En forskargrupp
funderade över varför svarta amerikaner hade större risk att
utveckla hjärtsjukdom. Kunde det vara så att deras utsatta position
i samhället gav en ökad psykosocial stress. Man beslöt sig för
att undersöka om stressreduktion med meditation kunde påverka
risken.
Man gjorde en kontrollerad studie med
201 svarta män och kvinnor med hjärtsjukdom ( kranskärlssjukdom).
De lottades slumpmässigt in i grupper att antingen få
transcendental meditation/TM eller hälsoutbildning. Man skulle
följa med att se efter total dödlighet, hjärtinfarkt eller stroke
(mm). Gruppen följdes i genomsnitt i knappt fyra och ett halvt år.
Man fann att gruppen med TM hade en
riskminskning med nästan 50 procent att dö överhuvudtaget, att få
hjärtinfarkt eller stroke , alltså en halvering. Man fann också
minskning av systoliska blodtrycket och färre psykosociala
stressfaktorer.
Vid universitetet i Kansas har man
undersökt yogans inverkan på förmaksflimmer,
livskvalitet, depression och ångest. Studien
följde upp personer som drabbats av attackvist förmaksflimmer, där
det inte gjordes något de första tre månaderna, som sedan följdes
av tre månader med två entimmespass i veckan med yogaträning.
Man fann att yogaträningen minskade
förmaksflimmeratacker jämfört med perioden innan det började.
Dessutom tycktes allmänna hälsan bli bättre, mental hälsa förbättras med
mindre depression och ångest. Det var en minskning av hjärtats
antal slag per minut samt av systoliskt och diastoliskt blodtryck
före och efter yoga.
Detta var ett par av de undersökningar som gör
att man i hjärtrehabiliteringen använder antistressmetoder som
yoga. Allra bäst vore det givetvis och man kunder förebygga att
man insjuknar i hjärtsjukdom. Hur ligger det till där?
På sidan Medical
Daily läser jag om en systenatisk översikt och en metaanalys av
undersökning omfattande 2768 personer där man ville fastställa hur
yoga påverkade hjärthälsan. Undersökningen gjordes under ledning
av Myriam Hunink vid Erasmus University Center i Holland i samarbete
med Harvards School of Public Health.
Man jämförde dels grupper med yoga
jämfört med kontrollpersoner som ej tränade överhuvudtaget
och fann minskning av riskfaktorer för
hjärtat, som lägre BMI, systoliskt blodtryck, lägre LDL kolesterol
( det dåliga) och högre HDL kolesterol ( det goda) hos
yogagrupperna samt flera gynnasamma faktorer.
När man jämförde yogagrupperna med
de som motionerade fann man inga skillnader. Yoga tycktes alltså
lika bra som aerob träning/ pulsförhöjande .
Det finns alltså möjlighet för de
som inte klarar av en ihållande aerob träning att kunna använda
yoga med lika god effekt enligt denna studie. Forskarna skriver att
det kan vara lämpligt för de med tidigare hjärtsjukdom, för
äldre, de med ledbesvär.
Detta gäller givetvis också om man
har svårighet att utöva aerob träning vid neurologisk sjukdom som
MS. Yoga kan också utföras sittande och liggande och kan utföras
av den rullstolsburne. Ett problem med sådana tillstånd är bl a
att den ökade svårighet med motion kan leda till hjärtsjukdom. Här
är ett sätt att påverka. Neuroförbundet borde kunna anordna
yogagrupper lokalt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar