Med matsmältningen utvinns näringsämnen ur föda och dryck för att vi ska kunna bygga upp och reparera kroppen och därigenom bli friska och aktiva. De näringsämnen som krävs är proteiner, kolhydrater, fett, tretton olika vitaminer samt mineraler plus vatten.
Matsmältningen startar redan vid förnimmelser av mat. Lukten, åsynen och till och med tanken på vad vi skall äta kan stimulera salivproduktionen och när maten når munhålan är det förberett för bearbetningen av födan. Saliven innehåller mer än 99 procent vatten plus andra ämnen, som gör att maten blir lättare att tugga och sönderdela för att kunna passera ner i magsäck. Enzymer är substanser som påverkar kemiska reaktioner. Ett sådant ämne i saliven är amylas som är underlättar spjälkningen av kolhydrater i stärkelse och glykogen. Detta påbörjas i munhålan men hämmas sedan i magsäcken av den magsyra som bildas där.
Redan då födan befinner sig i munnen börjar magsäcken producera av magsyra. Detta är en stark syra som dels bryter ned maten och dessutom förmår döda sjukdomsframkallande bakterier i födan. Genom magsyran blir maginnehållet mycket surt och då fungerar inte amylas längre. Däremot produceras i magsäcken enzymet pepsin, vars uppgift är att bearbeta proteiner för vilket den sura miljön är nödvändig. Det går lätt att misstänka att den sura miljön i magsäcken kan åstadkomma skador på slemhinnor och vävnader där.
Matsmältningen sätts således igång av att man intar föda men också våra biologiska klockor har en roll. När man avviker från sina vanliga rutiner fungerar inte allt optimalt. Produktionen av enzymer och andra processer som sker i tarmen har en inbyggd dygnsrytm, de biologiska klockorna. Dessa finns i nästan alla celler i kroppen men det finns också en central klocka som läser av vilken tid på dygnet individen befinner sig i. Det är således en 24 timmarsklocka, som sänder ut nervsignaler till andra delar av kroppen när det är dags för produktion av hormoner och liknande ämnen. Det hela bygger på människans utveckling under tusentals år. Under natten då vi sover sjunker produktionen av stresshormonet. Under natten produceras hormonet melatonin i tallkottkörteln. Mänskligt tillväxthormon produceras i hypofysen under hela dygnet men det kommer också kraftiga utsöndringar under sömnen. På liknande sätt påverkas många organ och körtlar av vår inbyggda dygnsrytm. Detta rubbas till en del då vi avviker från våra rutiner.
Om jag skall med tåget tidigt en morgon och äter ett morgonmål redan klockan fem i stället för halv åtta är det högst troligt att jag inte känner mig speciellt hungrig. Satchin Panda skriver i sin bok 24 timmarskoden att det beror på att magtarmkanalen inte är förberedd. Det har inte kommit signaler från hjärnan för att förbereda magsäcken på att magsyra skall produceras. Kanske håller magtarmkanalen fortfarande på med att “städa upp” efter föregående måltider. Uppstädningen kan innebära att ta hand om rester som bildats under tidigare matspjälkning. När energi bildas i cellerna så kommer som biprodukt bland annat fria radikaler. Detta är ämnen som har stor kapacitet att reagera med andra ämnen och därigenom skada cellerna i till exempel slemhinnan. Dessa ämnen måste tas om hand. Vidare kanske en del celler är så skadade att de måste tas bort och ersättas av nya. Magsäcksslemhinnan förnyas cirka var tredje dygn så det är alltså mängder av celler som måste ersättas varje dag. Denna viktiga uppgift avbryts nu av den ovanliga tiden och magen är inte förberedd för detta. På ett liknande sätt kan våra rytmer att bryta ner föda rubbas om man till exempel äter nattetid och berövar kroppen möjlighet att restaurera tarmkanalen.
Från magsäck kommer maginnehållet ner i tolvfingerstarmen. Där finns enzymer och ämnen som deltar i matsmältningen Bukspottskörteln bildar enzymet lipas, som bryter ner mycket fett men också gallan har en viktig roll därvidlag. Gallproduktionen är en av leverns viktiga uppgifter. Man räknar med att levern har 500 olika funktioner i kroppen. Gallan har egenskaper som medverkar i matsmältningen men också med upptag av ämnen från tarmen till exempel olika nedbrytningsprodukter av fetter.I tunntarmen där miljön nu inte är sur som i magsäcken fortsätter pepsin med nedbrytningen av proteiner och bland annat trypsin deltar också i detta. Proteinerna bryts ned till aminosyror.
Tiden maten befinner sig i magsäcken är upp till 5–6 timmar. Tiden i tunntarmen tar något längre tid och upp till sju timmar. Hur länge kan komma sig av att maten är olika lätt nedbrytbar. I tjocktarm stannar tarminnehållet varierande tid på mellan tre timmar och ett dygn. Baserat på dessa siffror kan man försöka beräkna hur länge den viktiga processen med att reparera tarmen behöver. Det skall fyllas på depåer av substanser typ enzymer och liknande i slemhinnorna, celler är i behov av service eller kanske bytas ut. Det ideala är kanske att åtminstone både magsäck och tunntarm är tomma åtminstone någon timma. Ett uppehåll på femton timmar torde vara önskvärt.
Sanchin Panda beskriver i boken 24 timmarskoden experiment där man räknat med olika uppehåll mellan födointag och resultat av detta. Ett flertal sådana har gjorts på möss. Man hade där olika grupper av möss där en del fick under föda hela dygnet, medan andra fick föda under en begränsad tid. Båda grupperna fick dock samma antal kalorier. Resultatet blev att de möss som fick tillgång till mat hela dygnet hade hälsopoblem med bland annat övervikt och ämnesomsättningsrubbningar medan de som åt under begränsad tid höll sig friska. Det tycktes som att hos mössen fanns en gräns så att de som åt under 15 timmar eller mer inte höll sig friska. Man har också sett liknande resultat på människor.
Det har också gjorts försök på idrottare och sett hur tidsfönstret under vilket man äter kan inverka på deras prestationer. Där fann man vid jämförelse mellan 8-timmars- 10-timmars- och 12-timmars-fönster att allra bäst lyckades idrottaren om de åt under den kortaste perioden om åtta timmar.
Panda skriver att det är viktigare när man äter än hur mycket. Jag kan inte säga att jag gått ned i vikt då jag äter under en begränsad tid men faktum är att min mage mår mycket bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar