Stress och stresshantering

lördag, juni 30, 2012


Fysisk träning och omega-3 viktiga för hjärnans utveckling- om tillväxtfaktorn BDNF

Jag har tänkt skriva om sådant i dieten om lågt intag av mättade fetter ( och givetvis transfetter , men även vissa former av omega-6) möjligen kan ha en påverkan på MS. Tillväxtfaktorn BDNF kommer detta att handla om. Den är viktigt för många funktioner i hjärnan. Omega-3 påverkar bildningen liksom fysisk träning.

BDNF är ett ämne som man känt till i ett trettiotal år, vars roll bland annat är
  • att olika neuron skall kunna utvecklas för olika funktioner ( differentiering)
  • och också överlevnaden av neuron
  • det är också viktigt i utvecklandet att synapser.
  • och synapsers plasticitet ( förmåga att förändras
BDNF är en genprodukt, dvs ett protein och hör till neurotrofinerna. Det var nummer två av neurotrofiner som upptäcktes 1982. Neurotrofiner tillhör en större grupp proteiner som kallas tillväxtfaktorer, faktorer som kan påverka vissa cellers överlevnad, utveckling. Neurotrofiner är tillväxtfaktorer för celler i nervsystemet.

BDNF är den tillväxtfaktor som är mest utspridd i nervsystemet och den verkar på åtminstone ett par receptorer, varav den vanligaste heter TrkB . (Receptor är ett ämne, ofta ett protein, som med en liknelse kan beskrivas som nyckelhål. Nyckeln till det nyckelhålet är en signalsubstans som passar i nyckelhålet, och tillsammans kan sedan receptorn och signalsubstansen utföra olika funktioner).

BDNF är också välstuderat eftersom det tros spela en viktig roll i utvecklandet av långtidsminnet, synapsutveckling och långtidspotentiering (LTP). .Man har kommit fram till att vid bildningen av långtidsminne kopplas gener in och det bildas nya förbindelser mellan neuron, nya synapser. Dessa förändringar kan ses, när man lagt till ett långtidsminne har man fått en ny synaps. När det gäller korttidsminne är inte generna inblandade på så sätt att nya proteiner bildas och det är inte någon bildning av ny synaps.7
BDNF och neuroplasticitet
Detta kan beskrivas som neuroplasticitet och det kan man se bland annat med MRI. Hos de som studerar musik (pianospel) växer en viss del av hjärnbarken till medan det inte syns hos de som inte gör det. Hos violinister kan man se tillväxt av det område i motoriska barken som har med vissa fingrar att göra. Ett annat exempel är att man har funnit tillväxt av ett område för spatial orientering hos taxiförare i London, som behöver lära sig mängder av adresser och lokalisationer.

Vad kan påverka hur BDNF bildas.
Det finns en hel del promotorer dvs regioner på DNA som påverkar och underlättar att BDNF uttrycks- att proteinet bildas. Promotorerna ligger nära BDNF genen. Det finns också yttre faktorer som påverkar bildandet av BDNF exempelvis fysisk aktivitet, syrebrist, kramper, antidepressiv behandling. Kost påverkar också., bland annat fettsyror. Den fleromättade fettsyran DHA dom kommer från fisk men som också kan bildas från vegetariska omega 3 fettsyror om man får tillräckligt finns i plasmamembranen som omger cellerna, och också innuti cellerna till exempelvis runt cellkärnan och mitokondrierna består normalt av DHA till cika 30 procent och är det som ger plasmamembranen dess fluiditet, dess egenskap av vara ett mellanting mellan vätska och fast materia, något som är viktigt för dess funktion att genom olika mekanismer låta olika saker ske, ämnen passera in och ut på ett kontrollerat sätt inte minst vid synapserna. DHA är viktig för plasmamembranens integritet skriver Gomez-Pinilla i översikten Brain Foods: The effects of nutrients on brain function. En diet med mättade fetter tros minska bildningen av BDNF i en sådan utsträckning att neuroplasticiteten och kognition påverkas enligt denna studie.




BDNF och myelinisering
BDNF tillhör en grupp ämnen som är tillväxtfaktorer som verkar på cellmembranet där receptorerna sitter. Man har visat att BDNF spelar en viktig roll vid myelinisering- bland annat genom att man använt knockout möss- där genen som uttrycker BDNF är utslagen. På laboratorium har man funnit att BDNF kan ha ett flertal effekter på utveckling av oligodendrocyter som producerar mylinet, tillväxt i antal, uppdelning i olika celler och mognad av celler.
Studier på djurmodeller av sjukdomar visar att BDNF verkar skyddande på nerver efter demyelinisering:
Vid EAE djurmodeller av MS där man använt exempelvis cuprizone för att åstadkomma ”MS” hos djuren. Om man ger BDNF tidigt i förloppet av Mus MS blir det mindre allvarligt än om man ger det sent i förloppet. I CNS produceras BDNF av neuron men vid demyelinisering börjar det också produceras av astrocyter och också av immunceller som T-celler och B celler.

Slutsats om BDNF och dess påverkan på centrala nervsystem. Fysisk aktivitet och träning samt kostfaktorer kan påverka BDNF. Kanske är detta något som kan bidra till att hålla kroniska sjukdomar på avstånd, och i mitt fall hålla en redan etablerad sjukdom i schack. Hur påverkar föresten stress och ”meditativ” aktivitet BDNF?



fredag, juni 29, 2012

Hur mår jag - halvårsutvärdering- en glad pensionär


Utvärdering i juni/juli med
  • anledning av att jag använt specialkost för min MS- sedan 2006-
  • med anledning av träning
  • stresshanterande yoga


Så här skrev jag 24 januari 2006:
I förrgår började jag med stenålderskost

"Varför?
Vill försöka med glutenfri och mjölkfri diet
för att se om jag det kan påverka
1. fick utslag och klåda för något år sedan. Blev bättre sedan jag slutade med interferoninjektioner mot min MS. Gick bort, sedan började jag med glatimeracetat och då återkom besvären och har inte gått bort sedan men blivit bättre. Kommer inte till rätta med det här.
2. Sedan finns det ju lite tankar kring detta med kost och MS.
Min situation just nu är att jag är ganska bra/ relativt sett. Har hö sidig svaghet och muskelkramper. Trötthet, viss afasi, dysartri.

Jag skulle vilja lägga till att jag också hade brain fog-hjärndimma. Inte alls som tidigare men 2006 fanns den kvar.

I stort sett är det så
För 4 år sedan tog det mig cirka 1 vecka att göra vad jag gjort på 10 minuter tidigare. Idag är det bättre. Nu tar det mig cirka en vecka att göra vad jag tidigare gjorde på 4 timmar."

Så här skrev jag sjuttonde juli 2006

"Beträffande mitt sjukdomstillstånd( som i grunden är gott men, kunde vara bättre ändå för att travestera Göran Persson)så ser jag ingen påverkan avseende paleolithisk kost.

Det enda problemet jag såg var en tendens till viktnedgång som inte ville stoppa upp. I början var det enbart positivt med viktnedgången men jag är lite rätt för att komma in i ett katabolt skede, speciellt som jag fick mitt svåraste skov i samband med att jag gick ned i vikt, jag vet inte vad som var hönan och vad som var ägget."

Så här skrev jag för ett år sedan eller rättare sagt ritade


På bilden får jag en känsla av att kosten spelat in mycket, liksom D-vitaminerna.
Men det allra första jag märkte att jag förbättrades var någon månad efter att jag började med statiner. Då återkom full rörlighet i höger arm. Det finns mycket jag kan peka på men ser man på grafen verkar kosten ha varit mycket viktig. Man skall dock komma ihåg att en period hade jag mycket ont i knän och det spelar in på gång och spring men knappast på fatigue, läsförmåga etc. Men där kan ju den bättre fysiken spela in. Det är ganska klart att träning förbättrar fatigue.






26 december 2011
Jag börjar med minnet i år. Där upplever jag en påtaglig förbättring. Kanske är det i stort sett känslan av att det fungerar. Något av en placeboeffekt. Ordet på tungan fenomenet finns kvar men besvärar mig inte. Dessutom är det troligen så att ju längre tid det går efter ett skov ( upplevda eller så kallade tysta skov) ju mer återhämtar sig hjärnan, skapar nya förbindelser.
Kanske har också yogaövningen som jag tidigare berättat om effekt, den där man tittar på ena axeln, sedan på andra axel och fortsätter så. Man har huvudet stilla men vrider på ögonen. På så sätt tvingas ögonen ändra fixeringspunkt. Näsan skymmer så att man inte kan fixera vänster axel med annat än vänster öga, höger axel kan bara fixeras med högra.


Gångförmåga: mycket bra, men har haft en period då jag överansträngt hö knä igen. Sprang 3 ggr i veckan cirka 4 km på hårt underlag samt gick i övrigt på hårt underlag. Det blev för mycket, men nu efter vila och att jag tagit bort en del yogaövningar som kanske ansträngde knän samt att jag börjat med glukosamin har det blivit bättre. Jämfört med förra året så har jag kunnat springa längre sträckor. Just nu tyvärr inget spring. Man har mycket spring i kroppen efter de åren med rörelsesvårigheter.

Balans: oförändrad.

Sväljning: inga besvär subjektivt. Däremot kan hostan komma ibland då jag äter så en viss problematik finns det.

Kramper i hö sida: Finns egentligen inte kvar nu, knappast förnimmelserna av det heller. Där har symtomen klar förbättrats eller försvunnit senaste två åren

Känsel: Myrkrypningarna finns där men kanske är de mer i bakgrunden nu. Låt oss säga oförändrade så får vi se hur det ser ut om ett halvår.

Jag har provat två saker för det:
1. Inclined Bed Therapy(IBT). Gav ingen förbättring.

(Vad är Inclined Bed Therapy? Det är inspirerat av CCSVI, teorin om att det som ligger bakom MS är försämrat avflöde från hjärnan eftersom det finns avflödeshinder i form av förträngningar i venerna. Med IBT höjer man huvudändan på sängen och tanken är då att det skall bli ett bättre avflöde från hjärnan.)



Urinträngningar : oförändrat tycker jag. Varierar en hel del.

Magproblem: Det finns en del saker jag inte tål. Gluten tillhör dem. Banan. Lök. Men jag har märkt att också för mycket soja inte fungerar. Där finns ett problem eftersom jag bland annat använt soja yoghurt. Jag håller på att pröva mig fram.

Fatigue och kognition: Som förra året. Trötthet förnimmer jag knappast men däremot har jag inte så mycket ”go”.


Sammanfattningsvis är det bättre än förra året.. Egentligen känner jag mig som en ganska frisk pensionär.


Halvårskiftet juni-juli 2012

Om man tittar på den aktuella enkäten

Vilket är ditt mest besvärande MS symtom? Besvär med..


urinblåsan
tarmfunktionen
gången
synen
balansen
humöret
sexualfunktionen
minne, koncentration, tänkande
hörandet
sväljfunktionen
smärta
sömnen
restless legs
fysisk trötthet
psykisk trötthet
emotionell labilitet
annat

Vad beträffar mig är det “restless legs med myrkrypningar som ger mig mest besvär.
Sedan är det detta med urinblåsan och frekventa trängningar men det verkar som jag klarar att hantera det men man måste vara förutseende.

Jag har inte sprungit i ngn större utsträckning sedan jag fick ont i knän nere i Puerto och sprang på hårt underlag, men planerar börja igen på mjukt underlag. Just nu känns knäna bra men jag håller fortfarande på med glukosamin. Försöker cykla en del i sommar. Det är en bra runda runt sjön här som tar mig cirka en timme.

Jag kommenterade att jag hade kvar hjärndimma när jag började med kosten- den är helt borta nu. Jag har ingen fatigue längre men som tidigare har jag kvar en viss initiativlöshet- ingen speciell go.
Minnet tycker jag nu är helt okay.

Jag tycker faktiskt att jag har blivit bättre det sista året- det är så små differenser men det kommer smygande förbättringar men ser jag tillbaka så är det stora grejer. Jag skrev till exempel 2006 att jag hade högersidig svaghet- det hade jag glömt bort att jag hade.

Kost:
jag skrev för ett halvår sedan att jag inte tyckte jag tål lök- det har fortsatt så och jag kan bara ta lök vid enstaka tillfället. Idag fanns det vitlök i lunchen.
Jag skrev också om att jag misstänkte att jag inte tålde soyaprodukter men det gör jag inte längre. Äter ofta soyaprodukter nu.

Sedan jag började med kostomläggningen har en hel del positivt hänt beträffande hur jag mår. Precis som vid nyår är jag en tämligen glad pensionär.

Vagusstimulator mot depression, epilepsi




























I USA finns en pacemakerliknande apparat som inopereras under huden och kopplas till nervus vagus via en ledning. Med den kan man stimulera vagusnerven, som utgår från hjärnstammen (primitivaste delen av hjärnan) och som verkar dämpande på icke viljestörda funktioner, till exempel mage och tarmsystem. Den har visat sig ha god effekt på vissa former av epilepsi och på depression, och den är godkänd av amerikanska “läkemedelsverket” FDA.

Detta är intressant ur en bredare synvinkel- vagusnerven har mycket koppling till mag-tarmfunktionen, men med tanke på dess dämpande funktion på tarm, hjärta, lungor så finns koppling till stress. Där vet man ju att exempelvis meditation påverkar. En spekulation. Och hur fungerar vad och hur man äter i sammanhanget?
 Källa: Brain foods: the effects of nutrients on brain function

Gurkmeja och omega-3 och deras påverkan på nervvävnad.































En studie gjord vid David Geffen School of Medicin vid UCLA
Forskaren Langston Holly: Normal åldrande gör ofta ryggmärgskanalen trängre och kan ge tryck på ryggmärk och skada vävnad. Kirurgi kan lätta på trycket och förhindra vidare skada men inte reparera.Vi ville undersöka om diet kunde hjälpa ryggmärg att reparera sig själv.

Forskarna vid UCLA studerade två grupper med råttor ett tillstånde so simulerade cervikal myelopati- en progressiv tillstånd ( progressiv spinal stenos myelopati) som kan inträffa vid exempelvis reumatoid artrit och osteoporos då skelettet i kotpelare är försvagat. Tillståndet kan resultera i neorologiska symtom som svårt att gå, smärtor i nacke och arm.

En grupp fick normal västerländsk kost med mättade fetter och socker
och en annan fick omega 3 plus gurkmeja samt standard diet.
En kontrollgrupp fick standard diet för råttor.

Man valde dessa tillskott därför att man sett att omega-3 kan reparera cellmembran. Gurkmeja är en stark antioxidant som man i tidigare studer sett kunna laga vävnad. Både dämpar inflammation.
Redan efter tre veckor fick de som åt mättade fetter och socker ordentliga problem som fortskred. De som åt gurkmeja och omega-3 gick bättre än första gruppen även sex veckor efter studien startade.

Forskarna under sökte ryggmärgen på råttorn på molekylnivå. Man tittade efter tre markörer som 1. kopplas till membranskada, 2 nervreparation och 3. kommunikation mellan celler.
De som åt diet a la väst hade högre halt av markörer som kunde kopplas till cellmembranskada.
De som åt omega-3 och gurkmeja däremot tycktes ha minskad skadn och de hade samma nivåer av markörer som kontrollgruppen.
Forskaren Gomez-Pinilla säger att DHA (omega-3) och gurkmeja tycktes stimulera flera mekanismer som bevarade neurologiska funktionen hos råtter. ” ett första spännande steg i att förstå rollen som diet kan spela i att skydda kroppen från degenerativ sjukdom”.
Man skall nu gå vidare med att undersöka andra mekanismer i utvecklingen av progressiv spinal stenos myelopati, för att se vad som bäst kan påverka sjukdomen. Studien publicerad i Journal of Neurosurgery: Spine, den 26/6 2012, forskare Holly LT, Blaskiewicz D, Wu A, Feng C, Ying Z, Gomez-Pinilla F. 



Lite om forskningen vid UCLA NeuroLife Lab. Forskning vid centret visar att livsstilsfaktorer har varierande och långvariga effekter på mental hälsa och kognition. Mycket tyder på att orsakerna till många kognitiva och psykologiska tillstånd kan ha med omgivningsfaktorer och livsstilsfaktorer som dålig diet, stillasittande, rökning etc. Hjärnan påverkas av en fysisk olämplig omgivning och man blir mer benägen till att få en rad sjukdomar.

Goda livsstilsvanor kan göra att man får hjälp med att stärka kognitiva reserver och motstå olika hjärn- och ryggmärgs (CNS) åkommor. Hittills har man funnit att diet och motions faktorer kan påverkapå ett flertal sätt på molekyl och cellnivå, det kan handla om modifikation av signalvägar i synapser (plasticitet). Detta är toppen av ett isberg skriver man och det finns mängder av forskning att göra. För närvarade studerar man effekterna av diet och motionsfaktorer på membran, immunsystem mm.

I en intervju säger Gomez-Pinilla att hjärna mer än något annat organ konsumerar en massa energi. Där sker också mycket oxidativ stress som resulterar i cellskador. Fisk, bär och antioxidanter minskar detta och skyddar de nervmembraner som har med minne och inlärning. DHA, an Omega-3 fettsyra finns utgör cirka 30 procent av cellmembranen i nerver.

torsdag, juni 28, 2012

Ska man inte få vara ledsen och sörja?

På aftonbladet kan man se denna video  där "Sharon Osbourne" gråter i TV eftersom en son fått MS, men så avbryter hon säg och säger det här är fel , man skall tänka positivt och så plötsligt börjar alla kring bordet att säga ungefär halleluja man ska tänka positivt. Det blir en väldigt otäck stämning tycker jag

Ska man inte få vara ledsen och sörja? 

Det  är viktigt  att få sörja om det hänt något sorgligt, även om jag tror att tänka positivt också är bra. Det ökar snarare på det tunga om man inte får ge utlopp för vad man känner. . Men det skulle nog kännas bättre att inte göra det i rutan.
Sen är det lite den här beskrivningen av MS- inget bot etc. Visst är det sant men samtidigt är inte en diagnos MS något som säger vad som kommer att ske för individen  i stort. Dessutom har faktiskt mycket hänt som kan påverka förloppet. Det finns bromsmediciner,  det kommer fler. Sen är också rehabiliteringen något som också kan förändra en del. MS har många ansikten och en del av dem är inte roliga men det finns också ett hopp, och det är viktigt att se positivt på framtiden men med realism.
Det finns också en del som talar för att man med kost mm också kan påverka flera autoimmuna sjukdomar även om det inte är vetenskapligt bevisat (vid MS) men däremot finns det forskning som stöder det. Eftersom det inte kostar något är det fritt fram att försöka för den som vill. 

Att leva med kronisk sjukdom är stressande. 
American Psychological Association gör sedan några år en stor undersökning: Stress in America Survey, Man fann i 2011:s undersökning att de två grupper som levde under högst stress i USA var dels en grupp som kallades vårdgivare, utgörs av privata personer som fungerar som vårdgivare till anhöriga med kroniska sjdar som hjärtsjukdom, Alzheimer mm. Vårdgivare  har ofta har ett tungt arbete med stor ansvar. Får sällan vila och är dessutom ofta äldre. Det är inte bara de fysiska problemen som finns utan det tillkommer faktorer som gör att man är stressad: Hur skall man klara ekonomin? Vad händer om jag själv blir sjuk?''

Den andra gruppen var de kroniskt sjuka själva.- kronisk sjukdom kan påverka varje del av livet inte minst ekonomin som är en stor källa till stressupplevelser enligt rapporten, men följden av kronisk sjukdom kan påverka varje del av livet. En faktor kan också ha en snöbollseffekt så att försämrad ekonomi leder till försämrade relationer, försämrade relationer gör att humöret påverkas, man orkar med mindre som följd av det osv. Det är ett viktigt resultat där man ser att de allra mest utsatta grupperna också är de som är mest utsatta för stress.







onsdag, juni 27, 2012

Forskning om behandling mot Huntingtons sjukdom


Antisense mediciner är en form av mediciner som är under utformning och som tros kunna vara användbara vid många åkommor, bland annat sjukdomar som har en specifik gen som orsak.
Man utgår från den gen som till exempel producerar ett protein som orsakar sjukdomen. Genen består av av en bestämd sekvens nukleotider , som utgör den genetiska koden och styr hur proteiner byggs upp. Överföringen från DNA i cellkärnan till ribosomerna utförs av RNA.... som alltså är en sorts avbildning av den aktuella genen och med hjälp av ribosomerna byggs proteinet upp allt enligt hur sekvensen av nukleotider ser ut i DNA och RNA. Antisense mediciner har som mål att blockera en sådan gen som producerar ett sjukdomsframkallande protein. Det finns redan något antisensemedel godkänt för människa.






Huntingtons sjukdom är en genetisk sjukdom där en muterad gen gör att ett protein som kallas huntingtin blir förändrad, en förändring som leder till att Huntingtons sjukdom utvecklas.

Nu har försök gjort på flera olika lab djur med ”Huntingtons sjukdom”, där man gett antisensebehandling mot just den muterade genen, man har tystat genen.
En enda behandling gav snabbt resultat skriver man på Medical Xpress. De behandlade djuren började röra sig bättre inom en månad och fick normal rörelse förmåga inom två och behandlingen varade nio månader dvs långt efter att det giftiga proteinet börjat produceras igen.
Studien är gjord i San Diego och publicerades i tidskriften Neuron den 21 juni 2012.

måndag, juni 25, 2012

Om vegetarisk kost


Australienska motsvarigheten till Läkartidningen har en serie med artiklar om vegetarisk kost med titeln: A plant-based diet — good for us and for the planet= En växtbaserad diet- bra för oss och för planeten jorden.
Man avfärdar en del diskussioner om risker med vegetarisk kost. Man kan lägga farhågorna att diet utan kött kan betyda brist på protein åt sidan. Intag av järn och zink är viktigt men måste balanseras mot riskerna av för högt köttintag speciellt för mycket hemjärn.The World Cancer Research Fund anser att det finns övertygande bevis för att ett högt intag av rött kött orsakar cancer i tjock och ändtarm.
Vad man skall vara observant på är vitamin B12 och Omega -3. Man har en speciell artikel om omega-3 som är intressant, om man är vegetarian, äter vegetariskt inspirerad kost (flexitarian) och om man har kroniska sjukdomar som kranskärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck, autoimmuna sjukdomar, artriter mm.
Det finns en speciell artikel om omega-3 som poängterar att om man äter vegetarisk omega-3 måste man se till att ha ett bra intag eftersom omvandlingen till de behövliga DHA och EPA inte är speciellt effektiv. Det finns även en konkurrens mellan omega-3 och omega-6. Omega-3 är källan till signalsubstanser i immunförsvaret som dämpar inflammationer och omega-6 gör motsatsen.
Således finns här ett stöd för Swanks-Jelineks kost där man poängterar vikten av att begränsa mängden omega-6.
Idag tillämpar jag Meat Free Monday diet.

söndag, juni 24, 2012

Vilken del av myelinet angrips av T-celler vid MS?


Här var ett kalhygge för inte så länge sedan, Jag saknar det för det var en fantastisk utsikt




















En studie publicerad i Science Transitional Medicine den sjätte juni 2012
Detta är i stort en direktöversättning:
I en studie har man undersökt vilka lipider i hjärna och myelinskidorna som är målet för de autoantikroppar som finns vid MS och som bidrar till demyelinisering. Man fann att autoantikropperna riktade sig mot fosfatgruppen i phosphatidylserine och oxiderade phosphatidylcholine derivat.
Sedan gav man dessa lipider till djur som hade den experimentella formen av MS och fann att detta gjorde att sjukdomen experimentell autoimmun encefalit gick tillbaka genom att trycka ned aktivering av autoimmuna Tceller och också framkallade att dessa dog. Dessa reaktioner medieras av lipidernas sidokedjor bestående av mättade fetter.
Kan detta vara ett stöd för Swanks diet från laboratoriet?


Här en video jag såg på MS Research Blog. Man kan se flera där.
Den visar en kvinna före och efter behandling med Ampyra.  
Detta är inte en bromsmedicin men kan bl a förbättra gångförmågan hos en del patienter. Fler videor finns på MS Research Blog

fredag, juni 22, 2012

Midsommar

Sällan har jag sett sådan fägring i naturen som just denna midsommar. Naturen går mycket i blått och purpur. Igår cyklade jag runt sjön.






Ha en trevlig midsommar!

onsdag, juni 20, 2012

Test av medicin för progressiv MS

Ingen imponerande blomma utseendemässigt men mycket charmig och tålig.


Det finns inga bromsmediciner godkända för progressiv MS, vare sig primär progressiv eller sekundär progressiv. Nu pågår test av ett medel som heter masitinib som påverkar en sorts vita blodkroppar tillhörande immunförsvaret som kallas mastcell, de deltar bland annat i försvaret mot parasiter, maskar mm. Medicinen hämmar mastcellernas överlevnad, deras förmåga att förflytta sig och deras aktivitet. Mast celler stimuleras av Th2 lymfocyter och producerar inflammatoriska ämnen bl a histamin som är en mycket aktiv vid allergier. Antihistaminer är en typ av läkemedel som är kanske det vanligaste allergimedlet Clarityn, Loratadin, Zyrlex mm. Här finns en rapport om medlet
Ni kanske minns att man testar bland annat maskäggscocktails mot MS som bygger på att man vill stimulera Th2 delen av immunförsvaret i stället för immunförsvaret Th1 som är aktivt mot virus och bakterier.

Allt det här visar att förhållanden är ganska komplexa. Tanken här är i varje fall att mastcellerna bidrar till den inflammatoriska processen vid MS och vid progressiv MS.

Studien: omfattade 35 personer med MS varav 8 fick placebo. Studien pågick i 12 månader.
Man mätte MSFC- ett mätinstrument där man mäter tre komponenter kognitiv funktion, ben och gångförmåga samt arm/handfunktion.
  • Man skall gå 25 fot på tid.
  • Man skall utföra niohålspinntest. Det skall göras två gånger med den dominanta handen och sedan två gånger med den icke dominanta.
  • Tredje delen av testet är ett kognitivt test .Man får lyssna på en serie av ensiffriga tal som presenteras i en takt av ett tal var 3 sekund. Man skall lyssna på de två första siffrorna, lägga ihop dem, och berätta svaret. Vid nästanummer, lägga till det som hörts på bandet precis innan det. Sedan fortsätta att lägga ihop varje nummer med varje föregående.

Resultat: medlet tolerades ganska väl, men det fanns biverkningar som svaghet, utslag-rodnader-svullnad illamående och diarre, men det var inte större skilland mot placebo i antal men däremot fanns allvarligare biverkning än med placebo.
Detta är en liten undersökning men det tycktes finnas en effekt på handikapp hos patienter både de med primär och sekundär progressiv MS.
Undersökningen var dessutom på bara ett år och det kan vara svårt att överhuvudtaget kanske se effekter på den tiden, MEN det pågår en större undersökning med Masitinib med 500 patienter från 60 länder som skall pågå i två års tid. Jag skrev om den här.

Anne Turner: “I believe I must end my life while I am still able”


Jag har varit lite tveksam till att lägga ut det här  men samtidigt tycker jag att det är en viktig fråga. Jag förstår och respekterar Anne Turners beslut. Det finns flera bottnar i det här. Det handlar inte bara om beslutet att ta sitt liv på grund av en svår sjukdom som man vet att den högst sannolikt kommer att sluta med ett svårt lidande, utan det handlar också om de legala möjligheterna att få hjälp med detta om man så vill.


Strax efter att Anne Turners make avlidit i en neurologisk sjukdom, drabbades hon själv av en sjukdom som heter progressiv supranukleär paralys, en sjukdom med fortskridande rörelsesvårigheter, balansproblem där man ramlar bakåt, parkinsonliknande stelhet i nacke och bröstrygg, påverkan på ögonrörelser. Neurologisk påverkan av muskulatur i svalg med svårighet att tala, svälja. Mental påverkan med svårigheter att kontrollera affekter. Demensutveckling.

Anne Turner, som själv var läkare och som nyligen sett makens sjukdom och död i en liknande sjukdom blev lamslagen. Hon kunde inte tänka sig gå igenom vad maken hade gjort. Hon började fundera på att avsluta sitt liv innan hon blev inkapabel att förstå och fatta beslut. När hon tog upp detta med sina tre barn protesterade de samtliga mot hennes självmordstankar. Det hela slutade med att Anne Turner tog sitt liv på en klinik i Zurich där hennes tre barn var med. Hon hade intervjuats om sitt beslut av TV men detta fick inte sändas innan hon hade avslutat sitt liv. Här kan man läsa utdrag ur Anne Turners eget brev där hon förklarar sitt beslut.

En filmatisering av händelserna kan ses på SVT Play nu under sju dagar.

tisdag, juni 19, 2012

De som följer de aktuella råden från livsmedelsverket minskar risken för cancer och lever längre, men bara tre procent följer råden enligt en studie.


Vid Lunds universitet har man följt 17000 malmöiter under 14 år avseende deras kostvanor. Studien publicerades nyligen. Det finns en bra beskrivning i Sydsvenskan. Man kan också läsa om den i SVD, på Sveriges Radios hemsida, GP, hos Vårdförbundet. Hos DN hittar jag inte något om studien med den tidningen kan vara kritisk mot livsmedelverkets råd.

Studien ingår i ett större forskningsprojekt Malmö Kost Cancer. Man studerade den föda och nutrienter som deltagarnas kost innehöll, närmare bestämt studerades mättade fetter, fleromättade fetter, fisk och skaldjur, fibrer, frukt och grönsaker samt socker.

Vad fann man? 

Störst skillnad fann man för män.Skillnaden mellan de som följde råden bäst och sämt var att de som följde råden bäst minskade risken att dö av hjärt-kärlsjukdomar ( hjärtinfarkt, stroke mm) med hela 41 procent. Risken att dö i cancer minskade med 18 procent. Man fann samma trender hos kvinnor men något mindre. De kvinnor som åt bäst hade 14 procentslägre risk att dö i olika sjukdomar.



Få följer råden
Vad man framför allt fann var att mycket få följer råden. Det kanske är det viktigaste från studien. Det är alltså inte så att fetman epidemin, ökande diabetes typ II kan förklaras med att man följer livsmedelsverkets råd som många påstår. Det beror snarare på att man äter mycket lösgodis, dricker läsk och andra kalorihaltiga drycker, äter mat med mycket socker, fett och salt.
Elisabet Wirfält en av forskarna bakom studien säger i Sydsvenskan at resultaten är helt i linje med internationella rön på området. “ Mycket grönsaker, frukt, fisk, nötter och frön är bra för hälsan, samt att använda mjuka matfetter och undvika läsk, socker och ”junkfood”.
Resultaten är också helt i samklang med de kända studierna om medelhavskost, där man konstaterat i stort sett samma saker. Se Medelhavskost.
Läs också om medelhavsmat och diabetiker på Dagens Medicin.

måndag, juni 18, 2012

Vad äter man om man tillämpar Swanks diet? En salig blandning

Idag blev det fisk och grönsaksgratäng: recept? Man tar helt enkelt vad man haver så den här gratängen innehåller broccoli, rotselleri, morot, potatis, rädisa, banan, vit lök, gräslök. Kryddning-cayennepeppar, svartpeppar, gurkmeja. Man använder ju inte ost eller smör så det blev olivolja och soygurt ( det enda tänkbara (?) som fanns). Fisk : sill och kräftstjärtar- en salig blandning alltså.


Lite senare; hur smakade det? Ja inte blev det något trestjärnigt. Det fanns en syrlig eftersmak- var det soyagurten? man får experimentera. Skall försöka prova hur det fungerar med avokado- gör fetterna i den sitt? Det är utan tvekan så att smör och grädde kan förhöja smaken på mat. Jag undviker mjölkprodukter i det längsta- inte bara för de mättade fetterna utan också med tanke på mjölkproteiner. I värsta fall får man väl prova kokosmjölk. Även med 15 g mättat fett per dag har man lite att spela med.

söndag, juni 17, 2012

Hur världen ser ut idag

Här är från en utbildningsdag om hälsa i Svenska riksdagen. Ett föredrag av Hans Rosling berättar om hur värden ser ut idag. I korthet finns inte Uländer och I länder längre säger Rosling. Det är världen som finns.
Rosling finns från cirka 10 minuter in i programmet till 47 minuter.

lördag, juni 16, 2012

Nyligen skrev jag om Alzheimers sjukdom: man kan upptäcka dessa neurofibrillära nystan med PET-teknik.
Man har funnit att genom att undersöka personer som är 65 år har cirka 30 procent av dessa sådana neurofibrillära nystan enligt PET-bilderna. Men tittar man däremot på statistiken så måste man för att hitta så hög procent av personer med Alzheimer måste man åtminstone gå minst 15 år framåt dvs till över 80 år. Det verkar alltså som man kan se Alzheimer minst femton år tidigare innan man fått symtom. Kan man börja förebyggandet där är givetvis mycket vunnet. 

Man kan alltså se tecken med hjälp av PET undersökning minst 15 år före man genom psykologiska och andra test kan upptäcka Alzheimer. När man nu undersökt  Omega-3:s inverkan på psykisk åldrande under tre år och kommit fram till att det inte har någon inverkan blir man lite fundersam. Det troliga är väl att det inte har någon stor betydelse med tre år om man ser vilka tider det rör sig om då Alzheimer utvecklas. Man ser också i artikeln i DN att man lägger in den reservationen men likafullt säger artikeln att Omega-3 hjälper inte mot Alzheimer.

Man kan lugnt fortsätta att äta fisk och omega-3 i andra former. Det finns undersökningar av stora populationer som visar att medelhavskost med mycket fisk och skaldjur, grönsaker, frukt  och fullkorn minskar riskerna för neurodegenerativa sjukdomar.

Hur smakar stekta gröna tomater? eller röda?



Ett sätt att närma sig stresshantering i form av medveten närvaro eller mindfulness kan vara genom ätandet!

Medveten närvaro tänkandet är ett sätt att komma åt problemet med att man har huvudet fullt av tänkerier som egentligen inte är mycket av tänkande, en sorts idisslande tänkande där man går och funderar på varför man gjorde si eller varför man inte gjorde så. Eller man kanske går och tänker på vad en arbetskamrat slängt ur sig i förbifarten. Man går och känner sig lite hämndlysten eller kanske man är hänfallen åt ett offertänkande. Hade inte det där hänt så hade mitt liv blivit helt annorlunda. Eftersom jag har de erfarenheterna är det.... … … De där tankarna med olustfyllt innehåll gör mig inte lyckligare, gladare men däremot stjäl de en massa energi. De kan också vara förknippade med ångest och oro och göra att man kryper allt längre in i en spiral av depressiva tankar. 
Sådant här tänkande kan föra bort från det liv man lever nu, man är så absorberad av sina “dagdrömmerier” att man inte märker och förmår njuta av de ögonblick i livet som kommer och går. Man kanske missar koltrastens sång på morgonkulan, känner inte dofterna när man passerar de blommande syrenerna eller hör bäckens fridfulla porlande. Man kan också njuta av snön som faller mot en ansikte medan man skottar snö eller av skridskoturen på sjön ( om man nu har balans att klara det-vilket inte jag har, men men jag kan ta en sparktur på sjön).

Medveten närvaro är ett sätt att bryta det negativa, idisslande tänkeriet som inte gör någon lycklig; det är att försöka vara med i vad som händer i nuet. Jag kan tänka mig att måltiderna kan vara ett bra sätt att smaka på mindfulness. Jag har provat det tidigare och har försökt två gånger nu för jag känner att jag vill förbättra min medvetna tillvaro. Jag åt bland annat stekta röda tomater till frukost och de smakade gudomligt, när jag nu tänker efter så hade jag nog en sorts smakminne av Teneriffa när jag åt av dem. Blåbärssoppa äter jag också varje morgon och den smakade också mycket bra. Smaken, doften var lite av vad man känner när man plockar blåbär i skogen- fast man slipper myggorna.

Mindfulness i måltiden

  • När man äter med medveten närvaro, skall man stänga av alla störande moment. Stäng radion, bort med tidningarna, koncentration bara på vad man skall äta.

  • Titta på vad man äter. Lukta. Kanske luta sig framåt och dra in lukten i näsan. Det doftar.

  • Man börjar redan med ( egentligen kan man börja redan vid matlagningen, dukningen …) att känna efter hur det känns att med gafflar, kniv eller sked föra maten till munnen, hur den landar i munnen. Vill man vara riktigt noga lägger man ned besticken och koncenterar sig sedan på känslan i munnen.

  • Hur känns maten i munnen. Känn efter innan du börjar tugga. Olika mat känns olika på tungan. Hur smakar det? Hur smakar ägget (i mitt fall äggvitan), tomaten, fisken, frukten … … Är det en njutning så att du får knottror på kroppen när du verkligen känner efter?

  • Hur känns det när man börjar tugga. Svampen känns helt annorlunda mot tomaten. Tugga långsamt till allt är genomtuggat och har en jämn konsistens. Smakar det annorlunda då?.

  • Sedan är det dags att svälja. Hur känns det när man sväljer. Hur känns det i munnen efteråt?

  • Att äta med medveten närvaro tar längre tid. Sedan fortsätter man noggrant att vara med vid varje tugga.. När man äter produceras hormon i kroppen som talar om för hjärnan att vi är mätta på. Hormon talar också om när vi är hungriga. Äter man långsamt får kroppens signaler tid på sig att signalera när man är mätt så att man inte överäter. men jag tror att det är väl så viktigt att man är medveten om vad man äter och att det sätter stopp för överätandet.

Tillämpa mindfulness i allt ätande.
Genom att ständig försöka vara medveten vad man äter,  vara medveten om varje tugga, varje frukt, varje grönsak och varje godbit, kan man inte längre sitta och stoppa i sig en halv påse chips, jordnötter eller en skål med lösgodis eller dricka ett par burkar öl medan man idrottar framför TVn.
Det talas mycket om vad man skall äta- socker, fett rekommendationer till höger och vänster men väl så viktigt är hur man äter. Visste vi medvetet vad vi äter skulle vi kanske inte ha någon fetmaepidemi?

Jag vet inte , men kanske man genom att äta med medveten närvaro kanske det smittar av sig på livets andra skeden. Jag tycker att jag genom mindfulness har blivit en lugnare och mer harmonisk person. Jag har hållit på med det ett femtontal år men är inte någon idog mindfullare- dock får jag i mig en del mindfulnessträning varje dag genom yoga.




fredag, juni 15, 2012

Överlevnad vid MS



Läser på MS Research Blog om överlevnaden vid MS.
En studie från Norge som publicerades 2008 och som sträckte sig över 50 års tid visade en förkortad överlevnad för personer med MS mellan 8-12 år. Se bild. Studien handlar om patienter som fick sjukdomen innan immunmodulerande medel/ bromsmediciner kom.


Det har också gjorts en studie där man tittat på överlevnaden efter att man börjat behandla med betainterferon och då finner man där en större överlevnad, där de som behandlat med betainterferon har en minskad risk att dö med 46 % jämfört med placebo.


Vidare finns en kanadensisk studie där man följt patienter mellan 1980-2004 och där fann man en minskad överlevnad hos MS patienter med 6 år.

Det finns en översikt där man tittat på flera studier som undersökt hur MS möjligen förändrats genom de olika medlen som kommit. Man fann där bland annat att både överlevnaden blivit längre, att handikappsutvecklingen skjutits fram.

  • Medicinutvecklingen är givetvis en viktig faktor

  • Personligen tror jag att det inte bara är medicinutvecklingen. Jag tror rehabiliteringen har förbättrats. Jag hade en morbror som var sängliggande i många år pga MS och jag tror inte han fick en enda dag rehabilitering. Ingen bostadsanpassning. Så är inte situationen idag. Träning och rehabilitering har förändrats och jag tror att det är gynnsamt för hur utvecklingen blir, men man får inte vända på det. Den som är allra flitigast att träna, aldrig tappa taget kan ha en aggressivare form av sjukdomen än den som ligger på latsidan med träning.

  • Dessutom har vi D-vitamin. Hoppas vi får lite sol i sommar- det räcker med en ganska kort tid i solen cirka 20-30 minuter för att få en stor dos D-vitamin. Det måste dock vara under den tid då din egen skugga är kortare än du själv. Då skuggan är längre finns inte tillräckligt med rätt strålning för att bilda D-vitamin. Rekommendationen att man inte skall vara i solen mellan 10-14,15 kan innebära att inget D-vitamin bildas. Som med allt annat är det en balans, man får se till så att man inte bränner sig, får hudrodnad.


  • Sen hoppas jag givetvis att kost a la Swank hjälper. Idag blir det en form av nässelsoppa. Tittar ni på trädgårdsonsdag? Jag håller med kocken Tariq om att nässlor kan ätas under en lång säsong om man tar toppskotten. Klipper man kommer nya. Och gratis är det också.Tyvärr går det inte att foga in risotton direkt i Swank diet, men den skall nog gå att modifiera en annan dag.

torsdag, juni 14, 2012

När man dagdrömmer är vissa delar av hjärnan aktiv- en studie hur meditation påverkar hjärnan


Människor mentala standardtillstånd tycks vara att tanken vandrar iväg, och det är knutet till känsla av att vara olycklig skriver man i sammanfattningen av en studie som kom i oktober 2011. Första namn av författarna är Judson A Brewer professor i medicin vid Yale University men Yi Yuan Tang, som var en av forskarna bakom studien från Oregon University om IBMT meditation där man funnit tecken på att axonens myelin byggde på sig i områden av hjärnan, var också med om denna studie.



Mina associationer
Kanske är det samma område som är i gång då man håller på att hålla en inre monolog med sig själv om vad man borde ha gjort, vad man inte har gjort, tankar som bara mal och mal, som en trasig 78-varvare ( om det nu finns någon som minns hur en sådan betedde sig). När jag skrev om mindful meditation kallade jag detta chatterbox- och jag tyckte meditationen hjälpte till att tysta ned chatterboxen- på det sättet var meditationen en sorts stresshantering.


I studien jämfördes personer erfarna i meditation med nybörjare inom området. De fick göra flera olika typer av meditation.
Man undersökte personerna med fMRi ( En form av magnetkamerateknik) och man fann då att det område man kallar default mode network som sitter dels i prefrontallob samt bakre delen av gyrus cingulatum ( de bitar som visar blått på bilden- prefrontallob är det som sitter framtill /frontallob= främre lob) blev mindre aktivt vid alla formerna av meditation och detta var mycket tydligare hos de erfarna ”meditatörerna”. Det var också så att detta skedde inte bara under meditation utan också när man inte mediterade. Området ”the default mode network” var mindre aktivt även då man inte mediterade hos personer vana att meditera.
Detta är är liten grupp som undersökts, och det går inte att dra några säkra slutsatser men intressant är det. Kropp och själv hänger nog ihop.

video platformvideo managementvideo solutionsvideo player

tisdag, juni 12, 2012

Ansökan om nytt medel mot MS- Lemtrada


Genzyme har ansökt om godkännande av Lemtrada ( alemtuzumab) som läkemedel mot skovvis förlöpande MS både hos europeiska läkemedelsenheten EMA och amerikanska FDA . Här är vad jag tidigare skrivit om Lemtrada; se också på inlägget här nedan, två inbäddningar.

Lemtrada ges som infusion under en kort period ett år,
ev ytterligare en gång. Mer än två ggr har jag inte sett.
Under namnet Mabcampath ges det mot en form av malignitet.

Verkningsmekanism: Lemtrada är en monoklonal antikropp. Syftet är att T-lymfocyterna skall förstöras och att det skall bildas nya friska som jag uppfattar det. Lembrada fäster på receptorer på T-lymfocyterna.

Biverkningar: De flesta biverkningar sker i samband med infusionen.
Allvarliga biverkningar är bland annat ITP ( att antalet blodplättar går ned, en person dog i början men i princip är detta en behandlingsbar sjukdom som ytterligare fem fått och behandlats för)
Det finns också en vanlig  autoimmun sköldkörtelsjukdom som biverkan. Cirka var fjärde får denna.

Önskade effekter
Förutom en skovreducerade förmåga med drygt 50 procent tycks också Lemtrada minska handikapputvecklingen

Eftersom man inte börjat från noll vid utvecklingen av den här medicinen borde den kunna ha ett lägre pris. Dessutom ges den endast i ett par omgångar. 
 

Kan en form av meditation kallad integrative body-mind training (IBMT förbättra, öka på myelinet kring axonen?


Ja, det har kommit en studie som antyder detta. Det är forskning som gjorts vid University of Oregon av Yi-Yuan Tang ochMichael Posner som tyder på detta.
Jag går inte in på vad integrative body mind training är för jag vet  inte exakt, men det finns massor att läsa på nätet om det.

Tang som är gästforskare vid University of Oregon och professorn i psykologi M Posner redovisade 2010 att man funnit förändringar i hjärnans ledningsnät med hjälp av av magnetkamerateknik som var förknippat med beteendeförändringar.

Den studie som rapporterades 2010 omfattade 45 studenter i experimentgruppen som använde IBMT meditation medan 23 personer utgjorde kontrollgrupp och som ägnade lika mycket tid åt avslappning.

Störst förändringar såg man i förbindelser inom ett område som är förknippat med reglering av emotioner och beteende. Man såg bara dessa förändringar hos patienter som gjorde IBMT. Förändringarna kunde skönjas efter sex timmar och syntes tydligt efter elva timmar. Det var alltså inte någon långdragen träning. Man använde en teknik kallad diffusion tensor imaging med vars hjälp man kan åskådliggöra bilder av nervbanor i hjärnan.


Nu har samma forskare skrivit en ny rapport där man fann förbättrade (?) humörförändingar med ökat täthet i axonen med hjälp av magnetkamerateknik och en ökning av skyddande myelin i främre delen av gyrus cingulatum ( se bild). Defekter i detta område är förknippat med flera tillstånd som depression, uppmärksamhetsstörningar, schixofreni mm, skriver man på University of Oregons hemsida. Rapporten utgår från dels materialet från förra studien plus 68 studenter från China´s Dalian University of Technology. Efter 14 dagar fann man en ökning av tätheten i axonen men ingen ökning av myelinbildning, vilket dock kunde ses efter en månad. En månad innebar elva timmar träning med meditation.
Man har funnit vissa förändringar av myelinet med andra träningsformer av hjärnan, det är lite diffust vad man menar men det handlar om minnesträning, träning med datorer. Jag vet inte riktigt vad man menar med att detta ger en annan form av neuroplasticitet- kanske avser man ökning av myelinbildning ?
Forskarna tror att denna typ av träning kan förebygga mentala sjukdomar.
Humörsvängningarna förbättrades enligt skalor där deltagarna fick skatta själva om/ hur de förändrats.
Allt som har med myelinisering är intressant vid MS. Det är nog inte farligt att meditera i alla fall ( om man har MS.  Vid vissa andra tillstånd kanske det inte alltid är bra). Själv tycker jag att jag kan koppla av för stunden med hjälp av det.

måndag, juni 11, 2012

Två inbäddningar

Om Alemtuzumab, ett exempel på vad man hittar på Multiple Sclerosis Research blog, länk i marginalen!
Disease activity free status on Alemtuzumab vs. IFNbeta-1a (CAREMS 1 Study)
View more PowerPoint from gavingiovannoni
 
Staffan Hellström sjunger tiggaren från Loussa av Dan Andersson,

söndag, juni 10, 2012

Om konsten att få fram sitt budskap




Florence Nightingale är en sorts urtyp för sjuksköterskor och att vara en Florence Nightingale är kanske inte något som nutidens sjuksköterskor har som idol. Hon sägs symbolisera att sjuksköterskeyrket är ett kall med de följder det kan ha för löner och liknande.

I verkligheten kanske Florence Nightingale var något helt annat. Åsa Moberg har skrivit om detta. Hon utbildade sig till sjuksköterska och kanske ansåg hon sig kallad. Hon blev känd efter att hon arbetat på ett krigssjukhus under Krimkriget. Det sjukhus hon kom till hade en förfärlig hygien med infekterat vatten, dålig och infekterad mat mm. Soldaterna dog inte av skadorna utan av sjukdomar som infekterade sår, dåligt vatten, matförgiftningar. I samarbete med några läkare tog hon kraftgrepp mot den dåliga hygienen med följden att sjukdomsbilden förändrades, dödsfall som följd av behandlingsbara och förebyggbara sjukdomar minskade drastiskt.

När Florence Nightingale återvände från kriget var hon mycket upprörd över vad hon sett och försökte att övertyga höga befattningshavare inom krigsmakten om de missförhållanden som hon sett. Hon talade emellertid för döva öron. Man brydde sig helt enkelt inte om att soldaterna dog. Det var naturligt. Soldaterna tillhörde en grupp av människor som höga officerare inte kände någon gemenskap med. Florence Nightingale gav emellertid inte upp. Hon skrev rapporter och såg att hon måste kunna sprida sin information effektivt. Hon utformade bland annat en form av cirkeldiagram där man på några ögonblick kan se hur antalet döda minskade med ökad och förbättrad hygien. Sjukdomar som var behandlingsbara och förebyggbara dödade inte längre. I diagrammet kan man se att att de blåa fälten (dödsfall i förebyggbara sjukdomar) minskar från 1854 till 1855 till att nästan försvinna.

Nightingales budskap gick fram hos nyckelpersoner och ledde till att krigssjukvården förändrades totalt och effekterna spred sig även till den allmänna sjukvården.

Det räcker inte med att ha goda ideer, det är väl så viktigt att hitta bra sätt att presentera sina ideer. Jag tror att exempelvis Hans Rosling och hans Mindgap är en sådan ögonöppnare. Han visar med hur många av oss har en uppfattning om världen som den såg ut för 50-75 år sedan. Det är inte så längre att det föds 10-12 barn i varje familj i utvecklingsländerna, utbildningsnivån har ökat kolossalt. Vi ser följderna idag där utvecklingen i många länder går med raketfart medan vi tror något helt annat. Kanske ser vi Afrika som ett land men i själva verket är det många länder med en högst varierande hälsosituation, ekonomisk utveckling. Hur fördomar kan ha en stor betydelse för hälsan ser man på situationen i Sydafrika, ett land som är bland de rikaste i Afrika men där man långa tider behandlat HIV och AIDS med utgångspunkter som absolut inte är baserade på vetenskap och beprövad  erfarenhet. Där är HIV situationen allvarligast, i andra länder börjar man få bättre kontroll över sjukdomen.

Vad finns det för frågor i dag inom hälsa och sjukvård som skulle behöva en Florence Nightingale, någon som kan lansera ett budskap med stark och genomträngande kraft. Kanske är livsstilfrågorna något som kan förändra världen? Att få slut på utvecklingen där småbarn blir feta och får “åldersdiabetes”, där 40 åringar inte kan röra sig på grund av fetma och smärta från knän. Eller är det något helt annat.

torsdag, juni 07, 2012

Teriflunomide kanske en tablett mot MS


Fas III studie med Teroflunomide; bromsmedel i form av tablett mot MS.
En studie med 1169 personer som behandlats med medlet teriflunomide 7 eller 14 mg; de följdes mellan 48 och 173 veckor dvs mellan ett till tre år.
Resultat
Med den starkare dosen fann man 36,3 % minskning av årliga skovfrekvensen och dessutom fann man också en effekt på 31,5 procent mot handikapp utveckling. Detta jämfört med placebo.
Analys av dödsfall
Det fanns ett dödsfall i placebogruppen som följd av luftvägsinfektion, i gruppen som fick teriflunomide fanns tre dödsfall: 1 bilolycka, ett självmord och en sepsis- generell infektion med bakterier i blodet.
Biverkningar i gruppen med teriflunomid var huvudvärk, påverkan på levervärden, uttunning av hår, diarre, illamående, lägre antal vita blodkroppar.
Verkningsmekanism:Teriflunomid hämmar hur celler som snabbt delar sig och då också aktiverade T-celler som man antar är aktiva vid sjukdomen MS.

 Ett liknande medel finns sedan 90-talet för behandling av reumatoid artrit. Se Fass Dosen där är en inledningsdos på 100 mg i tre dagar sedan en underhållsdos på 10-20 mg dagligen beroende på sjukdomen svårighetsgrad.

Min bedömning

Det finns tre vinster med Teriflunomide
tablett,
verkar påverka skovfrekvensen något mer än de vanligaste bromsmedlen betainterferon och glatirameracetat ( Copaxone)
verkar påverka även progressionen



Biverkningarna finns där och får balanseras mot vinster. 
Idag då jag mår bättre och läget varit stabilt länge är jag beredd att ta mindre risker än tidigare.

söndag, juni 03, 2012

Alzheimer test : Rita en klocka som är tjugo i tre!



På Medscape Education har neurologen Reisa Sperling talat om Alzheimers sjukdom och den vinsten av att upptäcka den i tid, tidigare än den börjar märkas i form av kognitiva besvär som minnessvårigheter, organisationsförmåga. Sperling är biträdande professor i neurologi vid Harvard Medical School och ledare för ett forsknings och behandlingscentrum vid Brigham and Women's sjukhus och ledande forskare för en studie om den åldrande men friska hjärnan Harvard Aging Brain Study.

Alzheimer är en av flera demenssjukdomar
Mellan 60-70 procent av de som drabbas av demens har Alzheimer sjukdom.Det finns en lång rad olika åkommor som kan ge demens: olika degenerativa sjukdomar, andra demensformer, parkinson, arterioskleros och metaboliska sjukdomar som hypothyreos, B12 brist etc. De senare är relativt ovanliga men kan det är speciellt viktigt att upptäcka dem tidigt eftersom de då har kunnat åtgärdas sedan länge. Alzheimer är dock den vanligaste diagnosen vid demens.


Typiska symtom vid Alzheimers sjukdom:
Fortskridande försämring av minne men också av förmågan att organisera, göra flera saker samtidigt ( så kallade exekutiva funktioner)
Påverkar tal, rumsuppfattning och orientering i rummet, beteende.
Alzheimer test, Rita en klocka som är tjugo i tre!är ett snabbt och säkert test som påvisar bl.a spatiala problem


Den fortskridande tillbakabildningen av nervvävnaden i hjärnan ger så småningom försämring av såväl mentala som kroppsliga funktioner och leder till döden. Sjukdomen kan utvecklas med olika hastighet och ibland går fortskridandet från frisk tills att man dör snabbt men det kan också ta många år.

Att upptäcka Alzheimer innan man blivit glömsk kan vara viktigt i framtiden
Reisa Sperling tror att det är viktigt att upptäcka Alzheimer innan man märker glömska bl a på grund av att man hittills gjort inte mindre än ett tiotal fas III studier om bromsmedicinering som inte varit lyckade. Sperling tror och hoppas att om man upptäcker alzheimerförändringar tidigare kan förebyggande åtgärder sättas in, kanske fungerar medicinerna då etc. Det är nämligen så att man med olika avbildningstekniker kan upptäcka förändringar som finns vid Alzheimer vilka möjligen förebådar att man kommer att insjukna i Alzheimer. Genom att skjuta fram Alzheimers sjukdom fem år kan man minska kostnaderna för Medicare ( lagstadgad federal försäkring för sjukvård för personer över 65 i USA) med 50 procent, vilket är en oerhörd siffra. Kan man förebygga Altzheimer totalt är givetvis vinsten gigantisk.

Det finns flera stadier som föregår demens
Idag sker diagnossättandet med hjälp av klinisk undersökning, sjukhistorien, kognitiva test; men i tidgare stadier är detta mycket svårt och ju tidigare desto svårare. Därför behövs biomarkörer avseende risk för demens utveckling

Om milt kognitivt åldrande
Det finns en sorts milt kognitivt åldrande, som är mer än det normala åldrandet. Vid den formen av symtombildning är det inte alla som blir dementa utan det stannar vid en mild form. Sperling säger att det är cirka fifty fifty. Men det är viktigt att uppmärksamma det skedet eftersom det då kan sättas in resurser som verkar förebyggande, och med hjälp av biomarkörer kan detta ske.
Men nu finns också forskning som antyder även tidigare stadier där det inte finns några tecken på kognitiva förändringar men man med hjälp av biomarkörer kan upptäcka risker för alzheimer utveckling..

De olika indelningar av kognitiv funktion vid demensutredning man har idag är:
Intakt kognitiv funktion
normalt
Subjektiv episodminnesstörning

Mild kognitiv störning
Subjektiv episodminnesstörning plus visar sig på kognitivt test
Mild Alzheimer demens
Förlust av självständighet
Svår Alzheimer demens
Klarar inga av de vardagliga aktiviteterna


Vad man kan testa för utredning av demens:
Spinalvätska Idag kan prov tas på den vätska som finns i ryggmärgskanalen, så kallad spinalvätska och då kan man där hitta och mäta halten Beta-amyloid. Detta kan göras i relativt tidigt skede, från det man har en mild kognitiv störning. Om man har låga värden i spinalvätskan kan detta tyda på att det håller på att ackumuleras plack i hjärnan. Normalt gör vi oss av med Beta-amyloid.
Det går också att mäta en form av protein som kallas Tau ( antingen Total Tau eller fosfo-Tau i ett senare skede. (Vid utvecklad demens)










Genetik och Alzheimer.
Den amerikanska psykologen Margaret Gatz vid University of Southern California, Los Angeles har sedan 1985 följt över 12000 svenska tvillingar avseende ärftlighet och Alzheimer. Hon uppskattar utifrån sina studier att 70% av risken för Alzheimers sjukdom inom en befolkning beror på ärftlighet. Hos varje person beror det på en kombination av gener och miljö. I genomsnitt har dock gener en större inverkan än omgivningen för att förklara sjukdom. Men hos enäggstvillingar ( som har exakt samma arvsanlag) är risken för Alzheimer 45 procent att få det om den andra har det och man är man. För kvinnor är risken 60 procent.
Just det här samspelet mellan gener och miljö handlar om epigenetik, där man funnit att faktorer som påverkar hur generna uttrycker proteiner, exempelvis transkriptionsfaktorer kan påverkas av olika faktorer i miljön som mediciner, vad man äter, om man motionerar. Bland annat har man funnit att riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar också är riskfaktorer för Alzheimer: högt blodtryck, kolesterolvärden, höga blodsocker värden, diet med dåliga fetter, diet med dåliga kolhydrater, en stillasittande livsstil och att inte ha något bra social nätverk. (William H. Thies, vid Alzheimer's Association)



Man kan se typiska förändringar med PET-kamera.
Sperling berättar att numera finns det möjligheter att undersöka förändringar innan demens eller förstadium utvecklas. Det handlar om avbildning med PET-kamera där man kan se en av de typiska förändringar man finner vid Alzheimers sjukdom. Typiska förändringar i hjärnvävnaden vid Alzheimer är amyloidplaques och nystan av neurofibriller. Det är just dessa nystan som man tidigare kunde se i mikroskop (efter döden eller på taget prov) men som man nu kan se i den levande hjärnan genom att använda PET-kamera.




Vid undersökning med PET-kamera förs radioaktiva spårämnen in i kroppen. Med denna teknik får man fram en tredimensionell bild av olika processer i kroppen till exempel kan man ta reda på olika centra i hjärna när man gör, tänker på vissa saker. Det är med denna teknik man kan se nystan av neurofibriller.

.Andra typer av avbildningstekniker exempelvis Magnetkamera eller datortomografi kan vara framför allt att utesluta andra orsaker till kognitiva förändringar exempelvis vaskulär skada och liknande. På Mri kan man se förändringar som typiska atrofier och liknande men då är det i ett relativt sent skede.

Vad betyder det att man kan upptäcka dessa neurofibrillära nystan med PET-teknik?
Man har funnit att genom att undersöka personer som är 65 år har cirka 30 procent av dessa sådana neurofibrillära nystan enligt PET-bilderna. Men tittar man däremot på statistiken så måste man för att hitta så hög procent av personer med Alzheimer måste man åtminstone gå minst 15 år framåt dvs till över 80 år. Det verkar alltså som man kan se Alzheimer minst femton år tidigare innan man fått symtom. Kan man börja förebyggandet där är givetvis mycket vunnet.

Förebyggeri

Förebyggande av Alzheimerutveckling kan förhoppningsvis ske via mediciner, men som vi sett finns det en hel del miljöfaktorer som spelar in.

Rökning

Alkohol: Är både en riskfaktor och en plusfaktor. För de som klarar av att hålla en låg alkoholkonsumtion kan cirka ett glas rött vin vara av nytta. Detta gäller män. För kvinnor gäller något lägre mått. Men cirka 10 procent klarar inte av kontroll av alkoholkonsumtion utan blir alkoholister. Många av dessa lever inte tills de utvecklar Alzheimer. Men högkonsumtion av alkohol är också en riskfaktor för demens ( inte nödvändigtvis Alzheimer utan alkoholdemens/ näringsbrist vitaminB1).

Kost. Det finns bland andra en stor studie som visar att medelhavskost minskar risken för neurodegenerativ sjukdom. När man säger detta opponerar sig många och påtalar att fetma ökar i medelhavsländerna. Jo visst är det så men man kan nog inte säga att det beror på att man äter mer medelhavskost, snarare är det ökning av en massa snabbmat.
Med medelhavskost enligt nämnda studie menar man ganska strikt:
Mycket omättat, lite omättade fetter.
Baljväxter, ärtor,bönor.
Mycket frukt
Mycket grönsaker.
Nötter och Mandel
Fisk
Måttlig alkoholkonsumtion
Lite kött och köttprodukter
Lite mjölk och mejeriprodukter




Fysisk aktivitet
Här kan man läsa om detta på Newsmill.

D-vitamin
Det finns en del forskningsresultat där man kopplat låga halter av vitamin D till kognitiv försämring hos äldre, men samtidigt finns det också möjligheter att det finns faktorer som spelar in och ger "falska" samband exempelvis om man är allmänt aktiv och mycket ute bidrar ju ganska säkert till kognitivt alertare och samtidigt får man högre D-värden. Samtidigt är mindre aktiva personer fetare och sannolikt mindre ute och får mindre D-vitamin.  Kanske är sambandet där fetman och kognitiv nedsatta funktioner och inte D-vitamin. I den här ledaren efterlyser man dubbelblinda placebokontrollerade studier men då är man kanske inte så medveten om hur lång tid (15 år och mer) det tar innan Alzheimer utvecklas så att det blir symtom. Det blir svårt att ha en så långtgående dubbelblind randomiserad studie. I varje fall att se till att man inte har D-vitaminbrist är nog inget fel.

Omega-3
Samma diskussion gäller omega 3, att få ett resultat efter 6-12 månader av omega-3 tillskott hos patienter som har haft Alzheimer i upp till nio år, som i den här studien, år är nog tämligen svårt. Man får betänka att utvecklingen då kan ha pågått i 25-30 år.

Sömn: Snabbt hittar jag inget bra om sömn och Alzheimerutveckling. Men en god sömn kan inte vara fel. Det finns många sätt att främja en god sömn.

Stress: Hantering av stress är viktigt. Jag skulle tro att man kan förebygga demens genom att stressa mindre.

Ett bra socialt nätverk: skyddar mot mycket, bland annat mot skadliga effekter av stress.

Tidig påverkan: Nutrition under fosterstadiet kan spela en roll. Man har undersökt holländare som var i fosterstadiet under en svält i avslutningen av andra världskriget och fann att de som var detta under tidigt fosterstadium senare i livet efter 55 år visade nedsatt kognitiv funktion på tester. De som var utsatta i sent skede blev i stället något mer småvuxna.
 
Vad som är bra för friska och människor i allmänhet är ofta bra för de som har en kronisk sjukdom eller löper risk att utveckla det, ex vis MS, Alzheimer ... ... ...