I kontrast till dagens avancerade metoder för fekal mikrobiotatransplantation, kan ett gammalt dass med hjärta på dörren få oss att både le och fundera: Kanske var det där, i det enkla och organiska, som våra förfäder intuitivt visste mer än vi anar? Hippokrates lär ha sagt att all sjukdom börjar i tarmen och i nya testamentet står det: Om en lem lider, lider hela kroppen.
Forskningen om tarmfloran har tagit ett fascinerande språng in i det neurologiska fältet. Ett av de mest spännande – och ovanliga – områdena är fekal mikrobiotatransplantation (FMT): en behandling där bakterier från en frisk persons avföring överförs till en annan persons tarm, i hopp om att återställa balansen.
🎥 För dig som vill ha en vetenskaplig introduktion: The Gut-Brain Axis – Gut Microbiome Influences on Neurological Disease – en föreläsning av professor Sergio Baranzini från University of California.
Vad är FMT?
FMT används idag framför allt mot infektioner av Clostridium difficile. Men forskare tror att metoden kan hjälpa även vid andra tillstånd – däribland autoimmuna och neurologiska sjukdomar som multipel skleros (MS).
Genom att återställa bakteriefloran vill man påverka inte bara tarmhälsa utan också immunsystemet och – via tarm-hjärn-axeln – påverka hjärnan.
Baranzinis studie: mikrobiomet och MS
I videon berättar Sergio Baranzini om en pågående pilotstudie där fem MS-patienter får FMT. Han beskriver också möss med experimentell MS, som får transplantationer av mikrober från friska möss – med positivt utfall.
Men det är inte den enda forskningen som väcker hopp.
Tre fall, tre förbättringar – men inte från Baranzinis studie. Dessa kommer från Nobelpristagaren Dr. Thomas Borody, forskare och gastroenterolog med lång erfarenhet av FMT. Han var en av upptäckarna av Helicobacter pylori, bakterien bakom många magsår.
Här är de tre fallen han publicerat:
Fall 1: En 30-årig man med MS, trigeminusneuralgi, kraftig svaghet i benen och inopererad urinkateter. Efter fem FMT-behandlingar försvann hans förstoppning – och successivt återvände motorik och urinblåsfunktion. Femton år senare är han fortsatt symtomfri.
🦼 Fall 2: En 29-årig rullstolsburen man med atypisk MS och sensoriska störningar. Efter tio dagars behandling förbättrades både tarmfunktion och neurologiska symtom – och han återgick till normal gångförmåga inom tre år.
👵 Fall 3: En 80-årig kvinna med kronisk förstoppning, proctalgia fugax och diagnosen atypisk MS. Fem transplantationer ledde till ökad energi, förbättrad gång och fullständig lindring av tarmbesvär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar