Då man går ut i friska luften på morgonen sedan det ljusnat händer det saker i kroppen enligt Sanchit Panda. Man blir piggare, mindre trött. Jag provade detta vid sjutiden idag. Jag gick ut och vattnade tomater, rensade lite ogräs. Hur kändes det. Ja, jag blev definitivt mer alert. Förmodligen en placeboeffekt, men det finns vetenskapliga fakta bakom varför man kan känna sig piggare.
Redan ljuset inomhus påverkar så att man kanske minskar på produktionen av sömnhormonet melatonin som nattetid insöndras från tallkottkörteln in i blodomloppet. Dock speciellt då blått ljus träffar speciella ljusavkännande celler i näthinnan kommer produktionen att sluta. Signaler går från näthinnan till en vår dygnsrytmsklocka, som reglerar vår dygnsrytm som säger åt tallkottskörteln “sluta !”.
2017 gick Nobelpriset till forskare som som utrett mekanismerna bakom denna klocka. Jag saxar och klistrar från pressreleasen avseende detta:
Livet på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt. Forskarnas upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.
Man började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, inklusive i människa.
En självgående inre klocka behövs för att anpassa och förbereda vår fysiologi till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning har även visat samband som tyder på att en välfungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa.
Det som händer ute i friska luften är att vi träffas av en annan sorts strålning som gör att melatonin börjar att produceras i nästan alla celler i hela kroppen. Och melatonin är inte bara ett sömnstimulerande ämne. I praktiskt taget alla celler finns mitokondrier, som är cellernas kraftstationer. Där produceras all energi som cellerna, de olika organen, ja hela kroppen behöver.När denna energi produceras bildas också biprodukter som kallas fria radikaler. Dessa gör en del nytta i bl a vita blodkroppar genom att ta kål på bakterier, virus och liknande. De fria radikalerna har tyvärr också en stor benägenhet att påverka, skada frisk vävnad i kroppen och det är detta som kallas oxidativ stress. Oxidativ stress tros vara orsak till många kroniska sjukdomar. Det är så att melatonin är en mycket stark antioxidant. Produktionen dagtid av melatoninet sker i just mitokondrierna, alldeles precis där det behövs. Visst är kroppen underbart inrättad.
Men... friska luften ?? Vad har det här med mitokondrier att göra. Jo ute i friska luften träffas man av nära infraröd strålning NIR, och denna når in på djupet inemot 8 cm. Det innebär att den når väldigt många celler och mitokondrier. NIR finns där även om det är molnigt, om det är skugga av träd till skillnad från det ultravioletta ljuset som ger D-vitamin. Om man känner att det blir varmt på huden under kläderna är det det nära infraröda ljuset (NIR) man träffas av och då bildas det melatonin, som kan motverka en hel rad sjukdomar.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar