Kanske räcker det inte med att påstå
att mättade fetter är.... fleromättade fetter är.... ... precis som det
inte är tillräckligt att dra alla kolhydrater från rent socker
till vad som finns i exempelvis broccoli över en kam? Måste man
inte se på detaljerna. Debatten tycks handla mer om tro än om vetenskap
Näringsämnen är inte bara
energikällor för individen utan påverkar också tillväxt och
inträngande
av mikroorganismer i mag-tarmkanalen. I
synnerhet har fettsyror i dieten viktiga effekter på tarmens
mikrobiotika (tarmfloran) där några fettsyror utgör försvar mot
sjukdomsskapande mikroorganismer, medan andra fettsyror befrämjar
att mikroorganismer börjar tillväxa.
Fetter i dieten är ofta triglycerider
som består av ett glycerol skelett förenade med tre fettsyror.
Enzymer som finns i mun och tarmkanal sönderdelar dem i mono och
diglycerider och fria fettsyror som kallas lipider, till vilka också
räknas kolesterol och fosfolipider. I tabellen nedan en bild av hur
olika fettsyror kan påverka hjärt och kärlsjukom mm.
Effekter av fetter i dieten | på risk för hjärt- och | kärlsjukdom mm |
|
|
|
Långkedjade mättade fetter | Ökad risk för fetma och metaboliskt syndrom | Mozaffarian et al 2010 |
Långkedjade mättade fetter | Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom | Hu et al 1999 |
Korta och medellånga mättade fetter | Ingen ökad risk för kardiovaskulär sjukdom. | Hu et al 1999 |
Korta och medellånga mättade fetter | Minskat metabolt syndrom Förbättrad insulinkänslighet |
Nagao
and Yanagita
2010
|
Fleromättade fetter | Minskade risk för hjärt och kärlsjukdomar | Mozaffarian et al 2010 |
Fleromättade fetter | Minskad fetma och förbättrad insulinkänslighet | Summers et al 2002+ |
Omega-3 fleromättade fetter | Minskade risk för hjärt och kärlsjukdomar.
Förbättrade insulinkänslighet |
Einvik et al 2010 |
Transfetter | Ökade risk för kardiovaskulär sjukdom | Remig et al 2010 |
Transfetter | Ökad diabetes | Kummerow 2009 |
Fettsyror påverkar bildandet av
inflammationspåverkande proteiner genom att verkan på
transkriptionsfaktorer som NfkappaB eller peroxisome
prolifator-activated receptors PPAR.
Hur generna uttrycks förändras också
genom fettsyreavkännade G-proteinreceptorer (Nobelpris 2012) och
andra vägar som beror på membranlipider. Via dessa vägar kan
vissa mättade fetter påverka och förstärka
hur mycket proinflammatoriska celler som bildas och möjligen
bidra till bland annat T1D ( typ ett diabetes) eller hjärtsjukdom.
Mättade fetter har stora effekter på inflammation som aktivering av
monocyter, bildning av syreradikaler i kärlväggarnas endotelceller
och insulinresistens i muskler. I kontrast har speciellt omega 3
visats minska aktiviteten av bl a NfkappaB och PPAR mm och därigenom
minska utrycket av inflammatoriska gener, dvs proteiner som har
proinflammatorisk funktion. Det finns emellertid undantag. Flera
kortkedjade fettsyror som är mättade kan att minska bildningen av
proinflammatoriska äggviteämnen och flera fleromättade typ omega-6
kan öka uttrycket av sådana.
Hur
påverkar fettsyror hur bakterier överlever och förmeras i
tarmfloran? De utgör näring och ger också kolatomer som behövs
för tillväxt. En viktig mekanism är också att de påverkar
tillväxt och förmåga att ta sig fram genom att bryta ner
bakteriernas cellmembran. Fettsyror har en metylgrupp och en
carboxylgrupp i varderar änden och varierar i längd av kolkejor och
dubbelbildningar. Dessa variationer ger fettsyror olika egenskaper.
Vissa av dessa egenskaper ger antibakteriell, antisvamp eller
antiparasit egenskaper. Dessa egenskaper vet man inte allt om men de
tycks delvis verka genom att påverka membranens fluiditet ( dvs
plasticitet, dvs dess vätskeliknande egenskaper) och genom att kunna
slå sönder vissa cellmembran på vissa bakterier. Vissa bakterier
är känsliga för membrandestabiliserande effekter som fås genom
att exogena fettsyror tas upp bland membranfosfolipiderna.
Ökad
fluiditet hos membran och genomsläpplighet som orsakas av fria
fettsyror har visat att cellerna upplöses och påverkar mikrobernas
enzymprocesser och hämmar deras tillväxt. Det har påvisats hämning
av patogener speciellt av mjölkfetter hos däggdjur och människor.
Bröstmjölken
innehåller bakteriedödande lipider.
Fria
fettsyror och monoglycerider med stark antimikrobiell påverkan
skapas genom lipasenzymer från magsäck då spädbarm konsumerar
bröstmjölk. Antimikrobiell fettsyra från bröstmjölk dödar
virus, bakterier och protozoer. Kortkedjade fettsyror och
monoglycerider i mjölk och vissa andra födoämnen har en
surfaktant
aktivitet som kan öka genomsläppligheten hos gramnegativa
bakteriers cellmembran. (E coli, yersinia enterocolitica, salmonella
sp med flera) de grampositiva bakterierna streptococcus spp och
staphylococcus aureus och jästsvampen candida. Att bröstmjölken
innehåller fria fettsyror som har stark bakteriedödande effekt kan
förklara en del av de positiva effekterna med denna uppfödning.
Det
är inte enbart bröstmjölk som har sådana effekter det finns
också naturliga mikrobbekämpande lipider i tårar, nässekret och
på huden. Fettsyreförsvaret i huden börjar före födseln då det
tunna lagret som täcker nyfödda vid födseln innehåller mlipider
som har infektionsbekämpande egenskaper. ( dödar virus och
bakterier). Efter födseln finns körtlar som producerar fett vilket
också är infektionsbekämpande. Bakterierna har skaffat försvar
mot detta som gör att fleromättade fetter härdas och eljest
ändras. Detta göra att deras cellmembran blir mer rigida och
minskar sin fluiditet. Många bakterier saknar dock
denna förmåga och då kommer transfetter och långkedjade fetter
till hjälp för att öka bakteriernas försvaVill man ha en mer
komplicerad men också sannare bild av fetters egenskaper kan man
läsa här..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar