Vad är medelhavskost?

Och varför har det uppmärksammats så mycket?

Äter man det i Florens?

Om man med medelhavskost menar vad man äter i länderna runt medelhavet kan det bli i stort sett vad som helst. Vid en undersökning av av folk i Florens åt kom man till slutsatsen det knappast var medelhavsmat.

Eller på kibbutz? Jag vistades en period på kibbutzen Yagur i min ungdom och den kost jag åt där var ganska medelhavslik, det var mycket frukt och grönsaker, potatis, kyckling och vad jag minns var det inte så mycket fisk eller också åt jag det inte. Man drack en del vin och rökte.

Hur är det med Teneriffa

Nu nästan ett halvt århundrande senare är jag ganska mycket på Teneriffa och där äter jag medelhavslikt dvs frukt, grönsaker, kyckling, fisk och skaldjur, ris och en del glutenfritt bröd samt dricker måttligt med vin.

Hur lokala befolkningen äter är nog också en del rött kött, lamm, kanin, vitt bröd, baljväxter, ägg och mycket skinka. Det finns sallader som innehåller bara något salladsblad plus mycket skinka. Olivolja är mycket vanligt.

 Så vad är medelhavsmat?

Man har försökt att bestämma vad man skall mena med medelhavsmat åtminstone då man forskar. Man kan ju inte ha en variabel medelhavskost som kan variera i oändlighet.

I studier har man börjat att klassificera medelhavsmat med en sorts poängsystem; Medelhavsindex , ”mediterranean diet score.” Systemet ser ut ungefär så här:

hög kvot enkelomättat / mättat fett måttlig alkoholkonsumtion mycket baljväxter mycket spannmål mycket frukt mycket grönsaker lite kött och köttprodukter lite mjölk och mejeriprodukter

Ovanstående kan kanske sägas vara medelhavsmat, men varför är den så omtalad.

Det har gjorts två metastudier där man tillämpat ovanstående poängsystem. Man fann då att de som följde ett sådant matmönster hade positiv utveckling avseende dödlighet i hjärt/kärl sjukdomar, cancersjukdomar och även degenerativa neurologiska sjukdomar.

Den första studien rapporterades juli 2008 i tidskriften BMJ.

• Adherence to Mediterranean diet and health status:meta-analysis

Studien är gjord av Francesco Sofi, forskare i klinisk nutrition, Francesca Cesari, forskare, Rosanna Abbate, professor i intern medicine, Gian Franco Gensini, l professor of intern medicin, AlessandroCasini, biträdande professor i klinisk nutrition samliga verksamma i Florens. Metastudien omfattade tolv studier med total 1 574 299 personer som följdes mellan tre till 18 år.

Syftet med studien var att studera vilken utstäckning som man höll sig till medelhavskost och hur detta inverkade på allmändödlighet.

Metod: Värden på noll eller ett tilldelades varje kostkomponent där man som utgångspunkt använde medianen (ett statistiskt genomsnittsvärde) för respektive grupp baserat på kön. Detta betyder att de som åt födokomponenter som ansågs vara en del av medelhavskost ( grönsaker, frukt, baljväxter, spannmål, fisk, och moderat intag av rött vin vid måltiderna) mer än över genomsnittet för förbrukningen i totalbefolkningen tilldelades värdet ett. Värdet noll gavs till de som åt mindre än genomsnittet. medianen.

De personer som åt mer än genomsnittet av komponenter som inte ansågs inte vara en del av medelhavskost gavs poängen noll medan de som låg under medianen gavs värdet ett.

Resultat

De som äter medelhavslikt lever längre,

samma gäller att de får mindre hjärt-kärlsjukdom,

det minskar också risken för cancer

och även neurodegenerativa sjukdomar gäller detta, Alzheimer, Parkinson..

• Man fann ett starkt stöd för att denna typ av medelhavsdiet är bra för hälsan. Samma forskargrupp publicerade 2010 en ny metastudie av sju studier och man fick där fram resultat som bekräftade samma slutsater: de som äter medelhavslikt lever längre, de får mindre hjärt- kärlsjukdom, risken för cancer minskar och störst var stödet för att det skyddar för neurodegenerativa sjukdomar.

Nyligen har också kommit en rapport från den stora studien av amerikanska sköterskor som följts under en lång tid. Studien omfattar 121 000 sköterskor som man intervjuat om kosten och gjort uppföljningar ett antal gånger. Man har tittat på vilka faktorer som gjorde att man behöll normal vikt och vad som gjorde att man gick upp i vikt. De som lyckades hålla eller minska vikten åt extra grönsaker, fullkornsprodukter, nötter och frukt. Dessa så kallade långsamma kolhydrater med sitt höga fiberinnehåll ger lång mättnadskänsla. Yoghurt var också något som bidrog till en stabil vikt.

Däremot ökade man i vikt av extra potatis, drycker med socker, vitt bröd utan fiber.

Med en bra medelhavsdiet borde man alltså mena fullkornsspannmål och inte spannmålsprodukter överhuvudtaget.

Det finns ett flertal studier som talar om medelhavsmaten goda effekter, vilket är svaret på frågan varför talar man så mycket om Medelhavsdiet.