Jag har läst boken Livstil, kost och reumatoid artrit. Jag tycker att man ser många paralleller då man läser denna bok om RA och aspekterna på kost och MS. På samma sätt som boken om mental hälsa och näring gav mycket.
Jag tycker det handlar om samma sak, samma faktorer. Det handlar om inflammatoriska sjukdomar och hur de verkar. Det handlar hur immunsystemet påverkas av yttre faktorer som kost men även andra saker. Jag tror kanske inte att kost orsakar MS lika lite som författaren till den bok tror att kost orsakar RA, men jag tror att det finns en möjlighet att den inflammatoriska komponenten i sjukdomarna kan påverkas genom den kost man äter.
Lars Sköldström är läkare och reumatolog. När han var 26 år och färdig läkare (cirka 1970) insjuknade han i reumatoid artrit och det var troligen därför han kom att ägna sig åt reumatologin skriver han i boken Livsstil kost och reumatoid artrit. Han har bland annat försökt att utröna kostens inverkan på sjukdomen och har nog gått igenom vad som finns att inhämta om kost och RA
Arv och RA. Vid studier på människor och enäggstvillingar finner man att cirka i 25-30 % drabbas båda av RA, vilket är ungerfär samma siffror som gäller MS. Det finns alltså skäl att tro att cirka 75 % av orsaken till RA finns att söka i andra faktorer än arvet. Det kan dels vara livsstilsfaktorer, som är sådana saker man delvis styr över och det är andra miljöfaktorer vilka man kan påverka mindre. I sökandet efter dessa yttre faktorer har man i långeliga tider varit inne på kosten och deras roll för sjukdomar.
Epidemiologi
Han skriver bland annat om epidemiologin: Hur folk lever under olika förhållanden och hur olika sjukdomar förekommer kan antyda vilka miljöfaktorer som kan inverkan, och dessa kan då studeras i epidemiologiska undersökningar.
Han skriver bland annat om övervikt och RA. Han skriver att data antyder att överviktiga kan ha en tendens att utveckla RA. Det är också så att det finns en tendens till övervikt hos RA patienter, vilket bland annat kan förklaras med svårigheterna att träna adekvat.
Kostförändringar
Fasta och svält
Det har också gjorts studier om olika former av kostförändringar. Bland annat skriver han att fasta ger en lindring av symtomen men att den är övergående. Riktigt varför sjukdomen verkar lindras under fastan kommer kan man inte säkert säga. Kanske är det viktnedgången i sig. Andra har spekulerat i att fasta ger stress och kortisolinsöndring som är inflammationsdämpande.Det finns teorier om att man renar sig från gifter vilket inte finns något vetenskapligt stöd för,. Man har också gjort studier av vita blodkroppar som visar att från fastande patienter tycks sådana blodkroppar reagera svagare än normal, vilket kanske antyder att den inflammatoriska reaktionen är dämpad. Det finns alltså ingen förklaring till fastans övergående effekt som är fastställd.
Studier på möss. Det finns stammar av möss somdrabbas tidigt av reumatiska sjukdomar. Genom att studera dessa har man kunnat forska kring kostens inverkan.
1979 studerade Fernades sådana möss och. Han gav dels möss endast så litet kost att de överlevde. Andra möss fick fri tillgång till kost och blev överviktiga. Resultat: De överviktiga blev endast hälften så gamla som de magra. Jämför en ur etiskt synpunkt omdiskuterad studie på apor.¨¨
Vegetarisk kost och RA
Lars Sköldstam har i boken en tabell över 10 undersökningar av vegetarisk kost. Det är komplicerat att göra sådana undersökningar. De går knappast att göra dubbelblint. Det är svårt att få några att vilja lägga om sin kost. Han skriver att om man har 500 patienter att utgår från är det kanske bara 50 som kan ingå i undersökningen. Sedan kommer bortfall av olika skäl, man kanske får besvär, kanske är det för jobbigt. Det är lättare skriver han att undersöka exempelvis en medicin, ett kosttillskott men att göra omläggningar av kost och studera detta är svårt.. Men han har alltså med 10 undersökningar, som alla är ganska små. Detta innebär att mindre effekter är väldigt svåra att få fram.
Han delar upp effekterna i subjektiva och objektiva. Subjektiva är sådana som mindre värk, bättre livskvalitet, mindre stelhet, medicinering. Objektiva är sådant som prov på inflammation, svullnad av leder.
I nio av de tio undersökningarna får man fram subjektiva positiva effekter och i tre finns öven objektiva effekter.
Vegankost och RA. Han redogör för undersökningar av vegankost Den senaste av de undersökningarna gjordes av Ingegerd Hafström et al och publicerades 2001 där man fann måttliga till lätta förbättringar med också objektiva inslag i resultatet. Även en undersökning från Oslo gav positiva resultat.
Medelhavskost och RA
Sköldström har själv deltagit i en studie om medelhavskost och RA. Det var 26 patienter som åt medelhavskost medan 25 andra åt vanlig mat. De var första tre veckorna på en dagavdelning där de fick kosten tillagad och de i andra rehabiliterande aktivitet och som grupp förbättrades båd på de 3 veckorna men sedan fick man återgå hem och fortsätta med kosten där. Då försämrades båda grupperna vid 6 veckor men sedan började de som åt kretensisk medelhavskost att förbättras och vid vecka 12 var den gruppen bättre än vecka tre. Kontrollgruppen förbättrades inte då.
I diskussionen skriver Sköldström. Anledningen till att vi ville testa i tre månader var att vi ville se effekten av EPA fiskoljan, vars effekt man i andra undersökningar har sett först efter 6-12 veckor. Man hade också förmodat att den antiinflammatoriska effekten av kosten skulle vara relativt svag, varför man var noga med att kosten skulle följas.
I diskussionen tas också upp den danska studien av Hansen et al (1996) där man provat kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiskinnehåll, där man fann små men signifikanta förbättringar efter sex månader ( minskat svullna leder).
Sköldström konkluderar så här: Vi anser att KM kosten genom sitt innehåll av goda kostfaktorer lugnar ner de inflammationsdrivande cellerna i patienternas inflammerade leder: sådana faktorer är vissa omega-3 fettsyrors inflammationsdämpande effekt på immunsystemet som bland annat kan bero på cellermembranens fluiditet, påverkan på cytokiner så att mindre proinflammatoriska bildas och mer antiinflammatoriska. Han har en ganska ingående diskussion om detta.
Sammanfattningsvis är Sköldström positiv till kostförändringar även om han är en försiktigt positiv och beskriver effekterna som blygsamma.
Lite om blygsamma effekter. I samband med diskussion om interferonerna och MS för några år sedan ville en del läkare inte skriva ut detta för effekterna var blygsamma, dvs 30 %. Jag var ganska negativ till den slutsatsen. Jag anser att 30 % vid en sjukdom som MS är ganska mycket, det kan vara skillnaden mellan att behöva använda gånghjälpmedel, använda rullstol inte, kunna sköta saker som att klä sig själv eller inte, kunna arbeta eller inte. Om man ser det ur patientens synvinkel kan 30 % vara ganska mycket men ser man på det utifrån kan 30% kanske vara blygsamt.
Jag anser att hjälper något blygsamt kan det vara ganska betydelsefullt. Kanske kan man hitta flera saker som kan hjälpa blygsamt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar