Är det bra med gurkmeja?

Gurkmeja och inflammation.

Curcumin en gulfärgad substans i gurkmeja identifierades för mer än hundra år sedan. Gurkmeja har länge varit känd som inflammationshämmande, men forskning de senaste åren har visat att detta beror på just curcumin. Curcumin reglerar flera transkriptionsfaktorer ( faktorer som påverkar vilka proteiner som bildas utifrån generna), signalsubstanser, enzymer som är förknippade med inflammation.

Inflammationens roll i kroniska sjukdomar

klicka för att få större bild,
bilden är ändrad, ursprungligen public domain (USA) bild.

Inflammation har visat sig ha en stor roll i olika kroniska sjukdomar vilket inte minst den senaste genetiska forskningen av MS visar. Men det gäller många neurodegenerativa, autoimmuna och cancersjukdomar. Jag läser detta i Aggarwal och Harikumars rapport Potential Therapeutic Effects of Curcumin, the Anti-inflammatory Agent, Against Neurodegenerative, Cardiovascular, Pulmonary, Metabolic, Autoimmune and Neoplastic Diseases. Dessa är forskare vid Anderson Cancer Center, Texas universitet i Houston. De skriver också , att det nu tillhör allmänbildningen att produkterna av 25 000 olika gener reglerar den mänskliga kroppen, och att de flesta sjukdomar orsakas av att regleringen av många genprodukter går fel. ( dysregulation) och att man uppskattar att 300–500 olika gener kan kontrollera en varje given kronisk sjukdom. De flesta kroniska sjukdomar är också orsakade av dysregulerad inflammation

NF-κB spelar rollen av strömbrytare och sätter igång många inflammatoriska processer

Signalsubstansen TNF-α i immunförsvaret är en viktig aktör som medverkar till inflammation i de flesta sjukdomar och denna effekt regleras genom aktivering av transkriptionsfaktorn NF-κB. Medan TNF är den kraftigaset NF-κB aktivatorn man funnit hittills påverkas också bildningen av TNF-α av just NF-κB. Det skulle alltså löna sig att inaktivera NF-κB.

Vad aktiverar NF-κB ? Förutom av TNF-α aktiveras det av de flesta andra inflammatoriska cytokinerna i immunförsvaret, av gramnegativa bakterier, olika sjukdomsframkallande virus, omgivningsgifter typ kemiska, fysikaliska och mekaniska samt psykologisk stress, högt blodsocker, fettsyror, ultraviolettstrålning, cigarettrök mm.

I artikeln Chemoprevention molecular and biochemical mechanisms involved in cancer control and management av grekiska professorn Karikas läser jag att NF-kB är en transkription faktor som kopplas till bildning av tumörer. NF-kB aktiveras som svar på tobak, stress, viss föda, alkohol, infektioner, strålning och omgivningstimuli som svarar för så mycket som 95 procent av alla cancrar. NF-kB. Karikas skriver att polyfenoler från grönt te, gurkmeja, sojabönor, broccoli , oregano, tomater, rött vin med mera har visats ha egenskaper som kan påverka reglering inom cancerceller.

Kan gurkmeja inaktivera NF-κB ?

Vid olika kroniska sjukdomar där inflammation spelar in har curcumin visat ha en terapeutisk verkan, skriver Aggarwal och Harrimuka. Detta gäller Alzheimer, Parkinson, MS, epilepsi, stroke, cancer, allergi, astma, bronkit, colit, reumatoid artrit, psoriasis, diabetes, vissa njursjukdomar, fetma, depression, fatigue och AIDS.

Det här stämmer ganska väl med att man i stora studier funnit att medelhavskost med mycket frukt och grönsaker, fullkorn, fisk, kyckling, lite mättat fett minskar dödligheten i hjärt/kärlsjukdomar, cancer och degenerativa neurologiska sjukdomar.

Jag tror jag fortsätter med gurkmejan.