Fick information från läkemedelsföretaget Amirall
varav detta var speciellt intressant bild tycker jag om vanligheten av spasticitet
Övrigt kan du hitta här
Välkommen - jag är pensionerad läkare, Jag har sjukdomen MS samt under senare år också haft prostatacancer. Bloggen handlar om kost, fysisk aktivitet mm Jag ger inga personliga hälsoråd.
Stress och stresshantering
▼
onsdag, maj 30, 2012
När man inte tål mat
Matallergi är när immunsystemet
reagerar för viss mat. Man kallar många tillstånd för
matintolerans men bara en del av dem är allergiska reaktioner. Man
måste skilja matintolerans som inte går via immunsystemet från
allergier. Sådana tillstånd är exempelvis brist på enzymet
laktas vid laktosintolerans, när man saknar detta enzym kan man inte
bryta ned mjölksocker. Detta är ett tillstånd som är
normaltillstånd hos mänskligheten. Det är betydligt färre som
klarar att bryta ned laktos.
Patienter som har antikroppar typ immunglobulin E mot ett
protein i maten exempelvis mot mjölk- eller sojaprotein reagerar med
nässelutslag, svullnader i hud exempelvis kring ögon samt
luftrörssymtom. Detta kan ske mycket akut. Detta är vad man
vanligen menar med matallergier.Glutenintolerans är kopplat till immunsystemet på annat sätt. Det är en autoimmun sjukdom, där antikropparna angiper slemhinnan i tunntarm. Antikropparna produceras av plasmaceller och är av typ Ig A och Ig G. När man tar prov från tarmslemhinnan finner man en typisk bild av förändringar. I tunntarmens slemhinna finns små fingerliknande utskott som kallas villus ( plural villi). Dessa gör att näringsämnen i födan tas upp och kommer in i blodet.
Personer med celiaki har en förändrad slemhinna där villi har tillbakabildats genom en immunologisk reaktion och det finns inflammatoriska förändringar i slemhinnan med bland annat lymfocyter. Du kan se en typisk bild här. Följden av angreppet på slemhinnan av antikropparna blir att den förlorar en stor del av förmågan att ta upp olika födoämnen med avmagring, bristsjukdomar och följden blir också besvär från tarmen i form av knip, smärtor, diarréer osv. I boken Hur tänker läkare , en bok som kom ut tämligen nyligen (2009 i Sverige) beskrivs en kvinna som i många år vandrade in och ut bland läkare och fick diagnosen anorexia nervosa, men efter ett femtontal år kom hon till en läkare Myron Falchuk, och det mötet resulterade i diagnosen glutenintolerans, något som revolutionerade och troligen räddade hennes liv.
Glutenintolerans kan också ge
symtom från andra organ, neurologiska symtom är ingen ovanlighet.
Jag har själv träffat en kvinna som i stort sett var totalförlamad
och behövde hjälp med det mesta. Hon utreddes grundligt på
universitetklinik och det enda man fann var glutenintolerans. Man
trodde kanske inte så mycket på det som orsak till hennes besvär
men efter kostomläggning blev hon långsamt bättre, för att efter
något år bli helt återställd. Hon hade en perifer neuropati på
grund av glutenintolerans, men det finns även kopplingar till andra
neurologiska sjukdomar. Vid den
här undersökningen fann man att sju procent av alla nyupptäckta
fall av glutenintolerans upptäcktes just för att de hade
neurologiska symtom.Andra neurologiska symtom kan vara epilepsi,
ataxi, demens mm.
Vid celiaki finns en ökad
koppling till olika autoimmuna sjukdomar, typ I diabetes, autoimmun
thyreoidit, reumatoid artrit, primär biliär cirrhos, Addisons
sjukdom, SLE. Det finns även misstankar om koppling MS och
glutenintolerans
, en liten undersökning av 72 MS patienter visade att åtta (9 %) av
dessa hade celiaki mot en procent i normalbefolkningen.
Ungefär 10
procent av patienter med magsjukdomen coeliaki har hudbesvär. Under
1960-talet fann man att hudsjukdomen dermatitis
herpetiformis berodde på glutenintolerans. När jag läste
medicin hörde jag inget om detta och det stod inte i min bok om
hudsjukdomar. Mina egna hudbesvär som debuterade 2004 blev borta då
jag började med glutenfri kost två ett halvt år senare.
Först trodde
jag att besvären berodde på för mycket sol plus uttorkning av
för mycket badande. Jag fick intensiva utslag som kliade dag och
natt. Det var lokaliserad till benen och där jag gav mig mina
injektioner av interferon. (Kunde inte ge det i buken pga att jag
fick ordentliga blåmärken där). Inget hjälpte i form av olika
mycket starka kortisonkrämer eller högdos i tablettform (
förutom att jag blev mycket bättre av mina MS symtom). Till slut
fick jag dock en salva som innehöll ren heparin (Menaven) och med
det gick det tillbaka temporärt. Det hjälpte också en andra
gång men tredje gången fungerade det inte. Då var också
allmäntillståndet ganska dåligt. Jag ville helst ligga. Men på
något sätt lyckades jag dra slutsatsen att det i stort sett bara
var där jag gav injektionerna som det fanns utslag. Sedan jag
slutat med interferon försvann det på cirka en vecka. Vad jag
inte hade tänkt på att området var svullet, att i stort sett
all hårväxt där hade försvunnit mm. Dessutom hade det faktiskt
börjat komma på ena benet ett halvår tidigare.
Senare började
jag med Copaxone. Men bara efter en månad fick jag ånyo besvär.
Jag slutade med medicinen men besvären kvarstod länge . Till en
början mycket intensivt. Jag genomgick en del testning men man
kom inte till något utslag vid exempelvis hud test. Lite syntes
det för något ämne. Besvären minskade och tillslut fanns det
bara kvar en klåda som kom vid 16 tiden på kvällen och den var
dessutom kopplad till en sorts allmänreaktion där jag upplevde
en viss frossa. Jag provade mängder av saker som tvättmedel,
färger i kläder, olika sorters mat men kom inte till något
resultat förrän jag provade glutenfri kost- då försvann
utslag,klåda och frossan inom någon dag. Jag trodde det var en
tillfällighet men efter en månad testade jag gluten i kosten
igen och då återkom klådan efter 1½-2 dagar. Sedan dess äter
jag glutenfritt. Ett blodprov sedan jag ätit glutenfritt i 15
månader tydde inte på glutenallergi, men det brukar ju inte
dessa prover göra efter så lång tid.
Om jag tar
gluten någon enstaka gång märker jag inga hudsymtom.
Tyvärr
försvann inte alla tarmsymtom jag haft med glutenfri diet.
|
Vid celiaki finns en ökad koppling till olika autoimmuna sjukdomar, typ I diabetes, autoimmun thyreoidit, reumatoid artrit, primär biliär cirrhos, Addisons sjukdom, SLE. Det finns även misstankar om koppling till MS och glutenintolerans , en liten undersökning av 72 MS patienter visade att åtta (9 %) av dessa hade celiaki mot en procent i normalbefolkningen.
Hudtester och blodtester: Ett positivt test för ett ämne är inte allergi.
Om man finner en reaktion för ett
ämne eller exempelvis en frukt vid allergi betyder det inte att man
har en allergi. Testen är utformade för att upptäcka en antikropp
riktad mot ett speciellt födoämne, och det visar om det är
positivt att man har en antikropp Ig E- detta kallas
sensitisering, men det är inte samma sak som allergi. Det
finns massor av människor som går omkring och är sensitiserade mot
olika ämnen men de har inga symtom. Allergi betyder att man inte
bara är sensitiserad, utan man skall också ha symtom då man äter
eller ha en viss typ av sjukdomsmönster. Man måste alltid se ett
sammanhang i vilket man testar. Test i sig ger ingen diagnos.
tisdag, maj 29, 2012
Högre halter av D vitamin gav färre nya lesioner på magnetkamera
På 469 personer gjordes 2362 magnetkamerascanningar, dvs cirka 5 gånger per person.
Man tog också prover på deras halter av 25-OH D. Givetvis följdes de också med kliniskt status, dvs hur de fungerade avseende handikapputveckling.
Undersökningen gjordes av Ellen Mowry med flera vid UCSF Multiple Sclerosis Research Center.
Man fann att stigande halt av D3 i blodet minskade risken för att få nya lesioner på magnetkameran. För varje ökning med 10ng/mL av 25-OH D minskade risken med 15% att få nya T2 lesioner. Varje 10 ng/mL ökning av D vitamin var också förknippat med lägre åtföljande handikapputveckling. Man fann också att risken för nya skov tenderade minska men detta var inte statistiskt signifikant.
Studie.
Här om en studie av bl a Mowry där man fann att låga halter av D vitaminer ökar riskerna för skov.
Studie.
Här om en studie av bl a Mowry där man fann att låga halter av D vitaminer ökar riskerna för skov.
söndag, maj 27, 2012
Kur mot allt
Hurra!
Nu
är den här, dunderkuren! Jag har läst boken Stoppa Alzheimer nu! Undvik,förebygg och bromsa demenssjukdomar.
Men det är inte bara
demenssjukdomar som kan botas utan läs här. Citat från boken:
Men misströsta inte. Till dig som har någon vän eller anhörig som
drabbas av Alzheimer eller vill förhindra att du själv utvecklar
den här förödande sjukdomen vill jag säga att det finns hopp. Du
behöver inte äta mediciner eller genomgå riskabla
hjärnoperationer. Lösningen har att göra med rätt sorts kost och
vissa hjärnförbättrande medicinska livsmedel som kan stoppa
sjukdomen i dess linda och i de flesta fall medverka till betydande
förbättringar, vilket är något som inget läkemedel eller någon
terapi lyckas göra.
Här
är ett råd om läkemedel från boken: Undvik de
läkemedel som nämns i det här kapitlet och välj i stället
säkrare mediciner. Om det är möjligt kan det vara bättre att
välja en “naturmedicin” i stället för ett farmaceutiskt
läkemedel. Naturmedicin betyder i det här fallet örter, vitaminer,
homeopatiska medel, kost, motion och liknande.
Har
man exempelvis ADHD skall man kanske ta någon ört eller
homeopatmedicin i stället för ritalin eller har man Alzheimer
skall man inte ta någon bromssmedicin utan kokosolja, kanske går
det lika bra med kokosbullar?
Det
står en del om kolesterol i kapitlet, kolesterolmyten. Där avfärdas
i stort sett allt om att höga kolesterol värden kan ge sjukdomar,
istället verkar det ge skydd mot Alzheimer och kanske också ALS och
andra neurodegenerativa sjukdomar. Personer med låga
kolesterolvärden utvecklar Parkinson. Författaren Fife talar om
Pritkin som lanserade en lågfettsdiet, men det gick inte så bra
för honom själv, han fick leukemi, depression och suiciderade. En
annan lågfettförespråkare dog vid 79 av ALS. Fife skriver också
om Ancel Keys studie om koppling mellan fett och hjärtsjukdom. (
Han glömmer för övrigt att skriva att Key följde sin egen diet
och blev 100 år. Även Swank med en diet med låga mättade fetter
för MS följde denna diet och blev 99 år. Jag skriver detta som
exempel på att man väljer att skriva vad passar in den teori man
har och ibland också i plånboken)
.
På
sidan 260 läser man att de medellånga fettsyror som utvinns ur
kokosolja har studerats noggrant som möjliga antimikrobiella
tillsatser. Studier visar att de är effektiva och kan döda
bakterier som orsakar magsår, bihåleinflammation, gonorré,
urinvägsinfektion, tandköttssjukdom, karies, svar och jäst som
revorm, fotsvamp, virus som orsakar influesa, mässlingen, herpes,
körtelfeber, hepatiti C, de är så effektiva att de till och med
kan död HIV. Tony V hade fullt utvecklat AIDS men lyckades bekämpa
den med kokosolja.
Och
det är så skriver Fife att förmågan att bekämpa infektioner har
betydelse för de som har neurodegenerativa sjukdomar eftersom dessa
ofta har infektioner i hjärnan. I 90 procent av alla Alzheimer fall
hittar man infektioner i hjärnan, även parkinson och andra
sjukdomar är förknippade med infektioner... …. och alla
infektioner som huvudsakligen förknippas med neurodegenerativa
sjukdomar elimineras med medellånga fettsyror ( från kokoolja). Dr
Eliza Perez Fransisco vid St Lukes Medical Centre anävnder kokoolja
för att bekämpa fysiologiskt åldrande som försämrat minne, tand
och tandkättsproblem, magproblem, viktproblem.... ,,,,
och
så har vi gifterna i miljön, där det inte är så konstigt att
kokosolja hjälper till att omintetgöra effekterna av gifter,
kokosoljan har detoxifierande egenskaper.... man känner inte till
den exakta mekanismen men det kan delvis tillskorvas antioxidant-
antiinflammatorisk, immunstärkande egenskaper( sid 271)
och
diabetes där kokosoljan mildrar symtom som hör ihop med diabetes
och insulinresistens, och eftersom diabetes är en riskfaktor för
degenerativa sjukdomar hjälper det på det sättet också som ett
skydd mot dessa sid274 )
Egentligen
finns det kanske inget som inte kokoolja eller kokosbullar hjälper
mot. Bra va?
lördag, maj 26, 2012
Kan LCHF vara vad som helst??
Det
här säger kostdoktorn i en kommentar på magazine fitnessbloggen.
Inlägget heter något i stil med är mättade fetter så nyttiga
eller?
LCHF
innebär bara att man kraftigt minskar intaget av socker och
stärkelse – och ersätter energin med fetare mat. Det går också
utmärkt att välja omättade fetter om man vill: fet fisk, mycket
olivolja, avokado osv. osv. Då får man en spännande korsning, ett
slags medelhavskost med lite kolhydrater som väldigt få har några
invändningar mot.
Det
är lite intressant, här börjar ju Andreas Eenfeldts diet likna min
diet- jag har inget emot olivolja, avokado, valnötter. Jag anser att
man skall ligga lågt med framförallt snabba kolhydrater, vilket
ibland är ett problem då man skall minska så ordentligt på
mättade fetter som jag vill göra.
Stôlliheta i Vala
I ska vänje er å mä te skratt,
för en lever bar för te dö,
ôm dan ska en tänke på natt,
i sol ska en tänke på snö,
du ska gråte, når live ä glatt,
å int ska du vell dä du vell,
dä ä allt så stôllit, satt
en allt vell skratte lell.
ôm dan ska en tänke på natt,
i sol ska en tänke på snö,
du ska gråte, når live ä glatt,
å int ska du vell dä du vell,
dä ä allt så stôllit, satt
en allt vell skratte lell.
Gustaf Fröding (omkr. 1896)
Om riskerna med Gilenya och hjärtat
På medskape finns nu ett
program där man diskuterar tabletterna mot MS. Främst Gilenya men
även andra medel. Man räknar med att ytterligare två tabletteer
kommer under närmaste året men främstg handlar det om Gilenya.
S1P(sfingosin-1-fosfat) är
ett naturligt förekommande ämne som har en roll i immunförsvaret
bland annat.
S1P funktion
Om man liknar S1P
vid en nyckel så finns på olika membran i kroppen ett nyckelhål
(en receptor) där nyckeln passar. Sådana nyckelhål, S1P-
receptorer finns bland annat på T-celler och fäster S1P på sin
receptor möjliggör det för T-cellerna att lämna lymfsystemets
lymfknutor och bege sig ut i kroppen för att bekämpa infektioner
och liknande.
|
Gilenyas funktion:
FTY720 eller Fingolimod
eller som det heter som färdigt läkemedel Gilenya är ett ämne
som liknar det naturliga ämnen S1P. Det kan också fästa vid S1P
receptorerna i kroppen, och i och med det skall det hindra det
naturliga S1B från att fungera och därigenom stänga in
T-cellerna i lymfknutorna, så att de inte skall komma åt att
angripa myelinet vid MS sjukdomen. Man säger att Gilenya
nedreglerar S1P receptorns funktion.
Vid autoimmuna sjukdomar angriper en del T-celler
kroppens egna vävnader, vid MS gäller angreppet myelinet.
|
Vad handlar problemet med
Gilenya och hjärtfrekvensen om?
Gilenyas påverkan på
hjärtat
Ett av problemen med
Gilenya (F-mod, FTY720) är att det finns receptorer även på
andra ställen i kroppen. Ett av de ställen Gilenya verkar på är
hjärtats retledningssystem där det kan få hjärtat att gå
långsamt. S1P har förmågan att påverka hjärtats
retledningssystem och hur snabbt hjärtat går, och denna förmåga
har också Gilenya.
Emellertid försvinner denna förmåga att sänka
hjärtats hastighet då alla receptorer ockuperats (när S1P
receptorn nedreglerats) av Gilenya, hjärtats retledningssystem
anpassar sig till de nya förhållandena och efter några timmar (
vanligen fyra) påverkar Gilenya inte längre hjärtrytmen hos de
flesta.Hjärtat återgår till sin normala rytm.
|
|
|
Vanligen pågår Gilenyas
effekt med förlångsamning av hjärtat fyra timmar men den kan i
undantagsfall pågå längre.
Enligt medscape skall
nu EKG övervakning ske av alla patienter de första sex timmarna.
Om hjärtfrekvensen då är lägre än vid 6 timmar
än tidigare skall övervakningen fortsätta.
|
Vad säger MS sällskapet?
Efter
första Gilenyadosen kommer
hjärtfrekvensen
tillfälligt sänkas med ca 10 slag/minut. Man skriver också om
det fallet med en patient som dog inom ett dygn efter att han/hon
tagit medicinen se nedan*. Cirka 10 dödsfall utreds som dött
sedan de påbörjat behandling.
|
|
Hos patienter med någon
form av problem med hjärtat vid övervakningen skall denna
fortsätta till problemen försvunnit
|
Hur skall man göra med övervakning enligt MS
sällskapet?
Rutiner
vid behandlingsstart:
− Före
behandlingsstart: Elektrolytstatus och EKG
− EKG
övervakning i minst 6 tim inkluderande första dosen av Gilenya.
Övervakningen
skall ske på ett sådant vis att kardiologisk expertis finns
tillgänglig
för
tolkning och bedömning innan patienten lämnar sjukhuset om
sådant behov
bedöms
föreligga
|
Om patienten som dog:
På MS sällskapets sida
med riktlinjer om behandling av Gilenya står det att patienten var
60 år och stod bland annat på två blodtryckssänkande mediciner
av vilka den ena var metoprolol, som är en medicin som just verkar
genom att förlångsamma hjärtrytmen.
Om
metoprolols verkningsmekanism :I kroppens blodkärl
och i hjärtat finns mottagare för adrenalin och noradrenalin, så
kallade betareceptorer, som hjälper till att reglera blodtrycket.
Betablockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att
hormonerna inte kan utöva sin fulla effekt på dem. På så sätt
dämpas hormonernas naturliga effekter i kroppen. Patienten stod
dessutom på ytterligare ett blodtryckssänkande medel amlodipin.
Receptorn som påverkar
hjärtats retledningsssystem är inte exakt lika som den som verkar i
Tcellerna och det finns nu nya ämnen som har den gynnsamma effekten
på immunsystemet men som inte verkar på retledningsystemet och ger
långsam hjärtrytm. Ett sådant ämne är nu i FAS II studie.
Det här var bra att läsa
för mig. Jag kan nu se att den långsamma hjärtrytm jag låg inne
för för nu rätt många år sedan inte är någon kontraindikation
mot Gilenya. Gilenya skulle vara tänkbart för mig. Men just nu
förefaller inte sjukdomen aktiv sedan ett antal år och jag är
ingen kandidat. Men man vet ju aldrig. Det här gör i alla fall att
jag känner mig säkrare avseende riskerna för hjärtat avseende
Gilenya.
fredag, maj 25, 2012
Enkät om besvär av MS?
onsdag, maj 23, 2012
Ngt mer symtom?
jag tänkte inspirerad av MS Research blog lägga ut en enkät med frågor om vilka symtom som man besväras mest av, handikappas mest av vid MS.
Min undran är om du saknar något handikappande eller besvärande symtom. Titta helst inte efter resultatet på MS Research blog om du tänker svara, då kan du påverkas av svaret. ( Fast det är klart detta är ingen vetenskaplig undersökning, men det vore kul med två oberoende resultat).
Följande symtom har man frågat om där:
Min undran är om du saknar något handikappande eller besvärande symtom. Titta helst inte efter resultatet på MS Research blog om du tänker svara, då kan du påverkas av svaret. ( Fast det är klart detta är ingen vetenskaplig undersökning, men det vore kul med två oberoende resultat).
Följande symtom har man frågat om där:
Urinblåsa |
Tarmfunktion |
Gång |
Syn |
Balans |
Stämningsläge
|
Sexuell funktion |
Kognition (minne etc) |
Hörande |
Svälja |
Smärta |
Dålig sömn |
Restless legs |
Fysisk trötthet |
Psykisk trötthet |
Emotionell labilitet |
Annat |
Fysisk träning kan få biologiskt åldrande att gå tillbaka!!
Då man blir äldre förlorar man
muskler och blir svagare.
När man blir äldre är det vanligt
att man förlorar muskelmassa med påföljden att man får svårare
att röra sig, ramlar lättare osv. Till en del förklarar man det
med att cellernas energicentraler, mitokondrierna fungerar sämre,
varför?
Träning gör att man återfår
muskelstyrka och även generna föryngras
Forskare vid the Buck
Institute for Research of Aging har undersökt hur träning
inverkar på hur de gener som är involverade i mitokondriernas
funktion. Man undersökte friska äldre och jämförde dem med en
grupp friska yngre innan de äldre satte i gång att träna.
Resultaten visade att de genetiska
uttrycken för mitokondriefunktionen sjönk med åldrande men fysisk
träning gjorde att det blev en klara återgång till de värden som
sågs hos yngre. '
Man mätte också muskelstyrka. Innan
träning var de äldre 59% svagare än de yngre men efter träning
blev de 50% starkare och var då bara 38 procent svagare.
Styrketräning
Vilken typ av träning gällde det?
Resistensträning- styrketräning två ggr per vecka. Efter studien
gjorde man en uppföljning. De äldre hade vanligen inte fortsatt gå
på gym men de hade fortsatt med styrketräning hemma, tränat med
mjölkpaket, soppburkar som vikter eller gummiband och liknande och
de var fortsatt lika starka. Forskaren Tarnolsky säger enligt
Arthritis Foundation att “ det är aldrig för sent att börja
motionera och man behöver inte pumpa järn på ett gym för att
njuta av frukterna av träning.”
Fysiskt träning välgörande om man
har kroniska sjukdomar, kanske ännu mer att än om man är frisk.
Dessutom hjälper det till för att man skall fortsätta vara frisk.
Denna forskning har betydelse för de
som har ledsjukdomar skriver man på Arthritis Foundation. Träning
gör inte bara att man får en bättre vikt och minskar risken för
handikapp på grund av detta utan träningen kan också få
biologiskt åldrande att gå tillbaka.
tisdag, maj 22, 2012
Motion påverkar genernas funktion
prof Juleen Zierath |
När metylgrupperna frigörs från DNA molekylerna blir DNA molekylerna tillgängliga för att kunna medverka i uttrycket av sina proteiner. Detta går till så att de påpverkas av ämnen som kallas transkriptionsfaktorer, som “ låser” upp dem för att börja fungera. Så länge metylgrupperna sitter fastklistrade på DNA kan inte transkriptionsfaktorerna verka.
Bara en kort stunds motion gjorde att antalet metyllrester på generna blev färre speciellt på platser som har stor betydelse vid musklernas anpassning vid fysisk aktivitet.
Sedan tidigare är det känt att fysisk aktivitet förändrar musklerna, säger Juleen Zierath i pressmeddelandet, det gäller omsättningen av socker och fett. Denna studie visar att avmetyleringen kommer först.
måndag, maj 21, 2012
En aktiv livsstil skyddar mot kronisk sjukdom och inflammationer- jag låter lättviktarn stå kvar på logen
och
plockar fram cykeln
En
aktiv livsstil är viktig för att kunna balansera energiintaget och
motverka fetma, men en aktiv livstil har ytterligare positiva
effekter skriver den danske professorn Bente Klarlund Pedersen i en
artikel i Journal of Experimental Biology från januari 2011. Det kommer alltmer bevis från epdemiologisk forskning, skriver hon, att ett
fysiskt aktivt liv skyddar mot kroniska sjukdomar som diabetes typ
II. Hjärt-kärlsjukdomar, cancer, demens och depression oberoende av
fetma eller inte.
Myokiner
Forskare
har sökt en motionsfaktor, något som kanske frisattes från
skelettmuskler och som ger upphov till metaboliska förändringar i
andra organ. Bente Klarlund Pedersen leder Centrum för inflammation
och metabolism vid Rigshospitalet i Köpenhamn, där man föreslår
att den faktorn kan vara signalsubstanser som frisätts av
muskelfibrerna och som sedan påverkar cellerna (autokrint) som
frisätter ämnena, påverkar cellerna (parakrint) i närheten och
via blodet påverkar celler (endokrint) och vävnader på andra
ställen i kroppen. Alltså en form av hormonliknande substanser.
Man
kallar dessa proteiner myokiner.
Det
är kanske dessa ämnen myokinerna som gör att fysisk aktivitet
skyddar mot åtskilliga kroniska sjukdomar.
Vad
vet man om samband fysisk inaktivitet och kronisk sjukdom.
Enl
Bente KP har fysiskt inaktiva personer fem års kortare livstid än
fysiskt aktiva personer, och dessutom är den förväntande livstiden
utan långvarig sjukdom reducerad med ungefär åtta år för fysiskt
aktiva personer. Referens.
BDNFtycks öka vid motion.
Bente
KP tar upp flera signalsubstanser som kan produceras i form av
myokiner. Det proinflammatoriska IL-6, är ett exempel. Emellertid
tycks det inte ha samma proinflammatoriska roll då det produceras
vid motion.
En
annan signalsubstans är BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor) en
cytokin som är viktig för nervsystemet och bland annat
myelinisering. BDNF tycks öka vid motion. Man har funnit låga
värden på cirkulerande BDNF vid depressin, Alzheimer, vid diabetes
II, vid övervikt.
BDNF
produderas också i skelettmuskulatur men detta tycks inte komma ut i
cirkulationen.
Fysisk inaktivitet ger
kronisk inflammation som ger kroniska sjukdomar.
Sammanfattningsvis tror
Bente KP att fyndet av myokinerproduktion kommer att visa sig vara
en viktig faktor i förståelsen av hur fysisk aktivitet påverkar
hälsa. Fysisk inaktivitet ger tror hon ett kroniskt inflammatoriskt
tillstånd som ger allvarliga kroniska sjukdomar.
söndag, maj 20, 2012
Det goda kolesterolet HDL-är inte det så bra??
A fallen angel |
Att skriva det här är nästan som att
svära i kyrkan, och det jag läser på Medscape är absolut inte det sista jag läser i
frågan.
HDL – en fallen ängel är rubriken
på Medscape, där jag läser på Medscape att man undersökt
patienter som har en genetisk förändring som medför att de har
höga värden på HDL- det goda kolesterolet. Man undersökte en
sådan grupp och man lyckades inte påvisa någon god effekt av
frekvensen av hjärtinfarkter jämfört med en grupp utan sådan
genitisk förändring. Undersökningen kom i Lancet on line 16 maj
2012. Du kan läsa om det här.
Hur säker är en sådan här genetisk
undersökning? Det är en sorts av naturen designad randomiserad
studie säger Dr Sekar Kathiresan
vid Massachusetts General Hospital i Boston. Här finns
nämligen bakåt en gräns för orsakande faktorer, det finns inga
bakomliggande orsaker till de resultat man får. Det är genetiken
som påverkar halten av HDL i detta fall.
Däremot vid andra undersökningar av
HDL där man funnit att höga värden verkar vara skyddande kan det
vara sådana bakomliggande faktorer som ligger bakom. Till exempel
att man får låga värden på HDL av motion, vilket i sin tur är
den verkligen skyddande faktorn. Eller att man inte röker, eller att
man har höga LDL världen, fel på andra faktorer i blodet.
En annan sak som talar om HDL är att
man vid några studier avseende mediciner som höjer HDL inte verkar
vara skyddande mot hjärtinfarkt.
Däremot, det dåliga kolesterolet,
LDL, där fann man vid genetiska förändringar ökade mängden av
detta att risker för hjärtinfarkt var ökade.
lördag, maj 19, 2012
om populära inlägg
Jag har gjort så att man kan se de populäraste inläggen, och det som förundrar mig mest är att inlägget
- "skulle handla om coeliaki men kom att handla om varför jag inte äter gluten är det klart populäraste för jag tycker det är ett ganska dåligt inlägg. Men jag tror att det går via bilden av mina utslag från 2004 som visar urtikaria. Vad som inte syns på bilden att det var en h-lv-tisk klåda. Jag har tänkt att jag skulle ta bort bilden eller inlägget eftersom det irriterar mig att det i mitt tycke ganska dåliga inlägget är det mest läst ( eller påtittade) I stället visar jag bilden igen. De här utslagen gjorde att jag så småningom slutade med gluten och egentligen till att jag började intresserar mig för kost överhuvudtaget.
- De andra populära inlägget handlar om opticus neurit och det inlägget tycker jag fortfarande är bra.
- Även inlägget om lumbalpunktion tycker jag också är bra.
- Ett annat inlägg handlar om Marshallprotokollet. Jag är kritisk till detta men på något sätt lästes inlägget så att det verkade som människor blev intresserade av MP. Det var dock en del trevliga kommentarer och intressanta diskussioner i anslutning till inlägget. Inläggen om
- Gilenya och
- Tysabri är också populära.
fredag, maj 18, 2012
Vill du delta i en internationell undersökning om livsstilsfaktorer och MS?
Saint Vincent's sjukhus i Melbourne, Australien |
vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
6000 kvinnor över 65 fyllde i ett utförligt formulär om vad de åt och även andra faktorer som kan påverka hälsa. Det är en del av den 40 000 personer stora material Women's Health Study från vilket mängder av olika undersökningar gjorts. Sedan fick de svara på kognitiva test i tre omgångar med två års mellanrum.
Resultat: De kvinnor som åt mest mättade fetter och transfetter hade signifikant sämre utveckling beträffande minne än kvinnor som använde mycket enkelomättat fett, ffa olivolja.
Studien finns beskriven här.
Resultat: De kvinnor som åt mest mättade fetter och transfetter hade signifikant sämre utveckling beträffande minne än kvinnor som använde mycket enkelomättat fett, ffa olivolja.
Studien finns beskriven här.
Vad kan man äta av Atkins diet, medelhavsdiet och lågfettsdiet
Jag har läst en studie från Israel där man jämförde de tre kosterna. Jag fann dels hela studien samt också upplagt förslag till de olika kosterna och dessutom hur respektive "kostpyramid" såg ut. Jag roade mig med att markera vad i de olika dieterna jag kunde eller snarare vill äta. ( Det blir lite extra eftersom jag är glutenallergiker) I övrigt vill jag ligga under 20 helst 15 g med mättade fetter, inga mjölkprodukter eftersom det finns misstankar att visa proteiner i mjölk kan vara något som spelar en roll i MS sjukdomen. Jag säger inte att det gör det, för egentligen har jag ingen aning om vad som är orsak till MS, vad det beror på och jag vet ingen bot. Däremot tror jag D-vitamin brist håller på att platsa som en viktig faktor, men 100 procentigt vet man ju inte.
Det var lite roligt att titta på Atkindietens matpyramid- alla viktigast verkade proteiner som fisk, kyckling, biff, ägg, sojaprodukter vara. Allt det där kan jag äta helst ägg utan gulan, men man får ju i sig proteinerna ( äggvitan)- biffen om den kommer från vilt djur eller helt betande djur, men just detta bör vara ganska sällan.
På nästa plan kom grönsakerna broccoli, sparris, spenat etc
Sedan kom frukt och bär....etc
Lågfett däremot hade först enligt pyramiden vitt bröd, ris och pasta även om man i rekommendationerna skrev fullkorn vete. Det stämmer inte alls överens med min lågfettsdiet. Jag tror att det blev en del vitt bröd i dieten. Då jag jobbade i Israel i min ungdom var det brödet jag åt oftast vitt.
Snarast liknar min kost medelhavskosten.
Jag har markerat med grönt vad jag kan äta från matplanerna i studien och med rött det jag inte vill äta.
Det kan noteras att livsmedelsverkets rekommendationer ganska väl stämmer med vad jag kan äta med undantag av att jag knappast använder margarin. SLV skriver:
Om man ska få i sig alla näringsämnen kroppen behöver, utan att gå upp i vikt, finns det inte plats för särskilt mycket läsk, godis, bakverk, glass och snacks. I dag äter genomsnittssvensken ungefär dubbelt så mycket av dessa ”tomma” kalorier som det egentligen finns plats för.
Det var lite roligt att titta på Atkindietens matpyramid- alla viktigast verkade proteiner som fisk, kyckling, biff, ägg, sojaprodukter vara. Allt det där kan jag äta helst ägg utan gulan, men man får ju i sig proteinerna ( äggvitan)- biffen om den kommer från vilt djur eller helt betande djur, men just detta bör vara ganska sällan.
På nästa plan kom grönsakerna broccoli, sparris, spenat etc
Sedan kom frukt och bär....etc
Lågfett däremot hade först enligt pyramiden vitt bröd, ris och pasta även om man i rekommendationerna skrev fullkorn vete. Det stämmer inte alls överens med min lågfettsdiet. Jag tror att det blev en del vitt bröd i dieten. Då jag jobbade i Israel i min ungdom var det brödet jag åt oftast vitt.
Snarast liknar min kost medelhavskosten.
Jag har markerat med grönt vad jag kan äta från matplanerna i studien och med rött det jag inte vill äta.
.
Lågfetts diet | LCHF | Medelhavsdiet | |
Frukost |
2
skivor lätt fullkornsvetebröd ( glutenfritt för min
del)
Cottage
Cheese (5% fat) 75 g
4
procentig keso innehåller
Protein12g
Kolhydrater2.1g
Vatten80.4g
Fett4g
1
tomat medium
|
Gräddfil
15%
obegränsat
Protein
3.1g
Kolhydrater
4.4g
Vatten79.8g
Fett
15 g
|
Kaffe
med 1 % mjölk
lätt
fullkornsvetebröd vitt
lätt
ost 2 skivor
Gurka
och tomater, några skivor av varje
Någon
frukt
|
Mellan mål | persika | ||
Lunch |
Stekt*kycklingbröst
150 g
Stekt
potatis potatis 2 medium (240g )
Kokt går bra men bara en
Kål
sallad 100
g
*
stekt
i vatten går bra möjligen med lite olivolja
|
Fisk
eller kyckling,
stekt eller grillad,
inte panerad med bröd fritt intag
Aubergine
½ kopp
vad
innehåller då aubergine eftersom det är begränsat?
Protein1.1g
Fibrer2.5g
Kolhydrater3.7g
Vatten92g
Fett0.1g
Aska0.6g
Mindre
kolhydrater än gräddfil och dessutom mycket vatten.
Av
vitaminer och mineraler är den rik på selen och kalium.
Stekt*
squash
med örter. ½ kopp
Squash
innehåller 95% vatten,fibrer 1g övriga kolhydrater 2.2 g samt
0.1 g fett.
|
Grillad fisk en portion 150g
Kokta
kikärtor 1 kopp
Sallad på färska
eller kokade grönsaker
Fresh
and cooked vegetable salad 1 kopp med olivolja
|
Kl 1600 |
Lågfett
yoghurt 1.5 % fett 150 g
plus
energi bar
Energy
bar
Energibars kan
innehålla upp till hälften av mättat fett av vad jag äter
dessutom en del snabba kolhydrater |
Kaka gjord på mandel och ägg (helst på bara äggvita och mandel) |
Lågfett
yoghurt
frukt,
150cc
Några
skivor färska grönsaker
|
middag |
Bröd
av vete 2 skivor ( jag äter gluten fritt
Hårdost
(9% ) 1 skiva 20 g.
Innehåll
protein
32 g
Kolhydrater1.5g
Vatten51.3g
Fett10g
Morots
sallad, lågfettsdressing dressing 200 g
|
Färskost
250g
Philadelphia
27 % innehåller
Protein
6.1g
Kolhydrater2.4g
Vatten63.1g
Fett27.3g
Aska1.1g
Gott
om kalcium. Fosfor, vitamin B 2 samt vitamin A
Broccoli
och svamp panerat med ägg (helst äggvita) en halv kopp
Tonfisk
fritt intag
Oliver
Dessutom
en diet
yoghurt
med fruktsmak
svårt
att säga vad den motsvarar, den fetaste fruktyoghurten?
Protein3.3g
Fibrer0.5g
Kolhydrater15g
Vatten78g
Fett2.5g
Aska0.7g
Innehåller
i så fall mer kolhydrater än fett
|
Lätt
fullkornsvete bröd (baguette)
låg
fett ost
Två
skivor
Färsk
grönsaks sallad en kopp
med
olivolja
och
5 valnötter
|
Kvällen | Vattenmelon | Valnötter och Äpple | En frukt Färska grönsaker |
Det kan noteras att livsmedelsverkets rekommendationer ganska väl stämmer med vad jag kan äta med undantag av att jag knappast använder margarin. SLV skriver:
Om man ska få i sig alla näringsämnen kroppen behöver, utan att gå upp i vikt, finns det inte plats för särskilt mycket läsk, godis, bakverk, glass och snacks. I dag äter genomsnittssvensken ungefär dubbelt så mycket av dessa ”tomma” kalorier som det egentligen finns plats för.
Livsmedelsverkets fem råd:
- Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det
motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar
grönsaker.
- Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor,
gryn, pasta och ris.
- Välj gärna nyckelhålsmärkta*
livsmedel.
- Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
- Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.
*Nyckelhålet
står för:
- mindre och/eller nyttigare fett
- mindre socker
- mindre salt
- mer kostfiber och fullkorn
onsdag, maj 16, 2012
Om kroppen- korsetten på väg tillbaka
Läser i NY Times att en typ av korsett, fajas, är populär igen speciellt hos spanskamerikanskor. Det började med att kvinnor som fettsugits fick denna korsett för att kunna visa upp en timglasform, nu har den spritt sig till andra- stjärnor och vanliga människor.
En av följderna är faktiskt viktnedgång, korsetten drar åt så mycket att kvinnorna inte får någon matlust och går ned i vikt.
När jag läser detta och ser bilderna kommer jag att tänka på min farmors album, bilder från hennes ungdom. Har gjort ett montage av bilder därifrån:
Tidigare har jag skrivit om skor som egentligen bara duger till att sitta med, de påminner lite om Barbiedockorna. Och kanske är det det som finns där omedvetet hos många unga kvinnor, de vill se ut som sin barndoms Barbie dockor. Jag såg inslag på TV med Victoria Beckham, och hur hon gick ut på en grusplan iklädd sådana skor, då såg hon mera ut som en plastdocka än en levande människa. Jag ser programledaren Marilou i Manana Uno- ett program ( ett bra program) som handlar mycket om hälsa- hon har alltid dessa skor, även då hon går med krycka och behöver någon som leder henne, dessa skor måste hänga med. Även då programmet handlar om gången med just sådana skors inverkan på knäleder. Vilket budskap ger detta till unga flickor? Vad kommer det att betyda för deras framtida hälsa?
Och nu korsett? Hur mycket ökar det på stillasittandet som man funnit är ödeläggande för en framtida god hälsa.
Ock vad har sittskorna, korsetten för påverkan på kroppskännedomen. Säger dom inte att man skall nonchalera signalerna från kroppen. Varningssignalerna?
En av följderna är faktiskt viktnedgång, korsetten drar åt så mycket att kvinnorna inte får någon matlust och går ned i vikt.
När jag läser detta och ser bilderna kommer jag att tänka på min farmors album, bilder från hennes ungdom. Har gjort ett montage av bilder därifrån:
Tidigare har jag skrivit om skor som egentligen bara duger till att sitta med, de påminner lite om Barbiedockorna. Och kanske är det det som finns där omedvetet hos många unga kvinnor, de vill se ut som sin barndoms Barbie dockor. Jag såg inslag på TV med Victoria Beckham, och hur hon gick ut på en grusplan iklädd sådana skor, då såg hon mera ut som en plastdocka än en levande människa. Jag ser programledaren Marilou i Manana Uno- ett program ( ett bra program) som handlar mycket om hälsa- hon har alltid dessa skor, även då hon går med krycka och behöver någon som leder henne, dessa skor måste hänga med. Även då programmet handlar om gången med just sådana skors inverkan på knäleder. Vilket budskap ger detta till unga flickor? Vad kommer det att betyda för deras framtida hälsa?
Och nu korsett? Hur mycket ökar det på stillasittandet som man funnit är ödeläggande för en framtida god hälsa.
tisdag, maj 15, 2012
Frukt nyttigt? Fettindoktrinering i Sverige?
Lyssnade på kropp och själ. Där intervjuades Tord Lyseving som ätit enbart frukt i 25 år. Han var nu 68 år och ganska pigg. Han har inte en uns extrafett enligt programmet. Omslaget på hans bok My path to freedom tycks bekräfta det. Det var ett reportage om honom i Aftonbladet för två-tre år sedan. På bilden där ser han oförskämt frisk ut.
Här kan programmet Kropp och Själ höras. Det handlade om åldrande, att alltfler blir äldre och äldre.
Personligen vill jag må bra medan jag lever, ett eländigt liv i 100 år känns mindre attraktivt än att ha levt ett bra liv i tjugofem år. Ett bra liv i 100 år känns inte fel men det här inlägget handlar inte om att leva längre utan hur är det med frukt, är det skadligt? Det har ju varit mycket aktuellt i LCHF debatten. Andreas Eenfeldt skriver att man kan äta en frukt ibland om man vill.Men man skall inte trycka i sig mer än nödvändigt, i tron att det skulle vara otroligt nyttigt, eller att man behöver vitaminer från dem.Vidare, vill man gå ner i vikt eller har diabetes är det kanske bäst att helt enkelt äta så lite frukt som möjligt? Det där stämmer i varje fall inte med Tord Lysevings erfarenheter. Det kanske inte är samma sak att äta frukt som att äta socker trots allt.
När man googlar på Annika Dahlquist och frukt, kommer man till artikeln i DN av Christer Enkvist att man blir fet av frukt, den artikel där han stödjer sig på studien där man gav råttor fruktos i mängden 25 äpplen om dagen. A. D tror nämligen inte på multifaktoriella studier där man funnit att frukt är nyttigt men däremot tycks studier på råttor gå bra där man trycker in fruktos motsvarande 25 äpplen. Det finns stora metastudier som visar att medelhavsdiet med frukt och grönsaker förebygger ohälsa och sjukdom, bland annat neurodegenerativa sjukdomar. (citat adhering to the Mediterranean diet in terms of protection against overall mortality and incidences of various chronic degenerative diseases, with an extension of the findings to some other health outcomes such as stroke and mild cognitive impairment.)
Varför skriver jag det här? Därför att jag tror att det faktiskt finns studier som visar att frukt och grönt är bra. Det finns studier som visar att man skall äta måttligt av kött, måttligt av fett.
Det är sant och det är pedagogiskt att säga att snabba kolhydrater inte är så lyckat, att lösgodis inte är bra etc och skippar man det finns stor chans att man går ner i vikt.
Jag tror inte att det är så att övervikten har kommit hos de som följt livsmedelsverkets råd utan enligt min erfarenhet rör det sig mera om de som bland annat ätit mycket sött, kakor, men också feta produkter som pastejer, aladåber och liknande, snabbmat som mycket pizza, hamburgare med feta såser etc.
Just nu kanske pågår en fettindoktrinering i Sverige. Det har visat sig att man börjat att äta mycket mer feta produkter efter som fett är SÅÅ nyttigt, däremot grönt och frukt har minskat. Det tror inte jag är bra.
Grönt ljus för att varna för snabba kolhydrater tycker jag, men
rött ljus för hur mycket fett som helst.
Hälsorelaterad livskvalitet (HRQL ) Många bäckar små... … ...
En översikt
av studier där man mätt hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) hos
mänskor med MS.
Syften med
översikten var att studera om vilka åtgärder som gav bäst HRQL.
Man tittade på fysisk träning, kognitiv terapi, alternativ medicin
och mediciner som påverkade symtom men inte på bromsmediciner.
Efter sökningar på olika medicinska sökmotorer fann man mer än
500 studier men efter olika utrensingar återstod bara 39
randomiserade studier som uppfyllde de ställda kraven på godtagbar
kvalitet (sammanlagt 2952 personer).
I studien skriver
man att mänskor med MS har lägre livskvalitet än friska
befolkningen, även de med en mild variant av sjukdomen, och även
jfr med andra kroniska sjukdomar typ Parkinsons sjukdom. Mätning av
HRQL ger en bild av patientens upplevelse av sin hälsa.
Vid MS finns en
mängd olika symtom från svårigheter med rörelser, smärtsamma
upplevelser, problem med tarm och urinfunktion, synpåverkan,
psykisk påverkan som depression och kognitiva problems som försämrad
simultankapacitet och minnessvårigheter. MS-trötthet är också
ett symtom som kan ge stor påverkan på livskvalitet.
Man
plockade ut sex olika typer av åtgärder mot symtom för en bättre
hälsa.
Alternativ
medicin
|
Att själv
göra egna insatser för en bättre hälsa (self-efficacy)
|
Fysisk
träning/
rehabilitering
|
Kognitiv
träning
|
Mediciner
mot
symtom
|
Psykologisk
behandling
för humöret
|
Forskarna kom fram
till att det fanns positiva effekter av de olika interventionerna.
Minst effekt fann man för att själv göra egna insatser och
alternativ medicin, sedan kom medicinering mot symtom, sedan fysisk
träning, därefter kognitiv träning sedan psykologiska insatser för
att förbättra humöret ( psykoterapi) Man
såg bland annat en god effekt av mindful meditation.
(
Man får inte glömma att placeboeffekten i sig har en positiv effekt
på MS / jag tror jag såg en siffra på 6-7 procent)
Min
slutsats: många bäckar små blir en stor, stor å. Ju mer insatser
man gör så får man nytta av det från olika håll.
kan IL-17 förutspå om man svarar bra på betainterferonbehandling??
För någon vecka sedan skrev jag om att en studie från Stanford visade att bestämning av halten av signalsubstansen IL-17 som produceras av lymfocyten Th17 kunde förutspå om man svarade på betainterferonbehandling
- cirka 30 procent svarar bra på betainterferonbehandling.Kan man genom ett prov bestämma vilka som svarar bra skulle det givetvis vara en vinst för patienten, biverkningar, injektionerna och också rent ekonomiskt för samhället och patienten
- ett prov för att avgöra vilken medicin som fungerar bra för den enskilde patienten är att se fram emot. Detta är en form av biomarkör.
måndag, maj 14, 2012
Träning vid MS har positiv effekt
En genomgång av studier
med progressiv styrketräning, där man successivt ökar vikten
på tyngder man tränar med, har nu gjorts i Danmark. Man gick
igenom 16 studier. Man fann starkt belägg för att styrkan ökade,
men även allmänfunktion, balans förbättrades. Personerna
rapporterade även att de blev mindre trötta, fick bättre
livskvalitet och humöret blev bättre.
Skov kan ge hjärtpåverkan men det är mycket ovanligt
2001 på våren svimmade jag en dag av
ett flertal gånger i följd. Det började med att plötsligt bar
inte ett av benen och jag ramlade till, sedan hände det igen och
sedan kom svimningarna. Det här var det första då MS på något sätt
påverkade hur jag fungerat. Jag hade ett ganska stort antal år
haft diffusa neurologiska symtom både vad gäller att tankarna blev
långsammare, svårt att hitta ord, till att jag kände krypningar i
olika delar av kroppen samt att rörelserna påverkades- men
egentligen var det milda och snabbt övergående symtom och jag kan inte säga att det
påverkade mitt liv.
Egentligen kom det här inte heller att påverka
mitt liv, men i efterhand kan man se att det under en period kom ett
antal skov med ungefär fyra månaders mellanrum och det här var
nummer två i den raden av skov. Men det var ett ganska ovanligt MS
symtom och det har varit tveksamt om det berodde på MS. Jag låg på
intensivvårdsavdelning under nån dag på grund av att hjärtat gick
långsamt ( bradycardi). Någon säker orsak till bradycardin fann
man inte men nu i efterhand har jag starkt misstänkt att den hör till MS
sjukdomen. inte minst därför intressant då jag nu läser om ett fall
med långsam hjärtverksamhet vid ett akut skov- det gäller en 20
årig kvinna som i samband med ett skov fick
långsam hjärtfrekvens. Man skriver i artikeln om flera möjliga
mekanismer bakom detta. Själv kopplar jag det som hände mig var att
jag har en lesion i pons,
där det finns centra som är viktiga för
reglering av olika biologiska mekanismer, bland annat reglering av
hjärtrytm. Jag hade känt av enstaka extraslag under några månader
innan det här hände, men efteråt har jag inte haft någon som
helst känning. Men jag bör nog inte pröva Gilenya som har som
biverkan en förlångsamning av hjärtfrekvensen vid första intaget
av medicinen.