Studier tillmäts olika värde. Starkast värderas dubbelblinda randomiserade studer, som innebär att både undersökare och den behandlade inte vet vilket medel eller behandling som ges. Ännu högre kan metastudier värderas, och de innebär att man har en speciell teknik för att slå samman studier och utvärdera det gemensamma värdet. Man brukar utgå från alla studier man hittar inom ett område, och sedan ställer man vissa krav på studiens design mm för att ta med den i studien. Problemen med den är att man ändå i bland slår samman äpplen och päron och att man lämnar ute vissa viktiga studier. Så var till exempel metastudier av både interferon och Copaxone ganska tveksamma för medlens effekter. Då hade man bland annat tagit med en studie med gammainterferon, som ju hade den motsatta effekten på MS, förvärrade tillståndet. Men bra utförda metastudier har givetvis ett stort värde.
Lite lägre på skalan finns epidemiologiska studier, där man går ut och undersöker sjukdomsförekomsten i befolkningsgrupper och sedan jämför olika faktorer och hur dessa kan ha spelat in. Viktiga sådana studier finns beträffande förekomst av MS och avståndet från ekvatorn. Man har funnit att folk i nordliga men även i de länder som är längst i syd från ekvatorn har ökad förekomst av MS. Teorier har där funnit om solljusets och d.-vitaminets roll.
Ett specialfall av epidemiologiska studier är case-control . Även om de har mindre bevisvärde än dubbelblinda randomiserade studier är de likafull bevis eller evidens.
| Faktaruta: Case-control studier Case-control eller fall-kontrollstudier är undersökningar där man utgår från fall av personer med någon sjukdom, något symtom och de fallen skall sedan jämföras med friska personer. Man studerar då faktorer hos de sjuka, vilka man tror utgör riskfaktorer och och jämför med samma faktorer hos de friska. Matchningen av personer i grupperna är viktig för att man skall få resultat som inte beror på andra faktorer än de man vill studera. Det enda som skall skilja idealt är sjukdomen, symtomen. Något annat som är viktigt är att de faktorer man studerar verkligen har förevarit. Eftersom case-control oftast är studier som sker i efterhand kan det finnas problem med att man minns rätt etc. |
Här är en case-control studie från Montreal i Canada som heter Nutritionsfaktorer i etiologin till multipel skleros, vilket på vanlig svenska skulle kunna skrivas kostfaktorenas roll i utvecklingen av MS.
Man hade här 197 patienter med MS och 202 matchade kontrollpersoner och studien pågick mellan 1992 och 1995. Man tog upp informationen om deras kost med hjälp av ett formulär omfattande 164 punkter.
Man fann följande:
Det fanns ett omvänt förhållande mellan högt BMI och risken att få MS.
Man fann också att längre kvinnor hade en ökad risk att få MS.
Man fann också positivt samband mellan intag av energi totalt och av animalt fett. Intag av 897 kcal ökade risken att att få MS ( oddskvot 2.03) och 33g animalt fett ökade även den risken (oddskvot 1.99).*
Skyddande effekt fann man i vegetabiliskt protein, fibrer, fiber från spannmål, c-vitamin, tiamin (vitamin B1), riboflavin (B 2), calcium och kalium
* Oddsvot mindre än 1 minskad risk, oddskvot mer än 1 ökad risk, och vid oddskvot 1 är det ingen skillnad på kontrollgrupp och fallgrupp
Man fann liknande förhållanden för både män och kvinnor då man undersökte dessa separat. Man fann bara skillnad för kvinnor avseende intag av fisk. ( minskad risk). Fläsk och varrm korv visade ökad risk liksom godis.
Forskarnas slutsats var att studien stöder den skyddande effekten av ämnen som finns i växter ( frukt, grönsaker, spannmål). Och mat från djurvärlden och intag av mycket energi ökar risken.
I en annan case-control studie från institutionen för neurologi och kostvetenskap vid universitet i Ferrara Italien,ville man undersöka omgivningsfaktorers roll i sjukdomsutvecklingen av MS. Man hade där med en del som jämförde matvanorna hos fallgruppen och kontroll gruppen. Man fann samband mellan MS och hög konsumtion av bröd, pasta, smör, ister, hästkött, bönsoppa, kaffe och te under en period från småbarnsfasen till tonårsfasen, Ett annorlunda mönster med ägg, vin och mineralvatten fann man i vuxen ålder i jämförelse mellan fallgrupp och kontrollgrupp.(
från sammanfattningen förstår jag inte riktigt vad detta mönster innebär). Man sammanfattar att det tycks finnas ett samband mellan visa dietfaktorer och MS, och att viss mat som intas under speciella perioder av livet kan bidra till MS utveckling. Det är intressant att läsa detta om bröd och jämföra med tidigare studie. Sen är ju fyndet om ålder intressant efter som man i vissa studier funnit att var man bor före 14 års ålder tycks spela roll för MS utveckling. ( Enl andra källor som jag inte kan referera till här).
Här en case-control studie från Moskva, Institutionen i Neurologi, Det staliga,ryska medicinska universitetet: Riskfatorer i omgivningen vid MS.
155 MS patienter ingick i fallgruppen och 155 frisk personer i kontrollgruppen matchade avseende kön, ålder, nationalitet, moskvabo-contra icke-moskvabo.72 % av kontrollerna kom från samma sjukhus som patienterna. De övriga var frivilliga från medicinpersonalen eller medicin studenter. Man var speciellt intresserad av för vad man varit exponerad före 15 års ålder. MS patienterna hade högre frekvens tonsillit, allergiska reaktioner vid 15 åå, företrädesvis köttkonsumtion contra vegetarisk var den mest signifikanta faktorn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar