Apropå ett vanligt nyårslöfte. Varför blir man tjock igen efter att ha gått ned ordentligt?

Inspirerat av artikel i New York Times.
Det finns 1.5 miljarder överviktiga människor i världen. 400 000 har fetma.
Övervikt brukar det kallas om man har BMI över 25 och över 30 kallas det fetma.
Vad är BMI?
Joseph Proietto i Melbourne arbetar vid en viktminskningsklinik sedan 15 år tillbaka. Man har framgångsrikt hjälpt människor att gå ned i vikt. Tyvärr har det allt som oftast blivit så att de flesta har efter en period gått upp till sin gamla vikt och ibland lagt på ännu mer.
Proietto beslöt därför att göra en studie av detta. 50 män och kvinnor fick delta. 36 fullföljde den hårda dieten. Deras utgångsvikter var cirka 115 respektive 98 kg. De ställdes på en extremt kalorifattig diet om 500-550 kalorier under 8 veckor och efter 10 veckor hade de förlorat i genomsnitt 13 kg.

Egentligen avser man här kilokalorier men i talspråk benämner man ofta detta kalorier. Jag skriver kalorier här men menar kilokalorier.

Efter att de slutat med dieten följdes de upp med dietråd och råd om fysisk träning. Dietråden bestod av att äta mindre med fett och mer grönsaker. Efter ett år hade de gått upp 5 kg av de som de förlorat. De tänkte mer på mat än tidigare och kände sig hungrigare.

Postdietsyndromet= efterbantningsstadium:

Det studien gick ut på var att ta blodprover för att se hur metabolismen påverkades. Man fann att försökspersonerna befann sig i ett metaboliskt förändrat stadium efter ett år, deras kroppar betedde sig som de svalt och arbetade övertid för att gå ned i vikt.

• Maghormonet ghrelin ( hungerhormonet) var cirka 20 procent högre än i början av studien.
• Ett annat hormon peptid YY , ett hormon som trycker ner hungerkänslor var lägre än normalt.
• Leptin som trycker ner hungerkänslorna och ökar metabolismen förblev också lägre än väntat.
  

En hel cocktail av hormoner förknippade med hunger och metabolism var signifikant förändrade jämfört med innan diet. Det var som deras bantningförsök hade satt deras kroppar i en sorts efterbantningsstadium= postdietsyndromet. Det tycks som metabolismen förändrats mot att sträva till att gå upp i vikt.

Denna studie publicerades i the New England Journal of Medicine

Kanske har de australiska forskarna Proietta och kollegor kommit något nytt på spåret, något som kan revolutionera bantar världen. I NY Times skriver man att det har rört om i grytan. Man råder människor att gå ned i vikt genom att äta mindre och motionera mer, men om det är så att kroppen i stället genom detta går in för att försvara oss mot viktförluster då kämpar ju bantarna mot sin egen kropps ämnesomsättning, de hormoner styr våra matupplevelser som mättnad och hunger. Kanske är det så har vi en gång blivit tjocka så förblir vi tjocka!!

Att bli överviktig styrs delvis av gener. Biologisk determinism

31 par manliga tvillingar mellan 17 -29 studerades av de kanadensiska forskarna Claude Bouchard och Angelo Tremblay.. De sattes tidvis på diet och ibland fick de mer än nog. Det fanns ingen fetma hos dem från början och ej heller ärftlighet. I en studie övervakades tolv tvillingppar, de fick sex dagar i veckan 100 extra kalorier per dag och en dag fick de äta normalt. De kunde läsa, spela videospel, spela kort och se på TV men fick endast gå på en 30 minuters promenad. Under en 4 månaders period konsumerade de 84000 extra kalorier över bas behovet. De borde ha ökat på cirka 12 kg i vikt baserat på att 1 kg motsvarar cirka 7000 kalorier, men några gick upp mindre än fem kilo och andra så mycket som 14 kg. Hur mycket de gick upp och var det fettet satt på kroppen var mycket lika mellan bröderna men skiljde sig mycket åt mellan tvillingparen. Några bröder fick tre gåmger så mycket fett runt midjan som andra exempelvis. När forskarna gjorde liknande försök med fysisk träning med tvillingarna såg man motsatta mönstret, vissa tvillingpar gick ner mer i vikt än andra med samma mängd fysisk träning. Det finns en sorts biologisk förutbestämdhet ( determinism) som kan göre en person benägen att gå upp eller ned i vikt.
Det finns en allmän acceptans för att det finns ärflig benägenhet för fetma och man har letat efter genetiska orsaker. 2010 rapporterades om 32 olika genetiska variationer som är förknippade med fetma . En av de vanligaste fann man då man studerade genetiken bakom typ II diabetes . De som hade en variant kallad FTO löpte 30% högre risk för fetma och de som hade denna variant i dubbel upplaga hade 60 % högre risk för fetma, enligt Timothy Frayling vid Institute of Biomedical and Clinical Science vid universitetet i Exeter. Denna genvariant är synnerligen vanlig och finns hos 65 procent av europeer ochafrikaner och cirka 27-44 procent av asiater i ett ex Hur generna verkar är inte klart men studier på barn antyder att de kan påverka matvanorna. I en studie gjord av Colin Parker vid universitet i Dundee, Skottland fick barni stort sett tillgång till många sorters föda, men det visade sig att de som bar på genvarianten FTO valde föda som innhöll mer fett och mer kalorier. De hade också 2 kg mer kroppsfett i genomsnitt.

Man har gjort vissa undersökningar där man testat människor som de har denna risk och benägenhet till fetma, testningen i sig har gjort att de snarast gått upp mer i vikt, de har känt att de är benägna för att bli feta och släppt på lite egna spärrar. Ett sådant genetiskt test kan leda till en sorts självuppfyllande profetia- du kommer att bli fet.

Som en kuriositet kan sägas att min farmor var mycket kort och vägde som mest 115 kg. Hennes en centimeter längre syster vägde mellan 35 till 45 kg. Båda var intresserade av matlagning och systern skrev till och med en kokbok. De övriga sex syskonen var också smala. Deras föräldrar var smala. Min farmor var den enda av dem som fick många barn. Kanske fanns orsaken där. Det är ganska klart att genetiken betyder inte allt även om den har betydelse.

Musklerna förändras när man bantar. Snabba fibrer omvandlas till långsamma. Förmågan att ”bränna” kalorier minskar.

Muskelbiopsier visar att människor som gått ned ordentligt i vikt får förändrade fibrer, gör om dem till långsamma muskelfibrer vilket medför att musklerna bränner 20-25 procent fättre kalorier under vardagliga aktivitet och aerob syreförbränning än personer som är i samma viktklass normalt och inte har gått ned i vikt genom diet. Detta betyder att en person som ”bantat” kanske tror att han/hon förbränner 200 kalorier på en promenad i själva verket förbränner endast 150-160 kcal.

Och hjärnan också.

Hjärnan är också med och vill stoppa viktminskning genom att ändra hur den reagerar på mat. Forskarna Rosenbaum och Joy Hirsch studerade hjärnorna med f MRI ( där man kan se hur olika delar av hjärnan är aktiverade vid olika aktiviteter) . De undersökte personers hjärnor både före och efter viktnedgång medelst ”bantning”. Personerna fick titta på föremål som choklad, broccoli, druvor, mobiltelefoner och jojo. Efter viktminskningen aktiverades områden som hade med belöning gör mera och områden som hade med kontroll att göra mindre. Detta antyder att kroppen och hjärnan vill ha mer genom att man blir mer uppfylld av mat och man får mindre viljestyrka att stå emot.

När man gått ned i vikt är man alltså mer emotionellt sugen på mat och kombinerat med att man förbränner mindre än tidigare har man laddat upp för att återgå till tidigare övervikt och kanske mer. Hur länge detta problem kvarstår är vet man inte men undersökningar vid Columbia universitetet har visat att sex år senare finns detta tillstånd, suget efter att återgå till sin tidigare vikt, kvar.
Det går att gå ned i vikt. Det finns ett antal personer som lyckas. Hur länge man haft övervikten tycks spela en roll. Jag skulle tro att det är viktigt att inte gå för fort fram. Det som brukar kallas sockerberoende är det ett uttryck för den här förändringen med förändrade hormoner?
Vad som är allra viktigast för folkhälsan är att förebygga fetma. Det finns två sätt dels att se till att äta mindre. Dels att röra sig mer . Det är därför ganska allvarligt att man minskat på hur mycket man rör sig totalt i samhället och i skolan. Att göra fysisk aktivitet attraktiv, rolig borde vara ett högprioriterat område. Bloggen hjärnfysik skriver en hel del om detta.

Hur mår jag? En ganska frisk pensionär

Halvårsutvärdering.

Senaste utvärdering: Här

26 december 2011.

Jag börjar med minnet i år. Där upplever jag en påtaglig förbättring. Kanske är det i stort sett känslan av att det fungerar. Något av en placeboeffekt. Ordet på tungan fenomenet finns kvar men besvärar mig inte. Dessutom är det troligen så att ju längre tid det går efter ett skov ( upplevda eller så kallade tysta skov) ju mer återhämtar sig hjärnan, skapar nya förbindelser. I hippocampus som är viktigt för minnet bildas dessutom nya nervceller hela livet.

Kanske har också yogaövningen som jag tidigare berättat om effekt, den där man tittar på ena axeln, sedan på andra axel och fortsätter så. Man har huvudet stilla men vrider på ögonen. På så sätt tvingas ögonen ändra fixeringspunkt. Näsan skymmer så att man inte kan fixera vänster axel med annat än vänster öga, höger axel kan bara fixeras med högra.

Arbetsminnet beskrivs i den svenske hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok den lärande HJÄRNAN. Mekanismerna bakom arbetsminnet Om du skall minnas exakt var du har sett ett föremål, håller du den informationen i arbetsminnet. Informationen hålls kvar genom att de nervceller som kodar för den positionen är konstant aktiva. Om aktiviteten bryts försvinner pckså minnet. Olika nervceller kodar för olika positioner, det vill säga en nervcell är aktiv om du sett något snett uppåt till höger, en annan skulle vara aktiv om du skulle minnas något till vänster. Nervcellerna i intraparietala cortex skapar på så sätt en tvådimensionell minneskarta. En liknande karta finns också i frontalloben , nära området som styr ögonrörelser. Kartan är inte en exakt bild av det du sett utan är en del av det system som håller reda på var du sett något. Andra delar analyserar detaljer av vad du sett, som färg och rörelse.

Jag säger inte att det är så, spekulerar bara men kanske finns ett samband mellan ögonrörelse centrum och ”minneskartan” i frontalloben och att man genom att träna ögonrörelserna kan träna minnet lite grand. Vad som frapperade mig då jag började med rörelserna var att det dök upp sådana saker som jag då sökt i minnet men inte kommit på. Numera märker jag inget sådant men jag gör rörelserna varje dag. Om inte för annat så för placeboeffektens skull, vår allra starkaste medicin.

Gångförmåga: mycket bra, men har haft en period då jag överansträngt hö knä igen. Sprang 3 ggr i veckan cirka 4 km på hårt underlag samt gick i övrigt på hårt underlag. Det blev för mycket, men nu efter vila och att jag tagit bort en del yogaövningar som kanske ansträngde knän samt att jag börjat med glukosamin har det blivit bättre. Jämfört med förra året så har jag kunnat springa längre sträckor. Just nu tyvärr inget spring. Man har mycket spring i kroppen efter de åren med rörelsesvårigheter.

Balans: oförändrad.

Sväljning: inga besvär subjektivt. Däremot kan hostan komma ibland då jag äter så en viss problematik finns det.

Kramper i hö sida: Finns egentligen inte kvar nu, knappast förnimmelserna av det heller. Där har symtomen klar förbättrats eller försvunnit senaste två åren

Känsel: Myrkrypningarna finns där men kanske är de mer i bakgrunden nu. Låt oss säga oförändrade så får vi se hur det ser ut om ett halvår.

Jag har provat två saker för det:

1. Inclined Bed Therapy(IBT). Gav ingen förbättring.

(Vad är Inclined Bed Therapy? Det är inspirerat av CCSVI, teorin om att det som ligger bakom MS är försämrat avflöde från hjärnan eftersom det finns avflödeshinder i form av förträngningar i venerna. Med IBT höjer man huvudändan på sängen och tanken är då att det skall bli ett bättre avflöde från hjärnan.)

2. Sedan provade jag med en metod som man använder för att förbättra känseln i fötterna för exempelvis diabetiker eller känseln i händer för sådana med vibrationsskador av känseln i händerna, inspirerat av professorn i handkirurgi Göran Lundborgs arbete med detta.. Jag provade med bedövningssalva på underbenen. Idén var att det område i hjärnan där underbenens känsel finns lokaliserad skulle känna av att det fanns ledig plats för det som eventuellt är skadat av fötternas känselområde och att fötterna skulle ta en del av den platsen. Känseln i spec vä fot blev bättre men någon påverkan på myrkrypningarna gav det inte. Eller kanske är det därför de känns som om de var mer i bakgrunden nu. ( Jag vet att det finns medel för det här och nu har dessutom Sativex kommit som kanske hjälper men jag tycker inte jag är där att jag behöver mediciner för det, även om jag tror att myrkrypningarna är energitjuvar, precis som exempelvis tinnitus stjäl energi då ”hjärnan” försöker att minska deras störande effekt ( om ngn förstår vad jag menar).

Urinträngningar : oförändrat tycker jag. Varierar en hel del.

Magproblem: Det finns en del saker jag inte tål. Gluten tillhör dem. Banan. Lök. Men jag har märkt att också för mycket soja inte fungerar. Där finns ett problem eftersom jag bland annat använt soja yoghurt. Jag håller på att pröva mig fram.

Fatigue och kognition: Som förra året. Trötthet förnimmer jag knappast men däremot har jag inte så mycket ”go”.

Sammanfattningsvis är det bättre än förra året.. Egentligen känner jag mig som en ganska frisk pensionär.

D vitamin brist och dödlighet

Risken att dö betydligt ökad  vid brist pá D-vitamin jämfört med medianvärden enligt en undersökning från Sahlgrenska Akademin. Läser om detta i SVD. Det är bra att det görs mer och mer forskning om detta. George Ebers en MS expert som forskat mycket kring genetiken och MS anser att bevisen för samband mellan lága D-vitaminvärden och utveckling nu är sá starka att myndigheterna i Skottland kan riskera att i framtiden fá skadestándskrav frán de som drabbas av MS nu. Du kan läsa om detta MSRC.

Det hela blir mer och mer en politisk frága eftersom kostnaderna för dessa eventuella sjukdomar kan vara enorma om man ser till exempel pá EU omrádet. För snart ett år sedan skrev jag ett inlägg, Allt vad jag vet om D-vitamin. Det innehöll mycket av den forskning som finns kring D-vitamin. I samband med det skrev jag till vår hälsominister om frågan.

Besvara gärna enkäten om D-vitamin i marginalen.

Behövs fler bokstäver i dietdjungeln.

Är rubriken på en artikel i SVD. Fredrik Paulün kommer ut med en ny bok om en kost som heter LCHQ-  som står  låg kolhydratkost med högsta kvalitet. Jag kan i stort sett stå för den kosten han räknar upp där med undantag av de hårda ostarna, Proteiner får man genom fisk, skaldjur, viltkött och också baljväxter. Jag vill inte kalla min kost lågkolhydrat eftersom det finns mycket kolhydrater i frukt och grönsaker men av god kvalitet.
Sedan är det en hel del business kring detta med kost. Det har kommit mängder av kokböcker  inte minst om dettaL LCHF som för det mesta kallar sig riktig mat.  Mat med hög kvalitet är också ett honnörsord som kan förväntas slå an. Vi kostar på våra kök mer än nånsin, det produceras mer kokböcker än nånsin, det diskuteras mer än nånsin och vi blir bara fetare och fetare.

Men det handlar inte bara om vad kosten består av. Det gäller att äta mindre, bli mera observant på vad man äter och ATT man äter.  Bli mer närvarande i vad man gör. Tittar man på TV kanske man skall titta på TV och inte sitta och äta samtidigt. Läsa och äta är också vanligt. Kanske sluta när man är 80 procent mätt. Känslan av att vara mätt kommer senare och efter 10 minuter är man 100 % mätt enligt befolkningen på Okinawa där man har denna regel ( och många där blir 100 år).

God Jul- vad har vi fått för julklappar i år?

Den första tabletten Gilenya som är en bromsmedicin mot MS har kommit och den är ganska effektiv- cirka 50 procent reduktion av årliga skov och den har dessutom effekt på progressionen. Personligen tror jag att det innebär att den pekar i riktningen även mot effekt på progressiv MS. Såg förresten en undersökning där personer med primär progressiv MS fått interferon och vid mycket lång uppföljning hade den effekt.

Det har inträffat ett dödsfall dagen efter att en person började med medicinen. FDA (amerikanska läkemedelsverket har tittat på detta och inte kunnat binda det till medicinen, något som förövrigt skulle vara mycket svårt om det berott på en rytmförändring av typ långsam hjärtverksamhet). Men det är i dagsläget 28 000 personer som tagit medicinen och det innebär att det skulle vara en mycket liten risk om man följer reglerna med observation vid första tillfället och dessutom är noga med att undersöka innan. Jag skulle till exempel inte själv vara en kandidat för medlet eftersom jag för länge sedan låg inne just på grund av hjärtat gick långsam. Fick aldrig någon förklaring till det men tror själv att det beror på att jag hade ett skov med lesion i förlängda märgen där centra för andning och hjärtreglering finns. Ett år senare såg man en stor lesion just där på MRI.

Det har dessutom kommit mycket forskning om genetik och MS. Bland annat har sambandet mellan MS och D-vitamin stärkts eftersom den genetiska forskningen stödjer detta samband med en annat typ av bevis än vad nord-sydgradienten innebär( man hittar fler fall av MS och många andra sjukdomar där man får mindre ”naturligt” D-vitamin via solen. ( Jag är egentligen lite allergisk mot ordet naturlig som jag tycker missbrukas i olika sammanhang i matdiskussioner- naturligt fett, naturlig mat, riktig mat etcetera. Även den onaturliga maten eller D-vitaminer kan ju vara bra om man ser på det så. Mycket av maten som man äter i Asien skulle vara ”onaturlig” om man anser att maten på Grönland är naturlig och så vidare.)

Det har kommit mycket grundforskning om hjärnan, forskning om olika sjukdomar som Parkinsons sjukdom, Alzheimer men också om en del ovanligare sjukdomar. När man läser det erfar man mycket hopp men samtidigt vet man att det tar tid.

Något som jag tycker har stärkts under året är livstilsfaktorernas betydelse. Fysisk aktivitet, sluta röka, stressreduktion, kost har kommit fram starkt som förebyggande mot många olika sjukdomar.

På kostområdet har exempelvis medelhavskosten ryckt fram som en nyttig kost. Det har då gällt frukt, grönsaker, fisk och andra havets produkter. På kostområdet har socialstyrelsen presenterat nya råd för diabetiker. Går man igenom en del av forskningen som ligger bakom den klarnar det exempelvis beträffande fetter i allmänhet.

9. Hooper, L, Summerbell, CD, Thompson, R, Sills, D, Roberts,

FG, Moore, H, et al. Reduced or modified dietary fat for

preventing cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev.

2011 (7):CD002137.

10. Astrup, A, Dyerberg, J, Elwood, P, Hermansen, K, Hu, FB,

Jakobsen, MU, et al. The role of reducing intakes of saturated

fat in the prevention of cardiovascular disease: where does the

evidence stand in 2010? Am J Clin Nutr. 2011 93(4):684–8.

11. Jakobsen, MU, O’Reilly, EJ, Heitmann, BL, Pereira, MA,

Balter, K, Fraser, GE, et al. Major types of dietary fat and

risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort

studies. Am J Clin Nutr. 2009 89(5):1425–32.

12. Fung, TT, van Dam, RM, Hankinson, SE, Stampfer, M, Willett,

WC, Hu, FB. Low-carbohydrate diets and all-cause and

cause-specific mortality: two cohort studies. Ann Intern Med.

2010 153(5):289–98.

13. Trichopoulou, A, Bamia, C, Trichopoulos, D. Anatomy of

health effects of Mediterranean diet: Greek EPIC prospective

cohort study. BMJ. 2009 338:b2337.

Vad som är helt klart är två eventuellt tre saker om fetter:

1 konstgjorda transfetter ökar risker för olika sjukdomar exempelvis hjärtkärlsjukdom.

2 Omega-3 som finns bland annat i fet fisk är ett fett som är nyttigt minskar risken för hjärtsjukdom. Det är ett fett man kan byta till i stället för mättade fetter.

3 Möjligen finns hållpunkter för att även enkelmättade fetter som olivolja också har en skyddande effekt men där är läget osäkert. Däremot kan man exempelvis byta ut mättade fetter mot exempelvis olivolja. Det finns dock inte 100 procentigt stöd för att det förbättrar risken för hjärt-kärlsjukdomar men det innebär ingen ökad risk.

4 Om man skall minska på exempelvis mättade fetter bör man inte öka med snabba sockerarter i stället som snarast tycks öka risken för hjärtsjukdomar.

5 Angående omega-6 som är mycket vanligt i olika produkter är det osäkert. (Om man tittar på de olika signalsubstanserna i immunförsvaret får man en viss vägledning. Beträffande vad som exempelvis George Jelinek, Swank säger om omega-3, att de bildar underlag för de signalsubstanser som verkar antiinflammatoriskt stämmer det väl med resultaten av forskningen. Jelinek säger också att omega-6 ökar de proinflammatoriska cytokinerna och att man bör undvika dem. Där lämnar den här forskningen inget svar./ När man tittar på omega-6 fetterna enskilt blir det mer komplicerat- en del verkar vara med i bildningen av proinflammatoriska cytokiner medan några andra (bland annat GLA) verkar ge antiinflammatoriska cytokiner.

Det finns alltså stöd för att äta enligt Jelineks råd. Om man ser på Trichopoulous forskning om medelhavskost finner man att riskerna för neurodegenerativa minskar med en sådan diet.

Med Jelineks kost bör man välja fetter som omega-3, enkelomättade. Min egen erfarenhet säger mig att jag mår bra av att äta så litet mättat fett som möjligt- men det är alltså viktigt att inte ersätta det med snabba kolhydrater. Egentligen är det inte något stort problem ur näringssynpunkt. Många av oss äter mer än vi behöver och mår bara bra av att minska på intaget. ( dock inte alla).

Dags för stor studie om D-vitamin förebygger MS??

Från BBC News hämtar jag


Genetik och MS
En mutation av genen CYP27B1 påverkar ett viktigt enzym som gör att de som har denna genvariant har lägre halter av D vitamin.
En studie vid Oxfords universitet, UK och vid University of Ottawa, Can sökte efter sällsynta genetiska förändringar som skulle kunna förklara varför det finns familjer med flera patienter med MS. Man fann tittade på alla genom hos 43 individer från familjer som hade fyra eller flera familjemedlemmar med MS. Man gick igenom alla genförändringar man hittade och fann en förändring i genen CYP27B1 som verkade intressant.

Därefter letade man efter denna sällsynta genvariant( CYP27B1) i över 3000 familjer där ett barn hade MS. Man fann 35 föräldrar som bar på en kopia av denna genvariant plus den normala genen. I alla 35 fallen hade de barn som fått MS också ärft denna gen. Statiskt skulle detta vara en sannolikhet på 1 på miljarden att detta är en slump att MS inte är kopplad till denna gen för patienterna i fråga.
Chansen att ärva genen CYP27B1 skulle vara fifty-fifty om den inte vore kopplad till MS enligt 
 Det är alltså en mycket starkt koppling men att ha genvarianten betyder inte att man får MS. Samtliga föräldrar i de 35 familjerna som hade genvarienten CYP27B1 hade inte MS.

George Ebers vid Oxford som är intresserat sig för MS och genetik och tidigare kommit med starka samband. Han har bland annat redogjort för studierna i Frankrike där man mycket starkt har kopplat antalet fall med MS till förekomsten av solsken i olika regioner för en homogen grupp (bönder).

Forskargruppen i Oxford-Ottawa undersökte patienter som den aktuella genvarianten av CYP27B1i två ex, dvs både från pappa och mamma. Dessa utvecklar en ärftlig variant av rakit, den skelettsjukdom som man får vid D-vitaminbrist. Det är därför småbarn skall ha D-vitamintillskott för att inte utveckla sjukdomen. Men har de denna sällsynta kombination får de alltså rakit eller engelska sjukan. Man hittade 3 sådana fall i Norge och man fann också att samtliga av dessa hade MS. I Norge har en person på 1000 MS. Om tillståndet inte vore kopplade till varandra skulle sannolikheten att alla tre skulle få sjukdomen vara en på miljarden. Även detta talar för en stark koppling.

Utifrån detta gör forskarna hypotesen att låga D-vitaminvärden generellt skulle troligen spelar en roll vid MS .

Studier liknande den i Frankrike har gjorts över hela världen och sambandet finns generell men halten varierar kraftigt hos olika patienter beroende på livsstil som hur mycket man är ute, hur man är klädd, vad man äter. Det finns bra vetenskapligt stöd för att höga halter tidigt i livet är viktigt men det är inte lätt att i efterhand bestämma detta, och därför har det varit svårt att slutgiltigt avgöra om så är fallet. Detta är en helt annan infallsvinkel, där man letat upp fall som genetiskt har låga D-vitamin halter och funnit att detta är kopplat till MS. Det är alltså evidens från två olika synfält som bekräftar varandra.

Forskarna föreslår nu att storskaliga försök med D-vitamintillskott skall göras för att studera om detta förebygger MS. Tycker du detta skall göras- se frågeformulär i marginalen. Det är ju inte bara MS som misstänks ha starkt samband med D-vitaminbrist. Du har våra vanligaste cancerformer bröst-prostata och tjocktarmscancer +hjärt och kärlsjukdomar.

Nya studier: Vad du äter påverkar minnet. Vad du äter påverkar också förloppet av MS.

1.Studie från Uppsalaforskare som presenterades vid årets läkarstämma visade att medelhavskost skyddar minnet hos äldre män ( studien är gjord på män). Medelhavskosten med vilket man menar en diet rik på olivolja, baljväxter, grönsaker, frukt , fisk, fullkornsprodukter och sparsamt med mättade fetter, mjölkprodukter, raffinerat socker och ”rött” kött. Rött kött är ett litet underligt begrepp enligt min mening. Sannolikt menar man kött med mycket mättade fetter. Men rött kött från exempelvis vilt, djur som betar i det fria innehåller mindre mättade fetter och mer omega-3-fetter. Om detta kan man läsa i bland annat DN och Aftonbladet.

Man studerade äldre män under 12 år och tendensen var mycket tydlig. De som åt mer medelhavsinfluerad kost hade klart färre kognitiva störningar som besvär med minnet. Risken att ha minnesbesvär minskade med 70 procent för de som hade dessa kostvanor men tendensen syntes inte hos de andra männen.

Medelhavskosten har man tidigare i stora undersökningar funnit minskar riskerna för de vanligaste cancersjukdomarna och hjärt/ kärlsjukdomar och allra störst effekt såg man vid neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

2 Det har kommit nya riktlinjer från socialstyrelsen om kostrekommendationer vid diabetes. Tills vidare tar man inte med strikt LCHF utan rekommenderar medelhavsdiet, måttlig lågkolhydratkost, traditionell diabeteskost med eller utan lågt glykemiskt index. ”Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost ” enligt Christian Berne

3.Det har även kommit en studie om kost och MS från Belgien. 1372 patienter fick besvara en enkät om hur mycket fisk de åt, alkoholkonsumtion, kaffeintag samt rökvanor.

Man studerade sedan den så kallade progressionen där man mätte stadiet vid vilket patienterna behövde ett gånghjälpmedel för att gå 100 meter. Det visade sig att ju mer fisk man åt, om man drack kaffe, om man drack alkohol var risken lägre att komma till detta stadium. För rökningen gällde det motsatta. Något konstigt var emellertid resultatet att för patienter med progressiv sjukdom ökade risken om de åt fet fisk men inte mager. Emellertid var resultatet i stort tydligt: vad man äter påverkar förloppet av MS.

D vitamin vid MS

.Det har kommit en studie om D-vitamin och skovförlöpande MS, där man gav D-vitamin i lågdos 1000 IE ergocalciferol (D₂ ) per dag till en grupp och högdos gruppen fick 6000 IE men dosen justerades efter blodvärdet där man strävade mot ett värde på 130-175nanomol/l av 25 (OH)D₂ . Man fann ingen statistisk skillnad men snarast fanns det mer lesioner i MS gruppen.

George Jelinek skriver om detta. Olyckligtvis skriver Jelinek valde man av någon anledning vitamin D₂, i stället för vitamin D₃ (cholecalciferol), som är den form av vitamin D som kroppen och huden själv tillverkar. Vitamin D3 är den form av vitamin som visats ha välgörande effekter på  immunsystemet vid MS enligt Jelinek. Vitamin D₃ har visat minskad dödlighet i randomiserade studier medan avseende vitamin D₂ har man inte påvisat effekter på dödligheten och det är högst troligt skriver Jelinek att vitamin D₃har positiva effekter på immunsystemet vid MS.

Jelinek skriver att det finns ingen anledning att ändra på sin behandling om man tar D₃. Tar man däremot D₂ bör man ändra till D₃.

Jag tar jag högdos då solen inte skiner men soliga dagar ( i Sverige gäller det att solen står tillräckligt högt på himlen och det är mellan april -september) tar jag inget D-vitamin. Det som rekommenderas som högsta dos av EU organ är 2000 IE. IOM (Institute of Medicine säger att doser över 4000 kan ge biverkningar enligt artikel på MSRCNews.( länk i marginalen)

Skall man lita på livsmedelsverket eller tidningarna?

Skall man lita på livsmedelsverket eller på tidningarna?

Karin Bojs skrev nyligen en artikel i Dagens Nyheter med rubriken Ta råden om salt med en nypa salt, där konklusionen var att ”om man vänder sig till hela en svenska allmänheten finns faktorer som har betydligt bättre vetenskapligt stöd än att halvera saltkonsumtionen till fem gram om dagen."  Karin Bojs artikel baserar sig på dessa två undersökningar. Hon har ett ganska stort inflytande. Står det i tidningen är det många som tar det för det riktigt sanna. I själva verket tar forskningen fram om sannolikheter och inte det absolut sanna.

1. O'Donnell MJ, Yusuf S, Mente A, et al. Urinary sodium and potassium excretion and risk of cardiovascular events. JAMA 2011; 306:2229-2238.
2. Whelton PK. Urinary sodium and cardiovascular disease risk. Informing guidelines for sodium consumption. JAMA 2011; 306:2262-2264.
   

Det kan därför vara intressant att läsa hur respektive forskare tolkar resultaten. En artikel om detta finns på Medscape: High and Low Levels of Sodium Intake Track With CV Risk. Är det så att det finns litet vetenskapligt stöd att halvera saltkonsumtionen till fem gram om dagen? Låt oss titta på vad  vetenskapsmännen själva har att säga i frågan.
O'Donnells studie uppskattade utsöndringen av salt hos 29000 personer och associerade det till hjärt-kärlsjukdomar. Man fann inte bara ökad risk hos de med lägsta utsöndringen ( tydande på ett lågt intag av salt =Natriumklorid) utan också att risker för hjärt/kärlsjukdomar kom först vid betydligt högre nivåer än vad som ”myndigheter rekommenderar”. Man räknar grovt med att utsöndringen av salt speglar halten av intag av salt. Så mycket salt in och så mycket salt ut
Vad livsmedelsverket rekommenderar:
Intaget av salt bör enligt de nordiska näringsrekommendationerna 2004 begränsas till 5-6 gram per dag. I ett första steg bör intaget minska till 6 gram per dag för kvinnor och 7 gram per dag för män. Enligt kostdata är intaget idag i storleksordningen 8-10 gram per dag, medan mätningar av dygnsuriner ger något högre skattningar, 8-12 gram per dag.
O'Donnell säger i artikeln på Medscape att i stället för att ge ökad förvirring kring kostrekommendationer bekräftar studiens resultat vad man redan vet. Om man granskar tidigare epidemiologiska studier finner man att några visade ett positivt samband mellan saltintag och hjärt/kärlsjukdom, andra inget samband och nyligen påvisades ett negativt samband tydande på ökade risker vid låga intag. ”Vi menar att dessa fynd till stor del förklaras av J-kurvan vi funnit.”

I studien fann man ett signifikant samband mellan saltutsöndringen då den överskred 6.5 gram per dag, något som är högre än vad som rekommenderas av WHO och riktlinjerna i många länder. Det här skall man då jämföra med att vi konsumerar vi i Sverige konsumerar en cirka 8-12 g salt per dag beroende hur man beräknar, vilket skulle innebära att flertalet i Sverige skulle minska sin risk för hjärt/kärlsjukdom om de följde livsmedelsverkets råd. Eftersom detta är vanliga sjukdomar innebär det att man skulle minska antalet strokes och hjärtinfarkter högst betydligt..
Var ökar då risken enligt denna undersökning? Paul Welton vid Tulane University i New Orleans är författare till den andra studien och har också skrivit en inledningsartikel till O'Donnells studie. Han skriver att i de flesta riktlinjerna för saltintag rekommenderar man ett saltintag som inte är högre än 1.5 g för de med högt blodtryck och mindre än 2.3 gram för de med lägre risk. Detta gäller alltså inte livsmedelsverket vars rekommendationer är 5 g. Han säger att rekommendationerna att minska saltintaget i allmänhet har mycket stark vetenskaplig grund (is exceedingly solid ), tydande på att livsmedelsverket har torrt på fötterna för sina rekommendationer om saltintag.
I O'Donnell studien fann personer som hade natriumutsöndring över 7 gram perdag och mindre än 3 gram per dag hade en ökad risk för hjärt/kärlsjukdomar jämfört med de som hade natriumutsöndring mellan 4 till 5.99 gram per dag. Detta är högre värden än vad olika riktlinjer rekommenderar, dock inte livsmedelsverkets, men O'Donnell säger om sin studie att det viktigaste fyndet är bekräftelsen av att högt saltintag har ett starkt samband med hjärt/kärlsjukdom och att man i västerlandet vanligen konsumerar för mycket salt. Många halv- och helfabrikat innehåller höga halter av salt. O'Donnell säger att strävan att minska befolkningens intag av salt är helt i linje med fynden av studien.
Paul Welton har också invändningar mot själva studien. Bland annat att den baserar sig på två studier vilka inte var designade för att undersöka sambandet mellan urinutsöndring av salt och hjärtkärlsjukdom. En svaghet är att man mätt urinutsöndringen vid ett enstaka tillfälle.
Vidare finns starkast samband där det finns flest människor, det vill säga där lutningen på J-kurvan är mera långdragen i det här fallet där utsöndringen av salt är hög. På andra delen av J kurvan finns färre människor där det också finns en selektion av människor med allvarlig sjukdom och som fått råden att ändra sin kost.
Båda forskarna är eniga om att det behövs väl kontrollerade studier för att undersöka sambandet mellan
saltintag och hjärtkärlsjukdom.

Enligt den kunskap vi har idag finns ett god stöd för livsmedelsverkets rekommendationer.

Stamcellsforskning: kan bli en möjlighet vid ett flertal neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjd, Alzheimer,ALS, Huntingtons disease, MS ryggmärgsskada

När man dagligen ser rapporter ramla in om olika former av forskning inom omådet hjärna, ryggmärg och totala nervsystemet tror man att nu är nog lösningen nära för många neurologiska sjukdomar och skador, som MS, Parkinson, Alzheimer, stroke etcetera, men när man sedan ser hur vilken värld som finns att undersöka- (världen bortom utanför jorden fortsätter till synes oändligt och världen innan för de odelbara atomerna tycks också innehålla en oändlighet)-,alla de ämnen man upptäcker, alla mekanismer man måste ta reda på hur de fungerar tror man att samma lösning är tämligen långt borta. Uppriktigt sagt tror jag att människan aldrig når dit man förstår allt. För min dels känns det skönt-vilken tråkig värld där det inte finns något att upptäcka.
Detta är en inledning till att jag idag läste en del om stamcellsforskning. Vad jag mest känt till har varit om den forskning kring autolog stamcellstransplantation vid MS. Den typen av behandling gäller ju egentligen inte att bilda nya hjärnceller utan snarare att bygga upp ett nytt immunsystem, ett immunsystem som inte angriper nervsystemet. Den behandlingen har vissa delar gemensamma med exempelvis medlet alemtuzumab som också gör så att immunsystemet återuppbyggs. Nej nu gäller det stamceller och dess eventuella utveckling till fungerande nervceller. Det är

• dels i hög grad grundläggande forskning i laboratorium
  
• men också den klinisk forskningen med transplantioner av autologa stamceller.
  

Grundläggande forskning i laboratorium:
Vid University of Wisconsin i Madison har man framgångsrikt styrt mänskliga embryonala stamceller och pluripotenta stamceller till att bli specialiserade neuron, exempelvis hjärnbarksneuron med transmittorsubstanse glutamat, neuron med GABA transmittorsubstans, kolinerga neuron, dopamineuron (Parkinson) , motorneuron från ryggmärgen(ALS), oligodendrocyter ( myelinproducerande), astrocyter.
Med hjälp av dessa specialiserade nervceller har man i djurmodeller av olika sjukdomar som Huntingsons sjukdom, Parkinson sjukdom, ALS, skada på ryggmärg och MS försökt utreda möjligheterna att behandla dessa sjukdomar med stamcellsterapi och på så sätt kunna återuppbygga en frisk hjärna, en frisk ryggmärg.
Nu har ett forskarlag från Madison studerat om dessa celler fungerar i verkligheten, dvs man har implanterat sådana celler på möss för att se om cellerna kunde ta emot signaler från de andra hjärncllerna dit de implanterat och om de kunde skicka signaler till de andra cellerna. Man tog alltså nervceller som utvecklats ur mänskliga embryonala celler och implanterade dem i celler från hippocampusområdet på möss, ett område som är viktigt för minnet och hur man orienterar sig i rummet. Det visade sig att det fungerade och de ” mänskliga” cellerna kunde också modifiera hur de övriga cellerna fungerade i nätverket av signaler.
Optogenetik
För att studera detta använde man en ny teknik optogenetik som gjorde det möjligt att enbart stimulera de transplanterade cellerna utan att påverka de andra cellerna. Just denna teknik gör det möjligt att med en ljusbaserad stimulering manipulera transplanterad vävnad. Det ger en möjlighet att förbättra behandlingen av en rad svåra nervsjukdomar. Enligt Su-Chun Zhang, professor i neurovetenskap i Madison kan man använda denna teknik för att förändra transplaterade celler som inte fungerar som de borde.



Jag läste också om att det är på gång klinisk forskning om autologa stamceller som skall bilda nya nervceller i centrala nervsystemet. Autologa stamceller är alltså stamceller som härstammar från egna. Denna forskning är planerad vid The Multiple Sclerosis Research Center of New York .
Man kommer att använda mesekymala stamceller som är framtagna ur patienternas egen benmärg och som sedan utvecklats till att neurala progenitor celler ( som skall kunna utvecklas vidare till mogna nervceller).
Undersökningen kommer att omfatta tjugo personer med progredierande sjukdom, lägg märke till att det glädjande nog kommer fler och fler undersökningar om progressiv MS sjukdom. Undersökningen skall ta tre år. Man kommer att injicera celler i patienternas ryggmärgsvätska med tre månader mellanrum och sammanlagt tre gånger.
Undersökningen kommer att bli ”open label” , man vet vilken behandling man får och ger.
Så spännande!

Lemtrada

 En ny fas III undersökning har publicerats avseende Lemtrada eller alemtuzumab. Där har man jfr med betainterferon och fann ytterligt lovande resultat vad beträffar effek. God effekt på minskning av antal årliga skov (49 % jfr med  Rebif) och också en god effekt på den sk progressionen ( 42 % minskning), dvs handikappsutvecklingen minskade påtagligt. Statistiskt var fynden mycket säkra, p<0.0001 avseende skov, innebärande att resultatet skulle bero på slumpen  är mindre än en på 10 000.

Alemtuzumab verkar hålla vad det lovat i fas II undersökningar. Här ingick ca 840 patienter i studien.
Medlet ges  i fem påföljande dagar första året och tre dagar nästa år.

En bild som visar minskning av antal skov från fas II undersökning

Det finns ett antal biverkningar:
ITP, idiopatisk trombocytopen purpura, vilket är ett tillstånd som beror på att blodplättarna, trombocyterna minskar och det innebär blödningrisk. Den första patienten dog i detta. Detta berodde på att man inte upptäckt tillståndet och patienten fick en dödlig blödning. Sammanlagt rörde det sig om 334 patienter. Därefter har man det upptäckts ytterligare fem som klarat sig. Jag uppfattar också trombocytopen purpura som ett tillstånd man skall kunna behandla om man bara upptäcker det.
Det finns dessutom ett antal andra autoimmuna tillstånd som biverkningar, men dessa har vad jag förstått gått tillbaka.
Här finns lite av vad jag tidigare skrivit om Lemtrada eller alemtuzumab 

Alemtuzumab är en monoklonal antikropp som riktar sig mot ett ämne CD 50 som i stort antal finns på T och B lymfocyter. Forskning tyder på att det minskar antalet T- och B celler som är ansvarigt för nervvävnadsskadorna vid MS. Efter att T- och B cellerna förstörts bildas nya lymfocyter.
Det finns alltså vissa likheter med autolog stamcellstransplantation, men här återbildas lymfocyterna utan att man tillför stamceller.
Detta kan vara mycket stort. 

 

ät mycket lussekatter i år eller paella

Forskare vid University of Alberta har upptäckt en ingrediens i saffran som kan bli en möjlig medicin mot inflammationer i nervvävnad.

Forskaren Chris Power och hans team har presenterat sin forskning om detta i tidningen Journal of Immunology ( som är peer reviewed- vilket innebär att artiklarna granskas av ”oberoende” experter. Ibland är dock dessa anonyma och oberoendet av dessa anonyma experter ifrågasätts då och då.

Ingrediensen kallas crocin och det har visats att den har haft en skyddande effekt på nervvävnad och på laboratoriemodeller av MS. Crocin förhindrade skador på de celler som som producerar myelin.

Forskningen är på ett tidigt stadium och det dröjer innan studier på människor kommer.
Powers forskningslag har upptäckt att inflammation och en viss typ av stress i celler är förknippade med varande och detta leder till att nervvävnad blir inflammead och skadas, gör att det omgivande skyddet på nervutskotten (myelinet på axonerna) skadas. Nervutskotten blir demyelinerade. Crocin gjorde att denna typ av cellstress och inflammationen dämpades med resultatet att det blev minskade skador på laboratoriemodellerna och på vävnadsodlingar av nervvävnad med MS vävnad.
Hur det exakt går till när detta sker återstår att titta på. Power säger att man här ser en ny mekanism inom MS utvecklingen eller kanske snarare att man betraktar det från ett lite annat håll. Man försöker här att göra cellerna myelinet resistent mot angreppen om jag förstår det rätt.
Och vad är det för typ av cellstress, som det rör sig om- den kallas unfolded protein response på engelska och kan vara orsakat av ett ”antikt” virus som byggdes in i människans DNA hos våra urtida förfäder. Denna speciella typ av cellstress finner man i hög grad i MS lesioner. Alla har denna gamla virus i sitt DNA men av något skäl finn hög nivå av dess verksamhet i MS lesionerna.

Vad har du gjort med min mamma?

En kollega till mig mötte en medelålders kvinna på gatan. Kvinnan gick fram till honom och sa:

-Vad har du gjort med mamma?

Först blev kollegan lite ställd och tänkte att nu har det väl hänt något speciellt, men kvinnan fortsatte:

-Mamma har i många år varit håglös och negativ till det mesta, men nu är hon plötsligt positiv och glad. Du har väl inte gett henne något sorts farlig medicin.

Då kom kollegan plötsligt på vem kvinnan var och vem mamman var. Mamman hade för någon månad sedan börjat att få ta D-vitaminer och man hade märkt hur hennes humör hade förbättrats och hennes livsvärde överhuvudtaget.

Viktgaste D-vitamin källan är solens UVB-ljus

D-vitamin brist är sannolikt en vanlig åkomma i Sverige. Det finns studier som talar för att D-vitaminbrist är bidragande orsak till en mängd olika sjukdomar, exempelvis de vanliga cancersjukdomarna tjocktarmscancer, prostatacancer och bröstcancer, hjärt och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt, sjukdomar i immunsystemet som MS, RA. Det finns beräkningar som visar att om man tog bort D-vitaminbrist i EU-området skulle miljarder sparas varje år. Invandrare med mörkare hud har sämre möjlighet att bilda D-vitamin. I hemländerna skyddar pigmenten men i Sverige gör de att de får D-vitaminbrist. Inte minst gäller det kvinnorna som täcker stora delar av kroppen med svarta kläder. Då kan man till och med få D-vitaminbrist i de solsstarka länderna som Kuwait ( kanske en orsak till att MS tycks vara vanligt där, något som kom fram i samband med CCSSI diskussionerna). I USA är D-vitaminbrist vanligare hos afroamerikaner och det tycks också vara så att de afroamerikaner som blir sjuka i MS får allvarligare förlopp av MS.

Tänk om det är så att en så enkel och billig åtgärd som att åtgärda D-vitaminbrist skulle medföra så mycket positivt. Så mycket resurser som skulle kunna frigöras.

En klok person har skrivit en bok

Lyssnade på Rickard Levi då han intervjuades i programmet En bok- en författare om Spinalishandboken. Här är länk till UR Play Lyssna gärna till intervjun den är intressant för många Boken har Levi skrivit tillsammans med Claes Hulting. De var kurskamrater då de gick läkarutbildningen. Det är 25 år sedan Claes Hulting fick ryggmärgsskada och Levi har till viss del delat den resan. Vad man kommit fram till verkar vara att den som fått en skada måste själv engagera sig i hög grad för att den bästa vården- det är nog därför boken heter handbok-en hjälp i sättet att engagera sig.

Men det är också en handbok i hur personal och vårdgivare skall bete sig i sitt arbete ( jag skriver utifrån programmet eftersom jag inte läst boken) alltifrån de tidiga sorgreaktionerna till senare skeden. Dessutom finns det vilket programmet börjar med en viktig del- det inträffar cirka 100 till 200 fall per år, och vården ges på uppemot 30 platser. Att ha mindre än 20 patienter per år gör inte att man blir speciellt specialiserad, dvs det behövs centralisering för att kunna ge den bästa möjliga vården. Detta gäller en hel del vård till exempel håller det på att ske inom stroke området- den neurologiska åkomma som drabbar flest människor- det behövs en hög grad av specialistvård för att kunna det allra bästa skall kunna göras-exempelvis kanske plocka ut en ”blodpropp” i hjärnans kärl som håller på att utlösa en stroke.

Boken eller i varje fall programmet är värt att lyssna på oavsett vad man lider eller inte lider av. Sorg och död kommer vi alla att drabbas av förr eller senare.

National MS Society

är väl kanske den mest kända föreningen avseende MS. Man har gett ut mängder av material, det finns över 500 filmer på YouTube. Den här om kost vid MS rekommenderar en kost som jag helt kan ställa upp på.
Man säger att det inte finns en speciell diet men det finns en diet som är bra för alla och den är

• välj nyttiga fetter
• ät fisk och havets frukter
• ät grönsaker och frukt
• ät fibrer

Att välja nyttiga fetter betyder för mig att inte äta transfetter, att vara restriktiv med omega-6 och mättade fetter. Omega-6 fetter är i de flesta fall inflammationsfrämjande genom att det bildas sådana signalsubstanser i immunförsvaret som driver inflammationsprocessen vid MS. Omega-3 gör att det bildas sådana signalsubstanser. Mättade fetter är i bästa fall neutrala, men de kan konkurrera ut de nyttiga omega-3 fettsyrorna i de biologiska membranen. Det finns undersökningar av biologiska membran vid MS som visar att MS patienter har mer än normalt av de mättade fetterna i membranen. Är det mycket mättade fetter kan membranen också bli hårdare och stelare och kanske mer lättskadade.

Att äta en nyttig kost  kan minska fatigue säger man i  videon.
De kan också ge bättre benstyrka säger man. Där tror jag dock att det viktiga är att se till att man inte har D-vitaminbrist men kosten i övrigt är förstås viktigt. Minskad fatigue ger ökad fysisk aktivitet vilket är mycket viktigt för att få ett starkt skelett och det  är i kombination med D.vitaminbrist orsaken till att MS patienter ofta har ett osteopotiskt skelett .

Mycket intressant med denna video från NMMS, det innebär att jag och de är helt överens om hur kosten skall se ut. Och NMMS har ju tillgång till de främsta experterna i världen. ( Obs beträffande fetter är det hur jag efter att ha läst vad Swank, Jelinek  m fl säger  ser på vad som är nyttiga fetter).


Man kommer också in på det här på ECTRIMS kongress där det finns en video om det senaste om D-vitamin, Epstein-Barr virus infektioner, samt rökning som riskfaktorer för MS. Man kommer också in på vad livstilfaktorer betyder och en  helhetssyn på sjukdomen som inte bara inbegriper medicinering. Lyssna till exempel på vad genetikern på videon säger. Lägg också märke till vad man säger om rökning; det minskar tidsintervallen mellan skoven och kan göra dem allvarligare. Jag har nog inte skrivit mycket om att man bör sluta röka vid MS- jag har tagit det för självklart.

Kosten och autoimmun sjukdom.

Jag har en känsla av att det finns mycket tyckande om det trots att man självsäkert uttalar sig som " jag r känner ingen som att det hjälpt" eller "det finns inga studier som visar att kost är verksamt vid reumatoid artrit". Man kanske har en begränsad bekantskapskrets. Studier om kost vid RA kan man mycket lätt hitta, men man skall inte förväxla det med botar RA. Hörde nu senast om en studie om barn med autism och att begränsning av mjölk och gluten gjorde att det blev en stor förbättring. På P1  i morse.

"En av mina klasskompissar som har MS mådde bra i 25 år och nu fick hon ett skov och det förde henne med fart till sjukhuset och i cortison dropp.Före det kände hon att hennes ena ben inte riktigt ville lyda men hon klarade bra av att gå och cykla skida.Plötsligt slog det till.Så länge kan MS:en vara latent.Nu kommer det att ta en tid förrän hon är på benen igen.Nämnas kan att hon är vegetarian."

Det här skrev en person på en blogg som bevis för att kost inte skyddar mot MS. Jag tycker det är precis raka motsatsen. Vid Swanks undersökning hade de som följde kosten risk att få ett skov ungefär vart nittonde år. Stämmer ganska bra med inlägget ifråga.

Joan Didion fick MS på 60 talet. Dubbelsidig synnervsinflammation. Hon tycks vad man kan läsa i boken Ett år av magiskt tänkande äta precis vad som helst och jag tror inte hon har haft något skov- fast ibland undrar jag om inte vad hon beskriver som fysiska symtom i boken  faktiskt är symtom på  MS, hon beskriver bl a balanssvårigheter.

Utan tarmbakterier ingen autoimmun sjukdom

Tarmbakterier bidrar till matsmältningen och de normala tarmbakterierna förhindrar att bakterier som ger infektioner griper tag i tarmen. Om man tagit antibiotika som påverkat tarmen kan man få inflammation i tarmen med bakterier som är aggressiva och resistenta mot antibiotikat i fråga- det kan bli ilskna infektioner med smärta, diarréer, slem etc-det kallas superinfektioner. De normala bakterierna tillåter inte att sådana bakterier får grepp. Detta är en av tankarna bakom probiotika.
Tarmbakterierna hjälper till med matsmältningen. De gör att fibrerna omvandlas till korta fettsyror som sedan kan påverka immunsystemet. I Indien finns många vegetarianer. När någon går över till vegetarisk diet här gör bristen på kött att man utvecklar B12 brist, men i Indien där vegetarisk kost är vanligt sedan länge sker inte detta. I stället har tarmfloran av bakterier utvecklats så att det tillverkas B12 i tarmen.

1. Möss utan tarmbakterier fick inte artriter. Möss som genetiskt är benägna att få ledinflammationer (artriter), fick utvecklas utan att ha bakterier i tarmen. Det visade sig att de inte fick någon artrit... … … så länge de inte hade några tarmbakterier, men så snart de infekterades med tarmbakterier utvecklade de artrit. Det spelade ingen roll vilken bakterie det var, det räckte med enbart en stam av bakterier introducerades och artriten kom..
   
2. Våra vanliga tarmbakterier och myelin autoantigen samarbetar för att sätta igång autoimmun demyelinisering. Man gjorde studier på möss som genetiskt utvecklar en MS liknande sjukdom. Man behandlade djuren med antibiotika som slog ut bakterierna och de utvecklade ingen MS sjukdom. Däremot de som inte behandlades fick sjukdomen. Sedan introducerade man tarmbakterier hos de möss som hade behandlats med antibiotikum och genast fick de sjukdomen MS.
   
   
   
   

De inflammatoriska förändringarna i centrala nervsystemet åstadkommes med det förvärvade immunsystem- viktiga celler är T och B-lymfocyter, där B-lymfocyterna är viktiga genom att bidra till produktionen av antikroppar mot myelinet medan T- lymfocyterna har flera funktioner bland annat stimulerar andra T lymfocyter och också B lymfocyterna i angreppet på myelinet.
Hur de autoimmuna lymfocyterna utvecklas från normala omognare celler är en gåta man försöker lösa. I rapporten skriver man att detta ofta tillskrivs omgivningsfaktorer speciellt infektioner, men här visar man att den normala tarmfloran ( utan några patologiska bakterier) är viktig för att sjukdomen MS hos möss skulle utvecklas. Man visar att aktiveringen av autoantikroppsproducerande B-lymfocyter är beroende av att det finns ett autoantigen närvarande, dvs det äggviteämne som kommer från myelinet och kallas MOG ( myelin oligodendrocyte glycoprotein) och man påvisar en kedja av biologiska skeenden som sätter i gång den autoimmuna reaktionen.
 Här kan man se autoaktiverade B-lymfocyter i lymfknutor där de aktiveras av T-lymfocyter en process genom vilken antikroppar mot MOG sedan kan ske.

Jag påminns om maskäggscocktailen, dvs utgångspunkten är att att immunförsvaret mot parasiter och liknande inte  verkar via samma vägar som mot virus och bakterier, i stället tycks det  det vara så att de cytokiner som stimuleras vid infektioner med bakterier  och virus hämmas av en infektion med parasiter. Det gäller då de T-lymfocyter som stimuleras av Th1 lymfocyter. Denna biologiska väg tycks också vara den som är aktiv vid autoimmuna reaktioner. Maskäggscocktailen tänks stimulera  Th2 lymfocyter i stället- som ingående i försvaret mot parasiter. Man studerar därför om inte detta kan påverka MS.

En del av historiken bakom maskäggscocktail är att det MS och autoimmuna sjukdomar har blivit vanligare samtidigt som det också blivit ovanligare med parasitinfektioner. I något fall har man också sett att parasitinfektion har påverkat MS patienter positivt. Små maskäggsstudier har också gjorts.
Denna  utveckling att parasitinfektioner blivit ovanligare kallas hygienhypotesen och det skulle lite översiktligt kunna beskrivas som att immunförsvaret har inte tillräckligt att göra i vår rena moderna värld och i stället vänder sig mot kroppen- naturligtvis en helt galen beskrivning vetenskapligt men kanske det finns någon essens i det.

 

INF-gamma hämmar utvecklingen av Th 2 celler,

IL -4 hämmar utvecklingen av Th-1 celler. 

ECTRIMS årliga kongress har pågått i Ansterdam. Det har därför kommit en del presentationer om eventuellt kommande medel mot MS.

Vad som bland annat är nytt är att man börjar se effekter på handikapputvecklingen.

medel	Påverkan skov	Magnetröntgen	Effekt progression	biverkningar
Alemtuzumab ej tablett fas III, men är enstaka behandlingar . kanske 2 år i följd, ur medicinsynpunkt närmast lättare än tabletter	78% symtomfria efter 2 år hälften så många skov som interferon och copaxone		? ej signifikant effekt i aktuell fas III undersökning Tidigare fas II undersökningar visade detta. I den aktuella undersökningen jämfördes med interferon, och det var litet progression även i den gruppen	- autoimmun sköldkörtel sjukdom -ITP, påverkan på blodplättar
Daclizumab ej tablett fas II	Årliga antal skov c:a 0.22 jämfört med placebo0.46	Minskat antal aktiva lesioner	Signifikant effekt	Ett dödsfall på grund av abscess i övrigt var det fler allvarliga biverkningar i placebogruppen
Laquinimod tabl fas III	Ngt bättre än placebo	Ngt mindre atrofi jmf med placebo o interferon	Minskning med 33 % på tre mån jmf med placebo. På sex månader 40, 6%
BG-12 tabl fas III	Minskade skov med c:a 50% jfr placebo	Efter två år sign. minskat antal lesioner,	Minskade 34-38 % jmr med placebo under två år	Flushbesvär, gastrointestinala besvär lika många biverkningar rapporterade i båda aktiv och placebogrupp
teriflunomide (Aubagio) tabl finns uppföljningar upp till nio år	årliga skov 0.18-0.24		de som tog 14 mg per dag hade oförändrat handikapp !!! de som tog 7 mg per dag ngt ökat handikapp	inga allvarliga infektioner eller cancrar som tycktes beroende av medicinen

Ny svensk studie om att konsumtion av socker ger dåliga värden på kolesterol enligt DN. Och det kan ge ökade risker för hjärtsjukdom drar man som slutsats.

Det är en ny studie men knappast knappast nya fynd. American Heart Association (AHA) har rekommendationer om att minska tillsatt socker radikalt. Här från Web. MD.
Mest tillsatt socker får man från sötade drycker och processade matvaror.

Ett glas med söt dryck ger kanske 10 sockerbitar, ett glas apelsinjuice 10-12. Frukostflingor till frukost 4 teskedar socker.AHA rekommenderat att kvinnor skall äta högst 6 teskedar tillsatt socker och män 9. Dricker man ett glas apelsinjuice har man redan överskridit dosen.

Man bör shoppa i periferin av livsmedelsbutiken skriver man på Web.MD: där finns, grönsaker, fullkorn, magra mejeriprodukter och magert kött som ger en kost med lågt tillsatt socker

Om MS och mättade fetter- Swanks studie i original

Fann detta på George Jelineks sajt. Han skriver att Swanks studie var mainstream forskning då den landsattes 1949.  Så var det inte då den kom mer än 35 år senare, varför den nonchalerades. Om man jämför med den forskning  om perniciös anemi som gav Nobelpris så var det en liknande metodik. Allra första studien som är guldstandard nu placebokontrollerade, blindade studier kom 1948.
Här är studien.

Här finns boken The Multiple Sclerosis Diet Book på Amazon.com

Nästan varannan svensk är överviktig eller fet

Jag förstår inte riktigt vad Stephan Rössner säger i DN:s artikel " Kampen mot fetman står still".
Citat Många säger att fetman minskar och så kanske det är, att vi inte får lika många nya feta som tidigare, men i dag är 40—50 procent av svenskarna överviktiga eller feta.

Om man inte får lika mycket nya feta bör det innebära att det sker små framsteg, men  40-50 procent överviktiga eller feta är ju en katastrof eller en tidsinställd bomb, som när alla följdsjukdomar kommer kan knäcka välfärden.

Det har inte kommit någon mirakelmedicin säger Rössner, men egentligen har det väl det. Att röra sig mer och  att äta klokare. Hur man gör denna tulipanaros det är frågan. Men det finns en del vi alla  kan göra och det finns en del som samhället kan göra.

Mera röra på sig- i skola, på fritiden.
Att lära sig gå i stället för att ta bilen.
Ta trapporna i stället för hissen... ... ... Du kan säkert fylla på den här listan

Äta bättre. Mindre tallrikar för mindre portioner. Sluta när man är 80 procent mätt efter tio minuter finns mättnadskänslan där. Äta endast vid köksbordet- inte framför TVn, datorn... ... ...

Dieter kanske är mer finlir, eller

Fetman en bomb i hälso- och sjukvården enligt EU-kommissionen.

Du kan kolla om du har övervikt på BMI mätaren i marginalen. Du kan ställa in den för kilo och centimeter. BMI över 25 ger övervikt och 30 fetma. Men man skall inte lita helt på det. Jag har haft en hel del patienter och sådana som skulle genomgå hälsoundersökningar som låg på åtminstone 26-28 som absolut inte var feta. Det beror också på benstomme, kroppsbyggnad, muskelmassa.

Här är i stort en översättning av ett dokument om dessa frågor från EU kommissionen.

De satsar mycket pengar. Hoppas att det ger nytta. Det här man skriver om bättre information, bättre recept på restauranger mm har det nått fram. Jag läste senast i jag tror det var coops tidning att det inte var farligt att salta på maten men man skulle inte salta på tallriken! Dessutom finns det knappast kvar någon kock eller något matprogram som vill vara försiktigt med fetter. De har helt accepterat att mättade fetter är bra- faktiskt lite emot vad jag tycker att majoritet av forskare ( Jag har i dagarna läst denna deklaration från EU och vad man säger på FN:s konferens om icke smittsamma sjukdomar) och experter säger. Det vore kanske klädsamt med en viss försiktighet. Det finns inga enkla sanningar här och det gäller som sagt en bomb i en mycket central verksamhet. Hälso- och sjukvården och till syvende och sidst välfärden,

Tio nyckelfaktorer om fetma och nutrition

1 Man rör sig för lite och äter för mycket innebärande att det pågår en ständig viktökning inom EU inte minst hos barn och ungdomar och detta får mycket allvarliga hälsokonsekvenser

2 Fetma orsakar en radda av kroniska sjukdomar som diabetes, cancrar och hjärtsjukdomar. Upp till sju procent av EU:s budget spenderas på sjukdomar som är kopplade till fetma.

3 Andelen feta har tredubblats sedan 1980 till 2007 då rapporten skrev enligt WHO. I Europa finns ungerfär 3 000 000 feta barn. Detta innebär att dessa barn får vuxensjukdomar tex. diabetes typ II ( tidigare kallad åldersdiabetes).

4 Samtidigt med ökningen av fetma (BMI över 30) har också andelen överviktiga ökat. Numera uppskattas antalet överviktiga till halva befolkningen i EU och en fjärdedel av skolbarnen, Övervikt som barn tenderar att fortsätta även i vuxenåren. 1999 konsumerade människor 300 kalorier mer per dag än 1970 skriver man,

Orsaken till detta är livsstilsfaktorer och övervikten beskrivs som en bomb i sjuk och hälsovårdssystemet.

5. En av tre europeer motionerar inte alls på fritiden. Genomsnittseuropén sitter stilla mer än fem timmar per dag. Kostnaden för fysisk inaktivitet ( hälsokostnader och låg produktion) uppskattas till en miljard euros.

6. På EU nivå försöker man utväxla goda erfarenheter och ordna projekt som skall främja bättre nutrition och ett hälsosamt leverne.

7. 2006 samlade man ihop 300 bidrag angående hälsosamma livsstilar, nästan alla ansåg att man ville ha ett samordnat arbete från många sektorer och och samordning av riktlinjer från EU. Speciell uppmärksamhet borde ägnas åt barnfetma och bättre konsumentinformation.

8. Man har 2005 lanserat EU plattformen för aktion avseende diet, fysisk aktivitet, och hälsa. Där för man samman industri, icke statliga organisationer och PR branschen. Dessa organisationer har satt igång frivilliga aktioner för att angripa fetmaproblematiken : t.ex. sluta med reklam med sockrade drycker till barn, bättre kostinformation på restauranger, minska salt, socker och fetter i recept, och sponsra sport i skola.7

9. Bättre etiketter som är klara och effektiva. Nya regler för att säkra att krav på hälsa och nutrition typ låg fett, minskat socker etc. avseende mat är riktiga skall snart vara på plats. Dessutom undersöker kommissionen de bästa sätten för att göra födoinformationsetiketterna lättare att använda.

10. Slutligen finansieras ett antal fetma och nutritionprojek avt kommissionens Allmänna

Hälsoprogram ( Public Health Action Program)- ett program kallat European Heart Network har fått 1,7 miljarder Euros och HELENA (Hälsosam Livstil i Europa medelst Nutrition under Adolescensen ( uppväxten) studerar fetma och matvanor hos ungdomar.