Mat och MS: Möss eller råttor blir vad de äter avseende omega-3.

Hjärnan innehåller efter fettväv den högsta koncentrationen av lipider i kroppen, där 35-60% är lipider. En definition på lipid är delvis att det är olösligt i vatten medan det är lösligt i lösningsmedel samt kommer från levande organismer. Det som finns i hjärnan är lipider som ofta finns i biologiska membran. Glycerofosfolipid är en sådan form av lipid, och den har en del som är vattenlöslig och en del som är fettlöslig. De vattenlösliga delarna vänds utåt och de fettlösliga vänd inåt i cellernas membran.. Detta gör att både fettlösliga och vattenlösliga ämnen får svårt att passera.

Andra lipider som finns är sfingolipider som finns i cellmembran och kring neuron och ingår i myelin. Det finns även gangliosider och kolesterol.

I hjärnan har glycerofosfolipider innehåller en hög del fleromättade fetter som kommer från huvudsakligen omega-3 fettsyran DHA och omega-6 fettsyrorna AA och Adrenic acid.
I hjärnbarken, den nyaste delen av hjärnan, mest utvecklad på människan är innehållet av DHA 3% ( torrvikt) och i den vita substansen ( myelinet) cirka 0,4. Innehållet av de två omega.6 fettsyrorna i hjärnbarken är ungefär samma som för DHA. I den vita substansen finns en högre portion av omega-6.

Om vad som händer då djur matas med diet som saknar omega-3 fettsyror, skriver Andrew Sinclair chef vid avdelningen för mänsklig nutrition vid School of Exercise and Nutrition Sciences, Victoria Australien samt Richard Richard Wesinger vid La Trobe University oxå Australien i översikten Omega-3 fettsyror och hjärnan. Man får signifikanta lägre nivåer av DHA fettsyran i av hjärnans lipider. Djur blir alltså vad de äter åtminstone beträffande DHA och innehållet i hjärnan. Och vi människor är väl egentligen djur, eller?

Då sker dramatiska ändringar av många hjärnfunktioner: nervcellernas storlek förändras, förändringar i inlärning och minnesförmågor, förändrade hörsel- och synförnimmelser. Man skriver förändringar men jag undrar om man inte menar försämringar. (Min gissning).

Vad som orsakar dessa förändringar tyx till stor del vara orsakat av förändringar i membranernas funktion, dock tyder studier på att den aktuella omega-3 fettsyran kan påverka genernas arbete i hjärnan, vilka proteiner som uttrycks.

DHA:s påverkan på membran i hjärnan.

• Membranens fluiditet, dvs hur vätskeliknande den är, kan påverka hur receptorerna funger i membranen. Exempelvis rhodopsinet, ett protein som är nödvändigt för näthinnecellernas funktion. Membranens fluiditet kan påverka regleringen av signalöverföringen med hjälp av signalämnena dopamin och serotonin. Det finns också enxym bundna till membranen vars reglering påverkas av fluiditeten med flera saker.

• Metaboliska förändringar som följd av påverkan av DHADet kan påverka bildningen av eikosanoider från arakidonsyra . DHA kan också vara ursprunget till nya anti-inflammatoriska ämnen i hjärnan.

• DHA kan påverka regleringen av proteinbildningen, hur olika gener uttrycks ( hos möss). Sinclair och Wesinger skriver om en studie där några råttor fick antingen vegetabilisk olja alfa-linolensyra (omega-3) eller fiskolja rik på EPA. Kontrollråttorna fick diet rik på omega-6 fiskoljan linolsyra. Båda testgrupperna visade förhöjda DHA nivåer. Det blev signifikanta förändringar i mer än 100 geners uttryck, både överuttryck och underuttryck). ATP, adenosintrifosfat är ett mycket viktigt ämne för cellernas funktion, det förser dem med energi. Det påverkades mest av omega-3. I hjärnan skriver man att det finns en hög metabolisk aktivitet, och en stor del av detta har med enzymet Na/K ATPase aktivitet. Natrium -Kaliumbalansen är ju väldigt viktig för att de elektriska nervsignalerna skall fungera. Även andra gener påverkades.

• Ett ämne som kallas phosphatidyl serin tros vara inblandat i att skydda nervceller från apoptos, en sorts programmerad död, där cellerna dör utan att skada omgivningen och som skall vara en sorts skydd om det tex. blivit en infektion i cellen eller den fått en signal att begå självmord av någon annan anledning. Phosphatidyl serin tros alltså vara en del av en skyddsmekanism som skall skydda mot en annan skyddsmekanism. Detta är en sak som händer på cellnivå men DHA tycks även vara invecklad i hur neuronen utvecklas storleksmässigt, synapsernas utveckling och i regleringen av cytokinen nerve growth factor=nervtillväxt faktor.

Något man nyligen funnit är att DHA tycks vara ursprungsämnet till några ämnen som finns i blodet, hjärnan och i gliaceller. Dessa ämnen kallas dokosatriener och 17S resolviner. De är kraftfulla reglerare av både vita blodkroppar/ gör att deras förmåga att tränga in i vävnader minskar (infiltration) och gliaceller( vars cytokinproduktion blockeras). Det är okänt om detta kan vara förklaringen till de positiva effekter som man sett av omega-3 tillskott, skriver man.

Källa: Omega 3 fatty acids and the brain av Sinclair och Wesinger

Tillförde detta något. Ja, en möjlig väg som omega-3 kan påverka cytokinerna, och kanske viktigast om biologiska membrans förmåga att fungera troligen är beroende av deras fluiditet. ( vätskeliknade=fluid). Det senare kan vara det som är verksamt i Swanks diet, som innebär att man minskar på mättade fetter.

Mat och MS -Smör?

På konsert i mitten på 40-talet. Framför den unge studenten sitter två kvinnor och tror sig viska till varandra. Orkestern spelar högt och fyller hela salen med sin ljudvolym. Plötsligt kommer man till ett omsvängning i musiken, den tystnar nästan helt, och då fylls salen av en av kvinnornas röst:

-Jag steker mina i smör.

Den unge studenten var en god väns far. Vilka kvinnorna var förtäljer inte historien.

På den tiden var det snarast ett tecken på välstånd att kunna steka i smör ( tror jag; jag var inte med) idag är det kanske mera vilken sida man håller på i fettdebatten. Och det är just det. Ytligt verkar det vara mycket tro och mindre vetande. Om någon sida plockar fram ett argument och en studie kommer genast ett motargument och en annan studie. Att det finns ett överflöd av omega-6 i förhållande till omega.3 fettsyror tycks det vara enighet om vare sig man är för medelhavskost, lågfettsdiet eller lågkolhydratdiet. Att de så kallade transfetterna är skadligast av allt, tyx man också vara eniga om. Även transfetter sägs vi producera själva varför argumentet, att fetter som är naturliga är bra, är lite tveksamt. Likaså tycks man kunna vrida och vända på vad vi åt på stenåldern hur som helst. Jag tycker annars en jämförelse med stenåldermänniskans leverne kan vara en bra checklista för vad vi klarar av bra och vad vi klarar sämre. Människan har funnits som homo sapiens i 150 000 år, moderna människor i industrisamhälle och datorsamhälle betydligt kortare tid. Vi hade gott om tid att genetiskt utvecklas till stenåldersmänniskor men har inte samma möjlighet till att utvecklas till vad nutida liv kräver. Men vad vi åt på den tiden kan man nog vrida och vända på till sin eget påhitts fördel. Sanningen kanske är att den tidiga människan var en allätare, som åt vad som fanns att äta. Fick man inget jaktbyte åt man mer vegetabiliskt, var det torka åt man rötter.

Alltnog en av mina undringar är: Mättat fett är det proinflammatoriskt? Jag har gett mig på vandring i den djungel som finns i fettdebatten just med detta i fokus, och det är inte så lätt.

Jag förstår att mättat fett har en högre smälttemperatur än fler- och enkelomättat fett, vilket kan göra biologiska membran mera fluida ( vätskelika) och jag kan förstå att sådana membran troligen är smidigare och hållbarare.

Det tycks också finnas konsensus, detta underbara ord, om att kött från djur som betar gräs och går fritt är nyttigare och har ett högre innehåll av omega-3, än de djur som tillbringar sina liv i djurstall och utfordras med spannmål som kraftfoder. Hos de senare blir fettinnehållet i köttet mera åt omega-6 hållet.(1) Ju mera kraftfoder de får ju högre blir innehållet av omega-6.

Även beträffande mjölken är dess fettinnehåll beroende på vad korna får för kost. Den gräsätande kon får mjölk med mer omega-3 och mindre omega-6. Komjölk innehåller också den ”naturliga” transfettsyran CLA, som har sålts i hälsokostaffärer men där nyare studier visat att långvarigt bruk av CLA kan bidra till utveckling av diabetes. Jag lämnar CLA och inriktar mig på mättade fetter.

Men sedan kommer frågeställningen: proinflammatoriskt? Antiinflammatoriskt. Om man tittar på en del cytokiner tycks de vara proinflammatoriska i vissa sammanhang och antiinflammatoriska i ett annat sammanhang. Det är väldigt svårt att se hela sammanhanget. Forskningen förefaller i delar vara i samma skede, som de där som var i ett mörkt rum och var och en fick känna på olika delar av en elefant i .

Fem personer i ett väldigt mörkt rum träffade på en elefant. De lade händerna på var sin del av djuret för att försöka förstå vad det var.

Den som höll i ett öra trodde sig hålla i ett stort blad.

Den som höll i ett ben trodde sig hålla i ett träd.

Och den som höll i snabeln trodde sig hålla i en slang.

Alla kände på samma sak men såg inte helheten. Något av den upplevelsen får jag när jag skall försöka förstå hur det fungerar med olika matkomponenter och dess inverkan på hälsan, och mera specifikt om mättade fetter är proinflammatoriska? Förvisso finns det de som kan förklara det här och tala om att så är det. Men för mig är det mera tro än vetande.

Vad är mättade fetter? Vad är omättade fettsyror? Vad innebär skillnaderna?

George Jelinek säger i videon jag tidigare länkat till att patienter med multipel skleros har fler mättade fetter i sina biologiska membran än människor i gemen? Jag tror mig ha sett det på andra ställen tidigare. Vad betyder det? Hur är det med andra inflammatoriska sjukdomar? Hur är det med åderförkalkning, ateroskleros, Mb Crohn, reumatiska sjukdomar? Har de också fler mättade fetter i sina membran?Jag skall försöka titta vidare på det här.

Slutsatsen av denna inre dialog på datorn är att de olika kemiska sammansättningarna av fettsyror avseende dubbelbindningar ger dem olika fysikaliska egenskaper. Beträffande omega-3 och omega-6 skiljer det sig åt vad avser påverkan på inflammation. Beträffande mättade fettsyror kvarstår frågan men det är ett observandum att exempelvis patienter med MS har mer mättade fettsyror i sina biologiska membran. Det återstår att se hur det kan vara vid andra så kallade autoimmuna sjukdomar.

1.Från lantbruksuniversitetet.