Mer om mikrobiota och immunsystemet

Jag nämnde i förra inlägget om probiotika och fekal transplantation att det finns forskning på hur bakterien bacteriodetes fragilis kan påverka den modell av MS, EAE. Bakterien är vanlig hos människor men den har ovanligt ytterskal, där detta yttre lager består av polysackarider.Hos just denna bakterie finns inte mindre än åtta polysackarider i kapseln medan det vanligen finns betydligt färre. En av dessa polysackarider kallas polysackarid A, PSA.

Det har visat sig på att PSA tycks ha en antiinflammatorisk verkan genom tas upp av dendritceller i tarmepitelet och gör så att lymfocyten T reg producerar den antiinflammaoriska cytokinen Interleukin 10 I försök har man funnit att oralt PSA kan påverka djurmodellen av MS på ett gynnsammt sätt och minska inflammationen i centrala nervsystemet.

Oral purified PSA protects conventional mice against EAE

Man kan se forskaren Dennis Kasper redogöra för denna studie på en video på denna länk.

Hur gick det?

Probiotika som fekal transplantation- ett experiment
Nångång före julen 1013 skrev jag om hur jag skulle försöka med ett potent probiotikum att lite efterlikna vad man gör vid  en fekal transplantation. Bakgrunden var dels att jag har vissa tarmbesvär  och dels att jag hade läst  om  tre fall av MS där man behandlat patienternas tarmsjukdomar med  just fekal transplantation och allt tre patienterna hade blivit helt friska från sina MS symtom.  Den som skrev om detta var gastroenterologen och nobelpristagaren Borody ( en av de två männen som upptäckte och bevisade att bakterien helicobacter pylori var orsak till magsårssjukdom). Här är artikeln. Klicka på bilden så blir bilden större och läsbar. Om du bara vill veta hur det gick för mig. Fortsätt att läsa röd text och hoppa över det andra.

Vår hälsa är beroende av vilka tarmbakterier vi har.

Trots att vi bara vet en bråkdel av vilka tarmbakterierna är, och framför allt vilka funktioner de har börjar vi ändå inse hur viktiga de är för att vi skall fortsätta och vara friska. Tarmbakterierna och människan som biologisk varelse har utvecklats tillsammans alltsedan vandringen mot att bli människa började ( det började kanske med att två bakterier slog sig samman, vem vet?). Högst troligt är det så att vilka bakterier vi har i tarmen spelar stor roll för vår hälsa och hur vi mår. Man vet också att vad vi äter, vår diet spelar in för vilka bakterier vi får i vår tarm. Om man genom antibiotikabehandling eller annat fått sin tarmflora kraftigt störd kan man drabbas av bakterien Clostridium difficile som leder till svåra tarmbesvär och i många fall också till döden.  I USA dör 300 personer per dag av denna sjukdom säger Borody i nedan inlagda video.Just Clostridium difficile sjukdomen är nog redan en sjukdom där fekal transplantation är något av ett underverk för många. Läs om problemen i Sverige. Här är fem fall av denna infektion som behandlats med fekal transplantation.

Här berättar Borody om fekal transplantation och tankarna kring sjukdomar och mikrobiota. Om man inte vill se bajsklumpar blunda då det kommer fram en mixer.
 

Våra västerländska levnadsvanor förvandlar tarmfloran och bidrar till välfärdssjukdomar
I det moderna samhället har tarmfloran förändrats från den tid då vi levde som stenåldersmänniskor. I en studie jämförde man tarmfloran hos barn i en Florens(F) med floran hos barn som lever i ett samhälle i Burkina Faso (BF), där till stora delar livet liknar det liv som levdes under senare stenåldern. Barnen i BF hade en anrikning av bakterierna Bacteroidetes och en minskning av Firmicutes. Det fanns speciellt bakterier som kallas Prevotella och Xilanibacter vilka man vet innehåller gener för att hydrolysera (dela m hjälp av vatten) ämnena cellulosa och xylan. Dessa bakterier saknades helt hos de europeiska barnen. Forskarna de Filippo med flera antog att denna tarmbakterie utvecklats för att ta hand om  polysackaridrika BF dieten,  och därigenom kunna utnyttja matens rika innehåll av fibrer. Detta kanske också skyddade dem från de inflammationer och de icke infektiösa tarmsjukdomar som finns i det västerländska samhället.

Tarmbakterierna betydligt fler än våra mänskliga celler
Vi har nio gånger fler bakterier i tarmen (mikrobiota) än vad vi har egna mänskliga celler i vår kropp säger forskaren och mikrobiologen Elisabeth Norin. Hon har forskat på tarminnehåll och avföring hela sin forskningskarriär. När hon nu närmar sig pensionsålder börjar mikrobiotaforskningen bli ett område som fått växande betydelse. Men ändå känner vi till mycket litet om tarmbakteriernas funktioner. Här kan man lyssna till en radiointervju med Elisabeth Norin: Kommer fekal transplantation att bli terapi vid flera andra sjukdomar?
Man har inte bara sett resultat på några MS patienter efter fekal transplantation utan man är också inne på flera olika åkommor men det finns vad jag vet inte några studier på sjukdomar som MS eller RA. Däremot planeras ett flertal studier på tarmssjukdomar som Crohns sjukdom, ulcerös colit och IBD.

Man kan se fekal transplantation som ett mycket starkt probiotikum.  Fekal transplantation görs på vissa ställen med bakterierna inslutna i kapslar. Det kan alltså bli precis som att ta en tablett.  Det är här egentligen ett probiotikum. Det kan göras på flera olika sätt. Borody gjorde det med coloskopi på videon ovan.

Nå, hur gick det för mig?

Det fungerade faktiskt mycket bra. Men jag måste forsätta att ta probiotikat. I annat fall kommer tarmproblematiken tillbaka. Och vad mera är. Tarmproblematiken tycks kopplad till urinträngningarna. Om man tittar på anatomin för kontrollen av tarmtömning och urinsfinctrar kanske detta inte är så konstigt. Mina urinträngningar har minskat mycket. Hurra.

Den här bilden visar effekten av probiotikat efter en månad. Nu skulle jag vilja säga så efter snart fem månader att besvären är nära noll nu - under förutsättning att jag äter probiotikum

TED-föreläsning om reparation av hjärnan

Professor Siddharthan Chandran beskriver sig själv sålunda: Jag är en neurolog som arbetar inom det växande forskningsområdet regenerativ neurologi, återskapande av nervvävnad. Jag är intresserad av neurodegeneeration, stamceller och reparation av hjärnan. Han är chef för en avdelning som heter Centre for Clinical Brain Science i Edinborough. Juli 2013 gav han en intressant TED talk föreläsning på : Kan den skadade hjärnan reparera sig själv.

Han börjar med att han är fascinerad av detta och tror att reparation av hjärnan kommer att blir en viktig behandling av sjukdomar i hjärnan som i dag inte går att behandla och är obotliga.

Som beskrivning av sådana sjukdomar visas bilder av en Alzheimer hjärna jämfört med en frisk. Man ser tydliga förändringar på magnetkamerabilderna och det går att visa bilder av andra sjukdomar som multipel skleros, Parkinsons sjukdom, motorneuronsjukdom ( varav den vanligaste är ALS) och Huntingtons sjukdom som visar typiska sjukdomsskador vid dessa sjukdomar. Sammantaget utgör dessa ett av de största problemen inom hälsoområdet som världen över i dag omfattar 35 miljoner människor och kostnaden globalt är 700 miljarder USD. Många av dessa är åldersrelaterade vilket innebär att de kommer att öka i och med att jordens befolkning blir äldre.
Hur kommer det sig att det inte finns några effektiva behandlingar frågar professor Chandran.

Han ger en snabbkurs i detta med hjärnan. Han börjar med vad han lärde på läkarutbildningen, vilket han säger inte kommer att ta lång tid. Han gick utbildningen i slutet av 1900 talet. Själv gick jag ännu tidigare vilket innebär att jag i stort sett lärde mig ingenting om neuroplasticitet. Dock fick man lära sig om den vanliga utvecklingen av stamceller till mogna celler.

Hjärnan är mycket enkel, säger han. Den består av fyra celler, varav han nämner och visar två: neuron och myelinbildande celler-oligodendrocyter. När de fyra cellerna samverkar hos friska sker det mycket effektivt och harmoniskt. Den elektriska aktiviteten som går via neuronen möjliggör tänkande, emotioner, inlärning mm. Men när det sker skador på någon av cellerna fungerar det inte lika effektivt längre. När ledningarna skadas leder det till olika sjukdomar. Om en motorneuronceller som finns i ledningar ( banor) till muskler drabbas man av motorneuronsjukdomar exempelvis ALS. Han visar en videosnutt med John som har en motorneuronsjukdom. John berättar att hans besvär började för 1 ½ år sedan med andingsproblem. Så småningom fann man att orsaken var en motorneuronsjukdom. Under den tid som gått därefter har han blivit svag i armar och ben och på 18 månader har han från att ha varit frisk och stark blivit beroende av rullstol och respirator. Låt oss inse, säger Siddharthan Chandran. John skulle kunna vara var och en av oss eller en av våra föräldrar eller barn.

När myelincellen dör får man multipel skleros säger professor Chadran. Han visar bilder av hjärnan där man på vänster sida ser skadorna vid MS illustrerade av vita cirklar ( lesioner). Nu tänker ni säger Chadran, här berättar jag om skador och förödande sjukdomar. Vilken berättelse! Men det finns hopp.
Nästa avsnitt handlar om att hjärnan kan reparera sig själv. Han visar en bild av hjärnan hos en patient med MS och man ser skador, lesioner. Men på en efterföljande bild visas hur en del av dessa lesioner läkt. Man ser bilder av områden med lesioner( vita) men på efterföljande bilder är de ljusblå ( inringat med rött) . Lesionerna har läkt. Detta utan att någon gjort något, inga mediciner, ingen läkare. Hjärnan har läkt av sig själv-spontant. Detta har skett därför att det finns stamceller i hjärnan vilket gör det möjligt att tillverka nytt myelin.

Detta är helt emot vad vi lärde oss förr, säger han. Hjärnan kunde inte reparera sig själv till skillnad från alla andra organ, fick man lära sig på vårdutbildningar inklusive läkarutbildningen. Det gäller att hitta sätt säger professor Chadran att främja denna spontana reparation som finns i hjärnan.

Varför finns ingen behandling som främjar reparation i hjärnan. Det är en fråga om tid säger Chadran. När man skall utveckla ett läkemedel har man från början av processen en mängd substanser som skall undersökas- kanske 10 000. Och genom att undersöka dessa sållar man fram kanske en som kommer att fungera som läkedel. Denna process tar bortåt 15 år och kostar miljarder med kronor och till slut kanske det ändå inte blir något godkänt läkemedel. Kanske finns nu möjligheter att förändra denna process. Han säger att en av flaskhalsarna finns i början av processen. Det handlar om den forskning som sker på djurmodeller. I fråga om MS heter dessa modeller experimentell autoimmun encefalit EAE. All begynnande forskning sker på djurmodeller och det är inte människan. Chadran tror att en del av detta skulle kunna ersättas med forskning på mänskligt material, nämligen

Man kan använda mänskliga stamceller. Mänskliga stamceller kan göra två saker, de kan förnya sig och göra mer av sig själva. De kan också specialisera sig till att blir vilka celler som helst i kroppen även nervceller. Hur kan man utnyttja denna förmåga. Ett av svaren finns hos fåret Dolly, som utvecklades till ett däggdjur från en vixen cell. Forskaren Yamanaka har visat att man kan också ta en vuxencell en specialiserad cell och förvandla till stamcell. Detta innebär att man kan ta en cell från en patient och skapa en stamcell med förmåga att specialisera sig- sk pluripotenta stamceller och sedan från dessa utveckla celler som behövs vid den aktuella sjukdomen.

Man kan använda stamcellerna till 1/ utveckling av läkemedel 2/för att reparera hjärnan.

• Teknik för att utveckla läkemedel. Ex. Man tar hudprov fr en patient med motorneuronsjukdom. Förvandlar hudceller till pluripotenta stamceller. Vidare tar man prov från en frisk person helst genetisk nära och sedan kan man jämföra hur dessa påverkas. Chadran har tillsammans med Shaw, Finkbeiner och Maniatis tittat på sådana motoriska nerceller som utvecklats på detta sätt från patienter med motornervsjukdom. Man kan åskådliggöra dem genom att göra dem fluoriscerande. På så sätt kan man jämföra dem med utvecklingen hos friska motorneuron. Genom att jämföra dessa kan man studera exempelvis utvecklingskurvorna ( exempelvis överlevnad) för de sjuka och de friska. Sedan kan man testa läkemedel på de sjuka cellerna och se om kurvorna närmar sig de friska. På så sätt skulle man kunna hoppa över en del djurförsök med djurmodeller genom att se hur det fungerar på mänskliga celler. Man skulle på detta sätt kunna hoppa över en av flaskhalsarna som djurmodellerna utgör. Förkorta tiden för läkemedelsutveckling och minska kostnader.
• Ett annat sätt att använda stamceller är att använda dem direkt för att reparera skador. Dels genom att använda celler som redan finns i hjärnan. Det finns sådana även i den sjuka hjärnan. Det kommer i framtiden att finnas läkemedel som understödjer dessa egna stamscellers förmåga att läka. Den andra metoden är att transplantera in celler. Han berättar om ett försök man gjort på MS patienter, där man tog celler från deras benmärg, och plockade fram stamcellerna på laboratorier. Sedan sprutade man in stamcellerna i patienterna och följde utveckling av synnerven både före insprutningen och efter. Det visade sig före insprutningen förtunnades den men i mätningarna efteråt fann man att synerverna tillväxte. Det tycktes som insprutningen av stamceller verkade skyddande mot en progressiv förändring, Riktigt vad som skedde vet ej Chadran men tror kanske att det var hjärnans egna nervceller som gjorde jobbet med stamcellerna som sprutades in var skyddande.

Siddharthan Chandran avslutar med att han är mycket hoppfull inför framtiden avseende stamcells teknik och möjligheterna att reparera hjärnan. Det kan gå snabbare än vi tror.

Umbrella studie om D vitamin

En umbrella studie över D-vitamin har publicerats i British Medical Journal.

Umbrella betyder paraply och med umbrella studie menar man en studie som är mycket övergripande.

Man har först vanliga studier, rapporter som forskarlag publicerar över en undersökning.

Sedan kan man göra sammanfattningar av studier och försöka dra slutsatser av detta, något som på engelska kallas review.

Vidare kan man också leta reda på så många studier man kan om ett ämne man vill undersöka och sedan följa vissa kriterier som skall uppfyllas för att man skall ta med studierna. De godkända studierna tar man sedan och statistiskt behandlar så att man får fram ett sammanfattande resultat. Exempel på sådana studier är bland annat de stora studier om kost som gjorts där man funnit att medelhavskosten är kost som tycks minska risken för hjärt kärlsjukdomar, tjocktarmscancer men också för degenerativa hjärnsjukdomar. Sådana studier kallas metastudier. ( tag min beskrivning som mycket lekmannamässig förklaring. Så mycket har jag dock fattat att det finns risker med metastudie, nämligen att man kan sålla bort viktiga studier, studier som är gjorda av sådana som funderat lite utanför ”the box”, det finns möjligheter att man slänger bort barnet med badvattnet.)

En umbrella studie är när man försöker vätska fram statistiskt säkra resultat från metastudier och reviews. ( Här finns givetvis ännu en möjlighet att man sovrar bort det riktigt geniala).

I varje fall har man i den här studien gått igenom sk reviews om D-vitamin, man har gått i genom metastudier av populationsstudier, observationsstudier där man studerat d-vitamin tillskott och också halter i blod och kopplat det till olika risker för sjukdom. En tredje form av metastudier man tittat på är kontrollerade studier av D vitamin där man alltså jämfört två olika grupper antingen med olika styrka på preparat eller kanske mot placebo. Dessa tre olika typer av studier gick man igenom.

Sammanfattningsvis kan man säga att man i intet fall fanns helt säkra vetenskapliga belägg för något.

Avseende systematiska översikter kom man fram till att aktivitet av sjukdomen reumatoid artrit, tjocktarmscancer, högt blodtryck hos barn, bakteriell inflammation i slidan hos gravida kvinnor, fall hos äldre samt engelska sjukan hos barn ( rakit) var associerat med vitamin D koncentrationer. ( Observera att rakit är erfarenhetmässigt väl belagt att vara en brist på D vitamin och det kanske säger något om hur svårt det är att få fram resultat- inte ens det kan man alltså säga att det är en mycket stor sannolikhet att det orsakas av D-vitamin)

I denna paraply studie fann man också att det fanns ett stort gap mellan vad man kunde läsa i litteraturen om autoimmuna sjukdomar och i rapporter från studier ( där det inte fanns några metaanalyser)

Någon mycket övertygande evidens för Dvitaminets roll fann man alltså inte i något avseende, däremot skriver man att Dvitamintillskott är troligen koppat till karies os barn, bisköldkörtelhormon PTH brist hos patienter med kronisk njursjukdom som behöver diallys,och samband mellan D-vitamin hos blivande mamman och födelsevikt. Lite svagare evidens ( suggestive evidence) fann för samband mellan hög D vitaminhalt i blod och låg tjocktarmscancerrisk, risker för frakturer ( ej kotfrakturer) hjärt/kärlsjukdom, högt BMI, depression, kognitionspåverkan, metaboliskt syndrom, låg vikt vid födseln. Beträffande autoimmuna sjukdomar fann man alltså inga metastudier överhuvudtaget

Ändå trots allt kanske det här säger att man inte finner så mycket risker med D vitamin och det kanske det är den vägen man får gå. Högsta dos som rekommenderas från EU myndigheter är 4000 IE.

Kinesisk örtmedicin undersöks avseende reumatoid artrit

En ört som heter Tripterygium wilfordii Hook och som används i den traditionella kinesiska medicinen har man tidigare undersökt i små undersökningar avseende dess verkan vid rheumatoid artrit. Nu har kinesiska forskare gjort en jämförande forskning mellan denna örtmedicin och den medicinen metotrexat och detta har rapporterats i BMJ.
Reumatoid artrit är en vanlig reumatisk sjukdom, troligen autoimmun, där man under de senaste decennierna uppnått stora framsteg som gjort att man idag har så verksamma mediciner att de svåra ledförändringar man sett inte skall behöva inträffa längre. En del av de mediciner som är verksamma mot reumatoid artrit är också verksamma vid MS och man forskar om detta.

Tripterygium wilfordii Hook

Den aktuella örtmedicinen innehåller ett hundratal olika föreningar men de verksamma substanserna tros vara något som kallas diterpenoider, som tros dämpa inflammation.
207 personer med RA ingick i studien, och 174 slutförde studien. 55 procent av de som åt örtmedicinen förbättrades med något som kallas ACR 50 och med det menas en 50 procentig förbättring avseende svullna leder, smärta och andra symtom. Avseende de som fick medicinen metotrexat blev 46 procent förbättrade. De som fick kombinationen metotrexat och örtmedicinen förbättrades 77 procent mätt med ACR 50. ( ACR 50 är en norm som fastställts av the American College oc Rheumatology- en förening för amerikanska reumatologer).
Diskussion I studien användes en ganska låg dos metotrexat, nämligen den man använder i Asien. I västerlandet används ofta något starkare dos. Studien pågick i sex månader vilket är en ganska kort tid. Dessutom var inte studien blindad- det vill säga både patient och läkare visste man man fick för medicin.
I studien fann man i stort samma biverkningar för både metotrexat och örtmedicinen mestadels mag-tarnrubbningar. Det finns dock studier tidigare där man misstänkt ännu allvarligare biverkningar. Med tanke på att preparaten innehåller drygt hundra kemiska föreningar kan man ju förvänta sig en del biverkningar.

Mest försummade MS symtomet....

Med Page Today har frågat tre experter på MS vilket besvär man anser vara mest försummat och underbehandlat? Två av de tre ansåg att störd sömn var det mest försummade. Det är ett mycket vanligt symtom vid MS samtidigt som fatigue är vanligt och ibland är det sömnstörningarna som är orsaken till fatigue. Det finns mycket som  kan ge sömnstörningar.  Det finns symtom av MS som blåsrubbningar, kramptillstånd som följd av spasticitet, restless legs mm men sömnlösheten kan också bero på att man psykiskt inte mår bra, ångest. Det finns många metoder att komma till rätta med sömnen och det är också mycket  viktigt därför att under sömnen sker saker som gör att minne  och kognitiv förmåga fungerar bättre, den så kallade REM-sömnen är viktig för emotionerna. Dessutom produceras en del ämnen i kroppen under sömnen som är viktiga för läkning, reparation av skadad vävnad. Här skriver sajten Web DR om tio saker som sömnbrist kan orsaka hos den friske. samma gäller också om man har någon sjukdom.

Att avsluta kvällen lugnt och stilla kan vara en väg till bra sömn.

Överdödlighet hos kvinnor som inte solar

En svensk studie följde 29 000 kvinnor under 20 år. Man fick svara på fyra frågor d. :

1. om de solar på sommaren,
2.  på solarium, 
3. under vintersemestern 
4. om de åker söderut för att sola

De som svarade nej på alla frågorna hade en överdödlighet under perioden.
Varför säger inte studien men man ställer givetvis frågan om det är D vitamin
eller är det en aktivering av melatonin systemet som sker vid solbestrålning
eller ngn tredje faktor

I varje fall gör man nu en rekommendation att man bör sola en kort stund mitt på dagen eftersom solen då står högt på himlen. Faller strålarna snett  mot huden, blir det mindre energi per hudyta, och detta är i nordliga länder inte tillräcklig energi för att bilda D-vitamin. Jag läste i en kommentar att det inte fanns något bakom detta, men vem som helst som ritar upp hur det sker finner att bestrålningen per yta blir mindre om strålarna kommer in snett. Dels färdas strålarna genom längre del av atmosfären men det blir också mindre strålning per hudyta.

Källa DN
Länk SR

Ryggmärgsskadade rör paralyserade muskler igen

Fyra med nedre ryggmärgsskada har enl en studie . Det är vid  University of Louisville som en forskargrupp genom elektrisk stimulering lyckats att få fyra ryggmärgsförlamade att röra på armar och ben. Två av de skadade hade kvar viss sensorisk funktion men kunde inte röra  och använda muskler.
Förklara vad som skett kan man inte med säkerhet men detta är något som kan bli ganska stort för många med ryggmärgskada och andra sjukdomar med förlamningar i ben.
 annan kalla

Mindfulness eller Manaña

Jag vet inte var slutet börjar och där början slutar-
Ich weiss nicht wo das Ende beginnt und der Anfang endet.

Från Verwandlung der Herzen- Bilder und Texte zum Geheimnis des Narren av Werenfried Wessel och Christa Schwens
Gick förbi ett bokstånd där man sålde begagnade böcker och hittade denna lilla trevliga bok om en klowns djupaste upplevelser i poesiform. 50 år sedan jag läste tyska och kunde det någorlunda tack vare en bra lärare eller lärarinna som man sa på den tiden. Så mycket har jag kvar att jag kan njuta av det här lilla häftet.



Håller på att komma till slutet av boken om mindfulness ( Din väg till mindfulness- steg för steg i åtta veckor) med regelbundna övningar. Tycker jag börjar ana en del av vad det kan ge.
Här en liten berättelse ur boken. Beth arbetade som handläggare i en bank, var ständigt på språng från det ena till det andra. Inga givna tillfällen till andrum än mindre meditera. Efter att ha tränat mindfulness i ett par veckor blev hon mer uppmärksamt på deet upplevda tempot på jobbet. Hon började notera att det fanns små luckor som öppnade sig också när det var som mest hektiskt. Hon ägnade mycket tid åt att komma i kontakt med andra via telefon eller epost. Fick försöka många gånger ibland innan hon fick napp. Det var mycket irriterande. Men plötsligt noterade hon att här hade hon ju faktiskt tider som hon kunde ägna åt sig själv, ta det lugnt. Det tog tid innan datorn kom igång- hon kunde dra några lugnande andetag. Hon började att använda de här stressande tiderna då hon väntade som små andrum, då hon retirerade från allt ståhej.
Jag har märkt att spanjorerna är bra på det här. Manana attityden gör att man tillåter sig att det finns pauser, man behöver inte pressa fram allt. Jag har märkt att utlänningarna här inklusive mig själv skruvar på sig i köer och liknande – men för spanjorerna är det helt okay.
Vi har nog en del att lära av spanjorerna.

Gurkmeja och sjukdom

Gurkmeja och sjukdom

Inledning

Jag har tagit gurkmeja i flera år, men nu har jag läst en sammanställning som gjort mig tveksam till att fortsätta. Det är en krydda som används mycket i Indien och som tros ha potential att bekämpa sjukdomar. Sammanfattningen av forskning kring denna krydda finns på sajten MSologi. Gurkmejan behövs i stora doser för att kunna tas upp i tillräckliga mängder. Jag har läst om studier som visat att gurkmeja tas upp lättare tillsammans med peppar varför jag alltid kombinerar kryddorna. Jag tar själv alltid gurkmeja som krydda och inte enskilt som någon sorts medel, vilket jag förstått att många gör. I den här artikeln skriver man att kryddan kvarstannar längre i kroppen om den tas med olja.
Det finns ett par saker i det som läser som gör mig tveksam. Det är dels att det finns sparsam forskning om gurkmejans effekt hos människor och beträffande MS finns det inget alls. Däremot finns en fas II studie på gång som skall utvärdera kombinationen Rebif och gurkmeja för att se om det ger en ytterligare effekt. Studien heter CONTAIN, om man söker på clinicaltrials.gov heter studien NCT01514370. Det finns studier som antyder att gurkmeja kan ha en viss effekt vid reumatoid artrit och diabetes typ II(Chuengsamarn and colleagues. Diabetes Care 2012;35:2121-2127; Chandran & Goel. Phytother Res 2012;26:1719-1725). Dels finns också eventuella allvarliga biverkningar.
Bara studier i laboratorier och på djur.
Men studierna som gjorts är i huvudsak prekliniska, det vill säga det är studier gjorde på laboratorium av typ ämnets påverkan på vissa celler och det finns studier gjorda på möss med EAE (experimentell autoimmun encefalit), det vill säga de modeller av MS som framkallats på möss.
Det man sett är att gurkmejan tycks påverka några T lymfocyter som är involverade i MS, CD4+ och CD8+. ( Tysabri tros ha sin verkan via CD4+, och gör så att denna T-cell inte kan passera blodhjärnbarriären).
Gurkmeja tycks också påverka signalsubstansen gammainterferon. Detta är en proinflammatorisk signalsubstans, vars verkan man studerade för att se hur den påverkade skov av MS. Gammainterferon ökade sjukdomsaktiviteten vid MS. Gurkmeja tycks minska produktionen av gammainterferon.
I laboratoriet tycks alltså gurkmejan ha gynnsamma effekter på delar av immunförsvaret då man studerar påverkan på celler.
Jag har tidigare skrivit om gurkmejans effekt på transkriptionsfaktorn NF-kappaB. Detta är en substans som deltar i cellernas tillverkning av protein, och beskrivs ibland som en strömbrytare som slår på att bildning av ett protein skall ske och NF-kappaB tycks ha en central roll i immunförsvaret. Det finns också mediciner ( Tecfidera) som påverkar just Nf-kappa B faktorn, och som tros minska inflammationen. En nyligen gjord studie tyder också på att gurkmeja skyddar axon mot skada ( neuroprotektion)



Studier på EAE hos djur
Man har funnit att gurkmeja tycks hämma några substanser som verkar proinflammatoriskt bl a gammainterferon och interleukin-17 och detta tycks minska hur allvarligt djur drabbas av EAE.
Forskning gurkmeja och människor ( kliniska studier)
Men sedan finns det inte mer forskning om MS och gurkmeja. Ett problem är att det är en föda och inte ett farmakologiskt medel vilket aktualiserar problemet med vem skall finansiera studier. I de doser som behövs räcker det inte med att ge det som krydda. Det försvinner ganska snabba ur kroppen och när det kommer till tjocktarmen är det låga koncentrationer. ( Det studeras om det eventuellt skyddar mot tjocktarmscancer (Carroll and colleagues. Cancer Prev Res [Phila] 2011;4:354-364).

Mia Skäringer har skrivit en debattartikel i Aftonbladet.- Nu räcker det. Det sista vi behöver är ännu ettdiet tips.- Hon träffade ganska mitt i prick. De krav människor ställer på sig och som Mia Skäringer beskriver kan liknas vid en tvångströja eller en rustning. På jobbet framstår man som oupplyst, bonnig, skriver hon ( i och för sig var bönder som sjöng i kör den friskaste gruppen för ngt decennium sedan) om man inte äter up to date kosten, en kost som kan vara en påse babyostar i handväskan eller en massa bacon eller kanske ännu hellre nu partiell fasta. Med den här artikeln vill hon hoppa av och skriver att världen behöver inte ett endaste hälsotips till. Det förvillar bara människor som har svårt med sina kroppar. Tyvärr säger utvecklingen av övervikt, diabetes, insulinresistens, kroniska sjukdomar - dvs icke infektionssjukdomar att något inte är bra. När barn får vad man förr kallade åldersdiabetes, när människor inte kan röra sig på grund av övervikt då är något väldigt fel. Men det kan nog inte lösas med modedieter och hälsotips.
Det är inte bara hurtbullekrav och BMI-fanatism. Kraven yttrar sig också så att man korrigerar sin kropp. Näsan kanske var för stor, läpparna för små, rynkorna för många, bysten för liten eller för stor, snoppen för liten.

 Jag har en tid varit i Spanien nu och där är tendensen ännu tydligare- speciellt när man ser på TV. De kvinnor man ser framträda mera officiellt i TV, journalister, debattörer, programledare är påtagligt mer artificiella än de man ser på svensk TV. Man tycker sig ana facelifts och botoxar, bröstimplantat och förstorade läppar mycket ofta. Dessutom är det mycket viktigt med smala midjor; de skor som används tillåter inte en normal gång- de är sittskor. Det finnsett program här på morgonen som handlar till stor del om hälsa. Det är ofta mycket bra saker, men förunderligt nog har de två programledarinnorna just sådana skor med 15 cm klackar. En av dem gick med kryckkäppar efter en vrickning men ändå hade hon sådana skor på sig!! De hårt snörda getingmidjor från slutet av 1800-talet som man sett på foton förfaller vara närmast hälsosamma i jämförelse med vad man kan se. Jag såg ett foto på prinsessan Madeleine här i en tidning där hon föreföll vara en riktig prinsessa. Hennes skor var minst ett nummer för små och det såg ut som om hon efterhärmat askungens styvsystrar när de försökte tränga på sig glasskon som Askungen tappade klockan 24 när förtrollningen bröts. Det såg inte bra ut.

Man ser verkligen kontrasterna här. Världens tyngsta kvinna såg jag också på TV. Det var en kvinna som kom i blickfånget i samband med att hon anklagades för att ha skadat ett syskonbarn till döds vilket hon också erkände (först). Hon dömdes men kunde inte sättas i fängelse eftersom hennes storlek inte fungerade i något fängelse. En advokat engagerade sig i hennes fall och han fann ganska snart att hon inte kunde ha gjort det här. Hon kunde inte lyfta sina armar såpass mycket att skulle kunna ha skadat barnet som avsågs. Det visade sig att hon tagit på sig skulden för att skydda barnets moder, sin syster.

Det var förfärligt att se henne och de problem hon hade med sin övervikt. Hon var dödsjuk, hon hade stora svullnader i de delar av kroppen som var längst ned där hon låg och halvsatt. I svullnaderna fanns sår och infektioner som mycket snart skulle kunna utvecklas till dödliga infektioner i dessa vävnader. Hon las in på sjukhus. Till en början gick man dels in för att skydda henne mot just sådana infektioner, läka såren och få ut vätskan ur kroppen. Långsamt gick hon ned i vikt från den maxvikt som hon haft 499 kg. Efter cirka ett år tror jag att det var, hade hon gått ned så mycket att det var möjligt att operera henne med en by pass operation- som skulle reducera magsäcken och omintetgöra för henne att kunna fortsätta som tidigare. Operationen var riskfylld men genomfördes och lyckades. Så småningom kom hon igång med att kunna gå och röra sig. Hennes mål var att kunna ta hand om sina syskonbarn. Syster hade nu kommit i fängelse. Vad jag för står lyckades hon med detta.
Hon berättar också i programmet hur det blev så. Hennes far lämnade familjen tidigt. Hon var äldst av barnen och blev den som fick stötta modern. Man var invandrare från Sydamerika. Hur det hela gick till kan hon inte riktigt förstå men så småningom blev hon mer och mer immobiliserad av övervikt. Lite kan man förstå det av ett besök i moderns hem. En bror lagar maten till måltiden där. Det är grillat kött och korvar samt coca cola. Någon nyttig kolhydrat i form av grönsaker eller frukt såg jag inte till. Alla i familjen var kraftigt överviktiga (utom barnen) om än inte så överviktiga att de inte kunde gå men nog värkte väl knän och ryggar. Det var sannolikt ganska fattiga förhållanden och filmen beskrev ganska bra vad som händer i fattiga delen av världen- välfärdssjukdomarna kommer dit,  tidigare nyttig kost med fullkornsprodukter i form av bröd o liknande, grönsaker och frukt, fisk utbyts mot läskedrycker med socker och feta hamburgare och biffar.

Kostdoktorn skrev om det här, men med en viss inriktning. Han menar att det handlar om att äta mindre sockerdoser och inte röra sig mer. Han talar inte om att kött sannolikt orsakar en hel del cancerformer, och inte om att vi sitter mer och mer stilla. Och han talar inte om att fetter kan vara olika nyttiga. Mättade fetter är kanske i många fall inte den stora boven men det finns skillnader på fetter. Omega-3, olivolja och flera andra vegetabiliska oljor är betydligt nyttigare.

Sen har vi Karin Bojs i DN som kommer in lite snett på ämnet för att kunna ge lite kängor till ett företag som saluför probiotika med en reklam som tidigare inte var riktig. Problemet är att det finns en del att anmärka på i Bojs artikel. Hon skriver att inget probiotika har kunnat visats ha effekt av de företag som saluför. Emellertid är hon väl lite fel ute. Det fanns en genomgång på Medscape hösten 2013 där man visst fann probiotika som hade effekt, men knappast de probiotika man ser saluföras i yoghurts. Även statistiker har anmärkt på hennes artikel. Säger man sig veta det mesta om detta borde man nog känna till den systematiska översyn av probiotika som gjorts. Mitt inlägg om översikten av probiotika. Översikten.

Jag har själv pr¨vat ett av de probiotika som bedömts ha effekt med god verkan- hoppas det har effekt. Vem vet kanske också på MS sjukdomen. Liksom Karin Bojs är jag väldigt intresserad av det här området, som ni kanske märkt av mina inlägg. Kanske skall man skylla det hela på Freud?

vilken behandling skall jag välja

Jag får ibland frågor om medicinering, "vilken medicin skall jag välja?" och liknande. Man är rädd för biverkningar och har svårt att hitta avgöra vad som blir resultatet och är riskerna värda att ta?
Om man behärskar engelska kanske man har  nytta av att läsa detta inlägg på MS research blog samt se på relaterade bilder.

Väl kända mediciner kan hjälpa mot kroniska sjukdomar men det finns både finansiella och byråkratiska problem som behöver lösas. Det hela rör sig om politik på hög nivå eftersom det handlar om stora pengar.Väl kända mediciner kan hjälpa mot kroniska sjukdomar men det finns både finansiella och byråkratiska problem som behöver lösas. Det hela rör sig om politik på hög nivå eftersom det handlar om stora pengar

Statinförsöket publicerat skriver man på MS Research Blog. Studien presenterades förra året på ECTRIMS- det vill säga den stora samligen av forskare och specialister inom området. Man rapporterade att simvastin i dosen 80 mg dag minskar hjärnkrympningen-atrofin enligt denna fas II undersökning. Resultatet väcker tre frågor säger musdoktorn och professor G som de två bloggarna kallar sig.

1. Hur fungerar simvastin i detta avseende( verkningsmekanism)?
   Man skriver att det funnits åtskilliga andra försök med statin vid MS. Jag är lite tveksam till det påståendet. Jag har egentligen bara sett ett par där en visade på en positiv effekt på skovfrekvensen och en där statin plus interferon inte gav ngn ökad effekt. Troligen finns det fler men åtskilliga är jag tveksam till. Och det kan ju faktiskt vara så att betainterferon och statin verkar via samma mekanism.
   Sen är det ju också en viktig fråga hur simplastin fungerar är det en specifik mekanism som går på MS eller är det en allmänt nervskyddande mekanism mot exempelvis arterioskleros och kärlsjukdom som kan speeda upp handikappsutvecklingen ( och det är ju en tänkbar mekamism).

2. Är det en dos effekt- det vill säga är det dosen 80 mg som gäller. Sämre effekt med lägre dos? Simvastin 80 mg är en ganska hög dos som sannolikt ger fler och kraftigare biverkningar.
   Det är viktigt att kunna undersöka om lägre doser kan hjälpa eftersom man då kan minska riskerna
   .Mina erfarenheter:
   Jag började med statin 2003 efter att fas II undersökningen kom som tydde på att
   man fick en minskning av skovfrekvens och storlek på skov med 40 procent. Jag titrerade upp till 80 mg som man hade fått i undersökningen. Jag följde samtidigt med blodprover för att upptäcka ev biverkningar ( bl a muskelpåverkan). Efter cirka 5 veckor märkte jag att jag fick tillbaka full rörlighet i hö axel. Jag vet inte om det hade något samband men jag hade haft nedsatt rörlighet i nästan ett halvår. Då denna förbättring kom hade jag inte kommit upp i högre dos än 20 mg.
   Efteråt har jag kopplat att jag använt simvastin tidigare men slutat med för att jag ansåg jag skulle klara av att hålla blodfetterna nere med kost och motion. Men och här är ett stort frågetecken: var det de här växlingarna med statin inte statin som utlöste de rader av skov jag hade speciellt under 2001 då jag hade åtmistone tre skov med cirka 4 månaders mellanrum.
   För min del fick den aktuella undersökningen den effekten att jag fortsatt med simvastin. Jag hade tänkt att långsamt sätta ut den men har nu ångrat mig. Jag har emellertid sänkt dosen till 40 mg.
3. Hur gå vidare?
   Det finns ett problem med statin och statinförsök. Patentet har gått ut och vem skall gå igenom och bekosta den forskning som behövs. Kan man inte få ut någon vinst satsas nog inga pengar från de stora läkemedelsföretagen.Det här problemet gäller inte bara statiner. Samma gäller i hög grad för kortison och man kan också tala om Dvitamin i det här sammanhanget:
   En studie från Umeå avseende D-vitamin visar att cirka 200 fall av MS, 500 fall av barndiabetes (!) och 700 fall av tjock och ändtarmscancer per år sannolikt kan förebyggas om man ser till att D-vitaminhalten i blodet är minst 75 nanomol/l. Forskarna Jonatan Salzer och Peter Sundström skriver emellterid att bevisgraden av de studier som finns är alltför liten och det skulle behövas flera hundra tusen deltagare och lång uppföljningstid, 10-20 år. En sådan studie är omöjlig att genomföra för enskilda forskargrupper och det krävs här statliga insatser.

Så här skriver MS Research blog: Vem skall ge medel till en fas III undersökning för klinisk utveckling av simvastin? Medlet kostar i dag 2.06 pund i månaden; jag tror jag gav 139 kronor för min tremånadersförpackning senaste gången jag köpte den och det var inte rabatterat. Försök av typ fas III kommer att kosta miljontals kronor. Redan fas II undersökningen som gjordes ville inte läkemedelsföretagen bekosta. Det finns många frågor kring inte bara hur forskningen skall bekostas utan också hur den fortsatta utvecklingsprocessen med godkännande av medel, tillhandahållande av medel skall ske. Det här rör sig om stora pengar och måste upp på politisk nivå. I varje fall i Sverige finns med säkerhet inte de summorna inom exempelvis Neuroförbundet och via andra privata initiativ.

Resultat från statinförsöket:

De 70 personer med progressiv MS som ingick i en grupp som fick simvastin 80 mg utvecklade atrofi i en 43 procent lägre hastighet än de 70 personer som fick placebobehandling. Atrofin är den faktor som är mest kopplad till progression, handikappsutvecklingen. Atrofin mättes med MRI.

Fler saker som skulle kunna orsaka MS

 Stress och MS

Läser ånyo på Jelineks sida om en rapport där man funnit att allvarliga stressande livshändelser gör att det kan utlösas nya MS lesioner i hjärnan. Man har följt en grupp i 48 veckor varvid man registrerat stressande livshändelser. Man fann där att allvarliga sådana som till ex ledde till förändringar i familjestrukturen ( död, skilsmässor mm) gjorde att man fick lesioner på magnetkameran. Man gjorde regelbundet MRI på patienterna och resultatet var helt tydligt.
Man har tidigare kopplat i hop MS och stress men det har där funnits plats för detta att man har en tendens när man blir sjuk att hitta en   orsak.  Men samtidigt finns det till exempel en dansk undersökning  som handlade om föräldrar som mist ett barn och det var klar  överrepresentation av sådana med MS i denna grupp jämfört med grupp som ej mist ett barn.




Virus och MS
EB virus en bidragande faktor vid MS?
En sak många misstänker har samband med MS är Epstein Barr virus. Man kan läsa om detta på MS research blog.. Jag tänkte skriva om det i föregående inlägg om orsaker till  MS, men jag kunde inte komma ihåg vad viruset hette. Jag ville inte s¨ka på det eftersom jag "borde" minnas det. Igår förs¨kte jag emellertid med yogaövningen med ögonrörelser för minnet och då damp plötsligt namnet upp efter ett tag. Det fungerar faktiskt ofta. Här nedan finns en anteckning från 2011.

Från novermber 2011:I maj skrev jag om en yogaövning om ögonrörelser och minne. Något som kanske  jag uppfattade som en placeboeffekt. Övningen går ut på att man har huvudet alldeles stilla men rör ögonen åt båda sidorna så att man tittar på respektive axel. Placebo, men kanske ligger det något i det. Det tycks vara så att det finns en minneskarta i den del av hjärnan som kallas frontala cortex och den ligger nära ett centrum för ögonrörelser:Jag läser i hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok den lärande Hjärnan : Låt oss titta närmare på mekanismerna bakom arbetsminne... ... Om du skall minnas exakt var du  sett en sak, skall du hålla det kvar i arbetsminnet. Informationen hålls kvar  genom att de nervceller som kodar för den positionen är ständigt aktiva. Om aktiviteten bryts försvinner också minnet. Olika nervceller  kodar för olika positioner, det vill säga om du sett något snett uppåt till höger  är en nervcell aktiv och om du sett en till vänster är en  annan nervcell aktiv. Nervcellerna i intraparietala cortex skapar på så sätt en tvådimensionell minneskarta. En liknande minneskarta finns också i frontalloben , nära områden som styr ögonrörelser. Det kanske är en tillfällighet iakttagelse och att övningen är totalt verkningslös. Men i början hände det vid flera tillfällen att saker jag sökt i minnet kom för mig då jag gjorde övningen

Om kost, hälsa- Dvitamin, omega 3 och fibrer (fullkorn)- kollage om föda

Riktlinjer från den brasilianska Academy of Neurology rekommenderar att halten D vitamin skall vara mellan 100-250 nmol /läser jag hos George Jelinek.. I en omfattande översyn av D-vitamin som genomfördes av den vetenskapliga Institutionen för neuroimmunologi, av pert neurologer och forskare genomgick omfattande litteratur om D-vitamin i MS. Deras riktlinjer för neurologer speglar nästan exakt vad OMS Recovery Program har nu sagt i många`år.( dvs George Jelinek) De rekommenderar att doser upp till 10.000 IE är säkra och kan behövas: "individualiserade doser fram till att nå serumnivåer mellan 40 ng / ml och 100 ng / ml" motsvarande  motsvarar 40-100ng/ml till 100-250nmol / L.
(delvis översätt av sekreteraren Miss Google.

Läser på annat ställe att omega-3 minskar krympningen av hjärnan i en unders¨kning av 1111 kvinnor. Speciellt intressant var att hippokamous minskade mindre- denna viktiga plats for minnet. Hjärnkrympning, på läkarspråk atrofi är en av de viktigaste  faktorerna bakom handikappsutveckling vid MS ( progression). Man bör alltså fortsätta med omega-3. Jag läste föresten igenom vad jag noterat om den norska studien om fiskolja och MS. Det fanns en felkälla där, n¨mligen att i placebogruppen hade man 5 bortfall mot i omegagruppen 1. Varför slutade så många i placebogruppen? Var det för att man fick skov? I så fall skulle det påverka statistiken högst betydligt eftersom grupperna inte var stora- drygt 45 stycken.

I den aktuella studien studerades halterna av fettsyrorna EPA och DHA i röda blodceller hos 1 111 kvinnor som deltog i Women's Health Initiative Memory Study. Åtta år senare gjordes magnetkameraundersökningar, medelåldern var då 78 år. De med högre halter befanns ha bättre bevarad hjärnvolym. Speciellt intressant var att de med högre halter av omega 3 hade bättre bevarad hippocampus, ett område centralt för minnet.

En indisk undersökning där man bytt ut vitt polerat ris mot brunt fullkornsris visar positiva effekter för typ II diabetiker. I Indien är ris en mycket viktig föda, och används ofta i tre måltider dagligen. Genom att övergå till fullkornsris skulle man troligen kunna förebygga en del diabetes typ II och göra diagnosticerad sjukdom lättare att hålla under kontroll, säger forskaren V. Mohan, MD, FRCP PhD, DSc, FNASc, från the Madras Diabetes Research Foundation, World Health Organization Collaborative Centre for Non-Communicable Disorders, Chennai, India.

I Indien delar tyvärr vissa politiska grupper ut vitt polerat ris till fattiga grupper för att de skall rösta på dem. Detta bidrar till en ohälsosam kost säger Mohan. I stället borde man dela ut grönsaker, frukt och opolerat råris som man tidigare ätit. Man delar också ut TV apparater till fattiga för att köpa r¨ster. Detta har också en mycket negativ effekt på hälsan säger Mohan. Dessa personer har tidigare varit fysiskt aktiva men i och med TVn blir de sittande framför den och drabbas av sittsjukdomar- fetma, diabetes, insulinresistens med alla de f¨ljder detta har. Den rika världens välfärdssjukdomar drabbar nya grupper.

Även av denna undersökning kan man hitta stöd för att det kan vara klokt att tänka fullkorn när man planerar sin inköp av mat och när man skall äta.

Vad kan ¨kan öka risk för MS

D-vitaminbrist
Rökning- fd och nuvarande
Alkohol- för mycket ökar risk enl studie, l¨gre dos skyddar. Jag hittar inte denna studie. Det mesta när jag googlar handlar om skyddande effekt.

Övervikt- BMI över 30 i 20 arsaldern ökar risken enl denna studie

Själv håller jag en slant på kost också. Det kanske i alla fall har effekt pa ALS?
I DN läser jag dessutom om att vegetarisk kost kan ges till mindre barn om man är observant  avseende olika närigs¨mnen ges tillräckligt, ex B12 men det är man tvungen till även om man ger barn kost med kött. Det gäller dessutom att inte ge dem mat som skadar. Genom att ge vegetarisk mat s¨ger man i artikeln att man förebygger kroniska sjukdomar.  Originalartikeln finns i läkartidningen.

The Jungele Effect av Daphne Miller

Diskussionen om föda handlar ofta om strid mellan reduktionister och de som har en mer översiktlig syn på kost. För reduktionisten handlar det mer om enskilda nutritionsfaktorer typ kolhydrater eller fetter. Den motsatta sidan som man kan kalla generalisterna påpekar det viktiga faktumet att varje komponent i en diet samverkar, samarbetar eller med ett mer heltäckande ord interagerar andra komponenter i kosten på ett högst komplicerat sätt. Som generalist blir det också svårt att göra placebokontrollerade studier eftersom det då är svårt eller rentav omöjligt att kontrollera denna interaktion på ett bra sätt. Andra former av studier måste till.Med min syn på mättade fetter skulle man kunna kalla mig reduktionist men så gott det går försöker jag vara en generalist, eftersom mig förefaller tankarna logiska att ett ämne som man äter påverkar många fler ämnen. Ett närliggande exempel är gurkmeja och peppar. Jag läste hos en indisk forskare ( västerländskt skolad) att gurkmeja tas upp avsevärt bättre om det kombineras med svartpeppar- om jag minns rätt åtta gånger- tyvärr har jag inte kvar referensen. En annan sak är att järnupptaget blir bättre med vitamin C. Vill man kan den här listan nog göras hur lång som helst. Ett annat exempel är kalcium och magnesium. Att äta kalcium utan magnesium gör att kalcium tas upp sämre. I naturen är det så vist ordnat att många livsmedel exempelvis nötter och mandlar båda är rika på kalcium och magnesium. Och här kanske förklaringen finns- det är Darwin igen som kanske förklarar- vi har nog som art (och inte bara vi utan också andra arter) utvecklat det här förhållandet till kalcium och magnesium eftersom de i naturen förekommer tillsammans.

Författaren och läkaren Daphne Miller har skrivit boken The Jungle Effect. Det framkommer klart att hon inte är reduktionist utan generalist. Hon arbetar i San Fransisco och i sin praktik träffar hon på patienter med rötter på många ställen runt om i världen. Hennes huvudtema är att hennes patienter drabbas el riskerar att drabbas av de så kallade välfärdssjukdomarna i det nya hemlandet medan förfäderna som behållit matvanor då de kommit till USA och de som levat i respektive hemländer inte drabbas i samma utsträckning. Daphne Miller ger sig ut till de olika ställen som hennes patienter härstammar från och kallar det cold spots- kalla punkter med låg frekvens av prostatacancer och bröstcancer på exempelvis Okinawa i Japan medan risker ökar kraftigt hos de nya generationerna i USA. Hon kommer på samtliga platser hon besöker fram till varför hon tror att sjukdomspanpramat förändras. Det har mycket med processad mat att göra. Det vill säga mat som innehåller mycket tillsatser och förändrade produkter. För Okinawa gäller bl begreppet Hara Hachi Bu- att man skall äta till man blir 80 procent mätt. Mättnaden kommer senare. Ett annan viktig del är “ röra på sig” de äldre generationerna var mycket aktiva och på Okinawa förekom maratonlopp där det bland annat ingick mycket äldre människor men framförallt gällde det inte motion utan snarare att undvika att sitta för mycket. Att ta tag i tillfällena att få röra sig, gå trappor i stället för hiss, cykla eller gå i stället för att ta bil osv. Men VAD man åt var naturligtvis viktigt.

För att äta som äldre människor på Okinawa ( yngre hade i stort sett anammat Coca Cola och Mc Donald dieten) bör man äta rikligt med frukt och grönsaker helst säsongens. Av soja bör ma äta det som inte är processat- dit hör helsoja som finns i tofu, sojabönor. Osötat sojamjölk är också acceptabelt.

Man bör få sitt fett från fisk ( omega 3). Övrigt kött skall helst vara från vilt. Och man skall äta begränsat med kött.

D-vitamin är också viktigt från fisk och från sol.

Lykopen tros vara ett viktigt ämne för att undvika bl a prostatacancer och det finns i vattenmelon, grön grapefrukt, samt tomater och guava. Obs att kokta tomatprodukter innehåller mest lykopen

Kålgrönsaker och exempelvis haricots verts innehåller sulforaner som också tros bekämpa cancer. Om man värmer upp dessa minskar upptaget av sulforaner läste jag nånstans men om man kombinerar med någon okokad grönsak exempelvis ruccolasallad förbättras upptaget. Åter ett exempel som talar för att ha en generalists syn på kost.

Av liknande anledning besöker Miller bl a Island, Afrika, Sydamerika, Kreta och finner lite olika matvanor men till sist blir ändå slutsatserna. Omega 3 ( fisk och kött och vegetariskt), olivolja, fibrer, fullkornsprodukter, grönsaker, frukt är nyttigt. Begränsat med socker och onyttiga fetter. Begränsat med kött. Lite processad mat. Sparsamt med mjölkprodukter.

Det starkaste evidensunderlaget avseende en kost nyttig för hälsan har medelhavskosten läste jag nyligen på Medscape.

Enjoy

Är MS patienter villiga att genomgå autolog stamcellstransplantation. Ja svarar 50 procent, viket förbryllar forskare

z

Pa MS research blog har man dels lagt ut en svensk undersökning om autolog stamcellstransplantation samt gjort en enkät om MS are skulle vilja genomgå en sådan åtgärd.
Det är som vi vet bra resultat men ockaa riskfyllt.
I enkäten frågar man om man är villig att genomgå transplantationen när man vet att risken att dö är 1/2 till 1 procent.
Vidare tar man också upp att risken att deåterstående neuronen kan skadas av cellgifterna ( vilket de gör efter som cellgifterna ofta är toxiska) och öka på atrofierna ( atrofi ( hjarnkrympning). Detta drabbar mest efter att man haft MS längre tid skriver man och ser autolog  stamcellstransplantation som något för tidiga skeden. Det är en beaktansvärd fråga  men något som återstår att besvara är- stoppar inflammationen, och atrofin beroeende på sjukdomen efter autolog stamcellstransplantation. Svaret borde finnas snart då behandlingen pågått så llänge.

En annan sak är att medicinen alemtuzumab som nu finns har lägre dödlighet än 0.5 procent- vad jag vet är att det d¨dsfall som skedde i ett tidigt skede på grund av ITP skada på blodplättarna hade kunnat åtgärdas om man upptäckt det men man kontrollerade inte för detta då.

Just frågan om så många som 50 procent ¨r villiga att genomgå autolog stamcellstransplantation som enkäten visar med den angivna dödligheten tror jag visar på att det går inte riktigt att sätta sig in i hur det kan vara att ha MS om man inte har det. De läkare och forskare som driver sajten MS Research Blog har inte den erfarenheten.
Jag tror att svaren på enkäten speglar just detta. Man är villig att genomgå mycket för att bli bättre om man mår mycket dåligt.

Dvitaminbrist o MS, Diabetes och vissa cancersjukdomar-debattartikel i SVD

Läs artikeln i SVD om D-vitaminbrist och olika sjukdomar skriven av forskarna Sundström och Salzer

Om D-vitamin och MS

YOUTUBE kanal om MS och D-vitamin.
Länk