Stress och stresshantering

torsdag, juni 30, 2011

Vad är medelhavskost?


Och varför har det uppmärksammats så mycket?
Äter man det i Florens?
Om man med medelhavskost menar vad man äter i länderna runt medelhavet kan det bli i stort sett vad som helst. Vid en undersökning av av folk i Florens åt kom man till slutsatsen det knappast var medelhavsmat.

Eller på kibbutz? Jag vistades en period på kibbutzen Yagur i min ungdom och den kost jag åt där var ganska medelhavslik, det var mycket frukt och grönsaker, potatis, kyckling och vad jag minns var det inte så mycket fisk eller också åt jag det inte. Man drack en del vin och rökte.

Hur är det med Teneriffa
Nu nästan ett halvt århundrande senare är jag ganska mycket på Teneriffa och där äter jag medelhavslikt dvs frukt, grönsaker, kyckling, fisk och skaldjur, ris och en del glutenfritt bröd samt dricker måttligt med vin.
Hur lokala befolkningen äter är nog också en del rött kött, lamm, kanin, vitt bröd, baljväxter, ägg och mycket skinka. Det finns sallader som innehåller bara något salladsblad plus mycket skinka. Olivolja är mycket vanligt.

 Så vad är medelhavsmat?
Man har försökt att bestämma vad man skall mena med medelhavsmat åtminstone då man forskar. Man kan ju inte ha en variabel medelhavskost som kan variera i oändlighet.
I studier har man börjat att klassificera medelhavsmat med en sorts poängsystem; Medelhavsindex , ”mediterranean diet score.” Systemet ser ut ungefär så här:


hög kvot enkelomättat / mättat fett
måttlig alkoholkonsumtion
mycket baljväxter
mycket spannmål
mycket frukt
mycket grönsaker
lite kött och köttprodukter
lite mjölk och mejeriprodukter




Ovanstående kan kanske sägas vara medelhavsmat, men varför är den så omtalad.

Det har gjorts två metastudier där man tillämpat ovanstående poängsystem. Man fann då att de som följde ett sådant matmönster hade positiv utveckling avseende dödlighet i hjärt/kärl sjukdomar, cancersjukdomar och även degenerativa neurologiska sjukdomar.
Den första studien rapporterades juli 2008 i tidskriften BMJ.

Studien är gjord av Francesco Sofi, forskare i klinisk nutrition, Francesca Cesari, forskare, Rosanna Abbate, professor i intern medicine, Gian Franco Gensini, l professor of intern medicin, AlessandroCasini, biträdande professor i klinisk nutrition samliga verksamma i Florens. Metastudien omfattade tolv studier med total 1 574 299 personer som följdes mellan tre till 18 år.
Syftet med studien var att studera vilken utstäckning som man höll sig till medelhavskost och hur detta inverkade på allmändödlighet.
Metod: Värden på noll eller ett tilldelades varje kostkomponent där man som utgångspunkt använde medianen (ett statistiskt genomsnittsvärde) för respektive grupp baserat på kön. Detta betyder att de som åt födokomponenter som ansågs vara en del av medelhavskost ( grönsaker, frukt, baljväxter, spannmål, fisk, och moderat intag av rött vin vid måltiderna) mer än över genomsnittet för förbrukningen i totalbefolkningen tilldelades värdet ett. Värdet noll gavs till de som åt mindre än genomsnittet. medianen.

De personer som åt mer än genomsnittet av komponenter som inte ansågs inte vara en del av medelhavskost gavs poängen noll medan de som låg under medianen gavs värdet ett.


Resultat
De som äter medelhavslikt lever längre,
samma gäller att de får mindre hjärt-kärlsjukdom,
det minskar också risken för cancer
och även neurodegenerativa sjukdomar gäller detta, Alzheimer, Parkinson..

  • Man fann ett starkt stöd för att denna typ av medelhavsdiet är bra för hälsan. Samma forskargrupp publicerade 2010 en ny metastudie av sju studier och man fick där fram resultat som bekräftade samma slutsater: de som äter medelhavslikt lever längre, de får mindre hjärt- kärlsjukdom, risken för cancer minskar och störst var stödet för att det skyddar för neurodegenerativa sjukdomar.

Nyligen har också kommit en rapport från den stora studien av amerikanska sköterskor som följts under en lång tid. Studien omfattar 121 000 sköterskor som man intervjuat om kosten och gjort uppföljningar ett antal gånger. Man har tittat på vilka faktorer som gjorde att man behöll normal vikt och vad som gjorde att man gick upp i vikt. De som lyckades hålla eller minska vikten åt extra grönsaker, fullkornsprodukter, nötter och frukt. Dessa så kallade långsamma kolhydrater med sitt höga fiberinnehåll ger lång mättnadskänsla. Yoghurt var också något som bidrog till en stabil vikt.
Däremot ökade man i vikt av extra potatis, drycker med socker, vitt bröd utan fiber.
Med en bra medelhavsdiet borde man alltså mena fullkornsspannmål och inte spannmålsprodukter överhuvudtaget.

Det finns ett flertal studier som talar om medelhavsmaten goda effekter, vilket är svaret på frågan varför talar man så mycket om Medelhavsdiet.

onsdag, juni 29, 2011

Judy Graham diet.



Judy Graham är en engelsk journalist som fick MS på 70-talet. Hon engagerade sig i en grupp ARMS, Action for Research into Multiple Sclerosis.Gruppen bildades av ett antal MS patienter som kände sig otåliga över avsaknaden av behandlingar efter att de fått diagnosen. ARMS lyckades få till stånd en studie avseende MS och kost. Den pågick i 34 månader, och av de ursprugliga 200 personerna blev 83 kvar i studien. Man råddes minska intaget mättat fett och öka det fleromättade samt öka antioxidanter genom kosten utan tillskott. Det var alltså en ganska svår diet att följa. Av de som följde den blev det ingen försämring av handikappet under de nästan tre år som studien pågick medan de som inte följde den försämrades avseende progressionen. Professorn i näringsforskning vid universitetet i Nottingham Michael Crawford var bland annat en av forskarna.

Den här kosten har en av mina vänner följt i mer än 30 år. Den ser ut så här som hon uppfattat det .
Man skall undvika mejeriprodukter med hög halt av fett och all mat som lagats med smör, grädde eller hård ost. Likaså processade köttvaror som paté, korv, hamburgare och pajer. Av spannmålsprodukter kakor, kex och liknande som dessutom ofta innehåller transfetter.. Man skall undvika rött kött och fläskkött. Vilt, kyckling och lamm kan man äta.

Regelbundet bör man äta minst tre mål fisk i veckan, en stor portion med mörkgröna grönsaker dagligen, råa grönsaker varje dag i en sallad.
Krossade linfrön varje.
Färsk frukt varje dag.
Tag bort synligt fett innan tillagning. Ät ej skinnet på kalkon eller kyckling.
Undvik mättat fett från djurvärlden som smör, ister, grädde och ost.
Ät fullkorn men undvik raffinerade kakor och bröd liksom raffinerat socker och sötsaker.

Egentligen kanske det inte finns någon Judy Graham diet eftersom hon inte alltid följt den själv och dessutom i en bok som kom nyligen gav så mycket råd om olika behandlingar, tillskott och alternativ att det kändes förvirrande. Min vän har dock följt dieten med gott resultat.

LCHF kost eller Atkin's diet


En av föregångarna inom LCHF kosten var läkaren Atkin. Han skrev böcker som blev mycket uppskattade av en stor publik och han vann en grupp anhängare. I Sverige finns ett antal personer som lanserat kosten och den har under senare tid slagit igenom. I Västerbotten såg man under en lång tid att konsumtionen av grönsaker och frukt steg och intaget av fett minskade. Nu har den trenden vänt och nu stiger intaget av fett igen och grönsaker och frukt minskar; sannolikt ligger intresset för LCHF dieten bakom.
Läkaren Annika Dahlquist blev uppmärksammad därför att hennes kostrekommendationer om LCHF till diabetiker anmäldes till socialstyrelsen. Man prövade detta och kom fram till att det var i enlighet med vetenskap att rekommendera denna kost åtminstone på kort sikt. Långsiktig effekt av kosten var oprövad.
Vad är det som säger att all mat under stenåldern  var riktig mat?

För närvarande är kostdoktorn Andreas Eenfeldt ett hett namn inom LCHF fältet. Han driver Sveriges största hälsoblogg, föreläser och har i år givit ut boken Matrevolutionen som såldes första veckan i 10 000 exemplar.
Det finns en hel del andra profiler som också propagerar för denna kost.


LCHF kost- vad är det?

Det är förkortning till engelskans Low carb high fat, dvs låga kolhydrater och hög fett diet. Som jag uppfattar den är den precis detta- en diet där man skall skära bort kolhydrater och fritt äta fetter.

Fetter Man kan fritt äta alla fetter utom transfetter och möjligen omega-6-oljor. Man rekommenderar att man skall ta extra mättade fetter till olika koster. Äter man yoghurt till frukost sitter det inte illa med en god del grädde i yoghurten, och har man dessutom kokosflingor i müslin är det i enlighet med riktlinjerna. Kort sagt rikligt med fetter och gärna mättade. De är helt ofarliga och utgör ”riktig” mat.

Proteiner talar man inte så mycket om, även om det finns forskning som säger att LCHF-kost gör att man äter mycket proteiner, kött av olika slag och det är just detta som gör att man blir mätt av LCHF-kost och inte fetter. Om fetter skriver Annika Dahlqvist proteinmaten (kött, fisk, ost , ägg) kan vi äta ”lagom” av.

Kolhydrater Man skall äta så litet som möjligt av kolhydrater. Socker och stärkelse skall man inte äta. Just fokuseringen på de snabba kolhydraterna är dietens styrka. Men många LCHF:are går också vidare och hävdar att frukt är godis. Annica Dahlqvist skriver: Du får äta lite av: Bönor, linser, frukt. Kostdoktorn formulerar det såhär: Frukt. Mycket socker. Ät undantagsvis som naturligt godis. Om stärkelse skriver Andreas Eenfeldt följande: Bröd, pasta, ris, potatis, pommes frites, chips, gröt, müsli och så vidare. Fullkornsprodukter« är bara mindre dåliga.'

Kostdoktorn hyllar Harvardprofessorn Willett i ett inlägg på sin blogg som han kallar Legendariske Willett och hänvisar där till en dansk artikel, där denne säger att fetternas farlighet är överdriven. Vad Kostdoktorn inte säger är att i samma artikel står att ökning av fleromättade fetter typ omega-3 är nyttiga och ger mindre risk för hjärtkärlsjukdomar än vad mättade fetter ökar det. Myndigheters råd om att äta kolhydrater i stället för fett har lett till att man konsumerar snabba kolhydrater i stället för mättade fetter, vilket knappast befrämjar hälsan (svängande blodsocker, höga glukosvärden som ger höga insulininsöndringar och därmed hungerkänslor). Detta är en viktig och bra del av LCHF. Däremot rekommenderar Willett fortfarande i sin kostpyramid att man skall vara försiktig med mättade fetter. Sidan uppdaterad 2011.
Kostdoktorn var också på Willetts föreläsning men han skrev inte något om fullkorn. Kanske sa inte Willet något om det, men i en intervju i SVD säger Willett följande:
Ett korn är bland det mest livskraftiga som finns. Inom sitt skal bär det alla de oljor och näringsämnen som behövs för att börja gro, kanske flera år senare. I kvarnen tas allt det nyttiga bort utom kärnan av stärkelse. Det nyttiga ges som foder till djuren för att de ska växa snabbare. Den vita stärkelsen som blir kvar ges till oss så att vi får diabetes ” 

Ganska nyligen kom Willett och flera med en studie som visade vad man skulle göra för att behålla en normalvikt livet ut, och där fanns att byta ut potatis mot en portion grönsaker varje dag, att äta nyttig yoghurt som påverkar tarmfloran, att dagligen välja fullkornsalternativ samt att äta frukt dagligen. Dessutom skulle man vara fysiskt aktiv. Viktökning gav däremot en extra portion smörgåspålägg, en extra portion potatis, ett glas med sockrad dryck, ett extra glas alkohol samt en timmes tevetittande.

Det är exempel på vad som gör mig frågande om LCHF, varför tar man bara in vad som passar i bilden men negligerar andra fynd. Ta stenålderskost för att se på det från en annan synvinkel. Där hävdar många LCHF att de som levde på stenåldern jagade stora mammutar och andra stora djur och att mycken kost var baserad på det. Denna kost är därför naturlig för oss och därför nyttig. Men vad säger man då om mjölkprodukter, som man rekommenderar, är de inte naturliga? Dessutom finns andra som hävdar att stenålderskost var mycket frukt, grönsaker, fibrer osv. Det känns som man plocka fram vad som passar det andra blundar man för. 
 
Tendensen att tala om riktig mat, naturlig mat känns också som man använder så kallade honnörsord- använder man sådana blir jag misstänksam.

LCHF eller ATKINs-dieten har satt fingret på kolhydraterna och det skall de ha kredit för men de visar inte hela bilden. Om man tittar på viktnedgång så har man ju tittat på olika dieter och funnit att LCHF fungerar bland de bästa och ibland bäst men samtidigt är det endast ett fåtal som det ger kraftigt bra resultat för, andra ger det måttliga resultat och för många knappast någon effekt alls. Och ser man hela bilden så är inte resultaten speciellt imponerande för någon diet.



tisdag, juni 28, 2011

Healthy Eating Diet -Äta nyttigt dieten.



Att äta nyttigt ” Healthy Eating” av är ett program lanserat av institutionen för nutrition vid Harvard School of Public Health.. Man har bland annat lanserat en ny hälsopyramid Healthy Eating Pyramid eftersom man ansåg att den gamla från 1992 var dåligt underbyggd, bland annat var basen spannmålsprodukter- syftet var att ersätta fetter med kolhydrater- men forskningen visa att alla fetter är inte dåliga och alla kolhydrater inte bra. Man har därför gjort en egen matpyramid. En av forskarna Willett bakom pyramiden var i Sverige 2010. Besöket skildrades olika av olika personer beroende på var man hade sin  utgångspunkt.

Texter och budskap kan uppfattas olika
Först från en intervju med Svenska Dagbladet:Raffinerade kolhydrater är minst lika skadligt för hälsan som för mycket mättat fett och det behövs ett förändrat fokus i folkhälsoarbetet för att varna för snabba kolhydrater.”. Han anser att man skall ha en mer balanserad syn på kost. ”Raffinerat mjöl och socker, inte minst i läsk, är en av de största orsakerna till fetma, ökad insulinresistens och diabetes. Om man istället äter fullkorn blir insulinpåslaget mindre. Dessutom följer många nyttigheter på köpet.
Kostdoktorn hörde Willett också vid Sverigevisiten och skriver: ”Själv gav han inte intryck av att vara särskilt orolig över mättat fett. Men han gick inte lika långt som i Danmark härom dagen, där han tydligen sade till tidningar att det finns inte skuggan av bevis för att mättat fett är skadligt. ”

I danska artikeln Verdens førende ernæringsforsker: Fedt ikke farligt står det ”»Konklusionen är att det är mycket liten skillnad på att utvecjka hjärt-kärlsjukdomar om fettet utbytts mot kolhydratater. Det finns det massor av bevis på” Vidare hade Willett sagt: ” exempel från flera studier bekräftar att mättat fett inte i sig ökar risken att dö i en hjärtattack”. Willett sa att mättat fett höjer kolesterolvärdena men både det goda och det dåliga och det är balansen mellan dessa som är viktig för utveckling av sjukdomar i hjärta och kärl. ”Han visade istället resultat från studier som utförts vid Harvard, där slutsatsen var att de fleromättade fettsyrorna som finns i bland annat vegetabiliska oljor och fisk minskar risken för hjärtsjukdom betydligt mer än mättat fett ökar.” 

Min tolkning:  vad Willett egentligen sa var att av fetter skall man nog välja omega 3 plus vegetabiliska oljor av typ olivolja och rapsolja samt spola raffinerat socker.


Healthy Eating programmet vid Harvard har också lanserat råd vars syfte är att man skall äta så hälsosamt som möjligt.
  1. Första rådet är: Välj goda kolhydrater men välj inte inga kolhydrater. Fullkornsprodukter är bäst.
  2. Det är viktigt varifrån du får proteinerna. Fisk, kyckling, nötter och bönor är bästa proteinkällorna.
  3. Välj hälsosamma fetter men begränsa mättade fetter och undvik transfetter. Oljor från växtvärlden, nötter och fisk är de bästa källorna. Kolesterol omnämns speciellt. Det är viktigt att ha bra kolesterolvärlden, dvs låga men det betyder inte att man helt skall undvika kolesterol. Det är i stället så att höga kolesterolvärlden beror på den mix av fetter man äter.
  4. Välj fiberrik mat, fullkorn, grönsaker och frukt
  5. Ät mer grönsaker och frukt. Titta på färger och välj varierade. Mörkgrönt, gul, orange, rött (och blått som i blåbär skulle jag vilja tillägga).
  6. Kalcium är viktigt. Finns i mjölk men det är inte den enda eller ens den bästa källan skriver man. Finns i en del gröna grönsaker bland annat grönkål samt i bönor.
  7. Vatten är det som bäst släcker törsten. Sluta med sockrade drycker och var försiktig med mjölk och juicer.
  8. Ät mindre salt. Salt kan höja blodtrycket.
  9. Alkohol kan vara nyttigt- men inte för alla. En på tio av alla män är alkoholmissbrukare. Risken är alltså hög att utveckla missbruk. Det kan vara lätt att tänka är ett glas rött om dagen nyttigt måste ju två vara ännu bättre. Och varför inte tre och  … .... ..... .......
  10. En multivitamin per dag. Jag är inte säker på att detta är ett gott råd. Det finns en metastudie som säger tvärtom. D-vitamin och B vitamin kan jag däremot hålla med om

söndag, juni 26, 2011

Om Terry Wahls Diet.


Terry Wahls är läkare som arbetar med hjärnskador. Hon hade länge haft neurologiska symtom men diagnostiserades med MS först 2000. Tre år senare fick hon diagnosen sekundärt progredierande MS, dvs hennes MS hade gått in i ett annat skede där hon inte längre hade skov men där hennes tillstånd successivt försämrades, och 2007 fick hon acceptera att hon måste ha rullstol. Hon var övertygad om att hon inte skulle kunna gå igen, Hon läste dock ganska mycket litteratur om MS och utvecklade så småningom en diet med mycket näringsämnen, mikronutrienter. Hennes teori är att det är cellernas energicentraler som inte fungerar bra vid MS och många andra sjukdomar. De får inte den näring de behöver och dessutom spelar gifter en roll. Hon säger att trots att man äter mycket och är äverviktig svälter man ändå och har brist på viktiga mikronutrienter. I korthet kan man säga att det är bakgrunden till Terry Wahls diet.

I korthet innebär dieten följande:


9 portioner frukt /grönsaker
  • 3 med grönfärgade, sallad, kål, spenat etc
  • 3 rika på svavel
  • 3med ljusare färger
Omega 3
  • fisk
  • rapsolja
  • linfröolja

Coenzym A
  • nötter,
  • jäst,
  • inälvsmat njure, lever etc
Mineraler
  • joderat salt, havssalt

Man skall också vara försiktig med rött kött, mättade fetter, omega-6, spannmål, snabba kolhydrater.

I fråga om tillskott är jag osäker. På någon video förstår jag att hon är skeptisk mot tillskott, och om man tar det skall man regelbundet kontrollera sina värden efter som det kan vinnas toxiska ämnen i tillskotten. Läser jag om dieten på Direct MS tycks hon rekommendera ganska mycket nutrienter,



Om Swanks diet.


Roy Laver Swank var en amerikansk neurologprofessor som forskade om MS. Han började sin forskning med att titta på varför MS förekom så olika i exempelvis norra och södra delarna av Europa. Han tittade speciellt på Norge där det var mindre MS-förekomst i kustregionerna även uppe i norr än i inre delarna av landet längre söderut i exempelvis i Gudbrandsdalen. Ett känt fenomen redan då var att MS tycktes vara vanligare ju längre man kom. Dieten är från slutet av 40-talet och 50-talet och har många år på nacken. Sedan dess har den allmänna kosten förändrats betydligt. Swank följde själv sin diet, som bland annat innebär att man skall minimera mättade fetter till under 15 gram per dag. Roy L. Swank dog 2009 i en ålder av 99 år.


En av de längsta studierna tidsmässigt sett och det måste man nog betrakta som starkt indicium
Swank var verksam först i Canada och sedan i Portland, Oregon. Han följde sina patienter noga och dokumenterade hur det gick för dem. Han kunde därför skriva rapporter om hur dieten fungerade för patienterna. Han rapporterade om dem i flera omgångar. Den mest omfattande och också mest uppmärksammade rapporten kom i Lancet efter att han följt 144 patienter i nästan 35 år. Han rapporterade dock ytterligare en gång 2003 då han var 94 år.
Resultaten var förbluffande bra. Hälften av patienterna följde dieten så bra att de kom under 20 gram mättat fett per dag, medan den andra gruppen som användes som kontrollgrupp inte gjorde det även om de åt mindre mättat fett än befolkningen i USA i allmänhet. Patienterna delades upp utifrån hur handikappade de var från begynnelsen ( minimalt, moderat och allvarligt). Det visade sig att för alla tre kategorierna fick de som följde dieten ( åt mindre än 20 gram mättat fett per dag) en betydligt bättre utveckling beträffande handikapp och de hade också dött i betydligt mindre utsträckning än de som lyckats sämre att hålla dieten. Allra bäst gick det för de som hade tillhörde gruppen minimala handikapp från början. Där hade 95 procent överlevt och var fysiskt aktiva.
Studien har kritiserats därför att den inte följde modern standard. Den var inte blindad, dvs Swank visste vilka som åt dieten och hur de lyckades följa den, experimentgrupp och kontrollgrupp var inte slumpmässigt utvalda. Egentligen en lite ohistorisk inställning eftersom en sådan studie kom först 1948 och knappast var standard då Swank började studien.
Många har undrat varför detta sensationella resultat är så föga omtalat. Swank svarade själv så på frågan:
Jag är en liten kille i det här lilla labbet på universitetet. Deras forskningsfonder ( Han menar här patientorganisationer som National MS Society vars motsvarighet i Sverige är närmast NHR) betalade inte för detta så hur skulle det kunna vara viktigt.





-Ät inte rött kött första året. Kött från kyckling och kalkon går bra men man skall ta bort skinnet som innehåller fett. Därefter får man äta högst 100 gram rött kött i veckan men det skall vara så magert som möjligt, dvs från vilt och liknande.

-Inga mejeriprodukter med över 1 procent smörfett. Fritt intag av fettfri mjölk, skummjölk, 99 procents fettfattig ost och fettfri yoghurt.

-Inga förädlade produkter med mättat fett.

-Högst 15 gram eller tre teskedar mättat fett per dag.

-Minst fyra men inte mer än tio teskedar omättat fett om dagen. Det kan vara olivolja, rapsolja, sesam olja, linfröolja, jordnötsolja, sojaolja. Och även andra oljor enligt Swank.

-En tesked torskleverolja. ( Detta skall man nog inte rekommendera längre. Om man skall få is sig tillräcklig med D vitaminer så får man i sig för mycket A-vitamin vilket är kraftigt toxiskt i höga mängder. )

-Fisk två gånger i veckan eller 30 gram per dag. Skaldjur går också bra.



Terry Wahls rekommendationer om MS


Terry Wahls fick sjukdomen MS i början av 2000-talet.. Hon blev snabbt dålig och 2003 fick hon diagnosen sek. progressiv MS och hamnade i rullstol.
Hon arbetar som konventionell läkare med patienter som har traumatiska hjärnskador. Hon skriver ut mediciner vid behov mot olika symtom men beskriver sig som att hon arbetar med funktionell medicin. Med detta menar hon att den traditionelle läkaren arbetar efter fynd och symtom från olika organ och ställer en organsystemdiagnos.


. Hon beskriver att den funktionella läkaren försöker också att se vad som händer fysiologiskt och biokemiskt, vad som händer då det blir skador på kemiska föreningar, när man utsätts för toxiner. Man sätter detta i relation till de genetiska förutsättningar som finns. ( Det är naturligtvis delvis så den konventionelle läkaren arbetar men kanske inte är så fokuserad på det).
Terry Wahls kom in på funktionell medicin i samband med sin MS. Hon studerade medicinsk litteratur dag och natt och kom fram till egna teorier om vad som orsakade handikappsutveckling vid MS. Hon utformade ett behandlingsprogram som hon testade på sig själv år 2007. Sex månader senare satt hon för första gången på länge på en cykel. Det fungerade och man kan på en video se hur hon visar bilder på sig själv från 2006, 2007, 2008 och 2009 där hon från att vara bunden till rullstol, börjar cykla, åker skidor.
Terry Wahls har också skrivit en bok om det här och hon leder också en studie om det vid det universitet där hon arbetar. Iowa City University, som enligt hemsidan kommer sommaren 2011.

  1. Man kan i varje fall klart säga att ett fall Terry Wahls har blivit klart bättre. ( Det finns dokumenterat och det är också ett sådant tidsförlopp att det knappast rör sig om ett långvarit skov.)
  2. Det Terry Wahls beskriver som sin metod har stora likheter med professor Swanks diet, med Jelineks dietrekommendationer, kanske lite med Best Bet Diet, med MS Recovery diet (Ann Sawyer och Judith E Bachrach samt Judy Graham. Det finns vissa skillnader men egentligen finns det grundläggande likheter.
  3. Faktum är att kosten också till stor del liknar den medelhavsdiet som har uppmärksammats under senaste åren, bland annat det som Maj-Lis Hellénius berättar om som handlar om livsstilsfaktorer och att leva hälsosamt, livstilsfaktorer och inverkan på hjärtkärlsjukdomar, cancer och nu senast neurodegenerativa sjukdomar som parkinson, Alzheimer och essentiell tremor.
Sedan har man stenåldersdiet som ju lite kan se ut hur som helst, men klart är att det nog
nog inte fanns några raffinerade sockerprodukter. Beträffade kött kom det med säkerhet
från vilt som ofta innehåller omega-3 och i norr från fisk och det är väl troligt att fettet
hos landgående djur i kyla också innehåller omega-3-( jag gissar det).

Bra kost enligt de flesta
också bra kost vid MS/ även vi har ju behov av ett gott hjärta, mindre cancer och mindre med neurodegenerativa sjukdomar.
Kosterna i 2. och 3.et handlar om snabba kolhydrater,försiktighet med potatis och vitt ris och där har man  ju LCHF att tacka för uppmärksamheten.
Fetter:
Omega-3 är nyttigt. Fisk och ev. tillskott
Omega-6 där kan det skilja sig något.
Mättade fetter skall man vara försiktig med.
Konstgjorda transfetter är absolut farliga för hälsan
Grönsaker.
Gröna sådana är viktiga
Även grönsaker som är röda, oranga och blå är viktiga.
Wahls lägger till grönsaker som innehåller svavel men det får man ju med de gröna ofta.
Frukt
Protein får man från baljväxter, vilt, kyckling, kalkon.
Gifter skall man undvika.
D-vitamin är viktigt. Finns i fet fisk mm. Viktigast källan dock sol. Ev. tillskott.
Nötter och Mandel
Lite salt eller salt som innehåller kalium i stället för natrium. Ex.vis Seltin

Med den här kosten får man i sig det mesta man behöver som vitaminer, antioxidanter och mineraler. Möjligen kan man behöva tillskott av B vitaminer om man äter litet kött. Det är viktigt att rådgöra med sin läkare om tillskott skriver Terry Wahls, och jag håller med om det.


lördag, juni 25, 2011

Olivolja kan skydda mot stroke


På Medscape läser jag mer om den studie som talar mycket starkt för att olivolja skyddar mot stroke, dvs det är starkt samband statistisk. Undersökningen är gjord på 7600 äldre och visade att de med hög konsumtion av olivolja hade lägre insjuknanden under den 5 årsperiod man följde dem efter att man kontrollerat resultatet för confounding factor, dvs faktorer som skulle kunna påverka resultatet som annat man äter, blodlipider, livstilsfaktorer.
Undersökningen var gjord i Bordeau i Frankrike av Cecilia Samieri.
Samieris kommentar: …. det starka sambandet mellan olivoljekonsumtion och lägre strokeinsjuknanden gör att man bör se över dietrekommendationerna..
Studien fann att läsa den 15 juni i Neurology

Nicholaos Scarmeas från Columbia University i New York kommenterar studie liksom Luc Dauchet Pasteur Institutet i Frankrike:

De säger att undersökning av relationen mellan medelhavsdiet och neurologiska sjukdomar har början ganska nyligen och tyder på att det är bra för Alzheimers sjd, milda kognitiva störningar, essentiell tremor ( ( en typ av darrningar som kommer hos en del personer efter 40. Man vet inte orsaken) , parkinson och stroke. ( Låt oss hoppas att det är bra mot MS också??)
De vill dock att man skall göra randomiserade interventioner- kanske de menar att det skall blindas, och man skall slumpas ut i grupperna. Frågan är dock hur genomförbart det är i låt säga fem år.
Kanske har olivoljan andra nyttiga effekter frågar man, kanske äter de som tog olivolja också andra nyttigheter ( vad jag förstod kontrollerade man för detta.)

torsdag, juni 23, 2011

Hur behåller man ett bra midjemått?


Pommes frites, potatis i alla former, rött kött, charkvaror, godis och desserter, förädlat spannmål, sockrade drycker, juice samt smör tycks vara det som är bäst om man vill lägga på sig några kilo. Mjölk, ost tycks vara lite mer neutralt. Beträffande ost är det bra för kvinnor kring 51 men lägger på vikt för kvinnor kring 37 samt män kring 51. Man blir lite frågande inför detta.

Nötter, yoghurt, fullkornsprodukter, frukt och grönsaker verkar vara det som är positivt om man vill hålla en låg vikt, midjemåttet smalt.
Allt enligt en artikel på DN vetenskap som rapporterar en studie från Harvard School of Public Health där man följt 121 000 personers matvanor och livsstil för att studera vad som på lång sikt gör att människor behåller en bra kroppsvikt, BMI. Tidigare studier har mest studerat hur man effektivt kan gå ned i vikt. Egentligen stämmer det väl inte riktigt. Studier gjorda på exempelvis amerikanska sjuksköterskor och amerikansk hälsopersonal har studerat samma sak. Det är bland annat de studierna ”livsstilsprofessorn” Maj-Lis Hellénius berättat om (Lyssna på Maj-Lis Hellénius ett program som gick på kunskapskanalen och finns på Play. )
Vad som överensstämmer däremot är att det är resultaten.

Artikel om detta finns även på Aftonbladet

onsdag, juni 22, 2011

Donera din kropp

Jag har funderat över om jag skulle donera min kropp eller vad som behövs av den till forskning om MS eller annan sjukdom. Skulle du kunna tänka dig det? Det finns vad jag vet inte någon organisation man kan vända sig till om detta. Jag tog kontakt med MS-sällskapet, men de hade ingen sådan verksamhet men däremot finns det på en del orter.

Det kanske är en alltför känslig sak att fråga om. Många MS patienter och andra med kroniska sjukdomar är ganska unga och det kanske är jag som kommit upp i åren som det känns mer angeläget för. Men precis som vid organdonation  efter döden skulle det vara viktigt att bestämma sig ganska tidigt.  Döden kan ju komma när som helst även för den som är fullt frisk och ung.

Jag har gjort en enkät om det i marginalen. Skulle vara intressant att se hur ni ställer er till detta.

tisdag, juni 21, 2011

Lönar sig livsstilsförändringar?


Lyssnar på Maj-Lis Hellénius ett program som gick på kunskapskanalen och finns på Play. Två undersökningar hon berättar om.

Undersökning I: Åkesson et al
rebus=( Ett dygn + PV ) kvinnor mellan 48 och 83 år som genomgick mammografi tillfrågades om detta och de följdes i sex år:

kostvanor: mycket frukt, grönt, fisk, fullkornsbröd
måttligt med alkohol
ej rökning
regelbundet fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag
smal om midjan

De för vilka alla dessa livsstilsfaktorer passade in hade knappt 80 procent risk att få hjärtinfarkt: bara fem procent av de 24 444 kvinnorna uppfyllde dock alla.
Det finns alltså en stor potential säger Maj Lis Hellenius

Undersökning II
En internationell undersökning ( Chow med flera. Circulation 2010 121) med 18809 kvinnor och män (medelålder 67 år) som haft hjärtinfarkt eller opererats för kranskärlssjukdom tillfrågades om vad de fått för behandling vid återbesök efter 30 dagar.
  • Mediciner de fått
  • kostråd
  • råd om fysisk aktivitet
  • sluta röka

Man fann att patienter hade medicinerat enligt följande
  • De som fått acetylsalicylsyra för att förebygga nya incidenser ( blodförtunnande) hade tagit det enligt ordination i 96 procent; de som fått statiner mot höga blodfetter hade tagit det i 79 procent.
  • 2/3 slutade röka
  • 29 % hade inte följt råd om mat och motion
  • 42% hade följt råd om antingen mat eller motion
  • 30% hade följt råd om både mat och motion

Vid uppföljning efter sex månader visade det sig att de som hade slutat röka hade hade 43 procent mindre risk att återinsjukna och eventuellt dö i ny hjärthändelse.

De som följt råd om både kost och motion hade 48 procent lägre risk att återinsjukna i ny hjärthändelse.
Lönar sig livsstilsförändringar?
Svar Ja, det verkar löna sig med livsstilsförändringar.


Medelhavskost men inte LCHF gör att man lever längre, får mindre cancer eller insjuknar i neurodegenerativa sjukdomar.



Jag är tveksam till metastudier om det är så att man slår i hop inte fullt jämförbara saker. Men det är klart det beror på hur den är utförd. Här är en metastudie av medelhavskost och dess inverkan på hälsan
Studien är gjord av Francesco Sofi, forskare i klinisk nutrition, Francesca Cesari, forskare, Rosanna Abbate, professor i intern medicine, Gian Franco Gensini, l professor of intern medicin, Alessandro Casini, biträdande professor i klinisk nutrition samliga verksamma i Florens. Metastudien omfattade tolv studier med total 1 574 299 personer som följdes mellan tre till 18 år.
Syftet med studien var att studera vilken utstäckning som man höö sig till medelhavskost och hur detta inverkade på allmändödlighet.

Resultat
De som äter medelhavslikt lever längre,
samma gäller att de får mindre hjärt-kärlsjukdom,
det minskar också risken för cancer
och även neurodegenerativa sjukdomar gäller detta, Alzheimer, Parkinson.*

Här redogör Maj-Lis Hellenius professor vid Karolinska Institutet som arbetar med livstilsfrågor och hälsa för studien.

En svensk undersökning gjordes på äldre män, där man observerade deras kost under sju dagar och de följdes sedan under 12 år. Man delade upp deras kost i 1 kost som liknade nordiska rekommendationer, kost som liknade medelhavsdiet och kost som liknade LCHF eller Atkin.
Man fann en sänkt dödlighet för medelhavsdiet men för den Atkinsliknande kosten var dödligheten klart ökad för de som föjde dieten mest.''

Vad är medelhavsmat:
Mycket omättat, lite omättade fetter.
Baljväxter, ärtor,bönor.
Mycket frukt
Mycket grönsaker.
Nötter och Mandel
Fisk
Måttlig alkoholkonsumtion
Lite kött och köttprodukter
Lite mjölk och mejeriprodukter

  • *och jag tror naturligtvis att det är positivt avseende inflammatoriska sjukdomar som MS och RA också men det framkommer inte av de här studierna
  • sen finns ju det här med socker och att det är negativt att äta snabba sockerarter finns det ingen som argumenterar mot

söndag, juni 19, 2011

Diskussioner om Healing-helande


Läs det här om Reiki healing. ” Reiki sägs vara en forntida healingkonst, som återupptäcktes av Usui, i Japan, i slutet av 1800-talet. Ordet Reiki är japanska, och betyder Universell Livsenergi. För att bli en Reikikanal genomgår man bl.a. en initieringsprocess 17 under en tvådagarsskurs. Vid initieringsceremonin öppnas kronchakrat och handchakrana,
och energikanalen rensas för att Den Universella Livsenergin fritt ska kunna
strömma genom Reikiutövaren. Vid behandling räcker det att Reikiutövaren riktar
sin uppmärksamhet, vilja och avsikt på att energierna ska strömma via honom till
patienten.
Citatet kommer från en 10 poänguppsats i sjuksköterskeutbildningen gjord av Gun Moss Bjerling.

I Dagens Medicin fanns i mars en artikel , där man talar med Gun Moss Bjerling som bedriver healing- mottagning i Borås och dessutom är verksam inom miljöpartiet med engagemang för sjukvården. ”Jag anser att healing är vetenskapligt beprövat. Det finns många studier som visar att healing har effekt, på värk, oro, sårläkning till exempel, säger hon till tidningen.”
I kommentarerna till artikeln kom en del ifrågasättanden av att hon ha legitimation och samtidigt syssla med healing. Till saken skall väl tilläggas att hon säger inte att hon botar med healing.

Mats Reimers som bloggar i Dagens Medicin läste hennes examensarbete och skrev inlägg om detta i Borås tidning, där han var kritisk kanske inte mest mot Gun Moss Bjerling och hennes åsikter utan mera mot den examinator som godkänt uppsatsen som han ansåg vara totalt ovetenskaplig och det hela blir till en anklagelse över en tendens att inte ställa samma vetenskapliga krav på alternativ medicinsk verksamhet som på skolmedicinen. Han skriver:healing inom omvårdnad kan förklaras med Rogers, respektive Newmans, omvårdnadsteorier och att även kvantfysiken kan ge en ökad förståelse för healing ( citat från uppsatsen)”. Att blanda in kvantfysik är förstås ren gallimatias, och det verkar alltså inte spela någon roll om det som godkänns vid högskolan är rimligt bara man kan citera omvårdnadsteoretiker.

Efter detta blev jag förstås nyfiken på uppsatsen. Jag vill inte säga att jag var positivt inställd innan och mina förväntningar infriades, det var mycket där som var gallimatias. Jag vill säga att det är ett ganska ambitiöst arbete så till vida att det raddar upp och redovisar en del historik vilket i och för sig är intressant.
När man kommer till teorier om hur det fungerar är det svävande. I princip kan man väl säga att kvantfysiken finns bakom allt men det förklarar ändå inte effekter av healing. Det finns i uppsatsen ingen redovisning av exempelvis verkningsmekanismer mera i detalj. Dessutom finns det inget försök till kritiskt tänkande. Ett sådant bör ingå i ett akademisk arbete.

Att forska om healing kan inte vara speciellt komplicerat och när man söker på nätet finner man en hel del till och med med kontrollgrupper. Det borde ha gått att mera utförligt redovisa en sådan studie. Men forskning där man ” fotograferat” auror och liknande säger ju inte speciellt mycket, eller forskning på växter el dylikt.Nu skall sägas att uppsatsen är 10 år gammal, men man kunde till exempel ta med att taktil massage skulle kunna verka genom att det finns nervbanor från känselsinnet i huden till områden i hjärnan som har med emotioner att göra. Det är inte säkert att det är så det fungerar men det skulle kunna vara en förklaring enligt Martin Ingvar i en av böckerna ” hjärnkoll på ...” Det finns säkert en hel del forskning som skulle vara intressant att läsa om liknande fynd. Men då kanske det inte är intressant längre om det går att förklara naturvetenskapligt.

Ben Underwood- en fantastisk historia men tyvärr också tragisk


Titta på videon med Ben Underwood. När han var tre år blev man tvungen att operera bort hans ögon på grund av den elakartade tumörsjukdomen retinoblastom. Han lärde sig att utnyttja ekolokalisering så väl att han kunde orientera sig så väl i omgivningen att han exempelvis kunde åka rullskridskor på gatan och en mängd andra färdigheter. Det finns fem avsnitt av denna video. Om man klickar på läs mer under videon får man länkarna till alla fem avsnitten.
Tyvärr är det en tragisk historia- då Ben var 17 avled han av den tumörsjukdom som tagit hans ögon.

fredag, juni 17, 2011

Olivolja, extra virgin- inslag i medelhavsmaten

Kan olivolja förebygga stroke? I varje fall tyder en fransk undersökning på det.

Man undersökte tre grupper, de som aldrig använde olivolja, de som gjorde det i moderat omfattning och de som använde det ofta. Det visade sig att de som använde den ofta hade 41 procent lägre risk att få stroke. Dessutom tittade man på den tredje del som använde det allra mest av gruppen som använde mycket och hade de 73 procent lägre risk än de som var i botten av gruppen som aldrig använde (??; kanske skulle gruppen heta sällan eller aldrig använde).
Det här är en observationsstudie skriver den som granskade artikel i Neurology. För att säkert veta bör man säkerställa resultatet i en kontrollerad studie.
I vilket fall som helst; inte talar det mot att medelhavskost är nyttigt.

Daniel Kish, som är blind, kan cykla. Ett exempel på neuroplasticitet


Människans hjärna har en ganska stor förmåga att omvandla sina funktioner och att laga. Det finns något som kallas ekolokalisation som är känd hos flera djurarter bland annat fladdermöss och som innebär att de orienterar sig i tillvaron delvis med hjälp av hörseln. De kan därför vara aktiva på natten med hjälp av att de sänder ut ljud som sedan reflekteras tillbaka efter att ha träffat olika ytor. Med hjälp av detta kan de lokalisera och orientera sig i omgivningen, fly undan faror och jaga föda.

Även människan tycks ha kunna utnyttja denna förmåga på ett avancerat sätt. Titta på videon om Daniel Kish som varit blind sedan tidigt och som inte har några synminnen. Han kan genom att använda ljud ( klick med tungan) orientera sig i omvärlden genom att ljuden kommer tillbaka till honom via öron och hjärna så effektivt att han kan ta sig fram på cykel.

Man har undersökt Daniel i magnetkamerar och funnit att de områden i hjärnan som aktiveras då han hör klicken är inte bara hörselbarken utan också synbarken. Synbarken har alltså börjat att ta emot och bearbeta intryck från hörselorgnanet och Daniel har med hjälp av sina klick, sina öron skaffat sig en överblick av omvärlden.

Ytterligare ett exempel på den väldiga potential som den mänskliga hjärnan har att omvandlas. Jag har tidigare skrivit om att man kan se med tungan, man kan återfå ett skadat balanssinne. Människor som bara har en halva hjärnan kvar kan fungera bra.
Denna förmåga kan också kunna utnyttjas vid träning och rehabilitering. Se Constraint Therapy.

tisdag, juni 14, 2011

och Du, man kanske själv kan göra något åt det

Djur som tycks meditera, men i själva verket befinner sig troligen djur ständigt i ett här och nu tillstånd. Det är kanske bara vi människor som grubblar om det förflutna och bekymrar oss om framtiden,

Som du kanske lagt märke till har jag lagt till några ord till titeln på bloggen- och Du, man kanske själv kan göra något åt det. Vad jag menar med det är att jag tror att man kan påverka sitt tillstånd, hur man mår, hur handikappad man känner sig med egna åtgärder. Ibland kanske man till och med kan bli ganska bra även om det sett mörkt ut. Jag kan inte säga att jag sett stora kontrollerade dubbelblinda studier om detta men jag känner till några fall och har läst om fler plus att det finns en hel del forskning om ämnen som stresshantering, emotionellt omhändertagande, meditation, yoga, fysisk träning och rehabilitering, dieter, D-vitamin, psykisk inställning och placeboeffekt, som gör att jag tror att man i en del fall kan påverka sitt tillstånd även om man har en kronisk sjukdom typ MS. Och gör man flera saker blir effekterna troligen större.

Att sträva mot att må emotionellt bra är viktigt och visst kan man göra något där. Skrivande tror jag kan vara en väg, Med stresshantering kan man  göra en del. Psykoterapeutisk hjälp kan vara en annan hjälp som studien om gruppterapi vid MS visade. Meditation och mindfulness är andra sätt att lindra oro. Man kan hitta en del om detta på nätet ( säg mig det man inte kan hitta på nätet.) Mikael Lundahl har flera kurser i mindfulness, och bland annat en e-kurs som är gratis. Den kan vara en introduktion och sedan kan man gå vidare på egen hand till exempel genom att skaffa en CD om meditation. ( Om du vill försöka den se då till att du har gott om tid om du vill gå in för den, och det bör man göra annars är det bortkastat. Jag läste bara igenom den men gjorde inte uppgifterna så jag kan varken säga det ena eller andra om hur den fungerar).
Själv gick jag för länge sedan på en retreat vipassana meditation , där tekniken var är ungefär mindfulnessmeditation, men där det fanns en del- som jag såg det- krångligheter kring meditationen. Detta var inte direkt min stil. Vipassanakursen var gratis men man förväntades ge en gåva till kursledaren som kom från England.

För mig skall meditationen vara avskalad alla mystifikationer, det är helt enkelt ett sätt att varva ned, komma in i avslappat tillstånd fysiskt och psykiskt och kanske så småningom också andra förändringar kommer. Jag kan nog säga att jag lärt mig vad jag vet om mindfulness av Jon Kabat-Zinn, meditionens nakne kock. Efter att jag regelbundet börjat med yoga så tycker jag det gett mig vad jag fick av meditationen plus mera.

Nu har jag via bokhandeln Amazon co uk hittat en bok som heter Getting some Headspace som verkar intressant och rolig, jag tror jag skall skaffa den. Författaren heter Andy Puddicombe, som varit idrottare, tränare, buddistisk munk och som nu verkar vara coachen nummer ETT i Storbritannien enligt the Times
(online). Artikeln i The Times översatt med Google.

Alzheimer, mättade fetter och snabba kolhydrater


En diet med låg halt av mättade fetter och med lågt GI tycks minska risken att utveckla den typ av minnesstörningar som kommer innan Alzheimers sjukdom utvecklas, men om man gör denna ändring då man redan upplever problem kan det vara för sent läser jag på phys orgcom.

Forskaren Jennifer Bayer- Carter i Seattle och hennes kollegor jämförde en diet med höga halt av mättade fetter och hög halt med kolhydrater med högt GI, dvs som snabbt ger högt blodsocker med en diet med låg halt mättade fetter, låg halt med kolhydrater med högt GI.
Det var inte så många personer, nämligen 20 äldre som var friska sam 29 som hade lättare minnesproblem, något som ofta förebådar Alzheimers sjukdom.
Man gjorde en fyra veckor randomiserad och kontrollerad studie där 24 följde den höga dieten och 25 den låga, sedan gjordes minnestest och man tittade på biomarkörer prover som kan peka mot Alzheimer, insulinhalteer, kolesterolvärden, blodsockervärden, blodfettsvärden och innehållet i spinalvätskan ( den vätska som omger ryggmärgen).



Resultaten var olika för gruppen som hade minnesproblem och gruppen med friska deltagare. I gruppen friska minskade någa biomarkörer för AD och också kolesterolnivåer. Emellertid blad de med minnesproblem ökade dieten med låga mättade fetter,låga halter av snabba kolhydrater i stället biomarkörerna. Dessutom visade lågdiet gruppen en förbättrad minnestest men inte på andra kognitiva test.
Forskarna tolkade det så att hos de friska flyttade dieten med höga halter av mättade fetter och snabba kolhydrater biomarkörerna i riktning mot det som kan se förebådande Alzheimer.De antog att dietförändringarna inte var lika effektiva hos de redan märkta av minnesproblem.

Frågan är om studien säger någonting. Det är den kost jag själv strävar mot men kan man dra några slutsatser efter fyra veckors dietförändringar? Ja visst, beträffande biomarkörer men vad händer i fortsättningen. Man får nog räkna det här till grundforskning men kan inte dra några praktiska konsekvenser av det tror jag. Men det är givetvis ett spår att gå vidare på.