Mat och MS: Möss eller råttor blir vad de äter avseende omega-3.

Hjärnan innehåller efter fettväv den högsta koncentrationen av lipider i kroppen, där 35-60% är lipider. En definition på lipid är delvis att det är olösligt i vatten medan det är lösligt i lösningsmedel samt kommer från levande organismer. Det som finns i hjärnan är lipider som ofta finns i biologiska membran. Glycerofosfolipid är en sådan form av lipid, och den har en del som är vattenlöslig och en del som är fettlöslig. De vattenlösliga delarna vänds utåt och de fettlösliga vänd inåt i cellernas membran.. Detta gör att både fettlösliga och vattenlösliga ämnen får svårt att passera.

Andra lipider som finns är sfingolipider som finns i cellmembran och kring neuron och ingår i myelin. Det finns även gangliosider och kolesterol.

I hjärnan har glycerofosfolipider innehåller en hög del fleromättade fetter som kommer från huvudsakligen omega-3 fettsyran DHA och omega-6 fettsyrorna AA och Adrenic acid.
I hjärnbarken, den nyaste delen av hjärnan, mest utvecklad på människan är innehållet av DHA 3% ( torrvikt) och i den vita substansen ( myelinet) cirka 0,4. Innehållet av de två omega.6 fettsyrorna i hjärnbarken är ungefär samma som för DHA. I den vita substansen finns en högre portion av omega-6.

Om vad som händer då djur matas med diet som saknar omega-3 fettsyror, skriver Andrew Sinclair chef vid avdelningen för mänsklig nutrition vid School of Exercise and Nutrition Sciences, Victoria Australien samt Richard Richard Wesinger vid La Trobe University oxå Australien i översikten Omega-3 fettsyror och hjärnan. Man får signifikanta lägre nivåer av DHA fettsyran i av hjärnans lipider. Djur blir alltså vad de äter åtminstone beträffande DHA och innehållet i hjärnan. Och vi människor är väl egentligen djur, eller?

Då sker dramatiska ändringar av många hjärnfunktioner: nervcellernas storlek förändras, förändringar i inlärning och minnesförmågor, förändrade hörsel- och synförnimmelser. Man skriver förändringar men jag undrar om man inte menar försämringar. (Min gissning).

Vad som orsakar dessa förändringar tyx till stor del vara orsakat av förändringar i membranernas funktion, dock tyder studier på att den aktuella omega-3 fettsyran kan påverka genernas arbete i hjärnan, vilka proteiner som uttrycks.

DHA:s påverkan på membran i hjärnan.

• Membranens fluiditet, dvs hur vätskeliknande den är, kan påverka hur receptorerna funger i membranen. Exempelvis rhodopsinet, ett protein som är nödvändigt för näthinnecellernas funktion. Membranens fluiditet kan påverka regleringen av signalöverföringen med hjälp av signalämnena dopamin och serotonin. Det finns också enxym bundna till membranen vars reglering påverkas av fluiditeten med flera saker.

• Metaboliska förändringar som följd av påverkan av DHADet kan påverka bildningen av eikosanoider från arakidonsyra . DHA kan också vara ursprunget till nya anti-inflammatoriska ämnen i hjärnan.

• DHA kan påverka regleringen av proteinbildningen, hur olika gener uttrycks ( hos möss). Sinclair och Wesinger skriver om en studie där några råttor fick antingen vegetabilisk olja alfa-linolensyra (omega-3) eller fiskolja rik på EPA. Kontrollråttorna fick diet rik på omega-6 fiskoljan linolsyra. Båda testgrupperna visade förhöjda DHA nivåer. Det blev signifikanta förändringar i mer än 100 geners uttryck, både överuttryck och underuttryck). ATP, adenosintrifosfat är ett mycket viktigt ämne för cellernas funktion, det förser dem med energi. Det påverkades mest av omega-3. I hjärnan skriver man att det finns en hög metabolisk aktivitet, och en stor del av detta har med enzymet Na/K ATPase aktivitet. Natrium -Kaliumbalansen är ju väldigt viktig för att de elektriska nervsignalerna skall fungera. Även andra gener påverkades.

• Ett ämne som kallas phosphatidyl serin tros vara inblandat i att skydda nervceller från apoptos, en sorts programmerad död, där cellerna dör utan att skada omgivningen och som skall vara en sorts skydd om det tex. blivit en infektion i cellen eller den fått en signal att begå självmord av någon annan anledning. Phosphatidyl serin tros alltså vara en del av en skyddsmekanism som skall skydda mot en annan skyddsmekanism. Detta är en sak som händer på cellnivå men DHA tycks även vara invecklad i hur neuronen utvecklas storleksmässigt, synapsernas utveckling och i regleringen av cytokinen nerve growth factor=nervtillväxt faktor.

Något man nyligen funnit är att DHA tycks vara ursprungsämnet till några ämnen som finns i blodet, hjärnan och i gliaceller. Dessa ämnen kallas dokosatriener och 17S resolviner. De är kraftfulla reglerare av både vita blodkroppar/ gör att deras förmåga att tränga in i vävnader minskar (infiltration) och gliaceller( vars cytokinproduktion blockeras). Det är okänt om detta kan vara förklaringen till de positiva effekter som man sett av omega-3 tillskott, skriver man.

Källa: Omega 3 fatty acids and the brain av Sinclair och Wesinger

Tillförde detta något. Ja, en möjlig väg som omega-3 kan påverka cytokinerna, och kanske viktigast om biologiska membrans förmåga att fungera troligen är beroende av deras fluiditet. ( vätskeliknade=fluid). Det senare kan vara det som är verksamt i Swanks diet, som innebär att man minskar på mättade fetter.

kan centrala nervsystemet reparera sig själv?

Länk physorg.com

När gravida katter fick äta diet som bestrålats fick en del katter nån form av demyeliniserande tillstånd enligt en studie man kan läsa om i the Proceedings of the National Academy of Sciences. Man går inte närmare in på varför de fick äta den diet, och vad som framkallade tillståndet- något som i sig är intressant men huruvida det är överförbart på människor eller inte säger artikeln inget om.

Vad man däremot studerade var katternas sjukdomsförlopp; det visade sig nämligen att efter att man upphört med dieten började myelinet att läkas, Det blev förvisso inte som normalt,men det var ändå en sådan myelinisering som gjorde att neuronen och deras axon kunde börja fungera igen.
Hos gravida katter kan alltså normalt en remyelinisering ses, en utveckling som visar att centrala nervsystemet har en förmåga att reparera sig själv. Detta ger ett stöd åt att man skall fortsätta forska kring remyelinisering av påverkade nerver , exempelvis hos MS-patienter

Diet

Om diet / en artikel från NYTimes finns på MSRC

Här lite av andemeningen i artikeln och mina synpunkter.

Vad du är på väg att läsa är inte ett råd om ett medicinskt behandlingsprogram, dieten som beskrivs här skadar troligen inte- förutom det att laga till en måltid kan vara en utmaning. Och enligt vittnesbörd från de som följt det är planen värd att pröva trots att vetenskapliga belägg saknas.

Dieten har inte varit undersökt med en placebokontrollerad, randomiserad klinisk studie , som är det viktigaste värderingen av en behandling. Men Ann Saywer och Judith Bachrach som skrivit boken MS recovery diet, säger at att bör inte avskräcka människor som kämpar med de handikappande symtom som denna sjukdom ger.

Den diet de rekommenderar utvecklades för några decennier sedan av Dr Swank vid Oregon Health Science University. Den innebär begränsning av mättat fett och ökar mättat fett som fisk och vegetariska fetter, något som stöds av National Multiple Sclerosis Society som del av en hälsosam kost.
År 2003 rapporterade dr Swank att bland de 144 som fått dieten 34 år tidigare hade70 patienter som följde dieten överlevde 2/3 medan 1/5 av de 74 som följde dieten dåligt överlevt.

( jag får inte riktigt ihop siffrorna eftersom rapporten avseende dieten kom omkring 1988, och då var det 34 år och 72 följde dieten bra och 72 inte bra. Det måste innebära att 2003 hade det gått ytterligare minst 10 år. Det känns inte som man gått riktigt till källorna. Men jag vet inte.)

Dr Allen Bowling neurolog och expert på nutrition vid Rocky Mountain MS Center i Colorado skrev att ingen väldesignad klinisk studie har utförts för att avgöra om minskning av dietära källor av mättat fett påverkar utkomsten i MS. Hela dietfältet t har varit ett svagt undersökt område inom MS forskningen- bevisen är lockande men inte definitiva, säger han. Att göra avsevärda förändringar i dieten skadar inte,men på samma gång är det viktig för människor med MS att använda de fördelar den konventionella medicinen erbjuder och optimera sina behandling varje dag. ( Det här kan jag skriva under på till 100% och är en del av vad jag vill framföra med denna blogg)

Författarna till boken Sawyer och Bachrach förselår ytterligare bovar inkluderande mejerivaror, gluten, ägg och jäst samt växter som heter legumes på engelska men man avser framförallt bön och ärtväxter, exempelvis sojabönan. De säger dessutom att förutom de vanligast misstänkta födoämnena kan var ock en individuellt vara känslag för olika saker. Man får prova sig fram.

George Jelineks diet i boken Taking Control of Multiple Sclerosis går i stort sett ut på att man skall minimera mättade fetter och även vara restriktiv med omega-6. Det innebär ju att han utesluter mjölkprodukter, annan föda med rikligt med mättade fetter bland annat kött från nötkreatur. Kyckling, kalkon och vilt går bra. Han menar sig vid genomgång av de 1000-tals rapporter han gått igenom inte har fått något stöd för exempelvis gluten. Jag följer i stort George Jelineks råd men utesluter gluten för att det ger mig klåda. Och jag tycker att även mjölkprodukter förefaller göra det men inte lika säkert. Sen har jag ju under de här två åren som gått nu förbättrats men det kan ju vara för att det gått två år, men jag tror egentligen inte det, bland annat kanske för att det känns skönt på något sätt att ha en känsla av att man kan kontrollera sin MS. Men som sagts tidigare-det finns placebo. Den andra delen av min diet är att jag tar vissa tillägg, bland annat d-vitamin, omega-3kapslar, calcium, zink samt 1 tablett multivitamin, gurkmeja och chilipeppar samt rikligt med grönsaker och frukt. Jag tar en del soja bland annat en sorts ersättning för yoghurt. Av ägg använder jag bara äggvitan, på grund av att gulan innehåller rikligt med mättade fetter. Använder inga margariner eller liknande. Numera tycker jag min kost är väldigt enkel och lätt. Men min omgivning tycker inte alltid det. Pga urinvägsbesvär dricker jag cranberry juice/ tranbärsjuice. Det innehåller ett ämne som gör att bakterierna inte fastnar lika lätt på urinblåsans väggar. För att magen skall fungera använder jag krossade linfrön, då får man dessutom i sig omega-3. (osäker hur mycket man tar upp av detta. Men det har varit utmärkt för min tarmfunktion som numera är som en klocka. Jag har även märkt att Finax glutenfria müsli faktiskt också verkar bra som så kallat bulkmedel, ger avföringen en fast konsistens. Den enda medicin jag har är statin som jag ursprungligen fick för att mina blodfetter var i överkant. Jag avstår inte från mediciner utan orsaken att jag inte tar bromsmediciner är att jag inte tålde dem. Jag ser fram emot att det skall komma ett medel som jag tål bra och är väl utprövat. Lite mer en vanligt kostar dieten, speciellt tilläggen och det glutenfria brödet plus att man kanske ibland vill prova lite exklusivare varianter för att förgylla vardagen .

Ann Saywer säger enligt artikeln: ”Det hela är enkelt det kostar ingenting och ingen gör pengar på det. Vi säger inte att dieten är en kur men det är ett sätt att kontrollera symtomen. Att gå omkring och hålla utkik på vad du äter är mycket bättre än att sitta i en rullstol.

( Låter kanske lite drastiskt men det är ju vad man hoppas att dieten skall göra och man vill ju tro det. Men det kan vara helt fel och man skall inte utlova några gröna skogar. Vi vet alla hur olika MS kan vara för olika människor och hur olika den kan utvecklas. Men förhoppningsvis är dieten en metod att hålla sjukdomen på mattan. Det finns i alla fall ingen forskning, som säger att det inte är så ,vilket ibland hävdas. Men märk väl, så säger inte de experter här som tillfrågats. De säger att det finns inte några säkra studier gjorda.)

Innan Judith Bachrach, började med dieten kunde hon inte ens använda rullstol, därför att hennes övre kropphalva hade blivit för svag för att klara av den. Hon var 35 när hon fick veta att hon hade MS och vid 49 var hon i stort sett sängliggande.2006 träffade hon Sawyer och beslöt prova den diet hon föreslog. Efter en vecka på denna diet började jag få känsel i tårna, skrev hon. Efter omkring 6 veckor fick jag också tilltagande förbättring i uthållighet och muskler. Jag kunde till och med gå till ett litet vattenfall på min mark, bära lite brasved och tömma askhinken, göra spagettisås, stanna uppe och välkomna min man då han kom hem från en resa- allt på en dag och jag kände mig fortfarande bra. Det är inget tvivel om att på den här dieten har mina goda dagar definitivt blivit bättre. Jag fortsätter att få nya känselfenomen, förbättrad rörlighet, styrka och uthållighet varje månadl

Hennes är en av nära ett dussin framgångshistorier som berättas i boken. Åtskilliga andra patienter rapporterar att de förblev bra så länge de höll dieten, men fick skov när de blev vårdslösa med maten, bara för att förbättras då de gick tillbaka till dieten. Varför undrar du har inte alla med MS den här dieten? Svaret ligger delvis i den komplexa naturen hos sjukdomen.

MS är en högst varierande autoimmun sjukdom som i de flertalet fall går med skov, och däremellan kan man förbättras och bli bra. Därför är det svårt att veta om en förbättring kommer efter medicin eller en dietförändring.

Patricia O’Looney,vicechef för biomedicinsk forskning vid Multiple Sclerosis Society, sa i in intervju. Det finns en stark placeboeffekt vid MS. Varje förändring en person gör- diet eller något annat- gör att de tenderar att kännasig bättre därför att de har gjort något. Att äta mindre mättat fett är bra för oss alla. Men vi föreslår aldrig att man skall ändra sin diet i stället för den rekommenderade mediciner..

Sen kommer man till ett uttalande i artikeln som inte är varför jag står på diet. ”Teorin bakom förbättringsdieten är att hos mottagliga personer kan äggvite ämnen som brutits ned ofullständigt ge upphov till allergiliknande reaktioner, so ger upphov till att antikroppar tar miste på myelinet i stället för ett främmande protein. Dessa antikroppar kan ta sig in i hjärnan och angripa myelinskidan, bryta transporten av nervsignaler och skada nerver. Författarna förslåt att man skall identifiera bovarna i dieten för att tysta immunförsvaret.”

Jag minskar på mättat fett dels på grund av att cellmembranen byggs upp av fetter och dessa får en bättre kvalitet, blir smidigare och man får tillräckligt med essentiella fettsyror typ omega 3 Jag undviker mättade fetter och minskar på omega 6 på grund av att detta kan påverka cytokinerna i immunförsvaret. Omega-3 gör att de inflammationshämmande cytokinerna stimuleras och omega-6 gör att de inflammationfrämjande cytokinerna stimuleras. D-vitamin är viktigt för att det finns tilltagande forskning som stöder att det finns brist på detta i nordliga solfattiga länder och att det kan ha betydelse för vissa sjukdomar. Jag tycker också att det finns ett stöd för dieten i att den rekommenderas vid andra autoimmuna sjukdomar och där har man visat att den har effekt, exempelvis reumatoid artrit. Sen kan det givetvis vara så att sjukdomen MS kan utvecklas som ovan, men det finns många teorier om det. Vad beträffar coeliaci tycks det emellertid bero på någon sådan kostmekanism.

Det finns åtskilliga problem då man skall testa denna eller andra dieter vetenskapligt säger Rosalind Kalb vid MS society. Studierna måste vara långvariga och under en utsträckt period måste människor följa en exakt diet och det måste jämföras med människor med vanliga dieter. (Detta är väl kanske inte så svårt tycker jag. Men att kunna göra detta blint och kontrollera placeboeffekten måste vara omöjligt)

Att dokumentera att man håller sig till en strikt diet är en utmaning i sig. Och eftersom det finns individuell känslighet finns det alltför många variabler att det är svårt att veta vad man skall ta bort. Det är en sak att undersöka en sak som omega 3 och d-vitamin men svårare att testa en diet med många komponenter. Håller med om detta. Men det vore ju bra om man verkligen testade detta. Swanks diet är ju långtgående avseende mättade och omättade fetter men detta skulle ju i och för sig inte vara svårt att dokumentera. Jag tror att det kommer resultat från en studie i år. Dessutom tror jag det kommer också en studie om Best Bet Diet.

Kalb säger:” Hittills har forskarna inte varit intresserade av att ta sig an detta. Mediciner tyckt lova mer.” Det här attityden hos forskarna är jag ganska kritisk mot och kanske att den finns hos Multiple Sclerosis Society. De borde väl om någon uppmuntra bristande forskning.

Kosttillskott kanske en framtida medicin mot både skov och progression

Brister avseende sockerämnen på cellernas ytskikt kan främja den inflammation som man ser vid MS och likaså de degenerativa förändringarna, som ofta kommer senare. Allt enligt en forskningsrapport från University of California. Dessa fynd kan möjligen också betyda att kosttillskott liknande glukosamin kan bli användbart som ett medel, som intas via munnen, vilket skulle kunna korrigera dessa defekter och behandla både effekterna både inflammation och degeneration. Dessa fynd kanske gör det möjligt att behandla både inflammationen och nervscellsförstörelsen ( neurodegeneration), enligt professorn i neurologi och microbiologi dr Michael Demetriou vid University of California. Dett är speciellt viktigt eftersom det förnärvande inte finns någon behandling mot neurodegeneration vid MS. (Grovt kan man säga att neurodegeneration motsvarar den så kallade progressionen, ökningen av handikapp medan man grovt kan säga att inflammation motsvarar skov)

Vid test på möss har Demetriou funnit att genetiska brister i en process som kallas proteinglycosylation lett till en spontant uppkommen sjukdom som är mycket liknande MS inkluderande förlamning i förbindelse med inflammatorisk skada på den skyddande myelinskidan på nervceller och degeneration av nervceller och deras axon. Proteinglykosylation syftar på att vissa sockerämnen binds till proteiner. .
Michael Demetrious fynd är den första genetiska modellen av MS i vilket både den inflammatoriska skadan på myelinet och neurodegenerationen kommer av samma brist längs en enda biologisk väg. Det glucosaminliknande ämnet som korrigerade felet heter N-acetylglucosamin (GlcNAc)
Detta är alltså mycket tidig forskning och det behövs givetvis mycket forskning på människor. Det är också intressant ur aspekten kost och MS.

Källa Multiple Sclerosis Resource Center 21/9 2007
P/s