Vad är det som krånglar då man har besvär med att kissa

 Problem med att kissa ett vanligt problem

Problem med att kissa är ett av de vanligaste symtomen vid multipel skleros. I undersökningar i upprepade studier har man kommit fram till att ungefär ¾ ( 75 procent) av personer med MS har sådana problem, dock kanske de siffrorna är något gamla eftersom de bygger på äldre studier. Idag får man diagnosen tidigare och förhoppningsvis leder det till att färre utvecklar symtomen.
Vanligaste problemet är tvingande trängningar-man måste ta sig iväg till toa så fort som möjligt, och tvingande trängningar ( urgency) har 24-86 procent av de med urineringsproblem.
Att springa på toa ofta, ökad urineringsfrekvens, är ett problem för 17-65 procent av MS-patienter med urineringsproblem.
Problem med att tömma blåsan , retention, är ett ovanligare symtom än trängningar men finns ändå hos mer än var fjärde patient. Detta kan vara en problematik man inte upptäcker själv åtminstone till en början. Därför brukar man mäta hur stor volym urin som finns kvar i blåsan efter att man kissat. Denna volym kallas residualvolym. Det är viktigt att undersöka om man har urinretention då kvarstående urin innebär ökad risk för urinvägsinfektioner som kan inbegripa och skada njurarna. Står det mycket urin i blåsan kan detta i sig leda till njurskada. ( Källa)

Nerverna till urinblåsan har en komplicerad uppbyggnad. Det gäller dels urinblåsan och dels de slutmuskler som omsluter urinröret.

• I urinblåsan finns en muskulatur som drar ihop sig då blåsan skall tömmas. Då detta sker styrs sammandragningarna av det parasympatiska nervsystemet. När däremot urinen fylls på i blåsan skall muskulaturen slappas av, det skall inte ske några sammandragningar. Detta styrs av det sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet är det nervsystem som aktiveras då vi blir stressade. Det gör att hjärtat går fortare, vi andas snabbare och djupare. Blodet styrs om till muskler från exempelvis mage och tarm, där det sympatiska nervsystemet har en avslappande verkan liksom på urinblåsan. Det är inte speciellt angeläget att man skall kissa eller göra andra behov när man är i fara till exempel jagad av en isbjörn. Därför slappas urinblåsans muskulatur av genom det system som aktiveras vid stress.
• Vad gäller slutmusklerna så styrs den inre sfinktern av det sympatiska nervsystemet. Det finns en liknande sort receptor där som de som gör att blåsan slappnar av. En viktig funktion för den inre sfinktern, som bara finns hos män, är att den sluts i samband med att mannen får utlösning och därigenom förhindrar att sädesvätska tränger upp i urinblåsan. Den yttre sfinktern består av samma muskulatur som i skelettmuskulaturen och den styrs alltså med viljan. De nerver som går till denna sfinkter kommer inte från samma nerv som de som går till blåsan.
  Hos kvinnan ser uppbyggnaden annorlunda ut. Där finns bara den yttre, externa sfinktern.  Den är mer komplicerad eftersom det är nära till inte bara ändtarmsmynning utan också till slida och livmoder. Tryck från dessa organ kan ge upphov till bl a trängningar.

• Miktionsreflexen är den stimulering som sker av urinblåsan att dra ihop sig. Genom att hjärnan kan skicka signaler och hämma de nerver som stimulerar att muskulaturen i blåsan dras ihop kontrolleras när man skall kissa, det vill säga att miktionreflexen bryts. ( Miktionscentrum i hjärnan finns i pons i förlängda märgen. Jag vet att jag har en ganska stor MS-skada i pons och det är förmodligen så att mina trängningar beror på att hämningen av miktionsreflexen är skadad.) . När urinblåsan börjar bli fylld så skickas nervsignaler till hjärnan att hämningen av miktionsreflexen skall upphöra och man börjar känna trängningar, men kan kontrollera detta med hjälp av den yttre slutmuskeln som styrs med viljan. Det är nog så att de som har en drottningblåsa har en vältränad yttre slutmuskel och kan sitta på Nobelmiddag i många timmar.

Figur: Viktiga strukturer i regleringen av vattenkastningen

Täta trängningar kan alltså bero på att hämningen av miktionsreflexen är skadad. Jag har tidigare skrivit om flera sätt att försöka påverka urinträngningar.

•  Bäckenbottenträning och slutmuskelträning är en metod. Studier visar att detta är effektivt.  
• Yoga och trängningar har jag också avhandlat.Det finns också en del forskning om detta.

 Det finns ett antal mediciner mot urinträngningar.:

• En typ går  ut på att stimulera den nervfunktion som verkar avslappande på blåsan . Det är medel som verkar via dessa nervers receptorer ( beta-adrenoceptoraktivering).
•  En annan sorts medel är de som blockerar trängningar, sk antikolingerga medel. Det finns också forskning avseende Sativex och urinträngningar. Medlet som är utvecklat ur cannabis används vid svåra spastiska besvär vid MS.

 Andra metoder att hantera urinträngningar

•  Genom botoxinjektioner  i blåsväggens muskulatur kan urinblåsträngningarna tas bort; man måste då tömma urinen med självkateriseringar, sk RIK ( Ren Intermittent Kateterisering). 
• Täta trängningar kan också sammanhänga med att blåsan inte tömmer sig ordentligt och det kvarstår residualurin. Då kan RIK andvändas. Ibland då man använder  antikolinergika för att dämpa trängningarna kan det få till följd att residualurin uppstår och  då måste man använda RIK för att hantera detta.

Det finns ett flertal effektiva behandlingar mot urineringsbesvär vid MS och av andra orsaker. Om man har sådana besvär är kontakt med urolog och uroterapeut den väg man kan gå. Man kan få remiss av allmänläkare eller skriva självremiss. Det finns en hel del att läsa om det här på MS sällskapets hemsida, Blåsrubbningar.