Att må väl

Jag har kommit fram till att jag egentligen inte  vill skriva om lycka, vad jag menar är nog mer välmående som har med hälsa att göra. Där tror jag att det kanske finns en viss överlappning av lycka och välmående. Men lycka är nog något mer personligt som kanske har med den personliga integriteten att göra medan välmåendet kan undersökas med att dela upp i olika faktorer. En av dem är bland annat hur man mår mentalt; där vet man att rent biologiska faktorer kan inverka som D-vitaminbrist, omega-3 men också faktorer som fysisk kondition. Sådant kan säkert påverka det psykiska välmåendet.
Vad jag tror är att sådana saker som hur man ser på sig själv, hur nöjd man är med sig själv också är viktigt. Att vara självgod är inte en positiv term men det är tillåtet att vara nöjd med hur man är, vem man är, att ha en trygghet i sig själv.
Denna trygghet beror på många saker; något som ligger i generna , något får man  med sig via hemmet, skola, uppväxtmiljö. Det fanns (eller finns) en forskare som heter Antonowski som skrev om detta. Han funderade över hur det kunde komma sig att en del av de judar som överlevt nazisternas dödsläger ändå tycktes ha kommit igenom dessa traumatiska upplevelser med en bibehållen lust att leva och verka nöjda.  Jag vistades en  period på kibbutz och träffade då några sådana personer som verkade  ha en positiv syn på livet. Antonowski kom fram till att de hade vissa gemensamma faktorer, faktorer som han kallade KASAM- känsla av sammanhang. Om jag minns rätt var det bland annat en förmåga att se en mening i olika situationer. ( Det är länge sedan jag läste Antonowski).I Wikipedia skriver förkortat om KASAM:  Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter. En grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet).

Det optimistiska tänkesättet är inte helt malplacé i detta sammanhang. Jag tror till exempel att man varje morgon  oftast kan plocka fram stunder då man mår bra, oavsett hur man mår. Är man mycket stel och har rörelsesmärtor kanske det känns ganska bra just när man vaknat. Det kan vara bra att erkänna detta för sig själv: just nu har jag en bra stund, jag mår bra just nu. Jag vet att ibland är det inte så- när jag hade den intensiva klådan ( se bild för något inlägg sedan) hade jag absolut ingen bra stund då jag vaknade och det var svårt att hitta en bra stund under dagen- det kunde gå bra om jag blev mycket förvillad av något.

Något som är nära de här frågorna är placeboeffekten. Det finns också en noceboeffekt- att  man kan påverkas att bli sämre av vissa saker, som kanske egentligen inte är skadliga. 

Just nu mår jag bra!!

Ens sociala nätverk har också betydelse för välmåemdet. Trivs man i hemmet, på jobbet med sitt umgänge har detta stor betydelse för hur man mår. Att vårda sådana saker som att äta tillsammans, utbyta tankar om hur det varit under dagen. Att inte bygga upp något inom sig, till exempel att man går och retar sig på något och blir mer och förargad är troligen inte så bra. Det finns människor som i sina förhållanden gått och varit underdåniga den andre ett långt liv. Först när makan/ maken dör träder den verkliga personen fram. Jag har  sett änkor blomma upp ett antal gånger. Något som jag har noterad vid några tillfällen är några manliga missbrukare som efter att deras dominerande mamma blev borta plötsligt kom till rätta med sitt missbruk. Med detta vill jag inte skylla missbruk på föräldrar eller mammor. Det var mera exempel på att man inte skall låta sig domineras, trampas på  och framför allt inte ladda upp en massa negativa känslor. Det är bättre att låta lite pysa ut efter hand. Då respekterar man sig själv bättre.

Jag undrar vad jag ger mig in i

när jag nu skall försoka skriva om lycka och gärna använda ordet andrum som jag tyckte var ett bra val.

men vad hittar jag när jag söker bland annat om andrum pà nätet? Sajter med de mest fantastiska utsagor om kurer och hokus pokus. Här finns en sida som heter Andrummet och den innehàller reklam för dianetik, medier, tarotkort, mayakalendern, spádamer, reikihealing, chakrasystem, mm, dvs säga allt sádant som jag ställt mig kritisk till under de ár jag skrivit p´sajten, men samtidigt känner jag att här finns nágot att verkligen särskáda. Just den sajten drivs av en näthandel.
Lycka of Sweden var ocksá en n¨thandel men den fiskade i mindre grumliga vatten.
Lyckan. org heter en annan sida,  som handlar om andlighet och mysticism.

Jag vet inte varför men kanske är ord som lycka, andrum sá tyngda med en barlast att det inte gár att använda dem, skriva om det om man har en naturvetenskaplig syn på tillvaron.
Kanske hamnar jag i närheten av Mat s Reimers blogg pä Dagens Medicin-en bra blogg, och det är ju inte det jag vill skriva om.

Jag vill skriva om hur man kan bli lyckligare men vill ha kött på benen i form av vetenskapliga rön. Får se om jag hittar något.

Om lycka

Lycka är när svår klåda försvinner

Lycka

Vad är lycka? Jag funderar över det samtidigt som jag börjat läsa en bok som heter

Lycka En handbok i konsten att leva. Som författare står Hans helighet Dalai Lama och Howard C Cutler, den senare psykiater.

Den senaste som jag minns uttryckte lycka var en kvinna som opererats för en så kallad utsliten höft, dvs höftledsartros.. Att ha en utsliten höft är något som ger mycket smärtor. Värk och smärtor som stör sömnen och dessutom blir man mycket trött av att försöka hålla smärtan på avstånd då man är vaken. Jag har ett minne av att socialdemokraterna gjorde ett dåligt val på grund av Göran Perssons dåliga höft. Han var inte riktigt med. Han avstod bland annat från resor. Jag minns att han blev klandrad för att han inte var till en begravning i Spanien. Jag tror det var efter ett terrordåd. Detta som ett exempel på vad smärta och värk kan ställa till med. Störningar mellan länder. Politiska val som påverkas. Det kanske inte är så kônstigt att bli av med en kronisk smärta upplevs som lycka.

Jag minns då jag blev av med en besvärlig klåda. Det hände flera gånger och när det visade sig att glutenintolerans bidrog till min klåda och utslag och den inte återkom mer, var det lycka. När nåt förändras till det bättre blir man lycklig, MEN tyvärr efter ett tag så vänjer man sig vid lyckan. Miljonen man vunnit blir det vanliga och till slut är man på samma nivå av tillfredsställelse som innan.

I boken beskrivs bl a ett experiment, som belyser att det är viktigt hur man tänker, vad man har för utgångspunkt.

Personerna i en experimentgrupp fick i uppdrag att avsluta en mening: Jag är glad att jag inte är en ….. ….... De fick göra detta fem gånger.

En annan grupp fick avsluta denna mening: Jag önskar att jag var en …... De fick också göra det fem gånger.

De båda grupperna fick sedan skatta sin tillfredsställelse med livet. En grupps upplevde en bättre tillfredsställelse och en annan mindre tillfredsställelse. Vad tror du?

I boken beskrivs också en TV intervju med stålmannen Christopher Reeves som fick en ryggmärgsskada 1994 som gjorde honom förlamad i armar och ben och han behövde respirator för att andas. Efter olyckan genomgick han en period av hopplöshet men de hade gått över ganska snabbt och i intervjun betecknade han sig som en kille med tur. Han talade om välsignelsen med att ha hustru och barn, att om olyckan hänt något år tidigare skulle han sannolikt ha dött, om att medicinen gjorde stora framsteg. Ibland kunde han känna stygn av avund om någon sa att denne skulle springa upp på övervåningen och hämta något. För att klara sig genom livet gällde det att se vad man har och fortfarande kan göra. I Christopher Reeves fall hade han kvar en oskadad hjärna med hjälp av denna kunde han sätta igång en stor stiftelse som arbetar med forskning kring skador på nervsystemet.

I Stålmannen Reeves fall gällde det till att se till vad han kunde och vem han var inte att jämföra sig med andra som kunde mer. Kanske kunde han börja sin dag med ” just nu mår jag superbra”.

Jag tror att ett sådant tänk gör att man mår bättre. Om man inte börjar dagen med Usch i dag måste jag... Oj idag är jag så stel.... blir det fel med en gång. Tänk om värken försvunnit under natten, om något läkt eller något problem har löst sig. Det kanske man missar om tanken väcker minnen av smärta, problem.

Det är svårt att skriva om saker som lycka, frågan är varför. Kanske är det inte förenligt med rationellt tänkande, att vara en modern människa. Talar man om lycka inom religionen, den västerländska-knappast inom jordelivet. Senare år har det kommit en del om lycka ändå, jag vill minnas att Johan Norberg skrivit en bok om lycka. Här Gudrun Schyman om lycka. Maria Wetterstrand.

Dalai Lama sa i ett anförande: Jag tror att själva meningen med livet är sökandet efter lyckan.

Jag mår bra

Snart åker jag hem igen

I DN läser man om forskning som visar att fiberhaltigt bröd till frukost gör att man minns bättre sedan under morgontimmarna. Det här kan både  LCHF are och de som påtalar kolhydraternas nyttighet använda. Kanske kan det här användas för att dra slutsatsen att fibrer är nyttigt för den som är osäker. Annika Dahlström tycker dock att man skulle ha forskat på gubbröra, hon missar dock att det nog är svårare att kontrollera alla faktorer då i stället för att man som nu använt guargummit som inte torde ha så många andra effekter. Dessutom missar hon att det är en studie som bara omfattar några timmar, något som ofta används som argument då man ifrågasätter forskning. Observera detta ¨r inte vad jag anser utan hur jag tycker man argumenterar.
På motsatta sidan sager man  att kanske b¨rjar man nu att inse att bröd är nyttigt, n¨r det i sj¨lva verket handlar om forskning av fiberhaltigt bröd.
Jag skulle inte kvalificera mig som opponent till forskning men jag ser hur man plockar ut argument som passar de egna ideerna, hur man använder honnörsord, typ "riktig"mat. Detta är sådant man skall vara vaken för vare sig det gäller kost, politik, vad folk säger kort sagt allt. Att ha ett kritiskt öga/öra då man läser vad som står i tidningar, vad som sägs är något som borde läras ut mer.

Jag har till exempel fått ett email/brev om att använda en kostdagbok, köpa en, f¨r att gå ned ngt kilo i månaden, bara f¨r att jag skriver om kost. Men jag skriver ju ursprungligen om kost därför att jag vill äta en bra kost för min MS. Det är ett av de stora f¨rlagen som ger ut den. De hakar gärna på den här bantningstrenden som har pågått hela mitt sextiofemåriga liv och vi blir bara fetare och fetare. De kanske skulle vara intresserade av en bok om hur man kan leva bra med kroniska sjukdomar?

Att ¨ta fibrer är troligen nyttigt om man har en autoimmun sjukdom, i alla fall enligt studien om jag skriver om här. Fibrerna bryts ned i tarmen av tarmbakterier till kortkedjade fettsyror. P immuncellerna finns proteinet GPR43 som binds till de kortkedjade fettsyrorna. På så sätt kan fiberna verka antiinflammatorisk och kanske jag understryker kanske, eftersom det får framtiden utvisa.

Kanske kommer jag inte att skriva om kost  och kostdebatt så mycket mer. Jag tycker jag landat där jag tror det fungerar för min del. Jag funderar på att faktiskt skriva små korta råd om vad man kan gora för att förbättra sin hälsa. Något som bara tar någon sekund varje morgon är att säga till sig själv " idag är en bra dag" eller " jag mår superbra" oavsett om man tror att man har en bedrövlig dag  framför sig eller om det känns för j-gt. Det kostar inget men kanske har en betydelse för hur man möter dagen. Attityder är viktiga.

Detox

Läser om detox i DN. Det finns inte mycket forskning som säger att detta har nàgon effekt. Ytterligheterna som till exempel lavemang för att " rena levern" har nog mera med det gamla magiska talesättet ont skall med ont fördrivas än med nâgon effektiv kur. Hur man skulle nà lever och gallvägar med att spruta in lavemang är helt obegripligt. Först skulle man spruta in vatten i tjocktarm och sedan i en slingrig làng tunntarm för att sedan komma upp i gallvágar. Har man nàtt dit skulle jag tro att man fàtt väldigt mycket andra bevsvär pà kuppen, kanske perforation av tunntarm med tarminnehàll ut i bukhàlan.

För övrigt är det troligt att de "gifter som nàtt tarmen av sig själv f öljer med tarminnehàllet ut.
Jag är ocksà tveksam till det här med fasta. Det är nog bättre att äta mindre hela tiden. Det ökar livsl¨ngden enligt studier jag läst.

Förbjuden Frukt

Läste om detox pà den här sajten ocksà. Och det är fantastiskt hur aningslöst man skriver om saker man läser. Det finns inte mycket koll av fakta i artikeln. Däremot kanske listan över vad man kan äta vara riktigt.


Jag tror f¨r övrigt att passionsfruktssufflen fràn samma tidning gàr väl ihop med en bra medelhavsdiet.

Cancer och rött kött

En bild över utvecklingen  under 1900-talet av

• konsumtionen av kolhydrater
• fett
• hur mycket vi rör oss
• samt viktförändring 

Nu fàr man tydligen lägga till rött kött.  I en översiktsartikelartikel i DN skriver man om utvecklingen av speciellt tjocktarmscancer och  coloncancer och deras samband med  konsumtionen av rött kött.om skriver man att ökningen av hur mycket kött vi ätit de senaste 60 åren har gått från under 1 kg i veckan till 1,6 kg. I andra länder har det ökat mer ändå. Det stämmer ganska väl med hur ökningen varit under mitt 65-åriga liv.( tills jag började med "medelhavs-Jelinekska" dieten. Numera äter jag inte rött kött annat än från vilt). Jag har dock en aning om att den stora ökningen kom efter krigsslutet , WWII. Tror inte att man åt lika mycket kött i mina föräldrars barndomshem.  Så jag tror ökningen började innan ( följer sannolikt kurvorna för fett och kolhydrater).

Det hela är ingen nyhet.

• I det här blogginlägget om hur folk där man ofta blev hundra år levde, visade det sig att man åt lite rött kött och mycket vegetarisk mat.

• Vad är medelhavskost? Den medelhavskost man talar om som ger mindre med cancrar, hjärt-kärlsjukdomar och kanske störst effekt på neurodegenerativa sjukdomar  innehåller mycket grönsaker och frukt men lite rött kött. Däremot visar ju artikeln att i t ex Spanien har man köttkonsumtionen mycket. Man ser faktiskt det på gatorna på Tenerife, många överviktiga människor, ofta unga.  Medelålders och äldre har mycket ofta övervikt. Många röker dessutom. Positivt är att många motionerar här. Ett program på TV tar upp denna problematik varje dag, Mañana Uno, som undervisar om kost, samt visar bra övningar som man kan göra i hemmet med hjälp av vanliga föromål. Häromdagen använde man juicepaket, en annan dag kuddar och ofta inga redskap alls..
•  Rött kött och "gula fläcken" sjukan.
• I en studie där man följt fler än en halv miljon medelålders och äldre amerikaner fann man att de som konsumerade mer rött än vad som motsvarade en liten hamburgare /four ounces/113,4 gram om dagen löpte en ökad risk att dö under de 10 år de följdes i främst cancer och i hjärtsjukdomarna.
• I artikeln i DN säger forskaren vid Karolinska Alicja Wolk att sambandet mellan tjocktarms-ändtarmscancer är klart bevisat och att man borde gå ut med råd om detta. Hon tycker också att livsmedelsverket skulle gå ut med råd om att begränsa k¨ttkonsumtionen till !/2 kg per vecka samt inga charkuterier alls. ( Då skulle det nog bli uppror i köttindustrin, det finns säkert lika starka intressen här som det enligt LCHF:are finns inom "besockringsindustrin".)
• Samma Alicja Wolk har nyligen kommit med en studie om rött kött och pancreas cancer. Allra starkast samband fann man där mellan charkuteriprodukter och pancreascancer.

Artikeln i DN beskriver bra vad som kan hända inom processindustrin av mat, av charkuterier- det handlar om vad som händer då man röker mat, steker, av olika ämnen som tillsätts. Jag tror personligen inte man klarar av att föda jordens befolkning om man inte processar mat  men man måste ha kontroll över vad man gör, få kontroll över vad som tillsätts och inte minst av vad som kommer med i maten av sådant som inte tillsätts men som lagras i naturen och sedan kommer med i vår föda av alla 100 000 tals kemikalier som finns. Kanske finns där det största problemet.

Tack Karin Bojs för en bra artikel!

???

Läser en rapport i den norska tidningen.

Det har gjorts en undersökning av ett antal unga amerikanska flickor som följdes i 10 år. Man noterade bland annat hur många gånger per dag de åt.

Det visade sig vara en skillnad mellan de som åt 3 ggr per dag och de som åt 6 ggr per dag.

De som åt sex eller fler gånger hade lägre BMI poäng, var smalare kring midjan.

Det finns en del kommentarer från norska experter till detta, och de tycker det stämmer med deras erfarenheter.

De som äter tre gånger tenderar att äta en dålig frukost och sedan lägga in ordentligt till exempelvis lunch. De har ett mer svängande blodsocker säger en av experterna.

Det tycks alltså vara så att de som äter fler gånger äter mindre kalorier.

Tyvärr hittar jag inte artikeln på nätet men den finns säkert där.

Forskaren i fråga heter Lorraine Ritchie vid Berkley och det är en statsfinansierad studie.

Enligt den här artikeln skall man dock inte dra för stora växlar på resultatet av studien. Den skall inte enligt forskarna användas som bas för rekommendationer om unga flickor skall äta för att inte bli överviktiga. Studien visade bland annat att de som åt frekventa måltider och snacks tycktes löpa mindre risk att äta för mycket. En annan expert säger i samma artikel att det är stor skillnad på vad man äter, snacks kan vara en morot men det kan också vara en snabb kolhydrat eller något annat mindre nyttigt.

Jag har svårt att hitta mycket om studien på nätet och tills vidare kanske den får stå som ett lite varnande exempel på att man inte skall vara för snabb med att föra ut ett budskap- så enkelt som att äta oftare är det nog inte.

Om salt och hälsa

Karin Bojs är en kunnig vetenskapsjournalist på DN, vars artiklar jag gärna om forskning jag ofta läser.   En del av det hon skriver väcker debatt. Jag tycker hon har en stor kännedom om mycket och hennes artiklar kan nog ge en balans i den förvirring som mun till mun metoden och löpsedlar ofta skapar om olika saker som är bra eller dåliga för hälsan. You name it- ena dagen är det farligt att äta potatis andra dagen är det nyttigt osv.

Vi med kroniska sjukdomar får åtminstone varje månad en hel del goda råd om vad vi bör göra för att bli bättre. Det är omtänksamt men mycket tröttsamt. Själv tror jag inte att jag kan bli bättre än vad jag är just nu eftersom jag är MS-frisk för närvarande som messan brukar skriva. I den här djungeln av goda råd och anvisningar behövs sansade journalister. Madeleine Sahlman på GP läser jag också gärna.

Risken är att min blogg ökar förvirringen men jag skulle vilja att min blogg också fungerar på ett liknande sätt som Karin Bojs artiklar, dvs säga ger fakta men också talar om en resultat från en forskningsstudie absolut inte är den slutgiltiga vetenskapliga sanningen. För detta behövs upprepade studier som har samma resultat, studier som använder olika tekniker för att belysa vad det gäller. Det behövs stora studier som ger starkt statistiska samband men det behövs också studier som förklarar orsakssambandet och liknande. Ock slutligen skall man kunna visa att det fungerar i praktiken. Ger jag dig den här medicinen blir du bättre, bra. Gör du det här händer det här etcetera. Ibland kan sådan verklighet slå igenom innan forskningen kommit så långt.

Nyligen skrev Karin Bojs om att man skulle ta livsmedelsverkets råd om salt intag med en nypa salt, där tyckte jag att hon var ute och cyklade och hoppas att få tog intryck av hennes artikel. Jag har skrivit om det på bland annat newsmill När nu detta är sagt kommer här mera om salt intag:

Kvoten Natrium/Kalium är starkt förknippad med dödlighet och kardiovaskulär dödlighet enligt en stor amerikanska studie.

Det är en studie publicerad i Archives of Internal Medicin, där man gått igenom data avseende 12367 vuxna amerikaner. Högre kalium intag var förknippat med lägre dödlighet och högre natrium intag var kopplat till dödlighet men bara Kaliumintaget var kopplat till lägre dödlighet i hjärt/kärlsjukdomar och död i kranskärlssjukdom. En högre kvot mellan natrium/kalium var starkt kopplat till dödlighet av alla orsaker, hjärtkärlsjukdom och framförallt till ischemisk hjärtsjukdom- kranskärlssjukdom.

Hög kvot natrium /kalium innebär alltså att man har mer mängden natrium i förhållande till kalium. Av det här skall man inte dra slutsatsen att man skall börja äta kaliumtillägg, då kan man bli  sjuk mycket snabbt  och dö av hjärtstillestånd om det äts okontrollerat. Kalium skall ordineras och följas med prover.

Däremot skall man kanske titta på hur och vad man äter. I studien skriver man att salt (natriumsalt) ofta läggs till i processad mat medan det i frukt, grönsaker och mejeriprodukter tenderar att vara en lägre kvot natrium/kalium. Det kan vara så att en låg natrium/kalium kvot är en markör för att man äter mycket vegetarisk mat och lite processade produkter.

 

chilepeppar innehåller capsaicin

här finns att läsa om capsaicin och forskning däromkring men det är bara forskningresultat; och steget kan vara långt till den mer definitiva vetenskapen,

på spansk tv (Manana uno) finns dock klara rekommendationer om att man skall äta peppar picante för att det är så hälsosamt.

Den säkraste vägen att få en bättre kvot är att äta kaliumrika frukter och grönsaker, skriver två kommentatorer Silver och Farley men de skriver också att åratal av utbildningskampanjer har inte haft någon effekt. Ändå är the best things in life free till exempel äta med en bättre natrium/kalium kvot.

En anmodan om försiktighet vad gäller medicinering och tillskott.

Läser på Jelineks hemsida om att en person som samtidigt intog D-vitamin i en dos av 5500 IE och samtidigt tog kalciumtabletter 2200 mg fick en grav förgiftning med h¨ga kalciumvärden, vilket kan vara dödligt. Man bör inte kombinera kalciumtillskott och D-vitamin. Överhuvudtaget skall man konferera med sin läkare innan man börjar att ta tillskottet vilken medicin man än tar eller om man har någon sjukdom. Det finns ett flertal tillfällen då det kan kan inträffa olyckliga kombinationer.
Läser samtidigt i DN om att man behandlar en sjukdom som inte finns nämligen hyperthyreos II, där kan inträffa att man får hjärtflimmer, hjärtinsuff. Har man hjärtflimmer kan det leda till embolier till hjärnan och andra ställen , där embolierna kan stoppa blodcirkulationen och ge död vävnad. Här en länk om att ett alternativt sköldkörtel hormon. Det ( ett hormo n från grisar) är överhuvudtaget dåligt undersökt, och det finns heller inga vetenskapliga studier om hypothyreos II enligt DN:s artikel.

Överhuvudtaget finns det en tendens till "jump to conclusions" dra förhastade slutsatser tycker jag. Det fordras mycket arbete och mycket studier innan man kan ge bedömningar om  exempelvis exempelvis behandlingar fungerar etc. Som legitimerad sjukvårdspersonal är man skyldig att rätta sig efter detta. Det skiljer från andra förståsigpåare som kan behandla och bota med de mest förunderliga metoder.  Det är väldigt lätt att svälja och ta till sig sådana behandlignar speciellt om man upplevt att man inte fått någon hj¨lp från den "legitimerade" vården.
Sen finns det naturligtvis metoder som fungerar som inte utövas i den vanliga vården  men i så fall kommer troligen forskning om detta om det är effektivt.

Nyttig mat för hjärnan och onyttig

Det har blivit möjligt att bestämma vad människor äter i själva verket i stället för vad man kommer ihåg eller vad man svarar i enkäter, intervjuer. Man kan ta blodprover och finna biologiska markörer som talar om hur kosten egentligen ser ut. ( så kallade biologiska markörer).

Detta har öppnat en helt annan möjlighet att kunna se samband mellan vad man äter och utveckling av sjukdomar. Det har nu kommit en studie från Oregon Health and Science University i huvudstaden Portland. Det är alltså samma stad som där professor Swank utförde sin forskning om MS patienter och kost. Det är också en stad som kallas rosornas stad, staden som i någon undersökning utsågs till staden med högst livskvalitet hos medborgarna.

Jag läser om den här studien på utsidan av Norges mest lästa tidning- VG- Verdens Gang- en partipolitisk och ekonomiskt oavhängig tidning. Man kan också läsa om det på sajten Science Daily

NY STUDIE OM FARLIGT FETT:

MATEN SOM ÖKER ALZHEIMERFAREN.

På insidan presenteras studien. En sammanfattning lyder; den sorts mat du äter har stor inverkan på hjärnvolym, mental funktion och minne.

104 äldre personer undersöktes med diverse tester av mental funktion och minne. 42 av deltagarna genomgick också MRI för att bedöma ev. hjärnkrympning ( atrofi).

Deras kost bestämdes genom blodprover, som talade om vilken kosthåll de hade och upptag av olika näringsämnen.

Resultat: De som åt mer fett av typ omega-3 (marint) och rikligt med vitaminer hade mindre risk för ”hjernesvinn”. Dessutom hade de bättre resultat på mentala tester.

Negativt var framförallt transfetter..

Det tycks vara så att sådana bakvaror ofta bakas av ”industrimargarin”, som ofta innehåller transfetter. ( åtminstone i Norge) Jag har läste innehållsförteckningen på glutenfria småkakor för något år sedan, och det innehöll mycket riktigt transfetter. Men jag visste inte att det berodde på att man använde en annan sorts margarin än det vi köper i butikerna. Man kan också misstänka att det tidigare funnit mycket transfetter i även sådant margarin innan riskerna med transfetterna blev kända.

Till nejmatvaror räknar man också popkorn för mikrougn, frityrproduker exempelvis pommes frites, och överhuvudtaget sådant som omges av frityr som fiskepanetter, snitzlar och liknande.Snabbmat och gatuköksmat. Fett kött och köttblandningsprodukter som korv. Feta mejerivarot. Soppåsar, såspåsar och tacos.

( jag vet inte om detta kom fram av undersökningen eller om det kommer från intervjun enligt nedan. ) Här tycks man betrakta de transfetter som finns naturligt också som lika skadliga. Det har jag inte sett tidigare.

Mat som innehåller omega.3 fetter är fet fisk som makrill, sill, lax och sardiner.

Mat med vitaminer är grönsaker och frukt. Bär och nötter.

Även grovt bröd och fullkort räknas till ”ja-maten”.

Lisbeth Dahl vid Nasjonalt Institutt for ernnaeringsforskning intervjuas i artikeln .Hon säger att det handlar om att få i sig viktiga byggstenar för våra celler och för hjärnans funktion. Äter man äter kost med lite omega-3, vitaminer samt mycket transfetter blir det som att fylla på bensin i en diesel bil. ” det blir rett och slett feil drivstoff for hjernen.

I varje fall har kosten en stor betydelse:

hela 17 procent av resultaten på mentala test kunde härledas till kostvanor

och 37 procent !!! av resultaten på MRI dvs hjärnans volym, minskning ( atrofi).

Allt det här överensstämmer med de stora studier man läst om vad som i medelhavskost är nyttigt och här kommer det från en helt annan typ av forskning där man med säkerhet vet hur kosten sett ut.

104 personer kan tyckas få och studien behövs upprepas.

Man kan alltså fortsätta med att försöka äta de nyttiga omega-3fetterna och minska på transfetter liksom frukt och grönsaker.

Jag läser i Aftonbladet att Louise Hoffsten fick MS efter skilsmässan. Detta tror jag i och för sig är mycket troligt. Den mest spektakulära forskningen om stress och MS är en studie där danska föräldrar som förlorat ett barn hade ökad risk att fá MS inom ett är efter dödsfallet. Vad jag däremot vänder mig litet mot är att MS i sàdana artiklar alltid beskrivs som en obotlig sjukdom, ( detta är i och för sig ocksà sant  men man omdet alltid beskrivs så låter det som om man skulle trilla av pinnen när som helst).

Just nu känner jag mig som en frisk pensionär. Jag vet inte hur det kommer att vara i morgon eller om en timma men det förtjänar också att skrivas att man kan må ganska bra trots att man har MS, och jag tror dessutom att just den känslan i sig är viktig, en del i att hålla sjukdomen på avstånd liksom det är viktigt att förs¨ka hålla  skadlig stress borta. Försöka hitta sitt andrum varje dag.

Vad gör man ( vad i all världen gör man om man tillbringar ungefär en tredjedel av året på Teneriffa) frågar ofta människor.

Blir det inte långsamt, bara sitta i solskenet hela dagarna eller dricka öl på ett café?

Jag skall försöka beskriva litet av vad jag gjort under en vecka här. Den här veckan har det varit ett fantastiskt väder i Puerto de la Cruz. Det är varmt, solen skiner och det har varit precis så som man vill ha det, om man nu inte är bananodlare eller på annat sätt beroende av regn. ( Till syvende och sidst är vi väl alla det.)

Söndag: Det började med nyår. Tolvslaget tillbringades på takterassen vid svenska klubben. För varje klockslag skall man äta en vindruva och önska sig något. Vindruvorna åt jag men önskningarna glömde jag.   Det var mindre fyrverkerier i år. Det märks att det är  kris i Spanien och på Tenerife. Det är hög arbetslöshet. 22 procent i Spanien totalt och här på Tenerife är den 30 har jag hört. Ungdomsarbetslösheten lär vara skrämmande hög.

Natten blev ganska sen, men vid tiotiden på morgonen var jag uppe. Nu skulle det städas efter nyårsfirandet så det blev att promenera upp till klubben och hjälpa till med städningen. Sedan var det ganska lugnt på söndag.

På måndag deltar jag i en bokcirkel. Vi tar med varsin bok som vi presenterar och så får andra låna vad man läst och nästa vecka får man höra deras uppfattning om böckerna. Den här gången hettade det till framförallt Leif GW Perssons bok Gustavs grabb. Jag tyckte det var en mycket fascinerande bok där Leif GW är hänsynslöst självutlämnande och mycket ärlig. Det innebär att det blir inte precis en person som man tycker om men som åtminstone jag känner en beundran inför.

Bea som läst boken senast sa att hon blev argare och argare ju mer hon läste i boken. För det första hur kan någon känna av klassgränser redan i första klass. För henne kändes detta som en efterkonstruktion. Hon tyckte också att Leif GW Persson på något sätt beskrev sitt missbruk av alkohol på ett något förskönande sätt, och hon var mycket upprörd av hans sätt att förtjäna pengar genom bland annat mutor då han gick i skolan och på det sättet fick mycket gott om pengar- mycket mera än hans far förtjänade på sitt knegarjobb. Hon var också kritiskt till hur han behandlade sin mor och förstod inte alls hans avståndstagande.

Själv ser jag det här från ett helt annat håll. Att han kände av klassgränser redan i småskolan var ganska naturligt- han beskriver en lärare som behandlade eleverna olika beroende på varifrån de kom.

Missbruket tycker jag egentligen inte han förskönar- han är klart medveten om att det kan innebära slutet när som helst- i varje fall på ett sätt- men förstår han de verkligen? Hur kan man fortsätta att dricka om man vet att det leder till en för tidig död. Det är en dum fråga av mig- jag har sett många som fortsatt sitt missbruk tills de dog. Alkoholism och missbruk är den enda dödliga sjukdom som patienterna inte vill ha någon behandling för.

Jag kan också förstå vad han säger om sin mor och hur hon inte respekterade han integritet då han växte upp. Han upplevde ingen kärlek från modern. Det verkar som hon inte förmådde känna någon kärlek för honom. Han borde tycker jag ha kunnat förlåta sin mor. Relationen till fadern var däremot mycket fin.

Det är också intressant att läsa om Geijeraffären och Leif GW:s roll i detta. Det var han som var bekräftade att rikspolischefen hade skrivit ett PM till statsministerna Palme om att Lennart Geijer frekventerade prostituerade och att detta kunde utgöra en säkerhetrisk. Det var Peter Bratt som skrev en artikel om detta i DN. När artikeln kom dementerades detta kraftigt av Palme som inte spädde orden utan kallade både källa och journalist för lögnare och värre saker. Även Fälldin anklagades i sammanhanget men honom fritar Leif GW Persson helt. Det enda sammanhang han förekom i var att det var tidningsurklipp på väggen i bordellmammans cell där Fälldin fanns med.
( Detta får konsekvenser för bland annat den bok om kungens affärer som kom förra året. Boken är skriven av samma författare som tog upp bordellaffären igen för något år sedan och åter anklagade en mängd politiker. Det gör trovärdigheten av vad som skrivs om kungen mycket mindre.-själv är jag republikan men tycker illa om mediadrev.)

På kvällen jazz. på en restaurang där man spelar jazz på måndagarna. Det är roligt där och det är billigt. En av dem som spelar är svensk och man kan få höra både Ack Värmeland du sköna och Taubes Fragançia i jazzformat. Musikerna är duktiga. En av dem spelar sju olika blåsinstrument och det är alltid hög klass.

Hör honom spela på flöjt på ovanstående video.

Vad gjorde jag på tisdag? 

I tisdags var jag till Santa Cruz. Vädret var vacker och jag strosade runt lite. Jag hade bara ett ärende och det var snart gjort. (Köpa tranbärsjuice som ibland är svårt att få tag på). Förra året var jag utan en period och då fick jag en urinvägsinfektion, som jag inte haft på fem, sex år.

Jag brukar titta på bakverken då jag kommer in på El Corte Inglés varuhuset. Jag äter ju inte sådan då jag har glutenintolerans men det är roligt att titta på tårtorna. Den här gången såg jag en tårta med frukt och valnötter. Det var givetvis förbjuden frukt.


Onsdagen, vid frukosten  råkade jag tappa locket till kryddburken pimienton picante i stekpannan. Så det såg väldigt vidbränt ut. Jag "värmer" grönsakerna i stekpannan innan de äts. Dessutom använder jag äggvitan av ett ägg, vilket innebär att jag endast får proteinet men inte fetterna från äggulan.

det saknas grönsaker  vid denna måltid!

På lunch var vi ute och åt på en uteservering i hamnen. De har bland annat ett grillspett med fisk och räkor som smakar fantastiskt gott och serverar med papas arrugadas, som är kanarisk potatis som äts med skalet. Det är saltat kraftigt med havssalt och det där med salt är ju inte så nyttigt. Men hemma används bara salt med en kombination av kalium och natriumsalt.

På kvällen var jag i turistkyrkan och lyssnade på fantastisk musik med Sofia Ahlenius och hennes pojkvän Simon Petersson-. Tyvärr hade jag inte kameran med annars skulle ni ha fått hört musik som gett er gåshud.

Torsdag blev det en del promenerande. Var till Skandinaviska klubben på kvällen.. Först var det meningen att det skulle bli yoga men vår ledare Kaj var sjuk. Sedan var det mat däruppe. Det var gluten i maten så jag fick speciell mat bland annat lax och sallad. Det lustiga var att en annan person som är diabetiker och använder en kost med lite kolhydrater fick precis samma rätt som jag. Det är inte så stor skillnad mellan en måttlig LCHF och den diet med låga mättade fetter som jag äter. Jag äter ju mycket omega-3-fetter och även olivolja. Jag har en känsla av att de som äter LCHF också är försiktiga med omega-6 fetter vilket jag också är. Jag äter dock mer kolhydrater men helst inte snabba.

Fredag var det årets julafton här i Puerto. Barnen fick sina julklappar-och ofta var det en cykel i år. På strandpromenaden har det därefter varit mer osäkert för alla flanörer- det finns en mängd nybörjare på cykel och de här barnen njuter verkligen. Jag minns när jag fick min första cykel och skulle visa grannarna att jag kunde cykla- och det bar sig inte bättre än att jag cyklade rakt på deras grindstolpe av sten- men både jag och cykel klarade oss bra.

På lördag var det målargrupp på morgonen uppe på skandinaviska klubben. Se vad jag håller på med. Jag kan inte måla men har gått med för att träna upp min finmotorik och det har faktiskt hjälpt!!

På kvällen mycket fin konsertkväll i Turistkyrkan bland annat med Frida Ahlenius och hennes pojkvän Simon Peterson. Denne debuterar i en musikal i Helsingfors i påsk. Det gäller Kristina från Duvemåla och det är Björn och Benny som sätter upp. Det säger kanske en del om Simon Petersons förmåga. Frida Ahlenius är det också en stor njutning att lyssna på.

Detta är en del av vad man gör en vecka i Puerto de la Cruz.

Vad gör man under en vecka. Flanera

I tisdags var jag till Santa Cruz. Vädret var vacker och jag strosade runt lite. Jag hade bara ett ärende och det var snart gjort. (Köpa tranbärsjuice som ibland är svårt att få tag på). Förra året var jag utan en period och då fick jag en urinvägsinfektion, som jag inte haft på fem, sex år.

Jag brukar titta på bakverken då jag kommer in på Cortez Inglés varuhuset. Jag äter ju inte sådan då jag har glutenintolerans men det är roligt att titta på tårtorna. Den här gången såg jag en tårta med frukt och valnötter.

Onsdagen, vid frukosten  råkade jag tappa locket till kryddburken pimienton picante i stekpannan. Så det såg väldigt vidbränt ut. Jag "värmer" grönsakerna i stekpannan innan de äts. Dessutom använder jag äggvitan av ett ägg, vilket innebär att jag endast får proteinet men inte fetterna från äggulan.

det saknas grönsaker  vid denna måltid!

På lunch var vi ute och åt på en uteservering i hamnen. De har bland annat ett grillspett med fisk och räkor som smakar fantastiskt gott och serverar med papas arrugadas, som är kanarisk potatis som äts med skalet. Det är saltat kraftigt med havssalt och det där med salt är ju inte så nyttigt. Men hemma används bara salt med en kombination av kalium och natriumsalt.

På kvällen var jag i turistkyrkan och lyssnade på fantastisk musik med Sofia (kommer ej ihåg efternamn) och hennes pojkvän Simon ( som spelar i en musikal i Helsingfors). Tyvärr hade jag inte kameran med annars skulle ni ha fått hört musik som gett er gåshud.

Om Du beslutat dig för att äta bättre efter nyår är det klokt att äta rätter med

 omega-3 (fisk, skaldjur, nötter, avokado mm) och vitaminer BCDE ( frukt, grönsaker) men inte transfetter, margarin mm.

Vid Linus Pauling Institure vid Oregon State University samt Oregon Health Science University har man undersökt 104 personer med en medelålder av 87 år. Man testade 30 olika test för olika födoämnen för karlägga vad var och en hade för matvanor. Detta visar med större säkerhet vad man ätit för kost än frågeformulär. Dessutom gjordes MRI på 48 deltagare för att bedöma hjärnvolym.
Frågeställningen gällde hur olika födoämnen påverkar kognitiva förmågor som minne, planering etc och då också undersökning av ev hjärnkrympning (atrofi).
Här är några fynd:
Mest gynnsamt för en god kognitiv funktion och mindre atrofi fann man vid två mönster i dieten:

1. Höga nivåer av fetter av typen omega-3.
   
2. Höga nivåer av vitaminerna B,C,D och E.
   

Ogynnsamt mönster avseende kognitiv funktion och hjärnatrofi fann man vid:

1. Höga intag av transfetter i bakade eller stekta rätter, margarin, snabbmat och andra mindre hälsosamma val.
   

En del av olikheterna i kognitiv förmåga kunde kopplas till utbilding, ålder men man beräknade att födan inverkade 17 procent i fråga om kognitiv förmåga och hela 37 procent avseende atrofi. De kognitiva förändringarna beroende på olika dieter skulle kunna bero både på förändring av hjärnstorlek men också funktionen hos hjärta och kärl. ( ateroskleros bl a).
I en kommentar skrev någon att hjärnans fett är till 70 procent omega-3, och att säga att omega-3 är nödvändigt är lika klart som att fisken behöver vatten. Det är drastisk sagt och ger en målande bild men förklarar knappast något.
Har man lovat sig att förbättra sin diet gäller det nog att äta mer omega-3 fett, i fisk men också vegetariskt. En del säger att man tar upp det vegetariska dåligt medan andra hänvisar till att om man regelbundet äter vegetariskt får man ganska snart såpass mycket lagrat att det räcker för att bilda det dagliga behovet.
Intressant är också margarinet som är ett negativt fynd. Kanske är det för att det funnits transfetter i margarin ( finns ej nu i Sverige) men det kan också bero på att margariner ofta är omega-6. Dessutom kan det finnas andra komponenter i margarinet.

Gott Nytt år

önskas alla läsare av bloggen!