Stress och stresshantering

tisdag, oktober 30, 2012

Vad kan hända om man slutar med Tysabri?



Om Tysabri
Varför vill man sluta med Tysabri.
Vad kan hända då man slutar med Tysabri.
En undersökning av personer som slutade med Tysabri och efter en periods bromsmedicinsemester började med Gilenya

I den första studien konstaterade man att Tysabri är en effektiv MS medicinering
Tysabri minskar antalet nya skov med cirka 60-70 procent och att antalet nya hyperintensiva T2 lesioner, eller lesioner( fokala “MS härdar” på magnetkamera) som blivit större var 0 i gruppen som fick Tysabri men i placebogruppen var det 5 stycken. Kontrastförstärkta lesioner tydande på aktuell inflammation visade också på skillnader där 97 procent av de som fick Tysabri inte hade några nya sådana medan siffran var 72 procent för de som fick placebo. ( undersökt period två år). Risken för kvarstående handikapp (sustained disability) minskade med 42 procent hos gruppen som fick Tysabri.

Tyvärr visade det sig ganska snart att det fanns en mycket allvarlig biverkan med Tysabri, en biverkan som berodde på ett virus ( JC virus), som de flesta människor bär på, men som inte har några konsekvenser då man har ett normalt immunförsvar. När immunförsvaret däremot är försvagat behöver det inte men kan leda till att sjukdomen PML( progressiv multifokal leukoencefalopti) en inflammation i hjärnan, som engagerar den vita vävnaden i hjärnan ( dvs område med myelin) och de celler som tillverkar myelin ( oligodendrocyterna), blir resultatet. Man har sett detta vid bland annat AIDS tidigare och nu fann man det vid behandling med Tysabri. Det första året med Tysabri är risken att utveckla PML liten men därefter ökar det med tiden.


:
Sjukdomen är allvarlig och de som hade PML på grund av HIV infektion hade en närmast 100 procentig dödlighet tidigare men efter de nya bromsmedicinerna kommit överlever åtminstone 50 procent av dessa patienter. Inbland dock med bestående men. I maj 2012 hade drygt 240 patienter med Tysbribehandling fått MS och 52 hade avlidit. Det har visat sig att en del av dödsfallen berott på att då Tysabri satts ut så aktiveras det bromsade immunsystemet och det orsaker en ny inflammation i de områden som var infekterade med JC virus. Tillståndet kallas IRIS (immune reconstitution inflammatory syndrome).
Många funderar därför på att sluta eller göra ett uppehåll med Tysabry om man stått på det ett antal år och är smittat av JC virus.

Det har visat sig att många som slutar får problem med dels att sjukdomen återkommer med samma intensitet som innan man började med Tysabri. Det är också så att det kan uppstå så kallade reboundfenomen, det vill säga återkommer med ökad styrka.
Men dessa saker händer inte i alla fall och man arbetar för att hitta metoder att förhindra detta.

Nu har det gjorts en uppföljning av 22 patienter som slutade med medicinen då de hade antikroppar mot JC virus i blodet, vilket antyder att de varit infekterade med viruset. Patienterna fick först en viloperiod från bromsmediciner bl annat eftersom det visat sig att de som haft flera immunmodulerande mediciner har ökad risk. Efter tre månader insattes de på Gilenya vilket också är en potent bromsmedicin. Man följde dem under nio månader avseende handikapputveckling (EDSS-skala)
Detta hände: Efter en månad efter att behandlingen med Gilenya påbörjats gjordes MRI på 20 av de 22. Man såg att sjukdomen reaktiverades hos 11 av de 22. Hos sex personer kom det nya skov ( hos fyra stycken inom första månaden) och hos fem såg man aktivitet på MRI. En så kallad rebound effekt såg man hos tre MS patienter. Man konkluderar att Gilenya inte tycks ge effekt tillräckligt snabbt för att hindra att MS sjukdomen blir aktiv igen.
Jag läser om detta på bland annat MS Research blog( länk i marginalen). Där skriver den forskare som driver denna blog och som ickså är MS läkare att än så länge vill man inte sätta in Gilenya tidigare eftersom man har för dåliga metoder att konstatera om man har PML på gång ( det vill säga en begynnande infektion). Man arbetar med att ta fram sådana metoder för att kunna sätta in ny medicin tidigare. Dessutom försöker man bland annat med att ge kortison stötvis för att förhindra att sjukdomen skall bli aktiv igen. Det tycks vara så med Gilenya att man ser att antalet lymfocyter minskar efter några veckor men man har inte märkt någon påverkan på hjärninflammation innan två månader gått. Detta kan man läsa om i diskussionsavsnittet i själva studien. Det är alltså angeläget att kunna upptäcka om en PML infektion är på gång tidigare så att man skulle kunna sätta innan behandlingen tidigare.
Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan




söndag, oktober 28, 2012

Det som är bra för hjärtat är också bra vid reumatism och förebygger demens, parkinson, stroke, neurodegenerativa hjärnsjukdomar

Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan


Uttrycket är inspirerat av Miia Kivipelto minnesforskare, geriatriker vid KI. Hon säger också att det som är dåligt för hjärtat är dåligt för hjärnan och att forskningen avseende hjärtat är minst tio år före forskningen om hjärnan- jag skulle också vilja tillägga exempelvis är forskningen om reumatologi också är en hel del före forskningen om hjärnan och det gäller livsstilfrågor men också medicinering.

Hjärtsjukdomar Om man tar hjärtat så har behandlingen av hjärtsjukdomar förvandlats dramatisk både avseende mediciner men också beträffande operativa interventioner. Det finns heller ingen tvekan om att kosten har en stor inverkan vilket forskning både på grundnivå och i stora observationsstudier och även interventionsstudier bekräftar. Även beträffande fysisk aktivitet finns i dag klara belägg för att fysiskt aktivitet i lämpliga portioner förebygger hjärtsjukdomar och är en del i behandlingen av redan inträffad sjukdom.
Hjärnans sjukdomar Miia Kivipelto säger i den här artikeln: idag vet vi att bland annat högt blodtryck, fetma och ohälsosam kost ökar risken för att drabbas av demens. Vidare: Forskarna har bland annat visat att medelålders individer som dricker tre till fem koppar kaffe per dag, motionerar minst två gånger i veckan eller äter en hälsosam kost bestående av bland annat omättade fetter, fisk, grönsaker, bär och frukt löper betydligt lägre risk att drabbas av demens och Alzheimers sjukdom än personer som aldrig dricker kaffe, är mer stillasittande eller äter ohälsosam mat. / Man vet idag att detta har betydelse för strokeutveckling, Alzheimers sjukdom, demens av annan typ exempelvis vaskulär,, parkinson- bland annat stora studier om medelhavskostens välgörande inverkan.

Reumatiska sjukdomar När jag läste reumatologprofessorn Johan Frostgårds bok framgick det ganska klart att medicineringen av reumatologi var klart före medicineringen vid MS. Det finns idag flera effektiva immunmodulerande mediciner som framgångsrikt används inom reumatologin sedan nu ett stort antal år. Det finns en mer öppen syn på kost. Kostens välgörande inverkan för många med reumatoid artrit stöds av många reumatologer sedan ett antal studier gjorts. Även fysisk aktivitet anses viktigt.

Beträffande MS är också det en hjärnans och centrala nervsystemets sjukdom, varför troligen studierna avseende medelhavskost torde vara relevanta även där. Men nu kommer också detta med tarmbakteriernas påverkan på immunsystemet som också pekar på att fiberrik medelhavskost har en relevans vid MS. Fibrer bryts ned av tarmbakterier till kortkedjade fettsyror som sedan verkar immunmodulerande och antiinflammatorisk. Tarmbakteriernas reaktioner på mättade fettsyror kan göra att dessa har en stimulerande inverkan på inflammationer.
Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan

Avseende kommentarer på nätet

Inledning
Jag tycker kostdoktorn är ganska noga med hur han uttrycker sig och jag läser ofta vad han skriver med behållning även om jag inte tycker samma saker om allt- speciellt inte om mättade fetter men kommentarerna känns inte alltid bra. Till vissa patienter skulle jag kunna tänka mig att rekommendera en LCHF liknande kost och i varje fall första delen LC anammar jag avseende snabba kolhydrater men jag kan tänka mig att andra delen också fungerar för en del patienter ( en del patienter med kraftig övervikt, bukfetma, ofta med TID- jag vill inte generalisera men jag ser en del sådana personer framför mig som jag nog skulle ge sådana råd. ). Men i det stora hela tror jag man skall vara försiktig med mättade fetter. Jag håller med livsmedelsverket i deras kostrekommendationer som liknar medelhavskost i allmänhet.
Ursprunget till aktuella inlägget där kommentarerna stod var att en representant hade sagt att budskapet i LCHF avseende höga halter av  mättade fetter var en lögn. ( ungefär och i förkortat form) Nu hade Karin Bojs i DN skrivit bland annat om margariner och transfetter och då undrade Kostdoktorn om DN:s journalister var lögnare också? Även om representanten för livsverket kunde ha uttryckt sig på ett annat sätt är det inte precis några milda kommentarer som hon får. Jag skulle kalla detta …..... Men kan man ….. en myndighet?
Här är lite saxat från kommentarer om livsmedelsverket från LCHF are?


Tänk den dag när det går upp för hela den samlade kåren inklusive dietistförbundet (och den dagen är inte särskilt långt borta) att de predikat kostråd som gjort överviktiga och diabetiker ännu sjukare, genom att påskynda "naturalförloppet" för diabetiker med hjälp av fettsnål och fiberrik mjölmat och med största sannolikhet även orsakat förtida död hos denna sjukdomsgrupp.
väldigt kategoriskt om nyttan med margariner och att smör är skadligt på denna sida
Bl.a. skriver de "Barn som växer och utvecklas behöver de nyttiga fetter som finns i till exempel oljor, inte mättat fett som finns i smör."
Vem klarar av att avsätta hela gänget på Livsmedelsverket?
Är det okej att kalla folk för lögnare i radio och tv till höger och vänster utan belägg?
Om Livsmedelsverket ska främja folkhälsan, exempelvis ha makt över vad som ska ätas i skolorna, borde det inte då vara ett krav att de i alla fall håller sig till sanningen?
Hennes påstående om att alla är eniga om att mättade fetter borde skäras ner på, är ju totalt falskt.
Hon om någon vet ju att det finns forskning som tyder på att det lutar åt precis andra hållet.
Hon vet ju såklart om att det förs en debatt om fettet just för att forskningen är tvetydig, annars hade inte diskussionen haft något syfte.
Eftersom hon refererar sina påståenden till forskning som i dagsläget inte ens är färdigställda och samtidigt kallar alla som säger annat för lögnare, tolkar jag hennes påhopp som hennes starkaste argument
Hoppas vi slipper en backlash efter nästa hypade observationsstudie någon gräver fram från någon dammig hylla på SLV.

Så här blir det när Livsmedelsverket av några lobbare blivit köpta att jämställa naturligt transfett med de onaturliga transfetterna i margarin

SLV samt dietisterna tar order från internationella storbolag, dessa globalister jobbar helt fritt i Sverige, med vår sömniga regering som påhejare, helt otroligt egentligen, SLV har ett antal anställda som har som enda uppgift att vidarebefordra deras order samt en arme' av dietister som fotsoldater som inte ens lärt sig att ifrågasätta, de är plastakademiker utan ens minsta aning om hur man värderar _vetenskaplig_ forskning. fråga valfri dietist om de ens hört talas om Karl Popper, svarta svanar etc

kallar dietisterna för politrucker därför att det är historiskt det närmast korrekta uttrycket för vad de är

Jag tycker rätt synd om dietisterna som lagt ner tid och pengar på en högskoleutbildning som är så fel ute
Tänk den dag när det går upp för hela den samlade kåren inklusive dietistförbundet (och den dagen är inte särskilt långt borta) att de predikat kostråd som gjort överviktiga och diabetiker ännu sjukare, genom att påskynda "naturalförloppet" för diabetiker med hjälp av fettsnål och fiberrik mjölmat och med största sannolikhet även orsakat förtida död hos denna sjukdomsgrupp. '

Träffar jag "hallonbåten" Rössner lovar jag att vara snäll med farbrorn och prata långsamt och tydligt om LCHF

Efter att ha läst enormt mycket litteratur kring detta så blir jag lite förundrad över hur dålig förståelse Livsmedelsverket har för hur människokroppen fungerar. Vi är i grunden rovdjur med kapacitet att under korta perioder klara oss hjälpligt på växter

Skrattretande och patetiskt att lyssna på de museala representanterna som Herr Marcus, Livsmedelsverkets representanter och andra som forfarande befinner sig kvar på 1970-talets kunskapsnivå,,,,
Inte nog med deras särintressen och att de i stort sett helt saknar analytisk förmåga och intellektuell hederlighet.
De tycks dessutom vara kvar i tron om att folk kan köras över med otrevligheter och LÖGNER när deras vetenskaplighet i allt snabbare takt närmar sig den absoluta nollpunkten!
vad jag blir härsken på är dietister som tvärsäkert hänvisar till att "alla" nutritionsforskare i världen är överens om att vi ska äta margarin och undvika smör. Är ju inte sant helt enkelt, till och med när fettskräcken blev lag i USA med George McGovern och hela den historien fanns det starkt motstånd.
Industrilobbyister i myndighetsposition är vad de är, saker ska kallas vid sitt rätta namn.

-Det är tragiskt att se SLVs förfall. FEL HAR DE HAFT LÄNGE. Men nu vet allt flera att SLV har fel. De går inte att lita på. De använder sig av gamla studier, som visar samband, men inte orsak, sedan GISSAR de orsaken, och tycker änndå att deras gissningar skall vara mer värda än vetenskapliga studier med KONTROLLGRUPP, som kan vissa orsakssamband.

Inga hängivna LCHF:are som känner sig manade att söka anställning hos SLV och förändra inifrån?

Samma sekund som jag läste din komentar flasha filmen "Gökboet" förbi i huvudet.
Man skulle nog hamna i tvångsjacka där med dagliga elchocker tills man insåg att fett



Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan 

lördag, oktober 27, 2012

Om D-vitaminhalter

Kostdoktorn har skrivit om D-vitamin och gjort test av D-vitaminer som han rekommenderar. Det finns tydligen preparat som inte innehåller D-vitamin alls enligt undersökningar från Finland. Läs och kolla.Läs också Tolonens kommentar att de finska testerna gjordes vid ett lab som inte myndigheterna godkänner och att det finns andra tester.
Det finns två saker att hämta från det här: man får ha ögonen öppna var tester och uttalanden är gjorda.
Men sen frågar man sig: vilka tester skall man lita på? Jag har vare sig resurserna eller kunskaperna att kontrollera vad laboratorierna håller på med. Jag måste lita på vad respektive myndighet säger; jag skulle hoppas att det fanns något på svenska. Jag får försöka se om  jag hittar något eller på engelska om det preparat jag använder.

Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan 

fredag, oktober 26, 2012

Hjärnan och fysisk träning

Fysisk aktivitet är kopplat till hjärnatrofi, demens och kognitiva färdigheter.


En studie på personer äldre än 90 år visade att gånghastighet var starkast kopplat till ökade risker för demens, följt av test av 5 gångers stolsittande/stående, greppstyrka och balans i stående.

I en annan studie av 2400 personer över 62 år som följdes under 11 år fann man att de som hade en långsammare gånghastighet i medelåldern hade ökad risk för demens med 1 ½ gång. Bättre greppstyrka hade med 40 procent mindre risk för TIA ( transcient ischemic attackvilket är när man har övergående symtom på bristande syre till någon del av hjärnan vilket går över inom ett dygn). Lägre gånghastighet hade också koppling till mindre hjärnvolym och sämre minnesfunktion.

749 personer över 65 studerades i fyra år. Man fann att den tredjedel som la ner mest energi på att gå hade 27 procent mindre risk att få vaskulär demens (demens orsakad av cirkulationsstörningar i hjärnan) än den tredjedel som la ner minst energi på detta. Den tredjedel som lade ner totalt mest energi på fysisk aktivitet hade 24 procent mindre risk att få vaskulär demens. Forskaren Ravaglia sade att det är möjligt att fysisk aktivitet förbättrar blodflödet genom hjärnan och minskar risken för cerebrovaskulär sjukdom, med vilket han förmodligen menar minskad arterioskeros i hjärnans kärl och därmed risken för vaskulär demens.

636 skottar födda 1936 studerades avseende sina vanor beträffande fysisk aktivitet men också sociala aktiviteter. De följdes under 3 år och man gjorde MRI då de var 73. Resultatet visade att fysisk aktivitet skyddade hjärnan från att krympa, däremot visade inte de sociala aktiviteterna på något sådant samband.

Det är lite svårt att dra säkra slutledningar av sådana här observationsstudier. Det skulle ju kunna vara så att det redan finns förändringar i början av studierna även om det inte syns på exempelvis MRI. Interventionsstudier där man går in och genomför någon förändring man vill studera kan vara säkrare. Men resultaten talar onekligen för att fysisk aktivitet är nyttigt för hjärnan. Man vet ju att fysisk aktivitet är nyttigt för hjärtat.

Även vid MS finner man att fysisk aktivitet och kognitiv förmåga är kopplade till varandra på ett liknande sätt. De fysisk inaktiva har lägre kognitiv funktion. Däremot är det också så att man mycket väl kan ha en större skada på rörelseförmågan men vara helt oskadad kognitivt. Den som är fysiskt oskadad kan ha uttalade kognitiva skador.'

Biträdande professorn i psykologi vid Ohio State University Ruchika Shaurya Prakash säger att aerob fitness skyddar de delar av hjärnan som är oftast påverkade av MS. Med träning som påverkar aerob kondition menas träning av uthålligheten som pågår en längre period och där man tar upp den syrgas som behövs under tiden man tränar. Om man tränar kortare perioder 10-12 minuter tar man ofta upp energi som finns lagrad i kroppen.
Den studie som Ruchika Shaurya Prakash varit medverkande i engagerade 21 kvinnor med MS och jämförelsegruppen var 15 friska kvinnor. Man testade kognitiva funktionen och fann en skillnad som väntat mellan friska och kvinnorna med MS. Det som var mest markant var dock att de som hade bra fysisk kondition hade betydande bättre kognitiv förmåga än de som hade sämre kondition. Vid MRI fann man att de med bra fysisk kondition hade färre lesioner. För en del med mycket god kondition var hjärnvolymen av grå hjärnvävnad ( som innehåller neuron) var det nästan ingen skillnad jämfört med de friska. Man gjorde också en undersökning av vita hjärnvävnaden som innehåller axon med myelin och man fann liknande förhållande där. De med god fysisk kondition hade mindre påverkan på den vita hjärnvävnaden.
En tänkbar förklaring till detta säger Prakash att man har funnit att tillväxtfaktorer för hjärnan ökar vid fysisk träning, dessa tillväxtfaktorer skulle kunna förklara varför fysisk träning vid MS bevarar den grå och vita hjärnvävnade. Prakash avser nu delta i undersökningar där man ser om fysisk
träning kan förbättra bevarandet av hjärnvävnad och kognitiv förmåga. Här är en pilotstudie som visar att träning vid MS bland annat förbättrar dels kondition men också påverkar tröttheten.

Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

torsdag, oktober 25, 2012

En video till från ECTRIMS och en från Multiple Sclerosis Research Day vid Barts and the London School of Medicine and Dentistry

Ytterligare en video från ECTRIMS I första delen presenterar Philip De Jager från Harvard en studie där man genom blodprov kunnat skilja på två typer av MS genom olika molekylära uttryck, exakt vad det rör sig om säger han inte och inte heller kan jag läsa det här, Emellertid kan man genom blodproven urskilja två typer som kallas MSa och MSb där MSa är mer aggressiv än MSb och om detta kan upprepas i nya studier skulle det kunna utvecklas till att se vilka som har en mer aggressiv MS som behöver mer aggressiv behandling, dvs det kan vara en väg till att skräddarsy en MS behandling. Till en del utnyttjar man magnetkameran till detta idag. Den andra delen handlar om tarmens bakterier och MS. 
Det är professor Lloyd Kasper från Dartmouth som presenterar den forskning om tarmbakterier och eventuell påverkan på MS. Han säger Om man tar möss som inte har några bakterier i sin tarm och om man tar möss som redan har det och ger dem en speciell stam av bakterie som är vanligt förekommande hos människor kan man förebygga att de får EAE (Mus MS). Denna bakterie skyddar dem från att få sjukdomen. Man kan också från ytan av dessa bakterier isolera en speciell molekyl, om man tar denna molekyl och ger dem till mössen via munnen kan man förhindra att de får EAE både om de innan detta utsatts för kemikalier som skulle ge EAE eller om de får detta efter att de fått molekylerna. Polysackarid A enligt denna sida. Man studerar nu hur detta kan påverka celler från människor som inte har sjukdomen och som har sjukdomen. Det tycks som att man kan påverka dessa effektorceller( som medverkar till att sjukdomen utvecklas) till att bli immunreglerande T reg celler. Detta är inte försök på människor utan på celler tagna från människor. Förändringar i tarmen mikroflora kan leda till att regleringen av immunförsvaret blir felaktigt både i själva armen men också på andra stället till exempel i immunsstemet (Alterations of the gut microbiome may lead to dysregulation of immune responses both in the gut and in distal effector immune sites such as the central nervous system (CNS). Citat från studie Kasper m fl) . I en annan video, som inte är från ECTRIMS berättar Sreeram Ramagopalan om eventuellt samband solsken, d-vitamin och virus (Epstein-Barr virus). Det kan vara så att det är delar av samma process där ngn bristfällig immunfunktion pga D-vitaminbrist gör att EB virus kan medverka i utlösandet av MS el något liknande. 


Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Idag satte jag på vinterdäcken*

- det kan jag nog tacka Roy Swanks diet för
trots att DN kallar denna medelshavsinspirerade diet för humbug. De kallar också Pritkin diet för humbug vilket bland annat Bill Clinton äter, så man har gott sällskap vid matbordet. Det övriga kan jag i stora delar hålla med om- men det var inte det jag skulle skriva om.

I flera år var det omöjligt för mig att byta däck. Jag fick bland annat yrsel då jag skulle inta de ställningar som behövdes då man skall kolla in var domkraften sitter mm. Sådana saker är det som blivit klart bättre sedan jag började med den modifierade medelhavsdieten som bl a Roy Swanks är upphovsman till.

Idag ser mitt kostschema ut så här:
Ungefär 2-3 dagar i veckan äter jag vegetariskt.
Ungefär 2-3 dagar i veckan äter jag fisk eller skaldjur och
Ungefär 2-3 dagar i veckan äter jag kalkon, kyckling el vilt ( vilket kan vara älg, ren, kanin, rådjur, hjort och nån gång i bland från ständigt betande nötkreatur som ju innehåller omega-3)
Ibland dessert nu i höst exempelvis äpplelklyftor med mandel, kanel, gurkmeja, honung och soja glass.


Tittar man på dagens måltider ser det ut så här.
Brunch kl 09.30:
Blåbärssoppa med mycket blåbär-svenska och med krossade linfrön ( innehåller omega-3. Dessutom grönsaker broccoli, gröna bönor, tomater, och vad som finns i stort sett vegetariskt men med vitan av ett ägg. Nångång kan äggulan också få komma med.   Koffeinfritt kaffe. Ibland chokladdessert (Alpro soja) med  valnötter ( innehåller omega-3) Sover dåligt då jag dricker koffein.



Middag: försöker använda den hälsosamma tallrik som Harvard har lanserat. Den är baserad på all vetenskap som finns tillgänglig i dag och idag bestod den av ungsbakad lax på bädd av grönsaker. Tillskott frukt. Igår var det en vegetarisk soppa och i förrgår en kycklinggryta plus parboiled vildris.
På Teneriffa blir det rött el vitt vin varannan dag ungefär.

Till kvällen ofta thé plus någon smörgås utan smör och margarin men kan använda exempelvis pesto, avokadoröra i stället. Kan också vara marmelad som ju innehåller en del socker.

* just när jag skriver detta kom en liten "snöstorm" !

Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

tisdag, oktober 23, 2012

Är intag av mer omättade fetter och mindre mättade farligt för barn


En klick smör då och då skadar säkert inte - såvida man inte har en särskild genetisk känslighet. Och så länge man rör på sig, undviker snabba kolhydrater, äter sina grönsaker och dessutom får i sig nyttiga fetter från fisk, nötter och oljor, skriver Karin Bojs i DN. Det tror egentligen inte jag heller-men om det rör sig om en del av ett större pussel med helmjölk ibland uppblandad med grädde, kanske till och med en radikalt kolhydratfri diet som även skippar grönsaker och frukt kommer saken  i ett annat läge. Att det skulle vara farligt med reduktion av mättade fetter för barns utveckling det är synnerligen tveksamt enligt studier hon refererar till.

Bojs intervjuar professorn i nutrition vid Helsingfors universitet Mikael Fogelholm då två finska studier ligger bakom, det som gör att livsmedelsverket rekommenderar margariner även till barn i stället för smör.
En samlingsstudie om barn och livsstil.
Den ena studien The Cardiovascular Risk in Young Finns är en studie som bedrivs vid fem finska universitet. Den började 1980 och inbegriper individer mellan 3-18 år. Det är en av de största studierna avseende unga människor och barn och risker för hjärt/kärlsjukdomar. Man studerar livsstilsfaktorers inverkan på risker för kardiovaskulära sjukdomar med mätningar av bland annat biologiska och psykologiska faktorer. Det har kommit 350 studier och 30 personer har doktorerat på materialet.
Karin Bojs skriver om ett resultat där man följde 2000 barn i 30 år och fann att barn som ätit mer grönsaker och frukt vid 27 år ålder har bättre blodtryck och blodfetter. Och  detta trots att dessa barn troligen ätit en del transfetter-Karin Bojs berättar transfetternas historia som innebar att hon själv troligen åt detta under sin skoltid. Transfetterna fanns med till 1994 i Sverige- trots att dessa barn troligen ätit dessa hälsoskadliga transfetter fann man att de pojkar som åt mer mättade fetter fick högre blodtryck- För flickor fann man inget sådant samband. Kanske inte så konstigt med tanke på transfetterna som fanns då. Dessutom rekommenderade man då snabba kolhydrater ( vitt bröd, vitt ris mm i stället för mättade fetter). Man undrar hur resultatet skulle vara i dag. De kostrekommendationer som getts har inte alltid varit så bra. Det är också en av bakgrunderna till att Karin Bojs är tveksam om dagens margariner. Vem garanterar att deras välgörande effekter? Personligen äter jag inte margariner och inte smör heller. Karin Bojs skriver att hon åt de mest skadliga margarinet i sin skola och att det nu orsakar arterioskleros i hennes ådror. Vi får hoppas att hon åt en kost liknande de i studien med grönsaker och frukt och deras fibrer vilket i studien tycktes balansera.  Fibrer bearbetas i tarmen av bakterier till kortkedjade mättade fetter som är antiinflammatoriska.

Det var inte bara blodtrycket som var förbättrat vid 27 år ålder hos de som åt mer grönsaker och frukt. Även andra riskfaktorer för metaboliskt syndrom påverkades, lipider, insulinkänslighet, BMI och C reaktivt protein ( ett ämne som indikerar inflammation) påverkades så att ju mer grönsaker och frukt desto bättre värden.


En studie för att bedöma effekterna av dietrådgivning avseende mättade fetter och barn.
Den andra finska studien STRIP studien är designad för att se hur kostrådgivning avseende mättade fetter påverkade kostintag, blodfetter och barns utveckling. I studien ingår yngre individer än någonsin i en sådan interventionsstudie. Det huvudsakliga intresset har varit att undersöka säkerheten avseende råd om låga halter av mättat fett, låg halt av kolesterol i dieten. Man har följt barn från sju månader till vuxen ålder. Man följer barnen till 20 års ålder och kostrådgivningen pågår tills detta. Man har gjort många undersökningar och bland annat tittat på endotelfunktion ( endotelceller finns inne i blodkärl och detta är en bedömning av kärlhälsan). Andra saker man studerat är om clamydia peneumoniae infektion kan vara en riskfaktor för hjärtats kärl.


Hur rådgivningen gick till
Dietråd har givits till familjen vid varje besök med 3 till 12 månaders intervaller på centrat för undersökningen. Familjen och barnen har haft en aktiv del i detta. Rådgivningen har individualiserats och syftat till att barnet fettintag skall vara 30-35% av den dagliga energin. Kvoten mättade fetter/ enkelomättade+ fleromättade skulle vara 1/ 2 och kolesterolintaget <200 mg / dag. Första året var rådet amning och efter 12 månaders ålder rekommenderades dagligen 0,5-0,6 liter skummjölk. För att få tillräckligt med fett råddes föräldrarna att lägga till 2-3 teskedar mjukt margarin eller vegetabilisk olja.( främst rapsolja- som innehåller en hel del omega-3) till 24 månaders ålder.. Vid första rådgivningtillfället lades tyngdpunkten på ändringen av mjölken.
All rådgivning var individuell och utgick från barnets matdagbok. Familjerna uppmanades att gradvis ändra barnens kostvanor mot en bättre fettsammansättening. Det var aldrig bestämt en fast dietregim men man gav förslag om att ersätta produkter med mycket fett och med mycket mättat fett med produkter som innehöll mindre, exempel grädde med modifierat fett. Användning av grönsaker, frukt, låg halt av salt och fullkornsprodukter rekommenderades. Rådgivningen byggde på nordiska kostrekommendationer.

Enligt Karin Bojs hade pojkar vid 14 åå bättre blodfetter men hos flickor var inte detta lika tydligt. (Obs de första två åren åtminstone åt man transfetter – fanns till 94 i margariner överhuvudtaget. Transfetter finns i dag i margariner som används inom industrin för till exempel till kakor, för ngt år sedan fann jag glutenfritt kaffebröd som innehöll transfetter.)
Vad studien egentligen skulle undersöka om det är skadligt för barn med en diet med mer fleromättade och enkel omättade fetter och mindre med mättade fetter har hittills visat att det inte sker någon påverkan på kognitiv eller fysisk utveckling som skiljer grupperna åt. Om man tittar på blodprover på blodfetter har dessa visat lägre värden på LDL blodfetter hos interventionsgruppen under hela tiden liksom kolesterol fram till 14 åå ( längre har man inte kommit) vilket tyder på att de faktiskt ätit en annan diet än vad kontrollgruppen gjort. Blodfetterna och kolesterolvärde var statistiskt säkerställt för pojkar medan det för flickor fanns en tendens men det var inte säkerställt statistiskt. Sannolikheten att det skulle vara en slump för flickor var en på nio. För pojkar var chansen 1 på 1000 att det skulle vara en slump. Orsakerna till detta kan vara hormonella skriver man , pojkar är fysiskt aktivare i den åldern – vilket man visade i studien och dessutom åt flickorna mer mättade fetter än pojkarna. (Fat intake (as E%) did not differ between genders (P=0.37), but the girls had lower energy (P<0.001) and higher saturated fat (as E%; P=0.035) intakes than boys. ).
Andra fynd:
  • Insulinkänslighet var bättre i interventionsgruppen vid 9 åå
  • mindre övervikt i interventionsgruppen vid 10 åå
  • lägre intag av mättade fetter var inte kopplad till förändring av tillväxt mellan 7 månader och 13åå
  • endotelfunktion förbättrad hos pojkar.
  • man har också funnit att passiv rökning påverkat endotelfunktionen vid 14 åå. Försämrad endotelfunktion kan vara ett tecken på begynnande arterioskleros.

Sammanfattning av resultaten i de finska studierna:
Att minska på mättade fetter och i stället ge fleromättade och enkelomättade fetter påverkar inte fysiska och psykiska utvecklingen hos barn mellan 7 månadr till 14 år enligt en studie och inte mellan 3 och 18 år enligt den andra.
Blodfetterna tycks ligga bättre hos barn som har en kost med större inslag av omättade fetter och speciellt pojkar. Man har också funnit en förbättrad endotelfunktion hos dessa barn och förbättrad insulinkänslighet.


Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

måndag, oktober 22, 2012

Mitt populäraste inlägg

heter det skulle handla om celiaki men kom att handla om  varför jag inte äter gluten, och jag har aldrig riktit kunnat förstå varför, annat än att där fanns en bild av de besvärande utslag som jag hade en period. Nu har jag tagit bort bilden eftersom det känns som inte det speglar vad bloggen handlar om, och det kändes inte bra. Förmodligen kommer nu antalet läsare att minska med 20 %. Det är cirka 7.500 som tittat på sidan.
Näst populäraste inlägg handlar om synnervsinflammation och det känns helt OK. Det är drygt 4000 som tittat på den sedan blogger började följa statistiken. Sedan kommer Tysabri- nya fall av PML, Gilenya och Undersökningsmetoder: Lumbalpunktion. Detta känns också bra, men jag undrar har jag skrivit så dåliga inlägg om D-vitamin och om kost överhuvudtaget att man inte läser dessa inlägg?

Fettsnåla råd misslyckas igen skriver kostdoktorn

. Men hur är det med det?
 Studien heter Look AHEAD och syftade till livsstilintervention med målet att minska hjärt/kärlsjukdomar. Länk till kostdoktorn
Det var forskare vid 16 centra runtom i USA som arbetade med 5145 personer med övervikt och diabetes. Studien var upplagd så att den hade minst 80 procent sannolikhet att upptäcka skillnader på minst 18 procent i allvarliga hjärt/ kärlförändringar. Ena hälften fick intensiv livsstilintervention, avseende diet avsåg detta att totalfett skulle vara mindre än 30% av kaloriintaget och mindre än 10 % skulle vara mättade fetter. Deltagarna skulle räkna ut det hela med hjälp av tabeller och broschyr.

Nå, vad var det nu som misslyckades fullständigt. Det var att man inte lyckades att minska antalet strokes, infarkter och liknande efter 10 år jämfört med en kontrollgrupp. Dock var antalet hjärt/kärlsjukdomar låga i båda grupperna jämfört med andra undersökningar av diabetiker.. Kan det bero på följande:
Dödligheten för diabetiker i USA har minskat dramatiskt de senaste åren.
Kanske drunknade resultaten i att hälsan för diabetiker generellt har förbättrats under de senaste åren. Diabetes och övervikt har ökat kraftigt och det innebär att det ställs stora krav på vården för att minimera följderna. Vården måste bli bättre och helst förebygga. Det är så att dödligheten generellt för diabetiker har minskat med 40 procent mellan år 1997 och 2004 och med 23 % av hjärtsjukdom och stroke, Detta beror på bland annat att hanteringen av diabetes förbättrats men också på bättre medicinsk behandling för hjärtsjukdomar, bättre kontroller av högt blodtryck och högt kolesterol och överhuvudtaget livsstilsförändringar. Diabetespatienter tenderar att vara mer fysiskt aktiva än tidigare och röka mindre än tidigare..
De som deltog i interventionsgruppen (LOOK AHEAD studien) hade gått ned i vikt jämfört med kontrollgruppen( efter ett år hade de gått ned 8% i vikt och efter fyra hade de behållit en minskning med 5 %. De hade minskad sömnapne, bättre rörlighet och minskat på sin diabetesmedicinering. Är det inte sådana saker som LCHF anhängare brukar tycka är bra. Det är knappast något misslyckande. Det framkom inte heller några biverkningar av interventionen. (the intensive lifestyle did no harm but did not decrease occurrence of cardiovascular events )
Antalet kardiovaskulära händelser var låga i båda grupperna och det kan därför vara intressant att se vad interventionen innebar. Studien var upplagd så att den hade minst 80 procent sannolikhet att upptäcka skillnader på minst 18 procent i allvarliga hjärt/ kärlförändringar. Det är intressant att se om också den kontrollgruppen också fick en bra intervention? Vid diabetes får man givetvis inte lämna en kontrollgrupp vind för våg, de bör ha fått de råd som diabetiker i USA skulle ha vid den tiden.
  • minskning av fett och kalorier
  • kontroll och ev råd om minskning av vikt
  • råd om fysisk aktivitet
  • råd om diabetes
  • råd om hur man testar, tar med etc (skills)
Denna studie visade att en hel del inte fick denna uppföljning men de som fick dem tenderade följa dem med undantag för fysisk aktivitet. Detta kan alltså var en möjlig vård kontrollgruppen fick? Det stämmer ganska bra med vad LOOK AHEAD visade, nämligen ökad fysisk aktivitet för interventionsgruppen vilket kanske förklarade viktskillnaden. Även kontrollgruppen hade minskat sin vikt något = en procent.




Livsstilsgrupp
Kontrollgrupp
Intervention var mest intensiv första året och ganska intensiv i ytterligare tre år.
  • Man strävade till att minska vikten 7%
  • 175 minuters aktivitet
Därefter ett minimum av minst två årliga uppföljningskontakter
Tre sessioner varje år med diabetesrådgivning och social support.
Deras respektive vårdgivare fick också regelbunden uppdatering avseende aktuell diabetes vård.
Under de sista tre åren tycks de ha fått kanske lite mer uppbackning? ( tre ggr / år mot minst två i interventionsgruppen.)


Sammanfattning:
LOOK AHEAD gav en del positiva resultat, viktnedgång, bättre rörlighet, minskad medicinering mot diabetes, mindre sömnapne men däremot ingen minskning av dödlighet i hjärt/kärlsjukdom. Dock var dödlighet lägre än vad den legat i tidigare studie vilket kan vara ett tecken på att dödlighet överhuvudtaget och på grund av hjärt/kärlsjukdom har minskat ganska påtagligt i USA under den tid studien pågick, vilket kanske beror på att liknande insatser skett totalt i USA. 

Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
 


Kolhydrater kan ge hjärtinfarkt skrev man i SVD 2010


Men vad stod det i artikeln?


Detta kunde man läsa: ”För varje 5-procentig överflyttning av energiintaget från mättat fett till snabba kolhydrater ökade risken för insjuknande i hjärtinfarkt med 33 procent” och ”För dem som istället gick över från mättat fett till kolhydrater med lågt GI som fullkornsprodukter minskade risken något medan ingen effekt alls märktes hos dem som gick över till kolhydrater med medelhögt GI”
I en annan översiktsstudie fann man att ”en tydligt minskad risk för hjärtsjukdomar bland dem som skurit ned på mättat fett till förmån för fleromättat fett. Varje femprocentig minskning av intaget mättat fett gjorde att risken minskade med 25 procent.”. Vad blir kontentan av detta?: Jämfört med snabba kolhydrater får man en ökad risk för hjärtinfarkt om de utbytts mot mättade fetter. Långsamma kolhydrater minskade dock risken något. Fleromättade fetter minskade risken med 25 procent jämfört med 5%procent av mättade fetter.
I jämförelse med mättade fetter
Snabba kolhydrater
Mättade fetter
medelsnabba
långsamma
Fleromättade fetter
Ökar risken för hjärtinfarkt

samma
Minskar risk för hjärtinfarkt något
Minskar risken för hjärtinfarkt

Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

söndag, oktober 21, 2012

Långkedjade mättade fetter och snabba kolhydrater birdrar till "långsamma" inflammationer

Ibland hävdas det att vissa vetenskapliga fynd inte stämmer därför att de baseras på observationsstudier och inte interventionsstudier. De senare innebär att man ändrar på något soch sedan följer konsekvenserna av detta. Mycket av detta gäller till exempel de studier som säger att Medelhavsdiet minskar på de vanligaste cancersjukdomarna (bröst, prostata och coloncancer), vidare hjärt och kärlsjukdomar och så har vi de neurodegenerativa sjukdomarna där man sett störst effekt. Andra sådana studier har varit där man konstaterar att rött kött inte är så nyttigt, det ökar riskerna för för tidig död mm. 






Vissa av dessa fynd stöds dock av grundforskning. I artikeln NUTRIENT SIGNALING: EVOLUTIONARY ORIGINS OF THE IMMUNE-MODULATING EFFECTS OF DIETARY FAT har man gått igenom och studerat olika fetters inverkan på dels bakterierna i tarmen, om vissa fetter gav upphov till “onda” bakterier som dels kunde komma med födan eller som utvecklade sig ur den normala tarmfloran. Man studerade också huruvida de olika nutrienterna kunde gå direkt på slemhinnecellerna i tarmen och ge upphov till långsam inflammation via andra biokemiska vägar. Att man inte finner något avseende transfetter är troligen för att detta inte ingått i den naturliga födan och kroppen därför inte har någon metod att hantera transfetter i detta sammanhang.Vid denna och andra studier av fetter och kolhydrater i labmiljö har man funnit följande:

Mättade fetter
Långa
kejdor

Mättade fetter korta kedjor
Fler-omättade fetter omega-3
omega-6
Enkel-
omättade
Snabba kol-
hydrater
Lång-samma kol-hydrater
Transfetter


Tenderar öka långsamma inflamma-tioner
Tenderar minska
långsamma
inflamma-tioner
Tenderar minska
långsamma
inflamma-tioner
varierande
--- mer oklart
Tenderar öka långsamma
inflamma-tioner


Tenderar minska
långsamma
inflamma-tioner
Man fann inget trots att det är väldoku-menterat med hjärtsjd mm


Att kosten inte skulle påverka sjukdomen MS är som jag ser det högst osannolikt efter att ha tagit del av den ovan länkande översikten och studien. Resultaten stämmer ovanligt väl med Swanks studie och med resultaten från Jelineks uppföljningar av de retreater han har.

Översättning av sammanfattningen från Swanks studie i Nutrition 1991; 7:368-376

Mellan 1949 och 1984 fick 150 patienter med multipel skleros konsumera fettsnål kost. Intag av fett, olja och protein, funktionshinder följdes och dödsfall bestämdes. Med en daglig fettkonsumtion på mindre än 20,1 g / dag (Genomsnitt 17 g / dag), dog 31%, och den genomsnittliga försämringen var liten. Ett dagligt intag som är större än 20 g / dag ( genomsnitt 25 eller 41 g / dag) följdes av allvarliga funktionshinder och död i 79 och 81%, respektive. Olja intag hade en indirekt relation till fett konsumtion. Från början handikappade patienter som följde kost rekommendationer försämrades lite om alls, och endast 5% överlevde inte under de 34 år som studien pågick, medan 80% av de som inte följde kost rekommendationer inte överlevde studieperioden. Från början måttligt handikappade och gravt handikappade patienter som följde kost rekommendationer noggrant gjorde det mycket bättre än de som inte följer dieten. I allmänhet tenderade kvinnor att klara av dieten bättre än män. De patienter som behandlades tidigt klarade sig bättre än de vars behandling kom sent. Hög känslighet för fetter tyder på att mättat animaliskt fett är direkt involverade i uppkomsten av multipel skleros.

lördag, oktober 20, 2012

Willet- chef för avdelningen för Nutrition, Harvard School of Public Health

Han är bland annat ledare för  en av de stora studierna med amerikanska sjuksköterskor, amerikanska läkare  som pågått i många år och som gett oss mycket kunskaper om hälsa.

D-vitamin:Talar om vitamin D som en av de största upptäckterna som skett inom kostområdet. Han säger att man numera funnit att D-vitaminreceptorer finns i många av kroppens vävnader och man tro inte längre att D-vitamin bara är relaterat till benhälsa till ex cancer, neurodegenerativa sjukdomar som MS. Bevisen är nu mycket starka för att de flesta amerikaner har D-vitaminbrist vilket bl a är kopplat till tjocktarms cancer. Troligen är det också så att många har D-vitaminbrist och han rekommenderar ett intag av cirka 1000 IE per dag till alla. För vissa grupper behövs mer säger han.
Han talar också om calcium och säger att det har funnits en rekommendation att man inta tre olika mjökprodukter per dag, men det är ett förslag som han inte gillar, det skulle dubblera intag av mjölkprodukter. Det är radikalt säger han, de flesta vuxna runt om i världen konsumerat inte alls så mycket och många inget. Dessutom finns ökad risk för äggstockscancer och prostatacancer ( det senare beror på calcium).
Han talar också om hur korna får äta. Är det betande kor eller är det kor som äter processad föda och spannmål. Mjölk idag är inte vad mjölk var för 60 år sedan.

Amerikanska dieten idag. Det varierar mycket. Man går i två riktningar, en riktning är människor som är angelägna om sin hälsa och gör hälsosamma val, sådana som slutat röka, motionerar, köper helmat och inte processade och sedan finns det en grupp som köper fast food och sockrade drycker.
En annat område är kvaliten på kolhydrater nu då transfetter är välkänt. Detta är ett stort problem. Man köper kolhydratprodukter som strippats på sina fibrer. Det gäller att köpa fullkornsbröd och fullkorns ris, fullkornspasta mm. ( Jag kollade förresten vad parboiled vildris är ur den synpunkten. Det innebär att en del av silverhinnans näringsämnen, proteiner och vitaminer ångas in i kärnan och blir kvar i riskornet även efter att riset skalats och polerats. ).
Det andra problemet är socker i drycker. Det har inga positva effekter och ökar risker för övervikt och diabetes mm. Man har nyligen börjat byta från fruktos till vanligt socker men det är lika illa säger han.

Relationen mellan hjärnhälsa och diet? Det är svårt att studera och man måste titta på lång sikt. En stor undersökning av manliga läkare (Physician Health Story) och kognition tittade på om man åt betakaroten ( A vitaminföregångare) tabletter eller placebo. Efter 12 år fann man ingen effekt men eter 18 år visade det sig att de som åt betakarotentabletter hade bättre kognitiv förmåga. Det finns också risker med att äta betakarotentabletter säger han. Om man röker är risken för lungcancer påverkad negativt. Det behövs riktigt långa undersökningstider för att se effekt av diet och hjärnhälsa säger han. De flesta studier som görs är alldeles för korta. Det finns mer bevis på gång säger han, som visar att exempelvis grönsaker gör nytta för hjärnhälsan. Dessutom de fetter som är bra för hjärtat har också visat sig bra för hjärnhälsan. ( Det finns en svensk professor Miia Kivipelto vid KI somsäger: Vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.) Det tycks finnas mycket som är gemensamt för kost som förebygger diabetes, hjärtsjd och hjärnohälsa.

Han talar om lågfettsdiet. Fett i dieten var den största orsaken till många sjukdomar, men det har inte visat sig stämma. Typen av fett har emellertid betydelse säger han. Speciellt transfetter men också mättade fetter har negativa effekter säger han.
De flesta lågfettsprodukter var fett ersatt med socker. Den matpyramid som rekommenderades 92 visade att man skulle reducera så mycket fett som möjligt. Den var missledande ( ett skämt).. I 2005 års pyramid rekommendera hälsosamma kolhydrater och låga intag av sockrade produkter men också all vit mat som potatis, pasta gjord på vitt mjöl. Beträffande fetter hälsosamma former av fetter som fisk, fleromättade fett, ett dagligt intag av mjölkprodukt men lite rött kött och smör på grund av innehållet av mättade fetter och transfetter( rött kött).

Är fettdebatten för grov



Kanske räcker det inte med att påstå att mättade fetter är.... fleromättade fetter är.... ... precis som det inte är tillräckligt att dra alla kolhydrater från rent socker till vad som finns i exempelvis broccoli över en kam? Måste man inte se på detaljerna. Debatten tycks handla mer om tro än om vetenskap

Finns inflammatoriska effekter av mättade fetter och antiinflammatoriska av många omättade som följd av evolutionen ? Reagerar immunförsvaret på signaler på förestående förändringar i tarmens mikroflora och därmed riskerna för infektion? Ger denna reaktion i immunförsvaret upphov till inflammation som sedan leder till kronisk inflammation. Hur är det i så fall med många omega-6 fetter som är proinflammatoriska? Och finns det mättade fetter med olika effekter på hälsan?
Näringsämnen är inte bara energikällor för individen utan påverkar också tillväxt och inträngande
av mikroorganismer i mag-tarmkanalen. I synnerhet har fettsyror i dieten viktiga effekter på tarmens mikrobiotika (tarmfloran) där några fettsyror utgör försvar mot sjukdomsskapande mikroorganismer, medan andra fettsyror befrämjar att mikroorganismer börjar tillväxa.
Fetter i dieten är ofta triglycerider som består av ett glycerol skelett förenade med tre fettsyror. Enzymer som finns i mun och tarmkanal sönderdelar dem i mono och diglycerider och fria fettsyror som kallas lipider, till vilka också räknas kolesterol och fosfolipider. I tabellen nedan en bild av hur olika fettsyror kan påverka hjärt och kärlsjukom mm.



Effekter av fetter i dieten på risk för hjärt- och kärlsjukdom mm






Långkedjade mättade fetter Ökad risk för fetma och metaboliskt syndrom Mozaffarian et al 2010
Långkedjade mättade fetter Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom Hu et al 1999
Korta och medellånga mättade fetter Ingen ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. Hu et al 1999
Korta och medellånga mättade fetter Minskat metabolt syndrom
Förbättrad insulinkänslighet
Nagao and Yanagita 2010
Fleromättade fetter Minskade risk för hjärt och kärlsjukdomar Mozaffarian et al 2010
Fleromättade fetter Minskad fetma och förbättrad insulinkänslighet Summers et al 2002+
Omega-3 fleromättade fetter Minskade risk för hjärt och kärlsjukdomar.
Förbättrade insulinkänslighet
Einvik et al 2010
Transfetter Ökade risk för kardiovaskulär sjukdom Remig et al 2010
Transfetter Ökad diabetes Kummerow 2009

Fettsyror påverkar bildandet av inflammationspåverkande proteiner genom att verkan på transkriptionsfaktorer som NfkappaB eller peroxisome prolifator-activated receptors PPAR.
Hur generna uttrycks förändras också genom fettsyreavkännade G-proteinreceptorer (Nobelpris 2012) och andra vägar som beror på membranlipider. Via dessa vägar kan vissa mättade fetter påverka och förstärka hur mycket proinflammatoriska celler som bildas och möjligen bidra till bland annat T1D ( typ ett diabetes) eller hjärtsjukdom. Mättade fetter har stora effekter på inflammation som aktivering av monocyter, bildning av syreradikaler i kärlväggarnas endotelceller och insulinresistens i muskler. I kontrast har speciellt omega 3 visats minska aktiviteten av bl a NfkappaB och PPAR mm och därigenom minska utrycket av inflammatoriska gener, dvs proteiner som har proinflammatorisk funktion. Det finns emellertid undantag. Flera kortkedjade fettsyror som är mättade kan att minska bildningen av proinflammatoriska äggviteämnen och flera fleromättade typ omega-6 kan öka uttrycket av sådana.

Hur påverkar fettsyror hur bakterier överlever och förmeras i tarmfloran? De utgör näring och ger också kolatomer som behövs för tillväxt. En viktig mekanism är också att de påverkar tillväxt och förmåga att ta sig fram genom att bryta ner bakteriernas cellmembran. Fettsyror har en metylgrupp och en carboxylgrupp i varderar änden och varierar i längd av kolkejor och dubbelbildningar. Dessa variationer ger fettsyror olika egenskaper. Vissa av dessa egenskaper ger antibakteriell, antisvamp eller antiparasit egenskaper. Dessa egenskaper vet man inte allt om men de tycks delvis verka genom att påverka membranens fluiditet ( dvs plasticitet, dvs dess vätskeliknande egenskaper) och genom att kunna slå sönder vissa cellmembran på vissa bakterier. Vissa bakterier är känsliga för membrandestabiliserande effekter som fås genom att exogena fettsyror tas upp bland membranfosfolipiderna.
Ökad fluiditet hos membran och genomsläpplighet som orsakas av fria fettsyror har visat att cellerna upplöses och påverkar mikrobernas enzymprocesser och hämmar deras tillväxt. Det har påvisats hämning av patogener speciellt av mjölkfetter hos däggdjur och människor.

Bröstmjölken innehåller bakteriedödande lipider.
Fria fettsyror och monoglycerider med stark antimikrobiell påverkan skapas genom lipasenzymer från magsäck då spädbarm konsumerar bröstmjölk. Antimikrobiell fettsyra från bröstmjölk dödar virus, bakterier och protozoer. Kortkedjade fettsyror och monoglycerider i mjölk och vissa andra födoämnen har en surfaktant aktivitet som kan öka genomsläppligheten hos gramnegativa bakteriers cellmembran. (E coli, yersinia enterocolitica, salmonella sp med flera) de grampositiva bakterierna streptococcus spp och staphylococcus aureus och jästsvampen candida. Att bröstmjölken innehåller fria fettsyror som har stark bakteriedödande effekt kan förklara en del av de positiva effekterna med denna uppfödning.
Det är inte enbart bröstmjölk som har sådana effekter det finns också naturliga mikrobbekämpande lipider i tårar, nässekret och på huden. Fettsyreförsvaret i huden börjar före födseln då det tunna lagret som täcker nyfödda vid födseln innehåller mlipider som har infektionsbekämpande egenskaper. ( dödar virus och bakterier). Efter födseln finns körtlar som producerar fett vilket också är infektionsbekämpande. Bakterierna har skaffat försvar mot detta som gör att fleromättade fetter härdas och eljest ändras. Detta göra att deras cellmembran blir mer rigida och minskar sin fluiditet. Många bakterier saknar dock denna förmåga och då kommer transfetter och långkedjade fetter till hjälp för att öka bakteriernas försvaVill man ha en mer komplicerad men också sannare bild av fetters egenskaper kan man läsa här..


fredag, oktober 19, 2012

Lite om tarmflora / undrar vad Sigmund säger om det här?






Avföringstransplantation forskning på Karolinska institutet, ett program i vetenskapsradion. Man forskar där på behandling av superinfektioner, dvs diarresjukdomar som kommer efter att den normala tarmfloran av bakterier slagits ut av antibiotika. Den forskning man gjort visar att sådan transplantation botar cirka 80 procent av fallen,Lyssna: Avföringstransplantation inom vården


I ett tidigare program talas mer om tarmflora i andra sammanhang. Bl a om forskning av diabetes II och tarmflora, annat det forskas kring är tarmflora och övervikt. Lyssna: Avföringstransplantation inom vården

 I den här artikeln finns forskning om att överväxt av bakterier från nedre delen av tarmkanalen hade spritt sig högre upp i tunntarmen i högre grad hos patienter med reumatisk sjukdom. Det finns en del forskning om vad tarmfloran kan ha för påverkan på immunsystemet. I program I ovan talas om hur viktigt det är för spädbarn att få en normal flora. Födsel via kejsarsnitt kan göra att det inte sker en normal kolonisering med bakterier i spädbarnetstarm av bakterier från mammans slida och avföring. Råttor el möss som inte har bakterier i tarm får påverkan på hjärnfunktionen. De blir bland annat mer oroliga och hyperaktiva,

 I den här artikeln finns en hel del teoretiserande kring hur tarmfloran kan påverka immunsystemet. Man skriver att ett ansenligt antal autoimmuna sjukdomar beror på ett ”haltande” förvärvat immunsystem. Sjukdomar som MS, T1D ( typ 1 diabetes) RA ökar snabbt och det antyder att det finns omgivningsfaktorer som förändrats och som reglerar det förvärvade immunsystemet. Vidade PSA (polysackarid A) från bakterien B fragilis kan förhindra utveckling av EAE (mus MS) eller bota densammma. Gav man PSA till djur via munnen minskade utvecklinga av lymfocyter typ Th17 och ökade antal T reg i centrala nervsystemet. Dessutom djur utan bakterier i tarm har minskat antal Th17 celler i mjälte, ryggmär och utvecklar inte RA (inflammation i leder ) eller EAE. Immunsvaren vid både RA och EAE stimuleras av Th17 och förhindras av T reg celler, något som antyder att effekterna av tarmbakterier på det förvärvade immunsystemet mycket väl kan sträcka sig bortom det lokala området tarmen till att påverka autoimmuna sjukdomar som kan synas inte alls ha med infektioner att göra.

 De här tankarna har spritt sig ganska långt upp bland forskare och MS läkare och diskuterades på Medscape nyligen i samband med att man gick igenom nyheter om MS. Professor Racke sa: Tarmen är vårt största immunorgan, där vi i en betydelse interagerar med den yttre världen. En massa forskning har tittat på vilka typer av bakterier som finns i tarmen och dess påverkan på cytokinsvaren. / signalsubstanser i immunsystemet. Vi kanske får en helt annan terapi för MS, en som ör baserad på mediciner som inte påverkar immunsystemet utan snarare ändrar floran i tarm så att den befodrar regultatorisk aktivitet ( T reg celler) och motverkar proinflammatorsik aktivitet. Mark Freedman: Så vad vi äter skulle kunna förebygga MS? Racke: Titta på de olika geografiska platserna med hög eller låg incidens av MS. Skillnaden mellan bakterier i tarmen i de olika befolkningarna är dramatisk. Detta kan bero på att folk i de olika regionerna äter dramatisk olika saker. I samma program från medscape visades bild från en poster på ACTRIM av forskning av Mowry. Det var en liten forskning men den visade MS patienter som behandlades med glatirameracetat( Copaxone) fick en annorlunda tarmflora samt att D vitamin ökade förekomsten av flera baktererier Enterobacteriaceae.-

Se också relaterade: Alla fetter är inte lika