Det där om kost

vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Vår upplysta tid

Idag har det varit så blåsigt och kallt att jag inte tagit någon promenad. Jag är väldigt frusen av mig och huttrar bara jag öppnar dörren eller hör hur vinden härjar utomhus. Ändå har vi inte fått mycket snö här.

Min granne såg en varg häromdagen. Själv har jag inte sett någon på många år. Jag höll nästan på att se den första vargen i modern tid, Ylva. Jag och en kollega var på väg hemöver med bilen och då såg vi plötsligt ett antal personer som stod och tittade åt ett håll och pekade. Jag tittade på folkskocken så länge att jag missade vargen som de pekade på. Därefter har jag sett varg i det vilda två gånger men det är längesedan nu. I älgjakten såg man björn här. Den har nog gått i idé nu och det har jag också nästan gjort idag.

DN har haft en serie om hälsa och hur arbetsgivare, arbetskamrater, omgivning ställer krav på andra hur de skall leva sina liv, att de är överviktiga, att de skall motionera osv. Och det kan bli så att allt annat kommer i bakgrunden och att livsstilen blir det enda viktiga. Själv tycker jag att vad man äter, att man tränar etc är viktigt- det påverkar hur jag mår men samtidigt om andra skulle ställa krav på mig att göra så och så skulle jag be dom att dra dit pepparn växer eller något ännu varmare ställe. Jag vet att den enda person jag verkligen kan förändra är mig själv och det gäller då att finna bra underlag. I grunden handlar vad jag skriver här på bloggen om just detta.

Jag började att fundera på det här med att jag åt ganska mycket kyckling efter att jag sett på TV att hanteringen av kycklingar inte var så speciellt kul. Det ledde till att jag började att äta vegetariskt ett par dagar i veckan. Men får man verkligen i sig tillräckligt av makronutrienter ( protein, fett och kolhydrater, vatten) och mikronutrienter ( vitaminer, mineraler och dylikt)?

Proteiner: Om man tittar på proteiner så får man det, speciellt om man äter mycket baljväxter men även många grönsaker och frukter innehåller proteiner. Dessutom är behovet av proteiner inte så stort- de flesta i väst äter sannolikt alldeles för mycket proteiner och då blir det överskott och restprodukter med kväve av det bland annat sådana som kanske belastar njurarna.Några säger att det liksom koksalt ökar risken för osteoporos, genom  att öka urkalkningen ur skelettet. Jag har inte undersökt detta avseende proteiner närmare men beträffande koksalt finns en hel del stöd.

Fett behöver jag egentligen inte bekymra mig för eftersom jag satsar på att äta litet mättade fetter. Grönsaker och frukt innehåller också en hel del fett. Det vi inte själva kan tillverka är de essentiella fetterna alfa-linolensyra (omega-3) och linolsyra (omega-6). De mättade fetterna kan vi själva tillverka i den utsträckning vi behöver dem. En del säger att vi är dåliga på att förändra alfa-linolensyra till  fettsyrorna EPA och DHA som hjärnan vill ha , men det finns flera sätt att se på det. Har man väl byggt upp ett visst lager av alfa-linolensyra bildas troligen tillräcklig mängd av EPA och DHA också med den låga förvandlingsprocenten  brukar anges. Ledande vegetarianer ( Neil Barnard, McDoughall) tycks inte ha några problem med detta. Själv tar jag fortfarande omega-3 kapslar.

Kolhydrater: Där har jag blivit både mer restriktiv och mer tillåtande. Rent raffinerat socker eller vilken typ av raffinerad sockerart det är tillför inte hälsan något gott. Det är tomma kalorier. Däremot kolhydrater där man behållit fibrerna dvs inte raffinerat dom är jag mer tillåtande avseende. Jag tror att kolhydrater inklusive potatis, rotfrukter i lämplig omfattning, är välgörande. Kolhydraterna ger energi till kroppen direkt och inte via omvägar som fett eller proteiner och ger därmed inga restprodukter. Dessutom är de kopplade till lösliga och olösliga fibrer vilka också är viktiga för hälsan. Fibrer är inte bara viktiga för tarmpassagen utan de har också under senare år visats samspela med tarmbakterierna och påverkar vårt i immunsystem. En mycket stor del av våra immunceller är lokaliserade till tarmarna. Men det är hela paketet” grönsaker ,frukt fullkornsprodukter” med kolhydrater, vitaminer, mineraler, fibrer som gemensamt är av betydelse.

Av vad jag fått fram om vegetarisk kost så kan jag mycket väl fortsätta med vegankost 2-3 ggr i veckan och skulle kunna öka det. Medelhavskosten består till stora delar av grönsaker och frukt så det är egentligen ingen stor skillnad. Vad man kanske bör tänka på är vitamin B12. Det tillverkas inte av växter, djur utan av bakterier. I Indien har vegetarianerna inte B12 brist eftersom det tillverkas av deras tarmbakterier. Våra tarmbakterier gör det inte i samma utsträckning.

Jag läste om Mc Doughalls läkarutbildning. Han hade inget om nutrition i den. Jag måste säga att det fanns knappast något i min utbildning heller. Därför tänkte jag inte tanken ens att diet skulle kunna påverka MS då jag fick diagnosen. Idag är jag inte lika säker. Jag vågar i varje fall inte låta bli att använda den modifierade medelhavskosten. Det finns en hel del forskning i kring MS och diet men det är inte så starkt att man kan dra slutledningar. Jag kan inte säga att min kost ( som ni märker förändras den med tiden) hjälper mot MS-det vet jag inte. MS är en så varierande sjukdom från individ till individ från tid till tid. Vad jag däremot kan säga är att man med kosten kan påverka förekomst av hjärt och kärlsjukdomar, vissa cancrar och vissa neurodegenerativa sjukdomar. Att vad som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.

men ändå jag undrar....... vad säger dom om oss om 10, 25, 50 år eller skrattar de bara när de läser om hur man behandlade nutrition i vår upplysta tid