en känsla av vargen kommer ... ... men mera om influensavaccination och MS

Jag är lite tveksam till uppståndelsen kring influensan och får lite vargen kommer förnimmelser. Förvisso är det viktigt med handhygien och liknande men kanske sprittvätt i alla möjliga sammanhang- där är jag mer tveksam. Dels kanske det påverkar vår normala bakterieflora i icke önskad riktning, och därigenom på sikt motverkar hälsa. Sedan finns kanske en ökad risk för handeksem. Sprit uttorkar huden och sannolikt finns det de som ligger på gränsen där.

Jag tror att en del av pengarna och mycket av uppmärksamheten som media lägger på influenska kunde läggas på hur de offentliga toiletterna ser ut. Jag tror det skulle göra en del för folkhälsan också. Om man skall på offentlig toilett rekommendar jag att man medtar spritkompresser. Kommunerna gör ett eländigt arbete här i många fall. Åter till den nya influensan.

Medias upplysning är inte alltid så tillförlitlig. Lyssna på intervjun med Annika Linde. Länk längre ned. Jag försöker i tabellform att få detta med skov och influensa vaccination mer visuellt.

De Keyser retrospektiv studie av 180 patienter med RRMS ( skovförlöpande MS)		Mina kommentarer
Influensa vaccination	6 veckor efteråt 5 % fick skov	Detta innebär att på ett år skulle 45 % fått skov. Hur vanligt är skov av MS? Från denna studie finner man att en placebogrupp hade 67% flare ups om året. Vilket innebär att vaccinationen sannolikt inte ökade antalet skov.
Patienter som haft en influensaliknande sjd	6 veckor efteråt 33 fått skov

Denna studie tycks tala för att influensa vaccination inte leder till ökad frekvens. Lite osäker dock på vad patienter som haft influensaliknande sjd innebär, var det influensaliknande sjukdom hos de som fått vaccination?

Nästa studie

Sibley: 93 patienter som fått 209 influensavaccinationer ( mer är 2 per man/kvinna

1 skov i hela gruppen följande skov, dvs mindre än 1 procent.

Nästa studie

Miller AE, Morgante LA, Buchwald LY, et al. A multicenter, randomized, double-blind, placebo-controlled trial of influenza immunization in multiple sclerosis. Neurology. 1997;48:312-314.
105 patienter	3 vaccinbehandlade fick skov inom 28 dagar och 2 som fick placebo	Statistiskt ingen signifikant skillnade
	Ingen skillnad i progression/ handikappsutveckling under 6 månader efter vaccination/ placebo

och sedan ...

Nu en verkligt intressant studier enligt mig ehuru den är liten. Det är ju så att med MRI har man funnit att det förekommer så kallade nya lesioner med aktivitet ( gadolinium förstärkta) utan att det samtidigt märks som som, inga symtom och det kan inte upptäckas kliniskt. Det drabbar bland annat sådana områden som man tidigare kallade associationsområden, tysta områden av hjärnan; områden som man inte visste vad de hade för funktion. Numera vet man mera med MRI-PET teknik. Fatigue och även kognitiva symtom, kognitiva skador är sådant man kopplar till dessa ”tysta” lesioner. Men detta är ju högeligen intressant då det ju är tecken på aktivitet. Här alltså en undersökning av patienter med magnetkamerauppföljning av vaccination. Man skriver på medscape att det tillkommer cirkus 20 nya gadolinium-förstärkta lesioner per år. Jag har tidigare hört siffran 1 per månad.

Studie 1 MRI

Michielsens B, Wilms G, Marchal G, Carton H. Serial magnetic resonance imaging studies with paramagnetic contrast medium: assessment of disease activity in patients with multiple sclerosis before and after influenza vaccination. Eur Neurol. 1990;30:258-259.

Michielsens B m fl		Studien talar i varje fall inte för att
11 patienter MRI gjordes 3 veckor före vaccination och 3 veckor efter	3 lesioner upptäcktes före vaccination
	1 lesion efter vaccination

Studie 2 MRI

Salvetti M, Pisani A, Bastianello S. Influenza immunization in multiple sclerosis. Neurology. 1997;49:1474-1475.

Salvetti M m fl
6 patienter	5 hade ingen ökad aktivitet efter vaccination
	1 patient med aktiv sjukdom före vaccination visade fortsatt sjdsaktivitet på MRI och ansevärd progression och allvarlighetgrad i sjukdomen under året efteråt.	Man tolkar detta fall som en fortsättning av en tidigare allvarlig form men man höjer ändå ett finger avseende att vara försiktig med en patient med aktiv sjukdom.

Väldigt små studier tyvärr.

Svininfluensavaccination 1976 och förlamningar.

1976 skedde vaccination med svininfluensavaccin i USA och efteråt fick man en oväntad ökning av Guillan-Barrés syndrom, vilket är en allvarlig komplikation bland annat efter infektioner.

Hörde Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet tala om detta idag och hon sa att det inte är någon risk för samma komplikationer som då av det nu kommande medicinen. Orsaken var att dåvarande vaccin var gjort på ägg, vilket fick till följd en del biverkningar bland annat allergi. Men dessutom är det så att den vanligaste infektionen som leder till Guillain- Barré är en infektion som sprids med att man äter kyckling, en bakterie som heter campylobacter. Man tror att orsaken till att folk utvecklade Guillain -Barré var att vaccinet kunde vara kontaminerat( förorenat ) med rester av campylobakterbakterien och att reaktionen på detta ledde till Guillain-Barré.

I samband med denna vaccination 1976 var det uppståndelse kring dessa biverkningar och man talade om en ökning av MS-liknande syndrom. Man har dock gjort systematiska studier av skov och insjuknanden i MS och inte sett någon ökning av dessa saker enligt artikeln i Medscape.

Man gör slutligen en risk/benefit analys (risk/nytta analys) av vaccination mot influensa i medscapes artikel.

Frekvensen skov efter influensa kan vara så hög som 33 % medan den är försumbar efter vaccination.

Hos allvarligt handikappade kan influensa sjukdomen vara livshotande. De med minimalt handikapp kan få allvarliga följdsjukdomar, till exempel lunginflammation. Det är där jag är lite rädd. Kan ha svårt att hosta upp- dessutom är jag rädd för nytt skov/33 % risk??

Det enda som är ett undantag skriver man är patienter med snabbt utveckling av neurologiska symtom som följd av aktiv sjukdom. Man bör där överväga andra åtgärder.

Beträffande de mediciner man behandlas med skriver jag inget eftersom där skall man fråga sin läkare.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för hur jag skall göra ännu. Jag får lite grann smälta vad jag tagit in.