Stroke främsta orsaken
till neurologiskt handikapp totalt
Det är största orsaken till
neurologiskt handikapp hos äldre och medelålders men MS är
största orsaken till handikapp hos yngre. I Sverige drabbas ungefär
30 000 personer per år av stroke.
I korthet är stroke en skada i
hjärnan, som orsakas av en katastrof i kärlsystemet, hjärnans
blodförsörjning. Det kan dels bero på en blödning i hjärnan som
följd av en bristning i kärl eller att cirkulationen stängs av pga
proppbildning. I många fall är den bakomliggande sjukdomen
åderförkalkning eller arterioskleros. Stroke kan översättas med
slag och tidigare användes det ordet som ett samlande begrepp. I
början av 50-talet var, som jag minns det, slaganfall den vanliga
beteckning i allmänt tal.
Att förebygga risken
för stroke
Det finns några saker som ökar
riskerna för stroke, bland annat
- högt blodtryck
- tidigare attacker av övergående natur sk TIA, är en alarmklocka
- högt kolesterol
- rökning
- förmaksflimmer
- diabetes
- migrän huvudvärk
Det är i princip sådana faktorer som
också bidrar till åderförkalkning. Man kan säga att
åderförkalkning är ett mellanled mellan exempelvis högt blodtryck
och stroke. Det finns också olika orsaker till exempelvis högt
blodtryck, högt kolesterol, förmaksflimmer med mera. Det rör sig
om exempelvis dåliga kostvanor, grad av fysisk aktivitet och mycket
upplevelse av stress.
Utvecklingen av stroke
pågår från vaggan till graven.
Det bästa förebyggeriet är
förmodligen när det inte handlar om att förebygga utan att man
lever livet på ett sådant sätt att man att man eliminerar eller
minskar de skadliga faktorerna. Det finns exempelvis skillnad på
kosten i olika länder som leder till att vissa folkgrupper får mer
åderförkalkningssjukdomar än andra. I västerländska länder är
arterioskleros en vanlig sjukdom speciellt på norra breddgraderna
medan det är mindre vanligt i sydligare länder.
Alla vet hur det skall
vara?
Om rökning Ett enkelt sätt att
minska risken för stroke är att sluta röka, de andra faktorerna
är mer komplicerade men just rökningen kan man styra. Det är som
bekant inte alltid så lätt men det går. Tyvärr stiger fortfarande
en hel del personer på
tåget som går till sjukdomslandet- rökartåget. Rökningen bidrar
till att öka åderförkalkning.
Om man tittar på de bakomliggande
faktorerna kost, fysisk aktivitet, stress och D-vitamin är det stora
möjligheter att påverka dessa också. Det allra bästa är att man
därigenom också minskar risken för en mängd olika sjukdomar.
Stress Egentligen vet man allt
detta numera. Det finns mycket forskning bakom och gemene man hör
och läser om det dagligen. Man vet att stress ökar risken för
diabetes, övervikt och hypertoni men i vilken utsträckning lär sig
barn att leva ett liv med mindre stress. I stället är det snarare
en jakt efter betyg, att ha de finaste kläderna, att ha en fin
kropp, att platsa i fotbollslaget. Dessutom lär barn sig snarast av
att titta på vuxna och hur de gör i stället för att göra som de
råder till att göra. Men det vore givetvis idealet att ”
förebyggeriet” vore inbyggt i livet. Sannolikt hade
stenåldermänskan det så, och i viss mån hade människorna i
Sverige det så för inte så länge sedan. Man levde ett liv utan
kronisk stress. Det var andra orsaker till att man dog. Det här var
idealet men så är det inte och därför får man gå in för att
motverka riskerna.
Kost Tittar man på kosten finns
det stora
studier
som funnit att medelhavskost med hög kvot enkelomättat / mättat
fett, måttlig alkoholkonsumtion,mycket baljväxter, mycket spannmål
med fullkorn,mycket frukt,mycket grönsaker,lite kött och
köttprodukter samt lite mjölk och mejeriprodukter ger en ökad
överlevnad för både hjärt/ kärlsjukdomar i vilket stroke ingår,
cancersjukdomar och degenerativa neurologiska sjukdomar.
En
dålig kost kan ge övervikt och högt blodtryck.
Blodtryck:
Om någon utvecklat högt blodtryck är den första
behandlingsprincipen ( förutsatt att det inte är ett extremt högt
blodtryck) att man försöker med ändring av livsstilsfaktorer;
mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet, kostförändringar,
och stressreduktion. Genom att blodtrycket normaliseras börjar
kärlen fungera normalt. Man har funnit att cellerna i kärlväggen
kan producera flera ämnen, och när
en blodpropp håller på att bildas börjar plötslig det spruta ut
av det proppupplösande ämnet tPA som löser upp den propp som
håller på att bildas. Men då blodtrycket är högt sker inte
detta. Orsaken kan vara att våra förfäder vi en akut
stressituation ofta löpte risk att bli skadade av någon fiende, ett
rovdjur eller en annan människa. Om de då fick ett sår var det
viktigt att blödningen stannade av. Ett av kännetecknen på en akut
stressreaktion är att blodtrycket stiger och det är egentligen helt
naturligt att det inte skall produceras några medel som hindrar
blodet från att levras då.
Fysisk aktivitet: Det finns även
mycket forskning om fysiska aktiviteten hälsosamma effekter. Man har
också funnit att dess motsats stillsittande, så vanligt i vårt
samhälle, kraftigt ökar hälsoriskerna. För stroke finns det flera
forskningsrapporter som visar att de
individer som har en hög fysisk aktivitet har mindre risk för
stroke än de som har låg fysisk aktivitet. Även där vore det
önskvärt att det vore en del av livet i stället för att bli ett
krav som läggs på en redan stressande situation.
D-vitamin: Genom
solens ultravioletta strålning (UVB) bildas D-vitamin i huden. Det
räcker med cirka en halvtimmes sol på breddgraderna i norden för
att få dagsbehovet. Ett problem är att det finns inte tillräckligt
med detta ultravioletta ljus under vinterhalvåret och det är därför
viktigt att äta kost som innehåller D-vitamin och dessutom bör man
ta tillskott av D-vitamin om det inte finns medicinska skäl mot det.
Förmaksflimmer. En
grupp som drabbas av hjärninfarkter är patienter med
förmaksflimmer, en form av oregelbunden hjärtverksamhet, som kan
leda till att det bildas blodproppar i hjärtat som lossnar och ger
sig av ut i kroppen och stänger av cirkulationen lokalt. Det kan
drabba alla kroppsdelar men är allvarligast då det gäller de
områden som tål syrebrist sämst, och där hjärnan intar en
topplats. Denna typ av stroke kan förebyggas på flera sätt.
- Det bästa är om man lyckas göra hjärtrytmen normal.
- Om det inte lyckas att ta bort förmaksflimmer är det viktigt att förebygga att proppar bildas i hjärtat och det gör man genom att ge så kallat blodförtunnande medel.
Ett
blodförtunnande medel är acetylsyratpreparat, vilka dock inte är
så effektiva men då man inte har kunnat ge andra medel används
detta ibland. Det andra förebyggande medlet är betydligt
effektivare men det är också riskfylldare. Det handlar om medlet
warfarin. Då man ger det måste man ställa in en viss nivå av dess
påverkan i blodet. Ger man för lite så fungerar det inte och ger
man för mycket är det risk för blödningar. Det är alltså ett
medel som måste följas noggrant år efter år.
Under
senaste åren är det emellertid nya medel på väg som visat sig
vara lika effektiva som warfarin men de behöver inte kontrolleras
med blodprovsuppföljning på samma sätt. Dock finns det
blödningsrisker med även dessa. Jag läste nyligen rapporter från
ett möte, 2011
European Stroke Conference in Hamburg, där man diskuterade dessa
medel och där fanns det de som trodde att medlen helt kommer att
ersätta både warfarin och acetylsalicylsyra inom några år.
Viktigt att snabb komma
under vård
Symtom på stroke
Man kan drabbas av förlamningar, ofta
en sida av kroppen. Det kan yttra sig som en hängande mungipa.
Känseln kan påverkas. Man känner
kanske domningar krypningar i en kroppsdel.
Talet kan påverkas. Man talar
sluddrigt.
Man kan också ha svårt att förstå
tal.
Synfältsbortfall.
Balanssvårigheter och yrsel.
Jag har sett i Puerto de la Cruz där
medelåldern bland skandinaver är ganska hög en instruktion om hur
man kan upptäcka stroke och det inträffar alltsomoftast att
människor blir sjuka. Dels skall man kolla om personen i fråga kan
lyfta upp båda händerna och behålla dem högt och dels skall man
titta om de kan le brett. Detta kan man givetvis avslöja stroke men
det utesluter det inte.
Strokebehandlingen
förändras snabbt.
Strokebehandlingen har revolutionerats.
Under sjuttiotalet gjorde man inte mycket aktivt åt den vanlige
strokepatienten. Vid vissa typer av stroke var det givetvis
bråttom, exempelvis om det rörde sig om blödningar som kunde
åtgärdas eller brustna kärl, men den vanliga strokepatienten lade
man i stort sett in och observerade. Kanske fick de avsvällande
behandling som skulle göra att området som drabbats skulle svullna
av och bli tillgängligare för cirkulation. Ofta fick de då
kortison vilket under senare tid har visat sig vara mindre lämpligt
eftersom det gör nervcellerna känsligare för bland annat
syrebrist. Rehabilitering hade också kommit igång. Det var också
viktigt att snabbt upptäcka om man hade övergående korta attacker
av syrebrist i hjärnan, så kallade TIA. Då fanns i en del fall in
den del fall möjlighet att operera kärl där det fanns förändringar
som släppte ifrån sig proppar som gav sig upp i hjärnan. Under
sent 70-tal började man också med acetylsalicylsyra som
förebyggande mot blodproppar vilket ges fortfarande. Det kunde också
vara övergående attacker med förmaksflimmer som gav upphov till
proppar till hjärnan. Där kunde effektiva blodförtunnande medel
ges som dock innebar blödnings risker.
Man inrättade speciella strokeenheter
för att personal skulle kunna specialiseras på stroke, vilket var
viktigt för alla kategorier som arbetade med patienterna.
Propplösande medel mot
stroke-Trombolysbehandling
Under slutet av 90-talet förändrades
omhändertagandet av stroke, man började att behandla akut med
proppupplösande medlet tPA.
Detta är ett ämne som tillverkas av endotelcellerna i kärlväggarna
och som frisätts då en propp börjar bildas. Många proppar
upplöses under bildandet. Det är mycket effektivt under tiden
proppen håller på att bildas. Nu kan man tillverka detta ämne och
har börjat spruta in det akut på de patienter man fann hade en
blodpropp. Det blev nu mycket viktigt att man kom till sjukhuset
snabbt. Det gällde att kunna spruta in medlet innan skadorna blev
för utbredda och ju tidigare det skedde desto effektivare skulle
medlet verka. Svenska forskare har tittat på detta och funnit att
om man ger det inom tre timmar från det man insjuknat har det en
god effekt, men även en lite längre tidsmarginal 4,5 timmar ger en
viss effekt. Medlet heter Alteplase och studierna har visar en klar
ökning av människor som klarar sig själva efter stroke än en i en
jämförelsegrupp som ej fått behandling. Till en början gav man
inte medlet till människor över 80 år men det har visat sig att
även om man är över 80 har medlet en god effekt. Man har också
funnit att man med hjälp av ultraljud dels kan följa när
blodproppen upplöses, men det har också visat sig att ultraljud
tillför energi till området och blodproppen tar upp tPA bättre och
upplöses snabbare. Detta är en metod under utveckling.
Nya
undersökningsmetoder gör att man snabbt kan få diagnos och börja
behandla. Med hjälp av datortomografi och annan modern
teknik kan man nu mycket snabbt, inom några minuter, få en
överblick över hjärnan och hjärnans cirkulation, och man kan där
se om områden är avstängda genom en blodpropp.
Nu kan man plocka bort
proppen
Proppupplösare ger bra effekter vid
mindre strokes men vid större är det inte lika bra. Nu har
emellertid helt nya metoder kommit, där man går in i kärlen och
med verktyg försöker spruta in medlet direkt i proppen eller man
kan till och med gå in och hämta ut proppen. Det är ett flertal
metoder att avlägsna blodproppar på gång idag. En del görs idag
på våra universitetssjukhus men bor man på längre distans från
dessa finns inte samma möjligheter ännu, men förhoppningsvis
kommer det i varje fall att spridas till regionsjukhusen. Men bor man
i glesbygd kommer inte det att räcka. Det blir i varje fall mycket
viktigt att diagnostisering utlokaliseras, att transporterna går
snabbt så att vården blir jämlik över landet. En förbättrad
sjukvård handlar om forskningens framsteg men inte bara-
bakomliggande sjukvårdsorganisation, politik mm är också mycket
viktigt.
Källa: Nils Wahlgren Föredrag på
Hjärnans dag 2011 (Ny
revolutionerande strokebehandling).
Hoppas du har och har haft en underbar sommar;)!
SvaraRaderaKram messan
Tack messan!
SvaraRaderaSommaren har varit fin. Det har till och med blivit en del bad; jag hoppar inte i förrän det är ordentligt varmt.
Hoppas din sommar också har varit bra.
Hälsningar
Sune