Forskningen är inne på att tarmfloran kan vara både hälsosam och ohälsosam. Tarmfloran eller mikrobiotan i tarmen består av olika mikroorganismer men i fortsättningen skriver jag bakterier i stället eftersom det är de vanligaste mikroorganismerna i tarmen. Från födseln får man en del bakterier från modern den mikrobiota modern har i underlivet. De barn som föds med kejsarsnitt får inte dessa bakterier om inte speciella åtgärder görs. Man har sett att ett antal sjukdomar är vanligare hos barn födda med kejsarsnitt, till exempel allergier, astma och diabetes. Detta antyder att människans tarmflora kan ha betydelse för immunförsvarets utveckling.
Annat som kan förändra tarmfloran är om man behandlas med antibiotika. Vid en del sådana kan superinfektioner uppstå med bakterier som kan vara svåra att behandla. I munhåla och svalg kan antibiotika slå ut bakterier som finns där och i stället kan svampinfektioner uppstå. En allvarlig superinfektion i tarm är orsakad av bakterien Clostridioides difficile som ger besvärliga diarreer. Detta tillstånd skördar en hel del dödsfall. Numera använder man mot detta olika former av så kallad fekal transplantation som ger god effekt. Fekal transplantation innebär att man tar avföring från frisk patient och inför i tarmen på den sjuke. Numera finns olika metoder för detta.
Den troligen vanligaste orsaken till förändringar av tarmfloran är vad vi äter. Kanske stämmer den devisen Vi är det vi äter. Redan 1848 skrev den tyske filosofen Ludvig Feuerbach detta i en bok, men jag skulle tro att han hämtade det någonstans ifrån. Forskningen idag börjar instämma i det gamla talesättet, men det finns fortfarande en lång väg att gå innan man kan förklara allt. Gränsen förflyttas hela tiden beträffande vad människan klarar att utforska. Det som var ganska osannolikt för några decennier sedan är idag helt bevisat. Ett exempel på detta är att det var ett axiom att nervceller i hjärnan inte kunde nybildas när jag läste medicin. Idag vet vi att nya nervceller kan bildas i delar av hjärnan hela livet och att det finns en stor potential i hjärnan att återställa funktioner. Detta kallas neuroplasticitet .
Vi får hela tiden tänka om och lära mer. Detta gäller inte minst synen på bakterierna i tarmen eller vår microbiota överhuvudtaget. Denna omfattar alla mikroorganismer som befolkar hud, hår, luftvägar, urinvägar, mag- och tarm och så vidare. Vissa bakterier har funnits med oss hela tiden som vi och våra förfäder funnits till. En teori är att dessa bakterier som funnits med oss under hela mänsklighetens utveckling nu kan samexistera med oss i exempelvis tarm, och att bakterier och våra celler i tarmen är beroende av varandra. Man kallar denna hypotes Old Friends hypothesis. Ett område där en sådan samverkan kan existera är immunsystemet.
När tarmfloran (mikrobiotan) i stort innehåller bakterier nyttiga för hälsan kallas det eubios. De bakterier som då finns upprätthåller en balans där de goda bakterierna klarar att motverka de som kan skada hälsan. Exempel på bakteriernas goda effekter är att de kan producera ämnen som kroppen behöver exempelvis vissa vitaminer. Bakterierna kan också bearbeta fibrerna i tarminnehållet så att det bildas kortkedjiga fettsyror och av dem i sin tur ämnen viktiga för att motverka sjukdom. Ett sådant ämne är smörsyra (butyrat), som främjar upptaget av salt och vatten, hjälper slemhinneväggen att låta rätt saker passera och hejdar det skadliga samt medverkar i reparation av skadad slemhinna. Således har smörsyran positiv funktion vad gäller tarmslemhinnan och det är bara en av “de goda” bakteriernas effekter på hälsan. Vad vinner bakterierna på detta, inte minst att de får näring genom fibrerna. Det finns således en sorts ömsesidighet bakterier och tarm,
Tarmbakterierna och den barriär mellan tarminnehåll och tarmvägg som finns i slemhinnan tros utgöra ett viktigt område. Där kan vissa komponenter i födan förändra tarmfloran så att skyddet mot sjukdomar förstärks eller försvagas. Om man älskar och intar mycket salt mat eller läsk med socker kan tarmfloran förändras så vissa bakterier som orsakar inflammation i tarmen ökar och ersätter sådana som verkar skyddande för tarmväggen. Omega-3, medelhavskost och fiberrik diet kan däremot öka mängden bakterier som skyddar tarmen mot inflammation. Man tror att negativt förändrad tarmflora kan leda till många kroniska sjukdomar, men det kanske är förtidigt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Det finns forskning som antyder att vid förstadium till diabetes kan man förebygga denna sjukdom genom förbättring av tarmfloran. Likaså om det finns tarmbakterier vanliga vid hjärt-kärlsjukdomar kan kostförändringar förhindra att en sådan utvecklas. Senaste åren har forskningen också visat att bra kost är viktig vid sjukdomen multipel skleros vilket sammanfattades i denna ledare The Role of Diet in Multiple Scleros i en viktig och inflytelserik medicinsk tidskrift.
Vid en annan autoimmun sjukdom reumatoid artrit har man länge tillämpat kost som en del av behandlingen. För femton år sedan intervjuade jag och en annan person med MS olika patienter med kroniska sjukdomar om deras kostvanor. En kvinna som fick ledgångsreumatism i slutet av 50-talet hörde ryktas om att vegetarisk kost skulle kunna hjälpa och hon prövade äta en sådan kost och märkte en klar förbättring med sådan kost det ledde till att hon fortsatte med kosten hela sitt liv vid sidan av att hon fick traditionell behandling. När sedan de biologiska läkemedlen kom fick hon dessa och märkte ganska snart efteråt något konstigt i kroppen. Vad var det? Hon hade för första gången på många år ingen smärta i kroppen. Trots denna goda effekt av den nya medicinen valde hon att också fortsätta med sin diet.
Det finns nu mycket forskning om kosten vid reumatoid artrit (RA) också kallad ledgångsreumatism. Man har gjort en hel del fynd som talar för att kosten har betydelse. Man har till exempel funnit att kost som innehåller mycket omättade fetter ger mindre utslag på en skala som mäter inflammation associerad till ledgång. Det finns många undersökningar om olika slags diet men ofta rekommenderas en varierad kost, exempelvis medelhavskost.
