Yoga, mindfulness och andra ”stressbehandlande” metoders inverkan på hjärtat

En forskargrupp funderade över varför svarta amerikaner hade större risk att utveckla hjärtsjukdom. Kunde det vara så att deras utsatta position i samhället gav en ökad psykosocial stress. Man beslöt sig för att undersöka om stressreduktion med meditation kunde påverka risken.

Man gjorde en kontrollerad studie med 201 svarta män och kvinnor med hjärtsjukdom ( kranskärlssjukdom). De lottades slumpmässigt in i grupper att antingen få transcendental meditation/TM eller hälsoutbildning. Man skulle följa med att se efter total dödlighet, hjärtinfarkt eller stroke (mm). Gruppen följdes i genomsnitt i knappt fyra och ett halvt år.

Man fann att gruppen med TM hade en riskminskning med nästan 50 procent att dö överhuvudtaget, att få hjärtinfarkt eller stroke , alltså en halvering. Man fann också minskning av systoliska blodtrycket och färre psykosociala stressfaktorer.

Vid universitetet i Kansas har man undersökt yogans inverkan på förmaksflimmer, livskvalitet, depression och ångest. Studien följde upp personer som drabbats av attackvist förmaksflimmer, där det inte gjordes något de första tre månaderna, som sedan följdes av tre månader med två entimmespass i veckan med yogaträning.

Man fann att yogaträningen minskade förmaksflimmeratacker jämfört med perioden innan det började. Dessutom tycktes allmänna hälsan bli bättre, mental hälsa förbättras med mindre depression och ångest. Det var en minskning av hjärtats antal slag per minut samt av systoliskt och diastoliskt blodtryck före och efter yoga.

 Detta var ett par av de undersökningar som gör att man i hjärtrehabiliteringen använder antistressmetoder som yoga. Allra bäst vore det givetvis och man kunder förebygga att man insjuknar i hjärtsjukdom. Hur ligger det till där?

På sidan Medical Daily läser jag om en systenatisk översikt och en metaanalys av undersökning omfattande 2768 personer där man ville fastställa hur yoga påverkade hjärthälsan. Undersökningen gjordes under ledning av Myriam Hunink vid Erasmus University Center i Holland i samarbete med Harvards School of Public Health.

Man jämförde dels grupper med yoga jämfört med kontrollpersoner som ej tränade överhuvudtaget

och fann minskning av riskfaktorer för hjärtat, som lägre BMI, systoliskt blodtryck, lägre LDL kolesterol ( det dåliga) och högre HDL kolesterol ( det goda) hos yogagrupperna samt flera gynnasamma faktorer.

När man jämförde yogagrupperna med de som motionerade fann man inga skillnader. Yoga tycktes alltså lika bra som aerob träning/ pulsförhöjande .

Det finns alltså möjlighet för de som inte klarar av en ihållande aerob träning att kunna använda yoga med lika god effekt enligt denna studie. Forskarna skriver att det kan vara lämpligt för de med tidigare hjärtsjukdom, för äldre, de med ledbesvär.

Detta gäller givetvis också om man har svårighet att utöva aerob träning vid neurologisk sjukdom som MS. Yoga kan också utföras sittande och liggande och kan utföras av den rullstolsburne. Ett problem med sådana tillstånd är bl a att den ökade svårighet med motion kan leda till hjärtsjukdom. Här är ett sätt att påverka. Neuroförbundet borde kunna anordna yogagrupper lokalt.