Vad
skall man ta till sig och lita på. Jag har lite funderingar efter
att att lyssnat på lite TED-föreläsningar och senast nu läst
boken Blue
Zones- Lär dig leva längre av de människor som levat längst.
Dan Buettner har tillsammans med olika experter på djupet undersökt
människor i områden av världen där människor lever längst, där
det finns flest hundraåringar. Det gäller ett områden på ön
Okinawa i Japan, ett bergsområde på Sardinien (också en ö), ett
ensligt område i Costa Rica samt en grupp sjundedagsadventister i
Los Angeles trakten. Och han kommer fram till att det finns vissa
punkter som deras liv har gemensamt. Men det här är ändå bara
reportage det är inte kontrollerade studier där man förvissat sig
om att alla ovidkommande faktorer är kontrollerade och inte inverkar
på resultatet. Är sådana här ”reportage” av något värde.
Förvisso har man tillbringat en lång tid på de olika ställena och
väl satt sig in i hur livet fortgår i de här trakterna där många
blir hundra år Dan Buettner hävdar att man genom olika åtgärder
kan vinna ytterligare cirka 10 år att leva om man lever som de här
människorna.
Att leva mycket länge- beror det på ett hälsosamt liv?
I
och för sig är inte att leva länge något eftertraktansvärt i
sig. Det är beroende av om man lever med kvalitet eller inte, men
det intressanta för mig är att det som gör att man lever längre
sannolikt är samma saker som gör att man är frisk och det är
eftertraktansvärt. Läste någonstans att rent genetiskt kunde leva länge förklaras bara till 25-30 procent och då bör ju miljöfaktorerer spela in en hel del, som rökning, kost, motion med mera. Därför tycker jag att det är intressant att ta
reda på vilka faktorer hittade Buettner & Comp på de här
platserna som de kallar Blue Zones.
Om
de här faktorerna har stöd i forskning och studier då väger de
tyngre. Ett problem här är att Buettner har med sig en del forskare
på sina exkursioner som naturligtvis letar efter speciella saker som
de tror har betydelse, något som i forskarvärlden kallas bias, och
som innebär att man tolkar in vad man redan vet, favoriserar svar
som man redan vet. Det är därför man försöker att göra studier
blinda, det vill säga de som följer upp det man undersöker skall
inte veta exempelvis om man fått placebo eller aktivt piller eller
vad det nu gäller. Men sådan här bias är naturligtvis ännu
starkare i det här tillvägagångssättet.
Min
bias är att jag vill veta vad kan man göra för att må bättre,
och då har jag redan nu en viss bias till att det är bra med
grönsaker och frukt, att slappna ibland, att röra på sig, att inte
röka, att minska snabba kolhydrater men också på mättade fetter,
omega-6 och allra viktigast på fettfronten konstgjorda transfetter.
Däremot är omega-3 och olivolja välgörande samt någon omega-6
GLA.
Nå,
vad hittar Buettner?
Sardinien 1.Mycket växtbaserad kost och endast sparsamt med kött 2 Drick getmjölk 3. Starka familjeband 4. Vörda äldre personer. 5 Promenera 6 Drick ett glas rött vin per dag eller två 7. Ha roligt i vänners lag 8. Alla äldre hade en viss solbränna, tydande på att de fick nog med D-vitamin |
Okinawa 1. Växtbaserad kost. Fläsk kött endast vid speciella tillfällen. 2 Äta bönor, soja, tofu. 3 Trädgårdsskötsel. Även om det är bara några lådor. 4 Att äta tills man är 80 procent mätt. Kallas på japanska Hara hachi bu. 5.Ha starka vänskapsband som ger social trygghet både ekonomiskt och att möjlighet att umgås 6 Fortsätt vara aktiv och rör dig även som äldre. 7. Gräv inte ned dig i dina sorger utan njut av nuet. 8 Att ha ikigai, vilket betyder att man varje dag känner att man har en mening med livet. 9. Även här fick man troligen tillräckligt med D-vitamin |
Costa Rica 1 Dricka hårt vatten (fanns i området med många 100-åringar) 2 Ät lätta måltider, speciellt de senare måltiderna. Man åt specialbehandlad majs samt mycket bönor. 3 Många mycket gamla kände ett ändåmål med livet. 4 Fokusera på familjen. 5. Vårda sociala kontaktnätet. 6. Fortsätt anstränga dig. 7. Sola förståndigt men se till att man får tillräckligt med D-vitamin |
Loma Linda. Sjunde- dagsadventisterna i Los Angeles. 1.Man gjorde ett totalt break från all stress, arbete och liknande på lördagen, sabbaten 2 Man åt mycket vegetariskt och även veganmat. Åt mycket nötter, dvs omega-3. 3 Åt mycket sparsamt med kött. Många var vegetarianer. 4.Åt lätta måltider, speciellt en tidig lätt middag. Åt frukost som en kung, lunch som en prins och middag som ett fattighjon. Lite kalorier till den tid då man gör av med lite. 5 Dricka mycket vatten. 6.Var regelbundet ute och njöt av naturen, vilket innebar bland annat lågintensiv motion. Promenader. 7.Man umgicks till stor del med de som hade samma värderingar, dvs sjundedagsadventister. 8. Man gjorde mycket frivilligarbete och liknande. |
Hur
skall man förstå detta.
Inbyggd
stresshantering: En viktig del är att det tycks finnas en sorts
inbyggd stresshantering i respektive samhällen, nämligen de sociala
förhållandena, familj- och vänskapsband. Det är välkänt från
forskning att det sociala nätet har stor betydelse för hur man
klarar sin situation vid stress. I vårt moderna samhälle går det
kanske åt motsatt håll?
Inbyggd
fysisk aktivitet: Även beträffande detta finns det inbyggt i
samhället utom hos sjundedagsadventisterna. Men där ingår det i
deras livåskådning att man skall vara ute i naturen och röra på
sig. Det finns inga direkt maratonspringare i någon av grupperna
utan det handlar mer om regelbunden fysisk aktivitet, man är herde,
man sköter trädgård osv.
D-vitamin.
Att vara ute i friska luften, få D-vitamin.
Dieten
tycks viktigt liksom lätta måltider. Genomgående är också
att det är mycket kost som kommer från växtvärlden. Kött äts
mera sällan till aldrig. Bönor, soja, frukt, grönsaker. Maten kan
ta en del plats men innehåller lite energier.
Lätta
måltider där man äter det mesta på morgonen.
Attityd
till livet. Att göra klart för sig varför man lever, vad är
det för mening med livet. Att varva ned. Meditativa aktiviteter.
Efter
boken har man besökt en femte blue zone
-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar