Kan diet och kosttillägg förbättra hur patienter med autoimmuna sjukdomar mår? RA, MS mm

Celler påverkas ständigt reagerar på omgivningen. Förmågan att känna igen förändringar i omgivningen och att anpassa sig till dessa förändringar är nödvändiga för att cellerna skall kunna överleva skriver de tre italienska forskarna Paolo Riccio,Rocco Rossano,och Grazia Maria Liuzz i sin genomgång May Diet and Dietary Supplements Improve the Wellness of Multiple Sclerosis Patients? A Molecular Approach ( Kan diet och kosttillskott förbättra välmåendet hos MS patienter? En molekylär utgångspunkt), som publicerades i Autoimmune Disease in februari 2011. Och de förändringar som är de allra vanligaste i cellernas miljö är förändringar i kvalitet och kvatitet hos kemiska molekyler som finns i maten. Molekyl, läs mer på Wikipedia.

Andra omgivningsfaktorer som påverkar cellerna är mediciner, gifter,, cytokiner ( signalsubstanser i immunförsvaret), virus, bakterier, lipopolysackarider och eikosanoider (eikosanoider, en heterogen grupp hormonliknande, biologiskt mycket aktiva ämnen, som bildas från fleromättade fettsyror, där eikosanoider från arikodonsyra (omega-6) är mer aktiva ände som bildas från EPA ( omega-3) En ökad bildning av eikosanoider från omega-6 på bekostnad av omega.3 eikosanoider har fört fram som en möjlig mekanism i utvecklingen av inflammatoriska tillstånd (livsmedelsverket) Ytterligare omgivningsfaktorer är polyfenoler, vitaminer, spårämnen,

Olika födoämnen, fleromättade fettsyror ( som ger eikosanoider) polyfenoler, spårämnen och vitaminer påverkar cellerna och ett av sätten är att påverka arvsmassans funktion.

Arvsmassan (DNA:t) som finns i cellernas kärnor bestämmer vilka äggviteämnen (proteiner) som skall bildas. Men arvsmassan är identiskt i alla kroppens celler neuron, hjärtmuskelceller, blodkroppar, fettceller osv ändå är arvmassan lika. Det kan inte vara så att alla gener får ge upphov till proteiner. I själva verket så är det en mindre del som gör det och detta styrs bland annat av transkriptionsfaktorer. Transkription innebär att informationen hur äggviteämnet skall se ut överförs till mRNA för att så småningom bli det skall bli proteiner. Transkriptionsfaktorerna bestämmer vilka delar av DNA som skall aktiveras och vilka som skall tystas.

En viktig stranskriptionsfaktor är NF-κB, som är ett proteinkomplex som kontrollerar transkriptionen av DNA. NF-κB finns nästan alla djurceller och ingår i reaktioner på olika stimuli som stress, cytokiner, fria radikaler, UV strålning, bakeriella och virala antigen. NF-κB spelar en nyckelroll i regleringen immunsvaret vid infektion ( speciellt gäller detta immunglobuliner). Om regleringen av NF-κB inte fungerar korrekt kan detta leda till cancer, inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, septisk chock, virusinfektioner och dålig immunutveckling. NF-κB tycks också vara involerat i processer som rör synaptisk plasticitet och minne,