Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

måndag, december 19, 2016

Mindre livsstilsförändringar minskar risken för att dö av hjärtsjukdom även om man har stark ärftlighet

Ett sommarminne,  God Jul!


Att inte röka, att inte vara kraftigt överviktig, att äta nyttigt och att röra sig regelbundet minst en gång i veckan kan vara minst lika verkningsfullt som medicinering mot hjärtsjukdomar som kärlkramp och hjärtinfarkt även om man har genetiska anlag för dylika sjukdomar.
Genetiska faktorer har förvisso en stor inverkan på risken att dö av hjärtsjukdomar men man kan faktiskt göra stora insatser själv genom att leva ett hälsosamt liv, och de fyra viktiga faktorerna är: rökning, röra på sig, äta sunt och bevaka sin vikt.

Enligt en nyligen puplicerad studie i NEJM är det lika viktigt för de med ett belastande arv för hjärtsjukdom och arterioscleros att följa dessa riktlinjer. Man har gått igenom och bearbetat data från fyra olika studier med tusentals personer varav den första började rekrytera deltagare 1987 och den sista 2008 och man studerade förekomst av hjärtsjukdom, livsstilfaktorer och genetiska riskfaktorer.
De som hade 3-4 av livstilsfaktorerna äta bra, motionera och inte röka och ha ett BMI under 30 lades till gruppen gynnsam livsstil, medan de som hade två av faktorerna tillfördes mellanlägesgruppen och den som hade ingen eller en faktor tillfördes riskgruppen.
Kraven på livsstilsfaktorer var att man inte skulle röka, att man skulle utföra en fysisk aktivitet minst en gång i veckan ( alltså betydligt mindre än vad som vanligen rekommenderas), man skulle inte vara fet men kunde alltså vara överviktig dvs ha ett BMI mellan 25-30. Beträffande kosten skulle man uppfylla kraven att äta mer frukt, nötter, grönsaker, fullkorn, fisk och mjölkprodukter samt äta mindre av processat spannmål och kött, mindre oprocessat rött kött, sockrade drycker, transfetter och salt till cirka femtio procent dvs hälften. Det är alltså inte så stora krav men ändå skall vi se var fynden uppseendeväckande.

Vidare tittade man på genetiken, och undersökte inte mindre än 50 olika genetiska variationer och utifrån dessa klassificerades genetiska riskgrupp.

Resultaten var genomgående i alla fyra studierna att en ogynnsam livstil medförde 71-121 procent ökad risk för att insjukna och allra störst påverkan hade en gynnsam livsstil på kranskärlssjukdom, hjärtattacker, by pass operationer och hjärtdöd och detta syntes på varje risknivå. Detta såg ut så här: De som hade en gynnsam livsstil hade en 45-procentig minskning av kranskärlssjukdom för de som hade en låg ärftlig risk. Mellangruppen avseende ärftlig risk hade en 47-procentig lägre risk om de hade en gynnsam livsstil jämför med de som hade en ogynnsam livsstil. ´De som hade hög genetisk risk hade en 46-procentig minskad risk om de hade gynnsam livsstil jämfört med de som hade en ogynnsam livsstil.
I verkliga livet betydde detta att de med hög genetisk risk hade cirka 10 procentig risk att få krankärlssjukdom de närmaste tio år om de hade en ogynnsam livsstil och detta halverades om man hade en gynnsam sådan. Det är alltså ganska stora effekter av insatser som är ganska rimliga. Siffrorna tydde genomgående på stora goda effekter av en gynnsam livsstil minst lika mycket som av medicinering och rätt kombination kan vara ändå gynnsammare skulle jag tro. Detta läste jag nyligen i NY Times.

onsdag, november 30, 2016

Hur är din kost sett ur medelhavskostperspektiv?

När jag skrev om stress och dödsfall handlade det om riskfaktorer. Man kan minska sina riskfaktorer genom flera saker. Ett sätt är äta nyttigt och den enda  väldokumenterade kosten grundad på vetenskap är medelhavskost. Där finns forskning bakom både de enskilda komponenterna och den totala sammansättningen. Här kan du kolla hur din kost ser ut ur medelhavsdietsynpunkt.
  • Grönsaker: Äter du grönsaker två eller fler gånger per dag.
  • Frukt:Två eller fler gånger per dag.
  • Fullkorn ( bröd, ris mm) Två tilfällen per dag.
  • Fisk två eller fler gånger i veckan
  • Kyckling, kalkon en till två gånger i veckan.
  • Ärt och baljväxter två eller fler gånger i veckan.
  • Nötter : Några nötter varje dag.
  • Olivolja och andra nyttiga fetter ( rapsolja, linfröolja- de senare speciellt linfröolja ej lämplig att upphetta innehåller mycket omega 3).
  • Rött kött/ processat kött korv etcetera: 1 gång eller mindre per vecka.


Vin och speciellt rött vin ingår också som en komponent. Man brukar räkna med att ett glas vin per dag har gynnsamma effekter. Jag är försiktig med den rekommendationen eftersom det finns risker. 

tisdag, april 19, 2016

översikt om riskfaktorer vid ms


 En stor genomgång av studier, litteraturgenomgångar och metastudier har genomförts avseende riskfaktorer och MS.  Syftet var att identifiera modifierbara riskfaktorer, dvs sådana faktorer som kan påverkas.  Man gick igenom femton systematiska  översikter och 169 originalatiklar som bedömdes ha den kvalitet som krävdes. Man sökte efter studier från 1960 till och med 2012 med hjälp av olika nyckelsökord i olika databaser.
Med andra ord är det  ett stort arbete som genomförts. Studien heter Factors associated with onset, relapses or progression in multiple sclerosis: A systematic review.

Studien är gjord i Canada och ledd av Kyla A. McKay of the Division of Neurology, Faculty of Medicine, Djavad Mowafaghian Centre for Brain Health at University of British Columbia, Vancouver. I just Vancouver hålls världens största konferens för neurologer fn.

Så här skriver man i introduktionen till studien:
Trots att många faktorer inkluderande genetiska och miljöfaktorer har föreslagits som att antingen  sätta igång sjukdomen MS eller förändra förloppet (progressionen) och reultat från olika studier har varierat.
Få  systematiska översikter av ämnet studerar fler än en riskfaktor åt gången med följden att  det är svårt att  få en övergripande förståelse av de troligen många riskfaktorer som är involverade avseende risken att utveckla MS. Dessutom har få riskfaktorer studerats framgångsrikt avseende risken att utveckla MS eller utvecklingen ( med undantag av farmaka).

Urvalsförfarande  se denna bild:
.
Och vad studerade man:
 Infektioner bl Epstein Barr virus/EBV ( sjd bl a mononukleos- körtelfeber . I flera studier har man funnit förhöjda halter av antikroppar mot EBV som antyder att detta kan bidra till ökad MS risk.
Även andra infektionssjukdomar har studerats till ex. flera barnssjukdomar men några entydiga resultat kunde man ej få fram.
Vacciner I studier har man funnit minskad risk för MS vid stelkrampsvaccination och difterivaccinantion.  Emellertid vågar jag mig nte på att tolka de övriga resultaten som ej förefaller klara.
Antibiotika användning. Där finns inga entydiga resultat även om man i en del studier funnit samband för olika antibiotika. En tolkning kan var att det är  bakomliggande  som medför ökad risk. Samma tolkning skulle kunna tillämpas avseende amalgam. Den som har mer amalgam har troligen haft fler infektioner i tänder.

Amalgam

Rökning inklusive passiv rökning
Man skriver sammanfattnings vis visar tidigare systematiska litteraturstudier tillsammans med  efteråt publicerade originalstudier ger stark evidens för att rökning har en effekt ( ökande) på risken att få MS.

Stress stressande händelser tycks enligt fem studier möjligen vara en riskfaktor.

P-piller Någon studie visar minskad risk för MS.

Vitamin D och solljus : Man skriver att  sammanlagt elva studier har evidenss om pekar på att låg exposition för solljus el lågt intag av D vitamin  ökar risken för MS vilket antyder att detta är en viktig modifierbar risk faktor-dvs en faktor man kan påverka.

Födselmånad Enligt studier tycks födselmånaden spela en roll där april och grannmånaderna mars och maj innebära en ökad risk  på norra halvklotet medan en studie funnit motsatsen på södra halvklotet. Stämmer i så fall med D vitaminbristrisk.

Syskon, nummer i syskonskaran och exposition för andra barn under de första åren: Det fanns studier som visade att fler syskon, sociala kontakter talade för minskad risk men man drog inga slutsatser.

Övervikt, fetma och diet:
Det finns konflikterande och divergerande resultat. Det finns emellertid få eller inga studier av typ placebokontrollerade och dubbelblinda studier av lättförståeliga skäl.  Enl min uppfattning går det ej att göra med de vanligaste metodikerna. Det går dock via blodprover att utröna vad mänskor äter..  Övervikt och fetma  speciellt i ungdom och tonår tycks dock vara en klar risk vilket ju i sig talar om att kosten är en viktig del avseende risk för MS.
Att ha djur
motstridiga resultat

Yrkesfaktorer:
Skiftarbete har i studier visat ökad risk, liksom lösningsmedel mm. Någon sammanfattande konklusion dras ej.

Andra sjukdomstillstånd och MS
Andra autoimmuna sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom, uveit ( ögonsjd) mfl tycks ha samband och medföra ökad risk.

Genetik
Man fann fem starkt associerade gener. HLA-DRB1, IL2RA, IL7R, TAGAP, and CLEC16A
Detta var om riskerna för att utveckla MS. Jag saknar lite fysisk aktivitet som i allt större utsträckning blivit en viktig livsstilsfaktor i fråga om sjukdom och åldrande i allmänhet.

Resultat om påverkan av skov och progression.
I korthet D vitamin, rökning var viktiga faktorer även här. Infektioner hade betydelse för risken för skov.