Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.




Min bok, Dimman lättar—att leva med MS, har kommit


Ur boken:

Hjärndimma finns vid många former av ohälsa, exempelvis järnbrist, låg ämnesomsättning, cancersjukdomar, depression, neurologiska tillstånd, utmattningssyndrom, allvarliga och långvariga infektioner. Vid multipel skleros är hjärndimma inte ovanligt och kan kännas som om förmågorna att tänka, förstå och minnas är bristfälliga. Förnimmelserna kan kännas mer diffusa och hjärnverksamheten trögare. Man kan till och med uppleva att tillvaron är som beslöjad. Man använder ofta det engelska ordet för hjärndimma, brain fog, även på svenska.





START


Translate

fredag, maj 29, 2015

Immunförsvaret- video från Forskning i Framkant

Denna video har några år på nacken men är på ett så generellt plan att den är väl värd att titta på. Handlar om immunförsvarets centrala roll för hälsan. Går speciellt in på MS och graviditet.

söndag, maj 24, 2015

Tillgänglighet

Efter att jag skrivit om livsstilsprofil i förra inlägget har jag kommit att fundera över hur mycket det platsar i en blogg som denna. Är det inte litet av en blasfemi att lägga mycket betoning på  livsstilsfaktorer för de som inte har några fysiska problem i en en blogg som vänder sig de med kroniska sjukdomar ofta förenade med handikapp och då speciellt MS. Jo, jag kan nog tycka det och kanske har bloggen tagit en sådan vändning att den inte tar upp hela problematiken inom området. I livsstilsprofil tas bl a upp frågor om fysisk träning av den omfattning  att man får en ordentlig pulsförhöjning och att det skall pågå under en viss tid. Det är ganska många som  detta kan vara ytterligt svårt för. Så har tankarna gått.

I posten häromdagen kom dels reklam för Arvika stad och dels neuroförbundets tidning Reflex.
I annonsbilagan för Arvika stad skriver det nya kommunalrådet följande:
......Arvika är en ovanligt bra plats på vår jord.
När jag tar en promenad på stadens gator tänker jag på vad norrmännen brukar säga om Arvika- att det känns som att komma till en riktig stad.
När man vandrar på de kullerstensbelagda gatorna  och tittar in i alla våra fina butiker och de inbjudande caféerna är det lätt att förstå vad våra grannar i väst menar.

I Reflex finns en intervju med den moderata riksdagsledamoten Sofia Arkelsten, som nyligen diagnosticerats med MS. Hon säger: I höstas  började  kolleger kommentera att hon haltade och hon sökte läkare för smärtor i ett knä. Hon hade också problem med  att stå länge, gå nerför trappor och på ojämna underlag som kullersten.
Det senare är en situation som jag känner igen. En längre period var det väldigt besvärligt att gå på kullerstensgator och till saken hör att i  Arvika har man belagt gatorna med kullersten de senaste årtiondena. Har man inga problem med gåendet märker man det inte, men för de som har problem, bl a äldre med kanske just ingen specifik problematik men ändå pga ålder fått svårare att röra sig kan detta vara ett stort problem. Det är inte således inte  bara  för personer med neurologiska åkommor som MS och parkinsons sjukdom  som kan uppleva besvär. Jag har lagt märke till att många i Arvika har rollatorer. ( min iakttagelse- inget vetenskapligt påstående) Har de möjligen ramlat på kullerstensgator?
Nej, det var inte bättre förr. Inte ens gatubeläggningen.
 Detta får mig att fråga: Vilka frågor ställer man sig vid planeringen av hur staden skall se ut. Tar man ställning till sådant som gångsvårigheter?

tisdag, maj 19, 2015

Livsstilsprofil

Vill du göra ett livsstilstest på nätet. I så fall kan du gå till denna länk.

Livsstilen har visat sig ha betydelse för hur man mår. Till livsstil hör sådant som motion, stillasittande, kostvanor, rökvanor, dryckesvanor, sömnvanor, upplevd stress .
Testet är utvecklat av professor Preben Bendtsen, Linköpings universitet.Det kan vara ett stöd för att hitta saker man kan förändra för att må bättre.

 På nätet kan man också hitta en föreläsning med Preben Bendtsen, där han bl a berättar om livsstilprofilen.

söndag, maj 17, 2015

Celiaki- glutenintolerans

 Glutenintolerans är en sjukdom som beror på reaktion mot gluten, vilket finns i de vanligaste mjölsorterna ( vete, råg, korn). Sjukdomen ger upphov till inflammation i mag-tarmkanalen. Vanliga symtom är just symtom från mag-tarmkanalen i form av avföringsrubbningar, smärtor. Det finns också en hel symtom som inte berör tarmen.

 Själv fann jag att jag fick utslag, klåda då jag åt bröd som innehöll vete. 
Utslagen varierade, här såg det ut som utbredda urticaria.  Här kliade det fruktansvärt
När jag sedan kontrollerade om jag hade antikroppar mot gluten var det negativt. Jag hade då inte ätit gluten på några månader och just detta är en förutsättning för att provet skall visa något. Det var alltså ganska meningslöst att ta provet. Jag var emellertid inte villig att äta mjölprodukter igen eftersom jag hade haft ganska besvärliga utslag och klåda i flera år. Jag ville inte riskera återfå symtomen. Dock gjorde jag ett test med att äta bröd med gluten och inom ett dygn kom symtomen igen. Det kan vara så att det inte är gluten jag reagerar på utan något annat protein som finns i vete- jag får nöja mig med att så är det.


Jag blev bra från hudbesvären men inte bra beträffande magbesvären. FODMAP diet tycks dock hjälpa.

Här är video med aktuell forskning om celiaki. Det kommer sannolikt att komma nya tester som kanske kan hjälpa till med diagnosen i situationer som min.
Obs jag ställer mig tveksam till vad som inramar videon, dvs att beteckna exempelvis vete mm som vita gifter. Spannmål kommer fortsättningsvis att vara viktigt som föda för mänskligheten en lång tid framöver.Skulle man betrakta allt som ingår i FODMAP som gifter skulle mänskligheten få problem.
-Vattnet är ett farligt gift, som omger hela Visby stift, skaldade Falstaff Fakir. Och i stora mängder blir konsumtion av vatten livshotande, så Falstaff hade rätt.





 I filmen  visas hur celiaki inte bara är magbesvär utan snarare kan symtom komma från nästan alla organ säger man.
 Det har nyligen kommit en svensk studie om celiaki, som visar att det finns en ökad risk ( 2.5 faldig) för neurologiska sjukdomstillstånd (neuropathy) . Bland dessa finns  kroniska inflammatoriska demyeliniserande neuropatier. Dit får man nog räkna MS. Det finns också  bl a enligt ovanstående video ökade risker för autoimmuna sjukdomar.

fredag, maj 15, 2015

Bäckenbottenträning har effekt mot täta träningar och inkontinensbesvär


Tranbärsjuice kan eventuellt förebygga urinvägsinfektion

 

 Problem med att kissa ett vanligt problem
Problem med att kissa är ett av de vanligaste symtomen vid multipel skleros. I undersökningar i upprepade studier har man kommit fram till att ungefär ¾ ( 75 procent) av personer med MS har sådana problem, dock kanske de siffrorna är något gamla eftersom de bygger på äldre studier. Idag får man diagnosen tidigare och förhoppningsvis leder det till att färre utvecklar symtomen.
Vanligaste problemet är tvingande trängningar-man måste ta sig iväg till toa så fort som möjligt, och tvingande trängningar ( urgency) har 24-86 procent av de med urineringsproblem.
Att springa på toa ofta, ökad urineringsfrekvens, är ett problem för 17-65 procent av MS-patienter med urineringsproblem.
Problem med att tömma blåsan , retention, är ett ovanligare symtom än trängningar men finns ändå hos mer än var fjärde patient. Detta kan vara en problematik man inte upptäcker själv åtminstone till en början. Därför brukar man mäta hur stor volym urin som finns kvar i blåsan efter att man kissat. Denna volym kallas residualvolym. Det är viktigt att undersöka om man har urinretention då kvarstående urin innebär ökad risk för urinvägsinfektioner som kan inbegripa och skada njurarna. Står det mycket urin i blåsan kan detta i sig leda till njurskada. ( Källa)

Bäckenbottenträning är effektivt vid MS och andra tillstånd
Det har visat sig att bäckenbottenträning kan minska symtomen från urinvägarna högst betydligt. På bloggen MS Research Blog finns en del dokumentation om detta. Här finns några av bloggens inlägg.
Det finns faktiskt forskning om att bäckenbottenträning har effekt vid problematiken med att kissa vid MS sedan lång tid tillbaka. Bäckenbottenträning är inte helt okänt vid inkontinens och andra funktionsrubbningar men troligen används det sällan som första behandling men borde nog vara första behandling eftersom det kan hjälpa bra och inte har några biverkningar. Träningen skiljer sig något för män och kvinnor men kan ha bra effekt för båda könen. Jag har tittat på olika träningsråd på nätet och de är faktiskt ganska lika. Är man osäker kan man få hjälp av uroterapeut. Hos dessa finns mycket hjälp att få.

Hur går det till?
Jag har tittat på olika sajter med bäckenbottenträning och råden är ganska likartade.
Landstinget i V-land.
Nicola.nu.
Man kan söka på nätet med sökordet bäckenbottenträning och finna olika sajter. Genom att läsa flera får man en klar bild av hur man gör det.
Bäckenbottenträning behöver flera än personer med MS – förmodligen de flesta över 40. Inte minst män som kommit upp i prostataproblemålder. Vid bäckenbottenträning för MS-are fanns åtminstone en undersökning som visade att det var minst lika effektivt för män.

Som jag förstår det gäller det att gå in ordentligt för träningen - vilket enligt min erfarenhet gäller all träning.



måndag, maj 11, 2015

Om väggen

Jag har nu läst boken Väggen- en utbränd psykiaters noteringar. Texten är i "lyrikform" som beskriver hur det är, känns och upplevs att vara utbränd och också lite granna om hur skribenten ( psykiatern Pia Dellson) uppfattar att omgivningen ser på henne. Hon har en förstående nära omgivning vilket jag tror kan vara viktigt för tillfrisknande. Den senare meningen pekar för övrigt på faran med ordet utbränd. Utbränd kan betyda att något är kaputt, förstört, och inte minst kanske den utmattade uppfattar så själv.- Gäller för övrigt många andra tillstånd också.
Det finns inte mycket att hämta direkt om man vill förebygga utbrändhet- men om man begrundar vad Pia Dellson skriver kan man nog hitta inspiration för att förebygga utbrändhet- viktigt för arbetsplatser. Chefer har där en viktig roll både i att befrämja  sina medarbetares men också sin egen hälsa.