Om blåbär-flavonoider

blåbär, bild från wikipedia

De egenskaper som tillskrivs blåbär tros bero på antocyaninerna. Antocyaniner är vattenlösliga ämnen från växtvärlden. De ingår i en större grupp av ämnen flavonoider, som finns i flera olika bär och frukter. De tros farmakologiskt verka på kollagen, ett protein som finns i stor utsträckning i kroppen.

Kollagen är fiberprotein, olösligt i vatten och en viktig funktion hos kollagenet är att ge stabilitet åt olika strukturer. Cirka 1/3 av allt protein hos däggdjur, vilket människan är, består av kollagen.

Man tror att anthocyaniderna verkar stabiliserande på kollagenet. Antocyaninerna tros också påverka att minsta blodkärlen, kapillärerna, där utbytet mellan blodet och vävnaden av olika ämnen till exempel syre sker, så att dessa blir stabilare och förbättrad cirkulationen i dessa kärl. Antocyaniner tros också vara antioxidanter.

När cellerna i vår kropp använder det livsviktiga syret, bildas fria radikaler som biprodukter, och dessa tros orsaka skador. Kemiskt kan man beskriva bildningen av fria radikaler, som att elektroner överförs från en molekyl till en annan. Följden blir att det bildas molekyler, som har ojämnt antal elektroner i yttersta elektronskalet. Sådana opariga elektroner har en tendens att reagera med andra ämnen. Dessa lättreagerande molekyler, s.k. fria radikaler tänkes kunna skada andra ämnen och bidra till åldrandet.Antioxidanter är alltså ämnen som tros förhindra de fria radikalernas effekt. Emellertid tror man också de fria radikalerna en roll i exempelvis oskadliggörandet av mikroorganismer, som ger infektioner. De ingår i den inflammatoriska reaktionen i immunförsvaret. Det här är inte enkelt och det finns sannolikt en hel del frågor som väntar på svar. Nyligen kom en undersökning om vitamintillskott, som visade att det till och med kunde vara skadligt att ta vissa vitamintillskott. Man misstänkte att vissa vitamintillskott kunde påskynda utvecklingen av vissa cancersjukdomar och hjärtsjukdomar. Det fanns dock en hel del svagheter i studien till exempel att det rörde sig om överdoser, toxiska doser av vissa preparat. I vilket fall som helst tyx det mig klart att inte allt är klart om antioxidanter.

Men vitamintillskott i form av tabletter är inte samma sak som vitaminer man får via sin föda. Det finns mängder av undersökningar, som påvisar goda effekter på vår hälsa av diet med rikligt med grönsaker och frukt, bland annat medelhavskost . Ifrågasättandet av antioxidanter avseende detta känns inte aktuellt. Blåbär och många andra bär innehåller en hel del antioxidanter. Blåbär innehåller ß–karoten( ett förstadium till A-vitamin och C–vitamin.) A-vitamin kallas också retinol, och brist på detta kan ge nattblindhet. Retinol kommer förmodligen från ordet retina, näthinna.

En sägen är att under andra världskriget gavs blåbär bland annat till stridpiloter i Royal Air Force, för att de skulle se bättre under de nattliga flygraiderna mot fienden. Det är ju möjligt att piloterna hade brist på vitamin A, som följd av att kriget begränsade importen av grönsaker och frukt till brittiska öarna. Under de här åren började man bland annat odla svarta vinbär i stor skada i England just för att ersätta bristen på frukter som innehöll viktiga vitaminer. Nu finns undersökningar som visar att blåbär inte förbättrar synen och nattblindhet, men den studie jag har tittat på har inte gällt personer som haft defekt syn eller vitamin A brist. Det är ju fullt möjligt att stridspiloterna hade sådan brist. En helt annan förklaring till effekten gavs i den här artikeln. När radarn började användas förbättrades flygets effektivitet. För att förhindra att fienden fick denna förklaring spred man ut ett rykte att effekten berodde på en förändring i dieten. God only knows men blåbär innehåller i alla fall ß–karoten.

Varför jag egentligen ville skriva om blåbär här var pga antocyaninerna och flavonoiderna. Det första jag lästa om dem i samband med MS var att de sas påverka, förbättra biologiska membran och därmed blod-hjärn-barriären, BBB. En teori är att de hämmar vissa enzym som kallas MMP och som vid inflammation kan skada BBB. MMP gör att blod-hjärn-barriären bryts ned och inte förmår stänga ute inflammatoriska celler från hjärnan. Och vad MMP bryter ned är just ( eller bland annat) kollagen. BBB består ju bland annat av väggarna i de små blodkärlen i hjärnan, de så kallade endotelcellerna. Antocyaninernas effekter tros, som redan nämnts, påverka fiberproteinet kollagen, som finns i kärlväggarna. Jag läste en studie, som handlade om att anthocyaniderna minskade immuncellernas förmåga att fästa vid cellväggar. Jag kan inte återhitta studien nu, men mekanismen skulle kunna vara ett möjligt sätt för antocyaninerna att verka och förhindra att immunceller tar sig in i CNS. De, immuncellerna, måste först fästa vid BBB innan de kan passera in i CNS. Det är ju bland annat genom att förhindra denna adherence (fästförmåga) som Tysabri verkar. Jag fann dock en annan artikel som handlade om, att blåbär gör att den vid urininfektioner vanliga bakterien E coli får svårt att fästa vid i urinvägarnas väggar. Det är också så tranbär fungerar. Tranbär är släkt med blåbär och det är antocyaninerna som verkar. Kanske är de utbytbara.

Jag har läst bland annat en undersökning, som tyder på att flavonoider kan passerar BBB i varierande grad, och det tycks bero på graden fettlöslighet.Orsaken till att man studerade detta var att det finns tankar om att vissa flavonoider är nervskyddande. Jag får läsa mer om det. God Natt.

Detta är teorier med en hel del hål i resonemanget. Det går säkert att hitta studier som tyder på andra saker och där till exempel inte att flavonoider skulle vara positivt för exempelvis blod-hjärn-barriären. Vad jag gör när jag söker denna information är ju delvis att sovra i de mängder av studier och plocka ut det som passar för min idé. Jag försöker vara objektiv och kritisk, men ändå slår givetvis vad jag tror, tycker och hoppas igenom. Jag hoppas att det skall vara möjligt att påverka det här MS-träsket som någon kallade sjukdomen i ett e.mail till mig.

Blodhjärnbarriären och ett möjligt sätt att behandla MS

Tysabri verkar genom att en monoklonal antikropp fäster på hjälpar-T-cellen och hejdar hjälpar-T-cellen att ta sig in förbi hjärnbarriären och skada där innanför. Det som sker är att den monoklonala antikroppen hindrar hjälpar-T-cellen från att fastna på en vidfästningsmolekyl på blod-hjärn-barriären, en vidfästningsmolekyl som sen hjälper T-lymfocyten att ta sig förbi och in i hjärnan.

Nu har ett forskarlag i Montreal Canada studerat en annan adhesions- eller vidfästningsmolekyl som kan kallar ALCAM eller CD166 som finns på ytan av endotelceller ( endotelcell- cell i blodkärl och ingår i blod-hjärnbarriären.) och denna vidfästningsmolekyl är viktig då vissa typer av vita blodkroppar tar sig in i hjärnan.

Man tror att denna vidfästningsmolekyl kommer att bli en angreppspunkt då man skall försöka förhindra immunceller att ta sig in i hjärnan och på så sätt minska inflammationen vid MS.

Resultaten av studien visar att ALCAM, vidfästningmolekylen är en del i den inflammatoriska processen genom att underlätta de vita blodkropparnas passage över BBB(blod-hjärn-barriären).

Man har dels gjort laboratorieförsök på mänsklig vävnad plus djurförsök på mössa som haft den experimentella modellen av MS. Normalt är passagen av immunceller över BBB begränsad med vid MS och andra inflammatoriska sjukdomar i centrala nervsystemet är denna passage av immunceller ökad och immunceller kan komma in och medföra skada på bland annat myelinet.

Tidigare har samma läkarteam visat att en viss typ av vit blodkropp benämnd Th17 lymfocyt, insöndrar två viktiga produkter interleukinerna 17 och 22 som bidrar till att hjärnvävnaden infilteras av immunceller och orsakar inflammation.

Det finns farmakologiska medel som minskar passagen av immunceller genom att speciellt påverka de vidfästningsmolekyler som möjliggör passagen förbi blodhjärnbarriären. Ett problem är dock att de också minskar immunsystenet förmåga att skydda mot kroniska virus infektioner i centrala nervsystemet, typ progressiv multifokal leukoencephalopati, PML. ( Den sjukdom man såg i något fall vid behandling med Tysabri och Avonex, men också vid behandling av SLE med rituximab ( 4 fall) samt vid förvärvad immunbrist sjukdom, AIDS)

ALCAM/ CS166 blockaden påverkar inte lymfocyten, CD8+T cellens förmåga att ta sig igenom BBB, och denna typ av cell har som viktigaste funktion att döda celler som är infekterade av virus och cancerceller. Därför skulle möjligen skyddet mot virus inte förstöras av en blockad mot denna vidfästningmolekyl. Ett medel som kan åstadkomma en sådan specifik blockad skulle vara viktig vid bland annat MS och kanske medföra mindre risk för biverkningar.

Detta ligger långt fram i tiden, men tiden går ...... fort.

Att förstå blod-hjärnbarriärens funktion är viktigt

Artikel om blodhjärnbarriären i Lancet

Källa

Blod- hjärnbarriären eller BBB är dörrvakten som skyddar skyddar hjärnan från farligheter och släpper in näring och nyttigheter. Dörrvakten gör ingen bedömning av vilka främmande ämnen som kommer för att behandla sjukdomar och vilka som tränger på för att skada hjärnan: den stänger ute dem alla. Det gör det svårt att att få mediciner att komma in i hjärnan där de kan motverka sjukdomar.

Man blir i vårt arbete medveten om att blod-hjärnbarriären är en intim del av sjukdomsprocessen, säger William A Banks vid Saint Louise University of Medicine. Han har tillsammans med 14 andra internationella forskare skrivit en rapport i tidskriften Lancet som handlar just om vikten att lära förstå BBB bättre. "Man kan inte få mediciner in i hjärnan eller förstå hjärnsjukdomar utan att förstå blod-hjärnbarriären. Det är bland de viktigaste önskemålen på framtida forskning.

William Banks: Blod-hjärnbarriären är inte en vägg bestående av tegelstenar, utan en samordnande gränsyta mellan hjärnan och resten av kroppen, Se på hjärnan som en ö dit allt råmaterial måste importeras. BBB är det system som har hand om kommunikation och frakt och sammanbinder ön (hjärnan) med resten av jorden ( kroppen)

Ibland tillåter blod-hjärnbarriären saker komma in som inte borde få detta. Ibland släpper den inte in saker som borde få komma in. Att lära mer om BBB:s hemligheter är betydelsefullt för att förstå Alzheimers sjukdom, t.ex. på grund av att BBB gör det svårt att få in mediciner just till det mål i hjärnan där det behövs och tillåter inte giftiga amyloida beta proteiner( som tros orsaka Alzheimer ) att passera ut.

Mycket av William Banks arbete handlar om blod-hjärnbarriärens funktion att reglera immunsystemet, kroppens eget försvar mot infektioner. Cellerna som bygger upp BBB hjälper hjärnan och immunsystemet att kommunicera.

En krasch i det kommunikationssystemet kan påverka sjukdomar som Alzheimer, stroke och MS. Man efterlyser i Lancet forskning som skall förbättra kunskapen om hur BBB är kopplat till immunceller.

Artikeln rekommenderar också att man använder det allra senaste av avbildningstekniken för att undersöka hur BBB och resten av centrala nervsystemet samverkar, speciellt hos människor som har skador på ryggmärg, skalltrauma eller stroke.

Förändringar i BBB skulle kunna ge viktiga ledtrådar avseende skador på centrala nervsystemet och tillväxt av tumörer.

Översikten efterlyste samarbete mellan forskare från olika discipliner som arbetar på olika institut och laboratorier avseende BBB forskning för att föra forskningen frän djurförsök till kliniska försök på mänskor. (Artikel kommer i Lancet januarinummer men är förhandspublicerad på nätet.)