-En variationsrik skara av bakterier i vår tarm tycks kunna komma att spela stor roll avseende många kroniska sjukdomar

Tarmen är inte bara ett matsmältningsorgan – den är också hem åt biljoner mikroorganismer som kan påverka vår hjärna, vårt hjärta och vårt immunförsvar. Det forskas mycket kring detta just nu. Här är några exempel.

Tarmsjukdomar som ulcerös kolit, Crohns sjukdom och IBS har visat sig påverkas av en variationsrik tarmflora – den verkar ha betydelse för hur allvarlig sjukdomen blir.

Antibiotikaorsakad kolit kan vara ett mycket allvarligt tillstånd. Idag behandlar man det ofta med avföringstransplantation från en frisk person – med goda resultat. Det finns också sätt att förebygga den här typen av problem.

Typ 1-diabetes verkar ha koppling till immunaktivering och tarmdysbios.

Hjärtsjukdomar : Risken för hjärtinfarkt kopplas till fiberfattig kost som kan ge instabila plack av åderförfettning i hjärtats kranskärl. 

Psykiska sjukdomar, som depression, har intressanta kopplingar till tarmens biota. Signalsubstanser som serotonin och GABA – som är viktiga för vårt psykiska välmående – produceras till stor del i tarmen med hjälp av mikroorganismerna där.

Sjuklig övervikt (obesitas) kan också påverkas av mikrobiotan, som i sin tur inverkar på energiutvinning och ämnesomsättning.

Neurologiska sjukdomar studeras allt mer i samband med tarmfloran:

• Multipel skleros: studier har påbörjats på människor, t.ex. av neurologen Sergio Baranzini (University of California).
• Parkinson: där undersöker man nu möjliga kopplingar till förändringar i mikrobiotan.
• Alzheimers sjukdom: forskare som Shirish S. Barve, Ph.D., (University of Louisville) studerar hur tarmen kan vara involverad.

Trots alla spännande kopplingar är det viktigt att komma ihåg: kost, probiotika och livsstilsinsatser ersätter inte medicinsk behandling. Har man sjukdomar som depression, autoimmuna eller neurologiska diagnoser behövs fortfarande läkemedel, terapi och professionell vård. Men mikrobiotan är sannolikt en viktig pusselbit i helheten.

Själv tar jag kefir. Det är mitt lilla sätt att ta hand om invånarna där nere – för jag tror att de är värda lite omtanke.

Varför forskningen om mikrobiomet förändrade vår syn på kroppen

 För många forskare blev förvåningen stor, när det visade sig att det mänskliga genomet bara innehåller omkring 22 000 gener — mycket färre än de cirka 150 000 man tidigare trott skulle krävas för att kroppen skulle kunna utföra alla sina komplexa uppgifter, som att producera olika biokemiska och metaboliska ämnen. Då började man undra: kan det vara så att bakterierna i kroppen har en större roll än vi anat?

Det visade sig att antalet celler från mikroorganismer i kroppen är ungefär lika stort som antalet mänskliga celler — och att deras samlade arvsmassa innehåller långt fler gener än vårt eget genom. Det blev startskottet för forskningen om mikrobiomet, alltså alla de bakterier och mikroorganismer som lever i och på våra kroppar.

Denna bild visar hur antalet vetenskapliga rapporter om mikrobiota  har ökat . Det är publikationen på Pub Med

År 2003 var det 245 st

År 2013 var antalet 2795

Och föregående år omkring 21 000

Istället för att bara ses som något skadligt började bakterier nu betraktas som nödvändiga: de skyddar oss mot infektioner, producerar ämnen kroppen behöver, och bidrar till att vi fungerar optimalt. Om vissa av dessa bakterier försvinner, kan det få konsekvenser — till exempel vitaminbrist, störningar i nervsystemets signalämnen eller ett försvagat immunförsvar.

Idag vet vi att mikrobiomet spelar en nyckelroll för vår hälsa. Ett exempel är bakterier som producerar smörsyra, vilket stärker tarmens skyddande barriär och förhindrar att skadliga ämnen läcker ut i blodet. Vid dysbios, alltså en obalans i tarmfloran, kan denna barriär försvagas. Det gör att bakterier och gifter lättare kan ta sig ut i kroppen och påverka olika organ.

Forskning har visat att  ett antal sjukdomar vanliga i väst ofta hänger ihop med graden av dysbios i tjocktarmen. Man har också sett att både mångfalden och förekomsten av  vissa viktiga bakterier är lägre hos personer med sådan obalans — särskilt de bakterier som är viktiga för bildningen av smörsyra.

 

 

Varför började man undersöka mikrobiomet mer?

Vid övergången till det nya årtusendet skedde en stor vetenskaplig händelse – The Human Genome Project (HGP) presenterades. Det var ett internationellt samarbete där forskare kartlade hela den mänskliga arvsmassan, alltså vårt DNA och våra gener.

HGP var skriven med bara fyra "bokstäver" – A, T, C och G. Dessa är förkortningar för de ämnen (nukleotidbaser) som bygger upp DNA-kedjor, vilka i sin tur formar gener. Generna styr hur proteiner bildas, och proteiner är avgörande för hur kroppen fungerar.

Det mänskliga genomet visade sig innehålla cirka 20 000–23 000 gener. Överraskande nog utgör dessa bara 1,5 procent av hela genomet – resten har ännu okända funktioner.

Forskare hade förväntat sig att vi skulle ha många fler gener, kanske upp till 150 000, men så var det inte. Faktum är att vissa organismer som vi uppfattar som enklare än människan har betydligt fler gener. Exempelvis har vissa daggmaskar 30 000 gener, och poppelträd har 45 000 gener. Detta väckte en viktig fråga: vad styr då de biologiska processer som man trodde att våra "saknade" gener skulle hantera?

Svaret blev bland annat ett nytt forskningsområde – mikrobiomet, alltså de enorma mängder mikroorganismer som lever i och på människokroppen. Upptäckten av mikrobiomets betydelse har förändrat vår syn på vad som påverkar vår hälsa och vårt biologiska system.

Från tarm till hjärna – kan bakterier lindra MS?

 I kontrast till dagens avancerade metoder för fekal mikrobiotatransplantation, kan ett gammalt dass med hjärta på dörren få oss att både le och fundera: Kanske var det där, i det enkla och organiska, som våra förfäder intuitivt visste mer än vi anar? Hippokrates lär ha sagt att all sjukdom börjar i tarmen och i nya testamentet står det: Om en lem lider, lider hela kroppen.

Forskningen om tarmfloran har tagit ett fascinerande språng in i det neurologiska fältet. Ett av de mest spännande – och ovanliga – områdena är fekal mikrobiotatransplantation (FMT): en behandling där bakterier från en frisk persons avföring överförs till en annan persons tarm, i hopp om att återställa balansen.

🎥 För dig som vill ha en vetenskaplig introduktion: The Gut-Brain Axis – Gut Microbiome Influences on Neurological Disease – en föreläsning av professor Sergio Baranzini från University of California.

Vad är FMT?

FMT används idag framför allt mot infektioner av Clostridium difficile. Men forskare tror att metoden kan hjälpa även vid andra tillstånd – däribland autoimmuna och neurologiska sjukdomar som multipel skleros (MS).

Genom att återställa bakteriefloran vill man påverka inte bara tarmhälsa utan också immunsystemet och – via tarm-hjärn-axeln – påverka hjärnan.

Baranzinis studie: mikrobiomet och MS

I videon berättar Sergio Baranzini om en pågående pilotstudie där fem MS-patienter får FMT. Han beskriver också möss med experimentell MS, som får transplantationer av mikrober från friska möss – med positivt utfall.

Men det är inte den enda forskningen som väcker hopp.

Tre fall, tre förbättringar – men inte från Baranzinis studie. Dessa kommer från Nobelpristagaren Dr. Thomas Borody, forskare och gastroenterolog med lång erfarenhet av FMT. Han var en av upptäckarna av Helicobacter pylori, bakterien bakom många magsår.

Här är de tre fallen han publicerat:

Fall 1: En 30-årig man med MS, trigeminusneuralgi, kraftig svaghet i benen och inopererad urinkateter. Efter fem FMT-behandlingar försvann hans förstoppning – och successivt återvände motorik och urinblåsfunktion. Femton år senare är han fortsatt symtomfri.

🦼 Fall 2: En 29-årig rullstolsburen man med atypisk MS och sensoriska störningar. Efter tio dagars behandling förbättrades både tarmfunktion och neurologiska symtom – och han återgick till normal gångförmåga inom tre år.

👵 Fall 3: En 80-årig kvinna med kronisk förstoppning, proctalgia fugax och diagnosen atypisk MS. Fem transplantationer ledde till ökad energi, förbättrad gång och fullständig lindring av tarmbesvär.

Tarmbakterierna – nyckeln till vår hälsa?

 

En fascinerande föreläsning på YouTube tar upp tarmens bakterier och deras allt tydligare roll för vår hälsa – både kroppslig och själslig.

Mikrobiotan: mer genmaterial än vi själva

Tarmens bakterier bär på ett genetiskt innehåll som vida överstiger våra egna cellers – något forskningen länge känt till, men som först på senare år fått verklig uppmärksamhet i fråga om dess betydelse för vår hälsa.

Tarm och hjärna i ständig dialog

Vi vet idag att tarmen och hjärnan kommunicerar via flera kanaler:

• Nervus vagus, som bland annat styr tarmrörelser
• Det enteriska nervsystemet, tarmens egna "nätverk"
• Signalsubstanser, hormoner och immunförsvaret, som verkar parallellt

Flera av kroppens viktiga signalsubstanser, som serotonin, tillverkas i stor utsträckning av tarmens mikrobiota. En särskild bakterie – Bifidobacterium breve – påverkar exempelvis serotoninhalten, något som har direkt koppling till vårt psykiska välbefinnande.

Kostens roll: fibrer och smörsyra

Fibrer är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen utan når tjocktarmen, där bakterier omvandlar dem till bland annat smörsyra (butyrat). Denna fettsyra har dokumenterat inflammationshämmande egenskaper och skapar en gynnsam tarmmiljö. Här spelar bland andra Clostridium butyricum, Roseburia intestinalis och Faecalibacterium prausnitzii en viktig roll.

Tributyrat och Alzheimer – hoppfull forskning

I föreläsningen lyfts ny forskning fram om tributyrat – en modifierad form av smörsyra – och dess möjliga effekter vid Alzheimers sjukdom. Försök på både möss och människor visar lovande resultat: de som fick tributyrat uppvisade bättre utfall än placebogruppen.

Det väcker hopp om att inflammationshämning i tarmen kan bidra till att bromsa eller lindra neurologiska sjukdomar – inte bara Alzheimer utan potentiellt många fler.

Själslig hälsa och tarmens makt: Vad forskningen säger

 

I ett föredrag från universitetet i Leiden berättar forskaren Laura Steenbergen om kopplingen mellan vår mentala hälsa och bakterierna i vår tarm – den så kallade gut microbiota. Hon visar hur tarmen och hjärnan faktiskt är i ständig kommunikation, något som kan ha en avgörande betydelse för vårt känslotillstånd.

Experiment på råttor: från stress till lugn med bakterier

Forskare testade hur sterilt uppfödda råttor, utan några tarmbakterier, reagerade på stress jämfört med råttor med normal tarmflora. De bakteriefria råttorna fick kraftigare stresspåslag (kortisol och ACTH). När de senare fick tarmbakterier tillförda minskade deras stressreaktioner märkbart.

Tarmen och känsloliv hos människor

Steenbergen visar hur vissa psykiska symtom ofta förekommer samtidigt som tarmbesvär, exempelvis:

• Autism → svårigheter med toalettbesök
• Ångest → förstoppning
• Depression → gasbildning
• ADHD → IBS

Vad är mikrobiotan – och varför är den viktig?

Våra kroppar består till hälften av bakterieceller, och de har till och med ett större genetiskt innehåll än våra egna celler. Det vore naivt att tro att detta inte påverkar oss mentalt, menar Steenbergen. Mikrobiotan är också unik för varje individ – mer än våra fingeravtryck – och högre mångfald verkar främja bättre hälsa.

Probiotika och negativa tankar

I ett av Steenbergen’s experiment delades deltagare in i två grupper – en som fick probiotika (tarmbakterier) och en som fick placebo. Efter fyra veckor visade det sig att den förstnämnda gruppen hade en tydlig minskning i kognitiv reaktivitet, alltså hur lätt man fastnar i negativa tankar under stress. Resultatet har bekräftats av andra forskarteam.

En tarmstyrd framtid för psykisk hälsa?

Steenbergen ställer en provocerande fråga: Kanske har vi letat efter lösningen på psykisk ohälsa på fel plats? Kanske sitter inte hela svaret i hjärnan – utan delvis i tarmen.

Forskning pekar idag på att psykisk hälsa är ett samspel mellan hjärnan och vår tarmmikrobiota, där kommunikationen sker via flera vägar – inte minst via nervus vagus, den stora vandrande nerv som förbinder hjärnan med bland annat matsmältningssystemet. Denna tvåvägskommunikation kallas ofta för gut-brain axis, och tycks vara avgörande för hur vi bearbetar stress, känslor och tankar.

Att tarmen ibland benämns som "vår andra hjärna" är därför inte bara en poetisk metafor – utan en växande vetenskaplig insikt.

The Gut-Brain Axis - Gut Microbiome Influences on Neurological Disease

🧠 Hjärna och tarm – en kommunikam formar vår hälsa

🎥 För dig som vill börja med en visuell introduktion rekommenderas denna föreläsning av professor Sergio Baranzini från University of California: The Gut-Brain Axis – Gut Microbiome Influences on Neurological Disease.

Vad är hjärn-tarm-axeln?

Forskningen har under de senaste åren visat att vår hjärna och tarm är i ständig dialog med varandra – ett samspel som kallas the gut-brain axis. Det handlar inte bara om matsmältning, utan om hur tarmens tillstånd kan påverka vårt humör, vår stressnivå och till och med risken för neurologiska sjukdomar.

En central aktör i denna kommunikation är vagusnerven – en av kroppens längsta nerver.

Vagusnerven – kroppens informationsmotorväg

Vagusnerven förmedlar signaler mellan hjärnan och flera organ, däribland tarmen. Den styr bland annat:

• tarmrörelser och enzymproduktion
  • sväljreflexer
  • hjärtfrekvens och andning

  Tidigare använde man kirurgi på vagusnerven för att behandla magsår, men efter upptäckten av bakterien Helicobacter pylori har antibiotika tagit över den rollen.

  Det fascinerande är att vagusnerven inte bara skickar signaler från hjärnan till tarmen – utan också från tarmen till hjärnan. Den kan till exempel påverka vår aptitreglering och känsla av mättnad.

  När tarmen hamnar i obalans

  En frisk tarm har en balanserad bakterieflora och ett välfungerande immunförsvar. Men när denna balans rubbas – ett tillstånd som kallas dysbios – kan det leda till inflammation och skador på tarmväggen.

  Immunsystemet spelar en nyckelroll här. Två typer av T-celler är särskilt viktiga:

  • T-reg: dämpar inflammation
  • T17: kan driva på inflammation

  Om T-reg minskar eller T17 ökar för mycket, kan det uppstå en inflammation som skadar tarmens barriärfunktion. Då kan ämnen som normalt inte ska passera tarmväggen läcka ut i blodet – ett tillstånd som ibland kallas läckande tarm (leaky gut).

  En ny förståelse för hälsa

  Att tarmen kan påverka hjärnan – och vice versa – öppnar för helt nya sätt att förstå både psykisk och fysisk hälsa. Det handlar inte längre bara om vad vi äter, utan om hur våra mikroorganismer, nerver och immunförsvar samverkar i ett komplext nätverk.

Glasögon som filtrerar blått ljus.

Om man söker på glasögon som filtrerar blått ljus finner man en hel del. Jag kan för litet om det för att rekommendera.  Länken visar vad man hittar vid en första googling.

Orolig mage, irritabel colon , IBS

Kärt  barn  eller snarare okärt barn har många namn. När det kurrade i magen som barn sade min mor att jag hade ett rikt inre liv och att det var helt naturligt. Idag säger många IBS.

I liten utsträckning har jag haft diverse symtom från magen under hela livet  men ej så att det inverkat på mitt liv i någon utsträckning. Det är först under senaste tjugo åren som det blivit  mer påtagligt.

Ganska många människor har sådana besvär och det kanske är så att det är en sjukdom hos människor som lever i välfärdsvärlden, Jag spekulerar, men man har funnit att det är stor skillnad på hur tarmfloran ser ut hos människor i västvärlden och hos människor som lever under mer ursprungliga förhållanden. Jag kan inte mer om detta eller dess samband med symtom från tarm.

Det finns  flera gemensamma symtom beträffande IBS. Det är en förkortning för Irritable bowel syndrome.

Smärtor från buk är en grupp av symtom vid IBS. Det är ofta i samband med toilettbesök.

Avföringsförhållanden kan vara varierande. Det kan vara förstoppningar, lös mage eller diarrer  eller båda sakerna

Uppblåsthet och besvärlig gasbildning.

IBS är en sjukdom som kan  beskrivas som ofarlig och efter undersökning kan man få beskedet att allt är normal.  Jag var med en gång då en ung person fick detta besked. Jag befann mig i en korridor där undersökningsrummet  var. Plötsligt hördes brak och dunder därifrån och därefter kom doktorn springande ut ur rummet. Patienten hade vid beskedet exploderat och gått löst på diverse inventarier. Hen hade väntat sig så mycket av undersökningen av sina svåra besvär. Det är naturligtvis inte så att detta är normalt men det är inget att hitta vid just den undersökningen som var inspektion av tjocktarmen genom ett "rör", coloscopi. 

IBS kan vara mycket besvärligt och ge svårigheter inte minst socialt. Initialt var det för mig vissa saker som utlöste det och lät jag bli att äta detta blev det bättre. Så småningom ökade besvären och då blev diagnosen IBS. Ska inte dra hela historien men  FODMAP dieten kom att hjälpa mig.

Att försöka leva i överenstämmelse med hur kroppen är funtad. Om biologiska klockan. Om melatonin.

 Följande skrevs för ungefär två år sedan. Gått igenom nu och ändrat en del.

I en TED-föreläsning beskriver forskaren Satchin Panda vad som händer om man blir instängd i en lägenhet utan att ha några impulser utifrån vad klockan är. Omkring klockan 22 på kvällen kommer man att somna och sömnen kommer att bli som djupast cirka klockan 02.00. Klockan 04.00 börjar kroppen förbereda sig på att man skall vakna. När man sedan vaknat och öppnat ögonen kommer sömnhormonet melatonin att drastisk sjunka i blodet och i stället kommer stresshormonet kortisol att börja stiga.

Vår hjärna kommer att fungera som bäst omkring 12.00 och vår bästa fysiska prestationsförmåga kommer senare under eftermiddagen. I kvällningen börjar sömnhormonet melatonin att börja stiga igen och man vill återigen somna.

Det finns en bok på svenska, 24-timmarskoden,  av Satchin Panda där han berättar och beskriver sin forskning om den biologiska klockan ingående.

 

Dygnsrytmklockan och samband med ljusets variation under dygnet 

Då man går ut i friska luften på morgonen sedan det ljusnat händer det saker i kroppen enligt  Sanchit Panda.  Man blir piggare, mindre trött. Jag provade detta vid sjutiden en vacker sommarmorgon, vattnade lite tomater  rensade ogräs. Hur kändes det? Ja, jag blev definitivt mer alert. Förmodligen en placeboeffekt (även kallad sockerpillereffekt), men det finns vetenskapliga fakta bakom varför man kan känna sig piggare.

Om melatonin- bildandet under natten:

 I hjärnans tallkottkörtel produceras hormonet melatonin. Detta hjälper till att ställa om kroppen från vakenhet till sömn bland annat genom att sänka blodtryck, kroppstemperatur. Det samverkar också med "stresshormonet" kortisol  vars verkan är motsatt på vakenhet, Produktionen av melatonin styrs av ljuset med hjälp av den biologiska klockan,

 Redan ljuset inomhus påverkar så att man minskar på produktionen av sömnhormonet melatonin, som nattetid insöndras från tallkottkörteln in i blodomloppet. Blått ljus som dominerar utomhus dagtid är det mest effektiv för att minska produktionen  av melatonin i hjärnan. Rött, orange ljus däremot påverkar inte så mycket. Detta är kanske beroende av evolutionen. Elden har funnits i många år som människans vän till matlagning, till ljus på kvällen. Att sitta framför brasan var troligen en mycket vanlig sysselsättning hos våra stenåldersförfäder. Det var deras TV där de satt och utbytte erfarenheter och minnen. Kanske har det bidragit till att det röda ljuset inte stör melatoninproduktionen i samma grad som blått ljus. Det skedde under så många tusentals år att vi anpassade oss rent genetiskt. 

 Det blåa ljuset träffar speciella ljusavkännande celler i näthinnan och gör att melatoninproduktionen i hjärnan upphör.  Signaler går från näthinnan till en vår dygnsrytmsklocka, som reglerar vår dygnsrytm och säger åt tallkottskörteln “sluta  producera sömnhormonet!”.

·      2017 gick Nobelpriset till forskare som som utrett mekanismerna bakom denna klocka. Jag saxar och klistrar från pressreleasen avseende detta:

Livet på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt.  Forskarnas upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

Man började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, inklusive i människa.

En självgående inre klocka behövs för att anpassa och förbereda vår fysiologi till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning har även visat samband som tyder på att en välfungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa.

Melatoninproduktion i nästan hela kroppen  i dagsljus.

Det som händer ute i friska luften är att vi träffas av en annan sorts strålning som gör att melatonin börjar att produceras i nästan alla celler i hela kroppen. Och melatonin är inte bara ett sömnstimulerande ämne. I praktiskt taget alla celler finns mitokondrier, som är cellernas kraftstationer. Där produceras all energi som cellerna, de olika organen, ja hela kroppen behöver .När denna energi produceras bildas också biprodukter som kallas fria radikaler. Dessa gör en del nytta i bl a vita blodkroppar genom att ta kål på bakterier, virus och liknande. De fria radikalerna har tyvärr också en stor benägenhet att påverka, skada frisk vävnad i kroppen och det är detta som kallas oxidativ stress. Oxidativ stress tros vara orsak till många kroniska sjukdomar.  Melatonin är en mycket stark antioxidant.  Och det är alltså på det viset  att melatoninet  dagtid produceras i just mitokondrierna, just precis där det behövs. Visst är kroppen underbart inrättad.

Men... friska luften ?? Vad har det här med mitokondrier att göra. Jo ute i friska luften träffas man av nära infraröd strålning NIR, denna når in på djupet inemot 8 cm djupt- Det innebär att den når väldigt många celler och mitokondrier. Den finns där även om det är molnigt, eller om det är skugga av träd till skillnad från det ultravioletta ljuset som ger D-vitamin. Om man känner att det blir varmt på huden under kläderna är det nära infraröda ljuset man träffas av och då bildas det melatonin, som kan motverka en hel rad sjukdomar.

 

Vill du veta mer om detta titta på denna YOUTUBE video med professor Roger Seheult

 

 

”70 är det nya 50 ” - Ingmar Skoog på Hjärnans dag 2019

Härom dagen lånade jag boken  70 är det nya 50 av Ingmar Skoog. Jag hade hans far  Gunnar Skoog som chef ( en mycket bra chef) då jag i min ungdom påbörjade en psykiatriutbildning, från vilken jag hoppade av. Dels pga av detta men framför allt att jag är intresserad av åldrande ( härtill är jag nödd och tvungen, inte så förfärligt långt till 80)  Mitt största problem med åldrandet är att jag är ganska handikappad pga av hörseln. Jag klarar bra att tala med enstaka personer men så fort det blir ljud vid sidan av uppstårt stora problem. Jag har också noterat att det börjar påverka lyssnandet på musik. Allt är inte längre lika njutbart.

Vad som bra att höra är att åldrandet har förändrats så att människor blivit mer vitala och dagens äldre  kan göra mer nu än tidigare. Det talar klart för att man kan påverka sitt åldrande liksom man kan påverka en del beträffande sjukdomar. Egentligen är det just detta min blogg handlar om. Därför platsar följande Youtube föreläsning bra i bloggen.

Forskning om spridd prostata cancer.

 Forskningen STAMPEDE är ett projekt inom den forskning som kallas MAMS det vill säga den forskning som jag skrev om i föregående inlägg OCTOPUS,  en typ av forskning som använder flera armar i forskningsupplägget som gör att man kan forska på flera medel i samma upplägg, man kan lägga till forskningupplägg senare och man kan ha  samma kontrollgrupp (-er). Syfte är bl a att snabba på, förbilliga forskningen.

Statistik prostatacancer:

År 2023 fick 11337 män i Sverige prostatacancer.

2022 levde 133 954 män som har eller har haft prostatacancer någon gång.

Cirka 2213  dog i prostatacancer  2023.

Det är vanligaste orsaken till död i cancer hos män.

Det har kommit fram allt bättre behandling under åren.

Dels kan man behandla så att cancern försvinner, 

Vidare finns det behandling som kan ge ett värdigt liv även om  man fått spridning av sjukdomen men det behövs fortfarande mycket sådan forskning.

Min personliga erfarenheter är att min farfar, morfar samt min far dött av prostatacancer. Farfar och morfar dog på 1940-talet resp 1950. Då fanns inte mycket att göra åt sjukdomen.  Min far dog 1998  och då fanns en del men det blev nog upptäckt för sent för att det skulle bli någon god effekt av behandlingen. 

Själv fick jag prostatacancer diagnosticerad 2015. Jag lät mig nog undersökas alltför sent då jag hade ganska besvärligt med urinen i många år pga  sjukdomen MS. Lyckligtvis har jag ännu inte fått någon spridning.

Genom STAMPEDE  har man effektiviserat behandlingen av spridd prostatacancer vilket kan läsas om i länken ovan. Man kan få texten översätt till svenska. Det finns också en bra video som ej översätts  men där man kan få texten utskriven samtidigt som den sägs. Då går det relativt lätt att följa.

Således hoppfull läsning.

En relativt nytt sätt att forska

 Octopus

 är ett släkte av bläckfiskar  med åtta, det vill säga flera armar.  Men det är också ett forskningsprojekt som handlar om forskning om progressiv  multipel skleros och denna forskning har fått namnet Octopus för att den liksom bläckfisken har fler armar  jämfört med traditionell forskning.

Här en video om bläckfisken octopus:

..

 

Octopus är således ett djur med åtta armar. Det är ett intelligent djur där hjärnan finns inte bara i huvudet utan också armarna och den har många fiffiga egenskaper för att klara sitt liv i havet.

Kanske är inte bara på grund av att den har åtta armar som man valt namnet octopus  på denna metodik vid forskningen om MS utan också för dess intelligens.

Detta är en metodik som kallas MAMS som är förkortning av engelskans The Multi-Arm Multi-Stage  trial design, Multipel skleros är inte den första sjukdom man beforskar med hjälp av MAMS utan det finns flera andra. Längst har man kommit med prostatacancer men det pågår också forskning om äggstockscancer (ovarialcancer), tjock och ändtarmscancer , njurcancer, tbc, blödningar efter förlossning samt kirurgi,

Tidigare forskning har ofta involverat två armar:

En grupp som får den substans som skall undersökas

En grupp som skall vara i stort sitt lika den andra ifråga om kön, ålder och andra faktorer. Det enda som skall skilja är att de får placebo, dvs ingen verksam substans. Detta är kontrollgruppen.

Sedan görs en fas I undersökning som i princip går ut på att undersöka att substansen inte är skadlig.

Fas II Undersökning där man vill se om substansen kan ha effekt, men undersökning är så liten att det inte går att generalisera från den,

Fas III En stor undersökning som gör att man utifrån resultatet med statistik kan säga  att den undersökta substansen har effekt eller är verkningslös.

Med metodiken MAMS  använder man flera armar där de olika armarna kan vara olika substanser som man undersöker parallellt  men armarna kan också vara olika doser av samma ämne. En viktig del är att man använder samma kontrollgrupp till alla de olika armarna. Detta innebär närmast en halvering av antalet deltagare som behövs.

En annan skillnad är att undersökning  motsvarande fas I, II och III ingår i samma upplägg men där man har lagt in kontroller i intervaller för att se om vissa bestämda krav uppfylls

Detta var mycket övergripande. Jag förstår det ganska ytligt men skall titta igenom mera.

Vill ni läsa mer sök på forskning MAMS . På Youtube finns en del om Octopus.

Avseende prostatacancer har man kommit längst och där finns forskning som jag kanske kan bli i behov av. Än så länge finns dock peppar peppar ingen spridning.

Ögon känsliga för blått (om produktion av melatonin i hjärnan)

 Ett sätt att sova bättre kan vara att vara ute i friska luften och på så sätt öka melatoninproduktionen i kroppens flesta celler genom den nära infraröda strålningen man får. Det ger således melatonin som är en mycket viktig antioxidant som man får helt gratis. Men melatonin är också viktigt för sömnen och det är då främst den melatonin som produceras i hjärnans tallkottkörtel.

Stimuleringen att börja bilda melatonin i tallkottkörtel kommer från näthinnan och går i en nervbana  från näthinna till suprachiasmatiska kärnan ( retinohypothalamiska kärnan= den biologiska chefsklockan) och därifrån  vidare till tallkottkörteln.

Och det är speciella celler i näthinnan som stimulerar denna bana. Den är extra känslig för ljuset i det blå spektrat, så att när detta ljus finns så förhindras produktionen av melatonin i hjärnan( tallkottkörteln) däremot går det bättre med ljus åt det rödaktiga hållet.

Ett sätt att stimulera sin sömn är ju att släcka ned och ha det mörkt innan man går och lägger sig, men man kanske inte behöver vara så drastisk. På mobiltelefoner kan man ställa in att telefonen ställs på nattläge och det gör att  det blåa ljuset minskar på skärmen. På TV kan man också ställa in nattläge. Ett enkelt sätt är att välja bildläget film, som har ett skonsammare ljus.. Själv försöker jag göra lite kvällsgympa i dämpat ljus för att  stimulera produktionen av melatonin. Krattig aktivitet innan man lägger sig är dock inte bra för sömnen då det ökar svårigheten att varva ned.

Ett sätt att minska blått ljus på kvällen kan vara att skaffa glasögon med filter som filtrerar bort det blå ljuset.

Hur bra är periodisk fasta ?

 Jag vill helst inte tala om fasta eftersom det är förknippat med att vara hungrig och liknande, utan vill hellre se det som en del av att man försöker följa sin biologiska klocka.

( jag talar nu om att man äter inom ett tidsfönster varje dag- exempevis  under  12 el 10 el el 8 timmar  någonting därimellan. 

För cirka två år sedan intervjuades professor Kerstin Brismar i radion om detta som är en del av hennes specialområde. Hon är en erfaren läkare. Du kan lyssna på det här.

Själv försöker jag ha ett matfönster mellan cirka 10 -18. Det är en del av att försöka följa min biologiska klockan. Ett annat sätt jag försöker är att vara ute i "friska luften" varje dag för att det skall bildas melatonin i mina mitokondrier. Det senare är ju ganska svårt att känna nyttan av och man får lita på forskningen  men att äta  med matfönster har gjort att matsmältning fungerar bättre.