inflammatoriska vägarna i immunsystemet.
Man rekommenderar att alla med med skall följas med D-vitaminvärden
"This study does provide further support for persons with MS to periodically have their vitamin D measured, particularly in winter, and if they are deficient, to seek the advice of their physician as to whether supplementation is appropriate for them." ( professor Bruce Taylor)
Man har funnit följande:
De patienter som står på betainterferon har högre halter av D vitamin än de som inte står på det.
De med högre värden på D-vitamin och står på betainterferon har färre skov.
Utan behandling med betainterferon fann man inte denna effekt.
och även tvärtom utan höga värden på D-vitamin fann man heller inte denna effekt.
Kantareller innehåller D-vitamin |
Riktigt varför betainterferon har effekt vet man inte säkert men det påverkar immunsystemet på något sätt, betainterferon är ju också i naturen en signalsubstans i immunförsvaret. En av forskarna Simpson säger att kanske interferon utövar sin effekt på skov genom effekten på D vitamin, som man vet har förmågan att dämpa aktiviteten på de inflammatoriska vägarna i immunsystemet.
Man rekommenderar att alla med med skall följas med D-vitaminvärden
"This study does provide further support for persons with MS to periodically have their vitamin D measured, particularly in winter, and if they are deficient, to seek the advice of their physician as to whether supplementation is appropriate for them." ( professor Bruce Taylor)
lördag, juli 28, 2012
Närmare Gud till dig
Idag kan man se OS på TV hela dagen bara på TV 1, räcker det inte kan man se på SVT 2 eller mängder av andra kanaler. Det innebär att en mängd människor ökar på sin tid av passivt liv som ökar vikten, försämrar konditionen. Det är väl belagt att ett stillasittande liv leder till att välf'ärdssjukdomarna som obesitas, diabetes typ II, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancerformer mm ökar. Jag skrev artikel på Newsmill om detta i samband med fotbolls EM. Missar man något om OS kan man läsa om det i tidningarna. DN rapporterar om allt som hände vid invigningen.
Att sätta sig långa stunder framför
TV är egentligen samma sak som att befinna sig på Tictanic.
Visserligen tar det betydligt längre tid men för många kan det
leda till en för tidig död.
Men det är inte bara hälsan som
hotas. Hela OS maskineriet kan vara ett demokratisk hot, läs artikel
i Aftonbladet om detta. OS-drömmen
som sprack.
OS på TV idag
Idag kan man se på SVT 1:
09.30
OS Magasin: London Live
10.00
OS i London
13.00
OS i London
15.00
OS i London
16.30
OS Magasin: London Live
17.00
OS i London
17.55
Helgmålsringning
18.00
Rapport ( förmodligen finns något om OS där också)
18.15
OS i London
19.30
Rapport
19.45
Sportnytt
19.50
OS Magasin: London Live
20.30
OS i London
21.55
OS Magasin: London Live
23.00
OS i London
01.00
OS i London
fredag, juli 27, 2012
Vad händer då man utsätts för ett drev?
Jag läser boken Drevet
går- Om
mediernas häxjakt av Anders Pihlblad journalist på TV 4.
Han har själv arbetat som
kvällstidningsjournalist och även deltagit i “drev”, skriver
han men 2007 var han en av huvudpersonerna i den så kallade
Schenströmaffären. I korthet gick den ut på först att han som
journalist lierade sig med makten. Han hade suttit och ätit och
druckit tillsammans med statsministerns närmaste hand Ulrika
Schenström och så hade en papparazzifotograf tagit ett foto i
samband med att de pussades. Bilden kablades ut i media och man
skapade ett drev. Initialt var han mest utsatt men sedan ändrades
fokus till Schenström som visade sig ha någon sorts jour den
kvällen ( hon lämnade bordet flera ggr för olika samtal) och då
hade hon druckit alkohol. Det hela ledde så småningom till att hon
avgick.
Anders Pihlblad tog väldigt illa vid
sig i drevet och han gick bland annat ner 18 kilo tiden efteråt.
Han har nu intervjuat ett antal personer som varit med om så kallade
mediadrev.
Det visar sig att alla har tagit mycket
illa vid sig i de situationer de varit i. Gudrun Schyman är kanske
en av de som varit mest utsatt för olika drev och man skall inte tro
att det gått henne omärkt förbi. Hon beskriver bland annat att hon
hade självmordstankar i vissa situationer och det har hon inte varit
ensam om. Det har också förekommit självmord i samband med
medieaffäreer. År 1957 hängde sig en ung minister. Det visade sig
att han i samband med smärtmedicinering tagit alkohol och blivit
påverkad och fallit ihop. Då hade polisen tagit honom för fylleri.
Nu riskerade detta komma ut i media. Hans lösning var att ta sitt
liv. 2002 tog den fd hälsoministern i Norge sitt liv efter att han
valsat runt i medierna för att han haft avgångsvederlag från
regeringen plus fått stora konsultarvoden. Det är således inte
helt ofarliga saker media sysslar med vid dreven och vi som läser
har naturligtvis en del i det. Men det betyder samtidigt inte att man
inte skall granska makten eller korruption.
De här sakerna har givetvis
konsekvenser för hälsan. När Yvonne Ruwaida fick sina fiskar vara
pga att hon åkt mycket taxi, tröståt hon och gick upp i vikt. En
av de som varit allra längst utsatt var Lars Bäckström. I
efterförloppet till tsunamin återkom han i olika turer i media i
ett flertal år. Det ledde bland annat till att han fick sitta utan
arbete på sitt jobb på UD under två år till slut fick han en
generalkonsulttjänst i Hongkong. Man frågar sig vad det fick för
konsekvenser för hälsan och för personen.
Det är inte bara personerna i fråga
som utsätts utan också i hög grad familjerna, äkta hälfter och
sambos, barn, föräldrar. Jag tror konsekvenserna kan vara ganska
stora. Det är väl känt att efter traumatiska och svåra händelser
ökar riskerna påtagligt att man skall bli sjuk. När maken dör
ökar risken för att hustrun också skall dö inom något år högst
påtagligt. En dansk undersökning visade att de föräldrar som mist
ett barn hade i efterförloppet en ökad risk att utveckla multipel
skleros. Det är sannolikt att vi har en hel del dolda följder av de
så kallade mediadreven.
En intressant och viktig bok. Den borde
ha diskuterats i media- men har den det?
fredag, juli 20, 2012
En sjätte studie som tyder på att D-vitamin påverkar om man får skov eller inte
En sjätte studie om samband mellan halt av vitamin D (25-OH-D) i blodetoch skov av MS av Pierrot-Deseillgny med flera.
Service de Neurologie 1, Hôpital de la Salpêtrière, Assistance Publique-Hôpitaux de Paris, Université Pierre et Marie Curie (Paris VI), Paris, France
De fem andra studierna.
En observationssstudie, där man gav 156 patienter med skovförlöpande MS i genomsnitt 3010IE per dag. Patienterna stod på bromsmediciner (basmedicinering: beta-interferon eller glatirameracetat) och deras ursprungliga värden av 25-OH-D var lägre än 100 nmol/l=40ng/ml).
Man följde upp hur ofta patienterna fick skov 29.8 månader i genomsnitt innan de fick tillskott av D3-vitamin och sedan 29,1 månader med tillskott.
Halten 25-OH-D3 mättes för man gav tillskott och flera gånger under tiden man fick tillskott.
Resultat:Hos 76 patienter föregicks tillskottet av D vitamin av att även bromsmediciner tillsatt och hos 80 började behandlingen samtidigt.
I genomsnitt steg halten D3 49 ± 22 nmol/l till 110 ± 26 nmol/l . Man fann ett starkt samband mellan skovfrekvens och nivån av 25-OH-D3 i blodet (p < 0.0001, en möjlighet på 10 000 att resultatet beror på slump), vilket kan tyda på att vitamin D3 påverkar skov. För varje ökning av 25-OH-D3 i blodet med 10 nmol minskades incidensen av skov med 13.7 procent. Ovanför nivån 110 nmol fann man här en platå på kurvan till skillnad mot andra studier.
Det mesta D-vitaminet får vi via solen. |
Lite om sol och D-vitamin:
Ju längre man bor från ekvatorn ju mindre D-vitamin får man via solen. D-vitamintillskott är dock ett bra alternativ. Man behöver dock inte sola mer än kanske 20-30 minuter för att få tillräckligt med D-vitamin. Är man äldre, överviktig, har mörkare hud behövs mer. Man avråder från att sola mellan 11-15 ungefär, tyvärr är det just under denna tid D-vitamin bildas. När man badar och simmar når solstrålarna huden och D-vitamin bildas.
onsdag, juli 18, 2012
Fysisk fatigue näst vanliga symtom i enkäten
Detta är delvis hämtat från tidigare inlägg
Fatigue- både fysik och mental
fatigue är vanliga MS symtom och i enkäten hade 38 procent
mycket besvär med fysisk fatigue och 30 procent
mental fatigue eller trötthet. Jag kan tänka mig att det finns
ganska många som upplever både fysisk och mental fatigue, Ordet
fatigue betyder trötthet och kommer från latinets fatigare, som
betyder orsaka sammanbrott, något som antyder att det är en hög
grad av trötthet. Jag gar sett siffror på att mellan 40-80 procent
av MS-patienter lider av fatigue.
Någon liknande fatigue vid vinden-
den syns inte men man kan se dess effekter. Det är ett osynligt
symtom men också ett av de mest besvärande. Kanske också det som
är svårast för andra att förstå speciellt om man i övrigt inte
har påtagliga fysiska symtom. Kan ställa till problem i familj, på
arbetsplats och i omgivningen. Att ha fatigue är att vara medveten
om att man har en minskad förmåga till fysisk eller mental
aktivitet och minskade resurser att utföra dessa aktiviteter. Det
handlar om en obalans mellan tillgång på resurser och hur man orkar
återställa dessa resurser. Bristande resurser kan kanske tolkas som
bristande energi men man kan också tolka det som att aktiviteterna
tar mycket energi i jämförelse med de som inte har fatigue. I
grunden kanske inte man har brist på energi utan mera att
aktiviteten i fråga kräver mer energi än ”normalt”. Detta kan
vara svårt att förstå och kan tolkas som lättja, ovilja,
nonchalans- jag tror att många kan relatera till sådana
situationer. En viktig del av problematiken kring fatigue är: hur
förklara? Där kan det vara bra om exempelvis anhöriga är med vid
besök hos neurolog, MS sköterska då man diskuterar fatigue.
Man skiljer alltså mellan primär
och sekundär fatigue. Det är en viktig distinktion. Primär
beror på sjukdomen i sig, vad sjukdomen med inflammation i hjärna
orsakar. Sekundär fatigue är sådan trötthet som inte beror på
sjukdomen i sig utan är följder av sömnstörningar, nedstämdhet,
att man blivit mer fysiskt el psykiskt inaktiv i samband med
sjukdomen än vad den biologiskt orsakar och därmed blivit trött av
det. Kanske orsakat av nedstämdhet. Jag har lite egna erfarenheter
av liknande art. Detta är en del av vad man arbetar med vid
rehabilitering- att höja funktionsnivån till den man egentligen kan
ha.
I princip kan sekundär fatigue
behandlas med olika åtgärder. Man skall alltså inte ta all
fatigue för given. Den kan rättas till med ganska enkla åtgärder.
Det har till exempel visat sig att lämplig fysisk träning kan
påverka fatigue högst påtagligt. Yoga, meditation och
stresshantering av olika former kan också ge minskad fatigue genom att
påverka olika faktorer som sömn, stressnivå, smärtor och obehag.
Ibland kan problem med ögonen ge trötthet. Kanske kan glasögon
hjälpa.Tinnitus kan också vara mycket tröttande. Själv tycker
jag att mina besvär med restless legs stjäl en hel del energi.
Depression kan behandlas med psykoterapi och medicinering. När
depressionen släpper minskar också tröttheten. I själva verket är
ett viktigt symtom på depression trötthet. ( Därmed inte sagt att
all trötthet beror på depression).
Primär fatigue kan vara det som
finns kvar när man uteslutit sådana saker som nedstämdhet,
sömnsvårigheter, fysisk oträning.
Kognitiv fatigue märks när det
krävs ihållande uppmärksamhet. Man kanske har minskad förmåga
att koncentrera sig eller fullgöra en uppgift. Det finns en hel del
som kan göras åt dessa också. När man tycker minnet sviktar kan
det vara en bristande förmåga att vidmakthålla uppmärksamhet, att
vara fokuserad. Man kan få god hjälp av bland annat psykologer
specialiserade på dessa frågor
Asteni är då man känner av MS
fatigue redan i vila.
Fatigueability är fatigue som
kommer efter ansträngning av olika grad.
En del av det här har jag hämtat från
Medscape. Man skriver att fatigue är det vanligaste symtomet vis MS
och det som inverkar mest på livskvaliteten. Det finns olika siffror
på hur många som lider av det. Fatigue är också något som kan
komma och gå. För min egen del hade jag en ganska påtaglig fatigue
i cirka 6 år ( med ett två månader uppehåll) men sedan fyra, fem
år är det ganska litet. Det gör sig påmint i form av bristande
”go”.
Omgivningsfaktorer:
Känslighet för hetta eller värme kan
utlösa fatigue. Det kan var exempelvis varmt väder men det kan
också vara att man anstränger sig och blir uppvärmd. Varma
drycker och varm mat sägs också
kunna utlösa det. Varför detta sker vet man inte. Kanske har det
med cellmembranens innhåll av mättade respektive mättade fetter.
Mättade fetter har ju en högre smältpunkt. Jelinek skriver så här
i boken: Taking Control of Multiple Sclerosis. Vetenskapsmän
vid Hormel Institute och Mayo klinikeni Minnesota tittade på
fettsyresammansättningen i plasma hos 14 patienter med MS och
jämförde detta med 100 patienter utan MS. De publicerade sina fynd
i Proceedings of Science of the USA år 1989. ( Deras fynd var
imponerande. Cellerna hos MS patienterna bestod av signifikant
mindre fleromättade fettsyror än de hos människor utan MS. Ännu
viktigare var att dessa fetter hade ersatts i cellerna av mättade
fettsyror! Då här hade man en annan möjlig förklaring till
varför en diet rik på fleromättade och strikt begränsad
avseende mättade fetter skulle kunna förbättra tillståndet för
människor med MS.
Kanske
kan om man har mer mättade fetter i sina biologiska membran orsaka
att man blir känsligare för värme ( en ganska lös spekulation)
och MS patienter tycks ju ha mer mättade fetter i de biologiska
membranen än andra.
Man har visat att om man utsätter demyeliniserade nerver för värme
försämras nervledningshastigheten medan avkylning förbättrat
detta. Detta är en av orsakerna till att man tror att nedkylning
minskar upplevelsen av fatigue.
Fatigue finns oberoende av vilken
typ av MS man har:
Frågan om hur länge man haft MS och
huruvida detta påverkar sannolikheten för fatigue har man inget
säkert svar på. Inte heller vilken typ av MS man har påverkar om
man utvecklar fatigue eller inte. Man kan således lida av fatigue
vare sig man har skovförlöpande eller sekundär/progressiv MS. I
flera studier har man funnit, att om man utvecklat svårare
handikappsgrad är risken för fatigue större, men det finns andra
studier där man ej konstaterat detta. Även frågan om dålig sömn
eller inte är inte heller säkert utslagsgivande om man skall
utveckla fatigue. Det finns än så länge inte några riktigt klara
fakta om många saker, och det är alltså med detta som mycket annat
med MS ..
Vid primär fatigue spekulerar man i
att det rör sig om processer i hjärnan av typ inflammation,
demyelinisering samt atrofi av axon och nervceller. Det kan till och
med vara så,skriver man, att asteni kan ha samband med immunsystemet
och inflammation, medan den fatigue man ser efter ansträngning har
mera med var skadan i centrala nervsystemet är lokalised.
Så
kan till exempel fatigue bidra till inaktivitet på grund av att man
vill minimera sin fatigue, och denna inaktiviet leder till försämrad
kondition med följdverkningar ökat utröttbarhet, ökad passivitet.
Dessa tillstånd har ”biverkningar” typ förstoppning och ökad
spasticitet. Problemen ansamlas och till det hela kommer ofta
oro och ångest, en känsla av att inget är roligt längre. Det är
viktigt att upptäcka dessa sekundära inslag i fenomenet fatigue.
Det hela är inte bara en följd av det, som sjukdomen rent
kroppsligt för med sig av förändringar utan det kommer också till
en massa pålagringar i lager på lager. Det gäller att skaffa sig
handtag på sin situation för att kunna hantera vad som kan
hanteras. Ibland kan det vara en hel del och i andra fall kan det
vara mindre. Vad man poängterar på Medscape är att fatigue kan
vara en påtagligt hinder mot hälsobefrämjande åtgärder hos
MS-patienter och leda till en allmän försämring av välbefinnandet.
Fatigue och depression har
anknytningar till varandra men är ändå skilda från varandra.
Man kan ha fatigue utan att vara deprimerad. Fatigue hör samman med
det fysiologiska välbefinnandet medan depression har mera med det
psykologiska att göra. Tillstånden kan vara svåra att skilja åt
då fatigue ofta är ett inslag i depression, och depression kan vara
en följd av fatigue.
I en del undersökningar är depression
det näst vanliga symtomet vid MS. Man har funnit att depression är
vanligare hos MS patienter än hos friska människor.När man
behandlat depression och symtomen blivit mindre har inte det lett
till att fatigue har minskat på samma sätt. Det är viktigt att
behandla depressionen på det sätt som är lämpligt vilket ofta
innebär samtalsbehandling och medikamentell behandling. Därigenom
ökar livskvaliteten och det kan leda till ökad fysisk aktivitet.
(Som i sin tur i varje fall kan minska den sekundära tröttheten.)
Hur påverkar fatigue
sjukdomsbilden. Det kan vara olika från individ till individ och
det är viktigt att få bilden av fatigue klart för sig. Den
kan lätt sammanblandas med den handikappsutveckling man haft och ge
en bild av ökat handikapp, just på grund av att man inte orkar göra
saker men kanske egentligen kan. Ibland tar inte MS patienten upp
fatigue med sin läkare Man ser det som djupt sammanhängande med
sjukdomen. Om man däremot läser på bloggar och i olika fora finner
man att det är ett ofta diskuterat problem. Det är viktigt få fram
fatigue i ljuset vid läkarbesöket och
Vad läkaren frågar efter kan vara
brist på energi, om uthållighet då man skall göra saker. Det kan
vara frågor om olustkänslor, koncentrationsförmåga., frekvent
vilobehov. Men det kan också vara frågor om blytunga ben eller
andra saker. Symtomen kan vara mycket individualiserade och olika.
Så här rekommenderar Medscape att
man skall behandla fatigue vid MS
- Första steget är att identifiera de sekundära faktorerna typ sömnstörningar, depression, infektion, låg ämnesomsättning och smärta vilka alla kan göra att man blir besvärad av fatigue. Detta gäller givetvis inte bara vid MS utan också andra sjukdomar där fatigue är vanligt.
- Det finns ett antal vägar att angripa fatigue icke farmakologiskt.Anpassad fysisk träning, energibesparande åtgärder, och genom att fatigue är det kopplat till värmekänslighet kan nedkylningsalternativ vara aktuellt. Allt från att undvika värme till kylvästar och kalla bad.Man har tidigare varit försiktig med att rekommendera träning till MS patienter, men man har funnit att anpassad träning till exempel yoga, ergometercykel kan fungera väl. För min del tycker jag att mina promenader i lagom takt har påverkat den fatigue jag hade.
- Det finns ett antal mediciner som används mot fatigue bland annat amantadin och modafinil plus att behandling med sjukdomsbromsande mediciner också har sådana effekter. Jag har läst flera artiklar om effekten av exempelvis Tysabri på fatigue men även Copaxone och betainterferon kan ha sådana effekter.
- Analysera rutiner. För att kunna företa energibesparande åtgärder måste man först analysera sina rutiner. Man kan lägga om sitt schema så att man lägger in ansträngande aktiviteter tidigt på dagen plus lägger in vilopauser mellan olika ansträngningar. Att vila förebyggande, dvs innan man blivit trött kan vara ett sätt att förebygga tröttheten. Jag minns att fram till för några år sedan, gick jag en promenad tills jag blev trött och utvecklade droppfot på höger sida, men jag fortsatte gå för jag kände att jag måste träna. Sedan blev jag däckad för resten av dagen. Det tog lång tid innan jag lärde mig stanna upp och vila och detta förebyggde droppfoten. Numera kan jag gå tio gånger så långt utan att få droppfot och jag kan till och med springa utan att utveckla vare sig droppfot eller fatigue. Jag har överhuvudtaget inte känt av fenomenet droppfot på cirka två-tre år. Det viktigaste jag lärde mig på Vintersol på Tenerife var att vila mig, och jag tror att detta med att lära energihushållning är en viktig del av all rehabilitering. Förutom nedkylningsåtgärder i form av kläder, kalla bad, duschar är också intag av kalla drycker något man kan försöka.
måndag, juli 16, 2012
Övervikt, kroniska sjukdomar och fetma
DN skriver i dag om en undersökning där man studerat sambandet mellan fetma och TV-tittande hos barn. Det finns tidigare stora undersökningar om TV tittande fetma hos vuxna där man sett liknande samband. jag har tidigare skrivit en artikel på newsmill om detta i samband med TV tittande och idrottsevenemang.
söndag, juli 15, 2012
Stress och MS
Läser på om
stresshantering och MS, en studie
visar att ett program med stresshantering skyddade mot nya MS
lesioner i hjärnan. Huvudforskaren David Mohr säger
att det är första gången man visat
att stresshantering eller psykoterapi kan påverka utvecklingen av
nya MS-lesioner. Det behövs dock ett större kliniskt försök för
att avgöra detta och om det kan användas som MS terapi.
Jag skulle nog vilja säga att
stresshantering kan användas även idag och även om det inte ger
påverkan på lesioner. Undersökning i USA har visat att patienter
med kronisk sjukdom till grupper som är allra mest utsatta för
stress, så bara det att man har MS, RA, diabetes, hjärtsjukdom
eller vilken kronisk sjukdom det vara må finns det ett behov av
stresshantering.
Idag på morgonen handlade Kropp och
själv på SR1 om
stress och stresshantering.
Där medverkade stressforskarna Dan
Hasson och Marie Söderström. Dan
Hasson har en hemsida där man kan gå vidare till olika
stresshanteringövningar och tips.
Jag är ganska övertygad om att
stressreduktion har betydelse utifrån egna erfarenheter. Jag har
under ett antal år före 2000 haft skov med flera års mellanrum och
utan några större restsymtom, men cirka 2000 började en period med
skov cirka var tredje till fjärde månad där symtomen kvarstad
länge och inte gick helt tillbaka. Varför det blev så vet jag
inte. Men efter att jag blev sjukskriven 2002 har jag endast haft ett
skov och det kom cirka fyra månader efter sjukskrivningen. De
förändringar som skedde var dels att jag började med interferon
men stressen försvann också till stora delar ur mitt liv (även om
kronisk sjukdom ju är en stressande faktor i sig). Jag tror att en
del i att jag successivt blev bättre, slutade få täta skov har att
göra med att jag utsattes för mindre stress.
lördag, juli 14, 2012
Enkät: Hur fick du besked om din MS diagnos?
Jag har intervjuat en person som fick MS diagnos för 30 år sedan. Han hade legat inne på sjukhus en period. Hade haft besvär med neurologiska symtom i perioder. När han varit hemma en tid ringde en läkare som han inte träffat och berättade att han hade sjukdomen MS. Han blev mycket upprörd över detta och sa att han aldrig skulle lämna ett så allvarligt besked till någon person och han trodde att det var ett olycksfall i arbetet. Men var det det?
- Jag läste under våren i NHRs tidning om en idrottsstjärna som fått Ms- även han fick sin diagnos per telefon.
- Sedan läser jag om Daniel på bloggen Söder om landsvägen-även han fick diagnosen per telefon.
fredag, juli 13, 2012
Lyssna på Jenny Jägerfeld i Sommar fredagen den 13 juli 2012
Presenterar sig som författare,
psykolog och reumatiker
Handlar om:
- insjuknande i kronisk sjukdom, vad som händer, bemötande, psykologiska reaktioner
- om psykisk sjukdom
- allmänt om mindfulness, beskrivning och värde men också ifrågasättande av mindfulness som en allmän “bot” av alla åkommor utförd av terapeuter /coacher av högst varierande kvalitet från professorer i psykiatri till sådana som gått kurser på 14 dagar eller lite mera
Här kan man lyssna på Jenny
Jägerfelds Sommar
Debutbok Hål
i huvudet
Autolog stamscellstransplantation
Rapport
om en fas II studie av stamcellstransplantation gjord i Moskva.
Pirogov National Medical Surgical
Center, the Department of Haematology and Cellular Therapy and the
Department of Neurology
95 personer med olika typer av MS
genomgick behandling med autolog stamcellstransplantation. Endast en
person svarade inte på behandlingen. Patienterna hade således
olika typer av MS.
Den forskargrupp som rapporterar
studien använder autolog stamcellstransplantation + högdoskemoterapi
enligt tre strategier:
- tidig ASCT(autologstemcelltherapy) + HDIT(High-dose immunosuppressive therapy) hos patienter med handikappgradering EDSS 1.5-3.0 hos patienter som inte svarar på terapi och har dålig prognos för framtiden
- konventionell ASCT (EDSS 3.5-6.5) görs på patienter med sjukdom som i ett andra skede inte svarar på behandling.
- Salvage ASCT (EDSS 7,0-8.0) är ett alternativ i fall med hög aktivitet och snabb neurologisk försämring i sena skeden av sjukdomen..
Om detta kan man läsa i en artikel Three strategies of autologous hematopoietic stem cell transplantation in multiple sclerosis av Novik med flera. Artikeln är en annan rapport om autolog stamcellstransplantation.Nedanstående är uppföljningNedanstående är uppföljningTidig ASCT
Konventionell ASCT
Salvage ASCT
43 patienter
82 patienter
7 patienter
Resultat
Av 24 patienter som genomgick tidig ASCT förbättrades 14 patienter, 9 stabiliserades och en försämrades efter initial förbättring
48 patienter som genomgick konventionell ASCT förbättades 24 (50 %) 20 patienter stabiliserades och fyra (4) progredierade 3 efter stabilisering och 1 efter förbättring.
2 patienter förbättrades och 5 blev stabila under uppföljnings
Biverkningar:Inga dödsfall
- thrombocytopenia låga blodplättar 100%
- låga vita 100%
- fatigue 100%
- anemia 80%
- alopecia håravfall 80%
- feber på grund av låga vita 51,6%
- leverpåverkan 48 %
- övergående neurologiska störningar 22 %
- tarmpåverkan 18.5%
- Sepsis – bakterier i blod med allmäninfektion hos
en patient.
- thrombocytopenia låga blodplättar 100%
Resultat av den nya studien:
Efter 46 månader (nästan 4 år) |
80 procent visade förbättring el stabilisering |
|
Fem år
|
Gruppen med tidig ASCT |
92 procent var utan progression |
|
Grupperna med konventionell eller salvage ASCT |
73 procent var utan progression |
Man fann inga aktiva, nya
eller förstorade lesioner på magnetkamera hos de som inte
försämrats (progredierat). Alla patienter som inte progredierat
hade ingen medicin under uppföljningstiden. Man följde också
patienternas livskvalitet och den förbättrades i majoriteten?
Fundering: kanske
kommer autolog stamcellstransplantation att bli en mer allmän
behandling av patienter med MS. Här behandlas vad jag förstår
flera olika typer av MS inklusive progredierande. Jan Fagius beskrev
autologa stamcellstransplantationer närmast
som ett botemedel vid det möte NHR hade om MS för något år
sedan.
söndag, juli 08, 2012
Gångsvårigheter
Hur vanligt är
gångsvårigheter?
I enkäten var gångsvårigheter
det mest besvärande symtomet vid MS. Det var 40 procent som
angav detta. I den enkäten
på Multiple Research Blog var det över 50 procent.
2011 gjordes
en enkät med 1200 personer med MS
( Harris Interactive
survey)
som visade att 70 procent av dem upplevde att svårigheter med
att gå var det mest besvärliga med MS. Ungefär 65 procent hade
gångsvårigheter åtminstone två gånger i veckan och en majoritet
hade svårigheter med gången inom de första fem åren efter
diagnosen.
Diskuterar man gångsvårigheter för
sällan?
Jag läser på sajten disaboom
om gångsvårigheter och sätt att förbättra gången. Det
tycks vara en fråga man sällan diskuterar med sin neurolog eller
andra vårdgivare- man skulle ju kunna tänka sig att det är en av
de viktigaste. Enligt Harris Interactive survey diskuterade 40
procent sällan eller aldrig gångsvårigheterna med sin neurolog
eller annan vårdgivare. Ju yngre man var desto mer tveksam var man
att diskutera denna problematik. Om jag utgår från mig själv
är det något som jag inte gärna vill tänka på. Jag kanske ser
mig själv i rullstol eller kanske jag ser min morbror
som tillbringade många år i säng på grund av MS. Det senare var
på 50-talet och det skulle sannolikt inte ha varit så i dag. Sedan
dess har det runnit mycket vatten under broarna, rehabilitering,
medicinering. Men det kan nog finnas en rädsla som gör att man
inte vill ta upp det.
Hur yttrar sig gångsvårigheterna?
Är det bara så att man ser
gångsvårigheterna komma och i stort sett accepterar att det måste
vara så? Tar man reda på vad gångsvårigheterna beror på.. Det
räcker alltså inte med att ta reda på om någon har
gångsvårigheter eller inte utan man måste ställa mer specifika
frågor. Hur yttrar sig gångsvårigheterna. Klarar man gå i
trappor. Klarar man inte att lyft upp framfoten utan snubblar. Blir
man svag efter en stund. Gäller det båda benen osv... Det är av
vikt att ventilera detta med sin neurolog eller vårdgivare eftersom
olika gångproblem kräver olika lösningar. Olika orsaker gör att
man måste åtgärda dem på olika sätt.
Konsekvenser av gångsvårigheter
( hämtat från Harris Interactive Survey)
Gångsvårigheterna ledde till att man
upplevde att det kunde vara farligt att röra sig ute. Bland de som
rapporterade gångproblem hade en majoritet fallit någon gång och
40 procent hade skadat sig.
Gångsvårigheter ledde till ekonomiska
problem. Svårigheter att klara arbetet. Gångproblematiken gjorde
ofta att man fick byta arbetsinriktning och få ett anpassat arbete.
Det ledde till att man reducerade sin arbetstid.
Socialt ledde gångsvårigheterna bland
annat till att man blev mer isolerad.
Problematiken med att förflytta
sig, ekonomiska och sociala konsekvenser av detta visar att det är
viktigt att börja diskutera problemen när man känner dem. Bäst
effekt av olika åtgärder får man innan problemen blivit stora.
Orsaker till gångsvårigheter:
Muskelsvaghet: Detta är en
vanlig orsak till gångsvårigheter. Många tror också att MS är en
muskelsjukdom, men svagheten är sekundär till försämrad och
förlångsammad nervfunktion. Muskelsvagheten kan yttra sig på flera
olika sätt av gångproblem. Man kan känna sig svagare i ett eller
två ben utan att det egentligen syns men det kan också yttra sig i
att man inte klarar att lyfta tårna utan drar dessa, delar av
framfoten kan vara vara svår att lyfta och man får droppfot, man
kanske lyfter högre på det starkare benet då man går för att
svinga fram det svagare benet. Man kanske svingar ut benet åt sidan.
Om man tittar på hur skorna slits kan man se om man till exempel
slår i tårna, kanske mer på en fot. Det finns ibland mycket
man kan göra åt detta genom olika former av träning, både allmän
styrketräning av benmuskulatur men också mer riktad träning av
speciellt svaga muskelgrupper.
En intensivare träningsperiod på
rehabiliteringscenter ger ofta bra resultat beträffande muskelstyrka
men det är sedan viktigt att fortsätta med regelbunden träning
hemma.
Spasticitet:
Detta är den del av gång och
rörelsesvårigheterna som beror på ökad spänning i muskulaturen,
ökad reflexaktivitet som ger upphov till ofrivilliga rörelser,
spasmer i form av ihållande kramper ofta smärtsamma eller så
kallade kloniska sammandragningar som är mer snabba och korta. Detta
beror också på att nervskadan gjort att samspelet nerv och muskler
fungerar sämre, hämmande signaler från hjärnan minskas och leder
till ökad aktivitet i muskler och senor. En viss spasticitet kan
ibland underlätta gången genom att det ger ökad tonus i musklerna.
Spasticitet kan åtgärdas på olika
sätt.
Träning och stretching: George Kraft
rehabiliteringsläkare skriver på NMSS en
artikel om hur man förbättrar gången. (Can People with MS
Improve their Walking). Han skriver att när man nämner ordet
gångsvårigheter kommer många att säga hjälpmedel direkt, men det
är inte alltid det bästa. Gångsvårigheterna kan bero på att
spasticiteten gjort att man blivit ordentligt stel och fixerad i
hälsenan och har svårigheter att föra tårna uppåt och nedåt.
Han går så långt att han tycker alla med MS borde stretcha
Akillessenorna varje dag. Det finns två övningar i hans artikel;
jag visar en egen bild här. Kraft brukar också ge råd om skor med
a slippery toe section, det vill säga en skospets som inte fastnar
lätt.
Givetvis kan sjukgymnaster hjälpa till
och lära ut mycket av detta men de regelbundna egenövningarna är
grunden.
Medicinering mot spasticitet:Det finns
olika mediciner mot spasticitet som minskar kramperna, varav det
vanligaste är baclofen. Spasticitet varierar och medicineringen kan
behöva varieras. Kyla, värme påverkar liksom infektioner.
Spasticitet varierar också över tid och medicineringen behöver ses
över tid efter annan. För mycket medicinering kan göra att man
känner sig muskelsvag.
Balans
Problem
med balansen är ofta involverat i gångsvårigheter.
Det kan märkas som en svängande eller ”drucken” gång. Man
kallar detta ibland rörelseataxi. Det är därför man blir stoppad
av tullen på Arlanda ibland. Min morbror blev stoppad av en tant som
inte tyckte han skulle ha med sig sin lille son på stan då han var
så drucken. Men det här finns hjälp för. Där skriver Krafft att
man kan förbättra balansen med att man får ytterligare ett stöd,
exempelvis en käpp eller en rollator. Själv vet jag av egen
erfarenhet att balansen också förbättras av träning och att det
är viktigt att göra detta men under iakttagande av försiktighet så
att man inte faller. Sjukgymnasterna kan hjälpa till med bra
övningar och sedan kan man fortsätta hemma med lämpliga övningar.
Med hjälp av fantasi hittar man enkla sätt att träna. Vad som är
positivt med träningen är att träning av en sak gör att man också
förbättrar annat. Balansträning ger styrketräning. Stretching mot
ett hörn ger även töjning av skuldermuskulaturen och ökad
rörlighet där. Den ökade styrkan och konditionen ger förbättrad
MS situation över huvudtaget. Det finns mycket att läsa om detta
men det viktigaste är att själv uppleva det eftersom det ger hopp
och en känsla av att man tar kontroll- och det är stresshantering!!
Nedsatt känsel
Nedsatt upplevelse av var man har
fötterna och hur de känns kan ibland vara starkt bidragande till
att man går sämre. I viss mån kan detta också påverkas. Att gå
barfota kan ibland träna upp känseln, till exempel på en matta
eller i sanden. Träning av balansen gör också att man tränar upp
förnimmelserna av var man har fötterna.
Fysiskt fatigue
Den allmänna fatiguen kan begränsa
gångförmågan. Samtidigt gäller också en av de bästa sätten att
minska fatigue är att försöka förbättra sin kondition. Kanske
kan en tur på motioncykel förbättra kondition, benstyrka och
fatigue. Vad som är bra i en situation känns inte alls bra i en
annan och det kan också vara olika för olika individer.
Depression, ångest,
hopplöshetskänsla
Mentala och
psykologiska faktorer kan spela in. Ett av de vanligaste symtomen på
depression är trötthet av olika slag. I bland kan bästa boten mot
detta vara att komma till rehabilitering och ibland gäller andra
saker. Kroniskt sjuka är en av de grupper som upplever allra mest
stress i samhället och där kan finnas mycket att ta tag i.
Familjesituation. Anhörigvårdare är för övrigt en annan grupp
utsatt för oerhörd stress.
Mycket , mycket mer kan spela in
avseende gångsvårigheter, men låt oss inte glömma att numera
finns en medicin som kan hjälpa en del personer med MS och
gångsvårigheter en hel del. Ampyra.
lördag, juli 07, 2012
D-vitamin:
- Stor studie visar att D-vitamin i dosen 750-2000IE per dag minskar riskerna för frakturer för personer över 65. Tidigare studier har bara sett detta för personer på institution. ( Man kan ju gissa att orsaken till det senare resultatet kan vara att dessa personer verkligen fick sitt tillskott)./ Undersökningen gjord av Heike A. Bischoff-Ferrari, MD, DrPH vid Center on Aging and Mobility universitet i Zürich och the Wald City Hospital, Zürich, Schweiz. New England Journal of Medicine.
Övervikt
Fetma och övervikt är den största
faran för folkhälsan. Nu har ett nytt medel godkänts. Man kan bara
hoppas att man inte upptäcker okända biverkningar och risker med
medlet. Det är svårt att gå ned i vikt vilket misslyckanden med de
flesta dieter visat. Det finns också andra viktiga faktorer som
påverkar fetmaepidemin än vad man äter, som stillasittande, brist
på motion, stress...
Överviktiga har
ibland mindre benskörhet, något som jag tolkat som att man bland
annat bär på en större tyngd och belastar skelettet mer. Men det
finns också en koppling på hormonell nivå mellan “mättnadshormonet
“ leptin och benskörhet.
Nu har ett nytt
medel mot övervikt godkänts.
- lorcaserin har blivit godkänt av FDA i USA mot övervikt. Genomsnittlig viktnedgång enligt studier cirka 4-6kg eller 3-4 procent av totala vikten. Det är en serotoninagonist, dvs det aktiverar serotoninreceptorn. lorcaserin är ett ämne som verkar bara på en speciell typ av serotoninreceptor(5-HT2C) , som påverkar just med aptit-hunger reglering. Tidigare har det funnits ett medel som verkade på generellt på alla typer av serotoninreceptorer med följden att det blev en del farliga biverkningar och medlet drogs in. lorcaserin tycks verka genom att förändra och minska hungerkänslor.
Det
finns en kemisk signalväg i hjärnan mellan hormonet leptin och
signalsubstansen serotonin. Leptin produceras i fettväv, och
signalerar i hjärnan om energiförrådet och kan påverka
hungerkänslor och hämma aptit. Det verkar bland annat i
hjärnstammen på serotonin, en signalsubstans som påverkar bland
annat aptit.Serotonin är en neurosignalsubstans som frisläpps
från synapsen och binder till receptorer på ett mottagarnervcell
som sänder signalen vidare. Serotonin är bland annat involverat i
smakupplevandet
och välmående överhuvudtaget.
Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan!!!
A
Allt som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan,
säger geriatrikern och professorn vid Karolinska Institutet. Miia
Kivipelto som forskar om Alzheimers sjukdom. Man kan i dagens SVD
(juli 6 2012) läsa om demens och Alzheimers sjukdom. Det finns också
en
bok i ämnet, Alzheimer
av Kivipelto med flera.
Det här är hur man förebygger
demens enligt Kivipelto:
- Tillskott folsyra, B12.
- Bra fetter; öka intaget av fisk (omega-3) och oljor (mitt tillägg raps och olivolja).
- Försiktighet med snabba kolhydrater.
- Tre till fem koppar kaffe
- Rikt socialt liv (– Fysisk aktivitet på fritiden tillsammans med andra, som att dansa, jympa eller gå stavgång, är bland det bästa om man vill förebygga demens. Visst det är bra att lösa korsord och läsa, men det räcker inte. Man ska också försöka att inte vara för mycket ensam. )
- Kolla blodtrycket
- 30 minuters motion tre gånger i veckan
- Träna hjärnan- läsa, lösa korsord, dansa, sjunga i kör, spela spel (bridge el annat) eller instrument
- Minska stress
Hur förebygger man kroniska
sjukdomar och hur lever man bättre med dem:
(vid sidan av mediciner och
traditionell behandling)
Känns ovanstående igen?
Arterioscleros kan drabba hjärna, följdsjukdomen stroke, MS sitter
ju också i hjärnan ( och ryggmärg) och troligen är det här är
bra för att förebygga MS också och bra då man har MS. Professorn
i akutmedicin George
Jelinek har skrivit mycket om det, lett kurser och också
forskat. En forskning som visar att patienter med MS som följer hans
regim förbättras. Det är hoppingivande.
- Vid MS skulle jag tillägga vitamin D, ( det finns forskning om att D-vitamin inverkar vid Alzheimer också)
- Motion helst varje dag
- Se upp med stillsittande livsstil
- Dessutom finns medelhavskosten- det finns starka epidemiologiska stöd för att neurodegenerativa sjukdomar blir färre om man äter medelhavskost. -det finns degenerativt inslag i MS speciellt vid progressiva former av MS. Fisk och oljor ingår i medelhavskost men frukt och grönsaker är också viktigt.Bort med härdade fetter, transfetter. Ligga lågt med mättade fetter.
- Meditation eller annan likvärdig aktivitet. Bara detta att ha en kronisk sjukdom i sig utgör stress och kroniskt sjuka människor tillhör de personer som upplever mest stress av alla, vilket i sin tur ökar på stressen.
- Jelinek har helt tagit bort kött numera från dieten.
Man skall börja i tid:
Det finns troligen en hel del man kan
göra för förebygga sjukdomar, Alzheimer, MS, hjärt och
kärlsjukdomar. Egentligen skall man börja tidigt. Placken som ses
vid Alzheimer kan ses många år före symtom med
de nya avbildningsteknikerna. Man skall alltså börja med det
här programmet som en ung person.
Är det här att inge falskt hopp? Så
länge det finns människor som blir bättre, även om det skulle
vara bara någon så måste det här hoppet få finnas. Att ta bort
hoppet då någon får en allvarlig diagnos det tycker jag däremot
är allvarligt.
torsdag, juli 05, 2012
Resultat av enkäten om mest besvärande MS symtom
onsdag, juli 04, 2012
Fem koppar kaffe
Läser i DN
att kvinnor som dricker fem koppar kaffe per dag har minskad
fertilitet och 50 procent mindre chans att få barn.
Ungefär samma dag läser jag på Medscape om en studie där man funnit att om man dricker minst 5 koppar kaffe minskar risken för Alzheimer utveckling man tolkar det som att det är koffeinet som är gynnsamt. Studie på människor . Forskaren Gary Arendash sa att man funnit att 100 procent dvs alla patienter med en mild minnesförsämring och som hade en viss grad av kaffein i blodet inte utvecklades till att ha en Alzheimersjukdom under en uppföljningstid på 2-4 år.
I våras skrevs om en studie på råttor
att koffeinfritt
kaffe var gynnsamt för minnet. Studie på möss. Här trodde man
att det var polyfenoler som var det som var hälsosamt. Detta gör ju
också kaffe med koffein innehåll.
Studierna talar inte mot varandra. Det
som gynnar graviditet kanske inte gynnar minnesfunktionen, men en
kvinna som vill gravid och är i 35-40 årsålder kan bli fundersam.
Själv skulle jag inte klara att dricka
fem koppar kaffe med koffein.
Det här är givetvis bara axplock av vad som finns om kaffe. Hur komplicerat kan det vara om kost överhuvudtaget att komma fram till vad som är bra och vad som är mindre bra
Det här är givetvis bara axplock av vad som finns om kaffe. Hur komplicerat kan det vara om kost överhuvudtaget att komma fram till vad som är bra och vad som är mindre bra
tisdag, juli 03, 2012
Varför får man hjärtinfarkt, stroke... ?
Varför får man hjärtinfarkt, stroke
och andra sjukdomar beroende på försämrad cirkulation i artärer
(kärl som för syrsatt blod till vävnaderna)? Kärlförändringarna
beror ofta på en sjukdom i artärerna som kallas arteriosclerotisk
kärlsjukdom, som man på svenska kallar åderförkalkning eller
åderförfettning.
Man kopplar samman sjukdomen med hög
ålder och diverse riskfaktorer som rökning, övervikt, nedsatt
insulinkänslighet, högt blodtryck och höga blofetter. Men man vet
sedan länge att sjukdomen börjar tidigt. Många känner till
relativt unga som dött i hjärtinfarkt eller fått hjärtinfarkt.
Det finns forskning ( Risk
Scores Predict Atherosclerotic Lesions in Young people) som
visat att arterioscleros
börjar tidigt och att man kan förutse detta utifrån olika
livsstilfaktorer. Vid obduktioner av1117
personer mellan 15 och 34 år som dött av andra orsaker än
arterioscleros fann man förändringar hos dem och det visade sig att
de traditionella livsstilfaktorerna högt kolesterol, rökning, högt
blodtryck, fetma och försämrad insulinkänslighet kunde förutspå
graden av arterioskleros man fann.
- total serumkolesterol och högdensitetslipoprotein (HDL)-kolesterol användes.
- Blodprov på tiocyanat med värden på 5 mg / L eller mer
definierades en rökare. - Högt blodtryck bedömdes utifrån förtjockningar av njurartärerna. Högt blodtryck utgick från värdet 110 mm Hg i medel artärblodtryck. Medelartärblodtryck är det blodtryck som i genomsnitt finns under hela hjärtcykel- både då hjärtat pumpar ut blod (systoliskt blodtryck) och då hjärtat fylls på med blod ( diastoliskt blodtryck)
- En body mass index användes för att klassificera fetma och man använde då måttet 30 eller mer.
- Högt blodsocker och försämrad insulinkänslighet mättes med HbA1c. Detta är långtidsmått som visar om man gått med högt blodsocker under längre perioder. Värden på över 8% bedömdes som hyperglykemi.
Undersökningen
som är stor bekräftar tidigare fynd av arterioscleros hos unga.
Den stöder också de att livsstilsfaktorer är viktiga bidragande
orsaker till arterioscleros. Det finns alltså mycket som kan göras
för att förebygga denna sjukdom som drabbar oerhört många
människor.
Utvecklingen
av arterioscleros är en komplicerad process. Det börjar bland annat
med att vita blodkroppar ( monocyter) fäster i kärlväggen och
sedan äter sig in i kärlväggen, där mognar monocyterna till
makrofager ( ätarceller) samtidigt som de äter upp oxiderat LDL
fett och bildar så småningom celler fyllda med fett ( foamcells).
Det sker också en invandring av muskelceller från mellersta lagret
av kärlväggen som anlagras i inre skiktet samtidigt som det också
bildas ett flertal andra makromolekyler där som kollagen och
elastin. I den förtjockning av kärlväggen som bildas dör en del
celler både muskelceller och macrofager och det bildas en allt
tjockare kärna av material från de döda cellerna bland annat fett,
där finns också kolesterolkristaller och därsker inväxt av
småkärl i kälrväggarna. Det finns i åderfettningsplacket en
inflammatorisk process med inväxt av T och B celler som producerar
inflammatorisk signalsubstanser och antikroppar.
Placket
ger förträngningar av kärlen. Om halva ursprungliga radien minskas
till hälften minskar flödet 16 ggr. Till slut finns en gräns där
det uppstår stopp i partiellt eller totalt stopp i artären. Ibland
orsakas detta av att det bildas en blodpropp i området. Resultatet
blir syrebrist i det organ det gäller- hjärta, hjärna, ben, njurar
och syrebristen leder till att vävnader dör.
Bilder
av detta kan man se här.
Nordisk mat:
Kan föda producerad i Sverige, i
närmiljön eller köpt i närmaste livsmedelsbutik fungera lika bra
som medelhavsmat? Det ville Viola Adamson och övriga forskare på
institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala
universitet. ta reda på i en
studie.
”Min
hypotes för studien var att alla geografiska regioner kan skapa sin
egen hälsosamma kost.”
(citat från Viola Adamsson). Hon säger också att hon trodde att
vi här i Norden är biologiskt anpassade till mat baserad på
nordiskt ursprung. ( Det skulle väl i så fall ha med epigenetik att
göra. Vårt DNA är nog ganska likt de första invandrarna till
Norden för 10 000 år sedan eller när det nu var. Jag tror alltså
inte riktigt på det. Om det finns något samband tror jag mera att
det är att vi har hittat mat som passar oss biologiskt.)
Studien höll på i sex veckor och
omfattade 44 personer i en grupp som fick en ”nordisk diet” medan
en kontrollgrupp om 44 fick äta sin vanliga diet. Dieten som
gruppen åt var kontrollerad och de fick ut den mat de skulle äta,
däremot fick de äta ad libitum (efter behag eller obegränsat).
11
personer fick göra ytterligare fyra veckor med dieten.
Resultat var att man fann statistiskt säkra samband avseende
lägre kolesterol värden beträffande LDL det onda kolesterolet var
ju detta bra. Man gick också ned i vikt och insulinkänsligheten
ökade. För de personer som deltog i den längre studien bestyrkte
deras värden resultaten. Effekten på kolesterol motsvarade vad
kolesterolsänkande mediciner kan ge.Kosten var i stort lika medelhavskost med lägre halter av mättade fetter och mer fleromättade. Fibrer. Frukt och grönsaker. Här är hela listan på nordisk mat.
Det
finns två böcker om Nordisk diet:
Hälsosam
nordisk kost
Nordens bästa mat : det nyttiga nordiska skafferiet
Här en pdf om studien
måndag, juli 02, 2012
5 studier som talar för att D-vitamin kan minska skovfrekvensen av MS
Tidigare
har jag sett fyra studier där man sett minskad risk för skov och
/eller lesioner på MRI då man har högre D-vitaminvärden i blodet.
- En undersökning ( mer än 400 personer) visade att högre D-vitaminhalter gav färre lesion på MRI. Se bild.
- Forskaren Judy Burton presenterade . 2008 hon en delstudie på AAN:s kongress i Chicago. AAN är amerikanska neurologföreningen. I studien undersöktes 50 personer i 12 månader. Hälften fick stigande dos D-vitamin från 4000 IE till 40 000 IE under 6 månader sedan avtrappade man till 10 000 IE. Andra hälften fick 4000 IE under hela studien. Personerna fick tillskott av 1200mg/dag av kalciumfosfat. Man fann ingen allmän försämring på EDSS skalan, en skala som mäter handikapp. Bara 16 procent fick skov i behandlingsgruppen medan 40% i placebogruppen fick det.
- Forskaren Bruce Taylor studerade 145 personer och fann att antalet skov tycktes minska ju högre halt av d-vitamin man hade. 10 nanomol/ml högre halt tycktes minska risken med 10 %. I en kommentar till studien säger Taylor att om man dubblar sin D-vitamin halt minskar man risken för skov med hälften.
- Forskaren Ellen M. Mowry i San Fransisco och kollegor publicerade i januari 2010 en rapport, som också visade att om man ökar halten D-vitamin i blodet resulterar detta i färre skov. Studien var gjord på 110 patienter vars MS debuterat då de var barn. I studien kunde man se att om halten 25- OH D3 ökade med 10 nanogram /ml minskade risken för skov med 34 procent. Skulle man öka halten med 15 ng/ml skulle minskningen bli 50 procent enligt Mowry.
Nu har jag fått en länk om en ny
studie ( Tack Buster för länken)
En holländsk studie av Runia med flera
tyder på att högre D-vitaminhalter skyddar mot skov. Man följde 73
personer med skovförlöpande MS i 1,7 år och tog blodprov och mätte
halten 25 OH-D var åttonde vecka. Studien hade inte kontrollgrupp .
58 personer hade totalt 139 skov under tiden. Man delade in halterna
i låg halt mindre än 50 nmol, medel halt 50-100 och hög halt
>100nmol 25-OH-D. Risken för skov minskade signifikant med högre
halter. Man fann ett linjärt samband mellan antal skov och halt av
D-vitamin. Linjära samband kan vara starkare statistiskt.
Problemet med studien var att det inte
fanns någon kontrollgrupp- man skriver att sambandet skulle kunna
vara det motsatta, att har man färre skov har man högre D
vitaminvärden-man är ute i solen mer.
söndag, juli 01, 2012
Medelhavsdiet: I hur hög grad liknar vad du äter medelhavsdiet?
Medelhavsdiet har i studier visat
sig vara en nyttigare kost än den västerländska kosten. Äter man
den är det mindre risk att dö i förtid, att dö i cancer eller
hjärt/kärlsjukdomar eller att drabbas av neurodegenterativa
sjukdomar enligt ganska samstämmig forskning. Se denna stora metastudie.
Svara ja eller nej på frågorna. Ge
dig en poäng för varje ja. Har du sex poäng eller fler äter vad
man menar med medelhavskost i studier och liknande enligt forskare
vid NIH National Institute of Health USA.
|
|||
Grönsaker Fyra eller fler portioner per dag.?
|
|||
Frukt 4 el flera portioner om 1 ½ dl vardera.? 1 portion frukt kan vara 1 ½ dl liter färsk, frusen eller på burk
|
|||
Fullkornsprodukter 2 el flera portioner per dag?
|
|||
Bön och ärtprodukter.?
2 portioner per dag
|
|||
Nötter? 2 portioner per dag'
|
|||
Fisk? 2 portioner el flera i veckan
|
|||
Rött kött eller processat kött 1 portion per vecka eller färre.? |
|||
Mejeriprodukter En portion ost eller yoghurt per dag? |
|||
Mer omättat fett typ oliv eller rapsolja än mättat fett ? (smör,palmolja, baconfett etc) | |||
Summa poäng |