Ögonrörelser och minne

I maj skrev jag om en yogaövning om ögonrörelser och minne. Något som kanske  jag uppfattade som en placeboeffekt. Övningen går ut på att man har huvudet alldeles stilla men rör ögonen åt båda sidorna så att man tittar på respektive axel. Placebo, men kanske ligger det något i det. Det tycks vara så att det finns en minneskarta i den del av hjärnan som kallas frontala cortex och den ligger nära ett centrum för ögonrörelser:

Jag läser i hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok den lärande Hjärnan : Låt oss titta närmare på mekanismerna bakom arbetsminne... ... Om du skall minnas exakt var du  sett en sak, skall du hålla det kvar i arbetsminnet. Informationen hålls kvar  genom att de nervceller som kodar för den positionen är ständigt aktiva. Om aktiviteten bryts försvinner också minnet. Olika nervceller  kodar för olika positioner, det vill säga om du sett något snett uppåt till höger  är en nervcell aktiv och om du sett en till vänster är en  annan nervcell aktiv. Nervcellerna i intraparietala cortex skapar på så sätt en tvådimensionell minneskarta. En liknande minneskarta finns också i frontalloben , nära områden som styr ögonrörelser. Det kanske är en tillfällighet iakttagelse och att övningen är totalt verkningslös. Men i början hände det vid flera tillfällen att saker jag sökt i minnet kom för mig då jag gjorde övningen