Fanns det färre MS fall i lortsverige?

Kan infektioner i tarmen göra att vårt immunsystem klarar av att bekämpa autoimmuna sjukdomar bättre? Såna tankar finns. De sammanfattas av termen hygienhypotesen.

Här tidigare inlägg om maskäggscocktail och MS samt hygienhypotesen.

Lite ytterligare bakgrund till hygienhypotesen och MS. Jag hämtar detta framförallt från Wisconsinforskaren John Fleming University of Madison.

En undersökning med maskäggscocktail är på gång. Jag är inte riktigt säker men det verkar som det är svårt att få deltagare:

The study is set to start this summer. The only thing missing are willing participants.

Till samma artikel finns också en video. Jag skulle nog ställa upp om jag bodde i Wisconsin och eljest uppfyllde kraven. Kanske är det synd att farfar flyttade därifrån till Värmland. Det är nog äckelfaktorn som spelar in, men vi sväljer ju en massa bakterier varje gång vi intar någor och dessutom har vi alla ett tunt fekalt( avförings) lager på huden fick jag lära mig då jag läste bakteriologi. Så här är lätt att skriva men i själva verket är jag nog inte så tuff.

Fleming säger att samlade data visar på en kraftig stegring av allergier och autoimmuna sjukdomar som typ I, insulinberoende, diabetes ökar kraftigt i USA och andra liknande samhällen medan de är ovanliga i de så kallade utvecklingsländer och det tarvar en vetenskaplig förklaring. Den så kallade hygienhypotesen är en sådan hypotes som söker förklara dessa förhållanden och den innebär att minskningen av allvarliga infektioner i västliga länder som följd av bättre hygien, vaccinering och utveckling av antibiotika kan förändra immunsystemet så att det börjar reagera på substanser som eljest inte ger upphov till immunreaktioner som vid allergi och autoimmunitet.

Hygienhypotesen är förenlig med andra teorier om orsaker till autoimmuna sjukdomar, fortsätter Fleming, förklaringar baserade på exempelvis genetik. Hygienhypotesen säger blott att bristen på vad som i utvecklingshistorien (evolutionen) varit normala infektioner kan vara en faktor som bidrar till att en person utvecklar en sjukdom på grund av ärftlig disposition eller andra predisponerande faktorer. En snabb förändring av sjukdomsförekomsten inom en snäv tidsram som med allergier och autoimmuna sjukdomar talar för att det är förknippat med miljöfaktorer. Det finns stöd för hygienhypotesen i olika typer av undersökningar som epidemiologiska, grundforskning i immunologi, forskning på djurmodeller och försök på människor med så kallad probiotika. (Probiotika, tillsatser av bakterier nyttiga för bland annat tarmhälsan. Normalt har man en tarmflora, som samverkar med andra faktorer till ex. enzymer i att omhändertaga födan. Om denna flora förändras genom exempelvis antibiotika behandling kan man få symtom från tarmen. Probiotika är bakterier som klarar att passera magsäcken med dess sura miljö och påverka bakteriesammansättningen i gynnsam riktning. Läs mer om probiotika på net.doktor.)

I dessa studier har man funnit T-regulatoriska celler har en minskad aktivitet vid allergi och autoimmunitet. Dessutom har man i djurförsök återställt dessa cellers aktivitet genom att exponera dem för infektionsframkallande mikroorganismer typ maskar eller produkter som kommer från dem.

Fleming säger att å ena sidan finns det en hel del som tyder att infektioner kan vara en orsak till MS eller spela en utlösande roll. Å andra sidan finns saker som talar för hygienhypotesen; man har funnit ämnen produclerade av infektionsframkallande mikroorganismer som kan förhindra eller hejda autoimmun sjukdom. Ett exempel är från djurmodellen av MS EAE där experiment visat att genom att skapa en infektion och /eller immunsvar med masken Schistosoma mansoni kunnat göra sjukdomen mindre allvarlig. Dessutom visar statistiken att det finns en sorts tudelning av förekomsten av MS och infektioner med parasiter. Man har också funnit att MS ökat i områden där de sanitära förhållandena förbättrats. (Samtidigt är det kanske också lättare att ställa diagnos i de områden där förhållandena förbättrats). Det finns många immunologiska fynd som gjorts vid MS och ett av dem är att man funnit reduktion i aktiviteten hos T regulatoriska celler.

En liten undersökning av MS sjuka som hade en mild tarminfektion:

Forskare i Buenos Aires rapporterade förra året att man följt 12 MS patienter som hade infektion i tarm, ( Detta var en infektion som inte gav några symtom och diagnosen sattes med en undersökning av vita blodkroppar / övervikt av eosinofila granulocyter vid en så kallad diff, typiskt för parasitinfektion/ vilken visade pågående infektion, vilket man inte brukar behandla hos vuxna). Man hade en kontrollgrupp med 12 MS patienter vilka var friska ( från tarmparasitinfektion). I övrigt var de jämförbara beträffande sin MS sjukdom från början av undersökningen,. ( Kontrollgruppen var matchad.) Man hade dessutom en kontrollgrupp med friska personer. Man följde patienterna neurologiskt med bland annat MRT och dessutom gjordes immunologsika prover. Uppfölningen var i genomsnitt i 4,5 år och man fann att de infekterade patienterna hade dramatiskt färre skov, deras progression försämring av handikapp var mindre, och lesionerna på MRT visade en bättre bild i gruppen med infektion, Man fann också att cytokinerna var av den typ som karaktäriserar antiparasit svar, dvs svar av Th2 typ i stället för den typ som är typisk för MS. Man fann också ett ökat antal av T regulatoriska celler hos de infekterade cellerna.

Alltså en liten studie, en studie som inte var ”blind”.

John Fleming poängterar att det det en del förhållanden, som talar för att svar av Th2 typ kan orsaka sjuklig förändring i immunsvaren och kanske vid MS och han avråder från att man skall experimentera från alternaiva behandlingar med probiotika och liknande om det inte är i vetenskapliga försök.

Maskäggscocktail

Hygienhypotesen har blivit aktuell igen enligt en nyhetsrapport på Multiple Sclerosis Resource Center den 7 mars 2007. Hygienhypotesen diskuteras inom allergiforskningen.Hygienhypotesen säger att man i det moderna samhället i dag utsätts för allt mindre mikroorganismer. Man plastar in matvaror, fryser in matvaror, använder anti antas vara nödvändiga för att stimulera och driva på utmognaden av vårt immunsystem. Så har det inte varit under speciellt många år av människans totala tidpå jorden, och så är det inte än idag i många hörn av världen. Det är inte så många år som vi hanterar livsmedel och hygien i övrigt som vi gör i dag.

Här är några bilder från Mangskogs socken i Värmland i början av 1900-talet. Bilderna är tagna av intendenten vid Nordiska Muséet Nils Keyland, som var född och uppvuxen i Mangskog.

Han hade till sin livsuppgift tagit att dokumentera den finska befolkningen i Värmland och tog då många fotografier, men han samlade också in dokumentation av kost, musik, bruksföromål. Han gjorde det i sista stund. Några år senare blev allt det här bortglömt.

Kanske är det lite missvisande att visa dessa bilder som ett exempel på den hygien som var rådande förr. Den här befolkningen badade regelbundet bastu och kanske tillhörde de grupper som hade den bästa hygienen i gamla Sverige. Men bilderna talar ändå om för oss
hur mycket som skiljer nu och då. Men det hängde i länge- i slutet av 40-talet och början av 50-talet hade vi till exempel inte varmvatten och badrum i mitt föräldra hem. Det var en zinkbalja i köket som gällde på vinter eller att vi åkte till farmor och badade. Maten förvarades i källare och skafferi. Olika konserveringsmetoder användes. Det var nog så att man smakade och luktade sig till om maten var färsk. I varje fall fanns ingen datummärkning. Ibland fick man se upp när man handlade så att man fick färsk mat. En del handlare ville bli av med de varor de haft längst tid och sparade på det nyinkomna. Andra var väldigt måna om att de skulle sälja hög kvalité.

Enligt hygienhypotesen kanske inte den här nya tiden med borttagande av för mycket naturligt förekommande bakterier är bra. Enligt den så skulle det kunna leda till att immunsystemet inte mognar som det borde.Om detta i fallet allergi kan man läsa om på den här portalen som handlar om varför vi behöver djurförsök.

Här skrev jag om hygienhypotesen inspirerat av att MS tenderat öka på Sardinien sedan man börjat utrota malaria.Där är den antagna förklaringen av man på Sardinien sedan länga har en vanlig genetisk förändring avseende immuniteten som gjort att man fått ett starkt immunsvar riktat mot malaria. Sedan sjukdomen malaria försvunnit har man bevarat denna förändring som lett till att man immunförsvaret gått överstyr och lett till autoimmunitet och MS. Detta är en hypotes att det möjligen kan vara så. Det är alltså ett specialfall av hygienhypotesen.

Vad som nu är aktuellt är att man börjat experimentera med en cocktail gjord på ägg från inälvsmaskar. De som skall göra studien antar att lågintensiv inälvmaskinfektion, gjord från maskar man tagit från grisar skall styra upp immunsystemet som gått fel. Undersökningen görs vid något som kallas UW Hospital, vilket är University of Wisconsin och ligger i Madison, Wisc.

Dr John Flemming säger det finns en ”äckelfaktor”, men det finns vetenskaplig bakgrund till undersökning. Personer med annan sjukdom till exempel irritabel colon har försökt maskäggscocktail och det har lindrat sjukdomen utan kända biverkningar. Ock det är just detta med att de sanitära förändringarna i västländerna har lett tull att immunsystemen inte fått utvecklas tillräckligt genom olika kontaker med mikroorgansimer är tanken bakom maskäggscocktailen.Den gör att immunsystemet tränas på ett bra sätt. Att äta yoghurt är tänkt att arbeta på samma sätt, man får nyttuga bakterier som hjälper att reglera matsmältningen.

I Madison skall fem patienter ed MS dricka något sportdrycksliknande var fjortonde dag i tre månader. Varje dricksglas kommer att innehålla 2500 ägg från en form av bandmask (Trichuris trichiura) , som lever som parasit i människan.Äggen utvecklas till larver och när dessa skall dödas av immunsystemet är tanken att en extra dos av regleratoriska immunceller skall utvecklas. Regleratoriska immunceller är alltså de t-lymfocyter som bland annat hjälper till att blåsa av en immunreaktion när en infektion är angripen och hejdad. Dr Fleming säger att i stället för att slå ut de dåligt fungerande delarna av immunförsvaret som vid behandlingen med sedvanliga bromsmediciner så försöker vi pusha de bra fungerande delarna. Han vill undersöka om man kan lindra skoven och göra dem färre.

Om det går bra med de fem första skall en studie på 15 personer göras nästa år. Därefter komer en större studie att göras.

Studien får pengar från National Multiple Sclerosis Society. Vicepresidenten där säger: Vi måste stödja utvecklingen av nya och säkra mediciner. Detta är en inriktning som har en stor chans att lyckas. En liknande studie har gjorts i Argentina där 20 MS patienter som infekterades med en liknande bandmask jämfördes med ett dussin bandmasksfria patienter, Över fyra år fick de med infektionen 90 % färre lesioner och skov.