Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

tisdag, juli 31, 2012

Hur fick du besked om diagnosen-enkät- mer svar önskas

Det är nu 31 personer som besvarat enkäten. För att man skall kunna göra något av den bör det nog vara minst 100 svar helst många fler. Jag menar att man skulle kunna underätta MS sällskapet eller liknande om resultatet eller andra som är intresserade. Än så länge säger det dock nästan ingenting, fastän var fjärde person av 31 stycken fått sin diagnos på telefon eller per brev. En person som får diagnosen på ett sådant sätt är visserligen en för mycket men är det så att var fjärde i det stora hela får sin diagnos per telefon eller per brev är det uppseendeväckande.

Finns någon som är medlem på något forum som skulle vilja göra en förfrågan där om man vill besvara enkäten?

betainterferon och D vitamin- verkar interferon genom att öka halten D-vitamin?

En undersökning från Australien visar samband mellan behandling med interferonbehandling och D vitamin.
Man har funnit följande:
De patienter som står på betainterferon har högre halter av D vitamin än de som inte står på det.
De med högre värden på D-vitamin och står på betainterferon har färre skov.
Utan behandling med betainterferon fann man inte denna effekt.
och även tvärtom utan höga värden på D-vitamin fann man heller inte denna effekt.
Kantareller innehåller D-vitamin
Står man påbetainterferon tycks man ta upp D-vitamin bättre efter att man exponerats för sol.

Riktigt varför betainterferon har effekt vet man inte säkert men det påverkar immunsystemet på något sätt, betainterferon är ju också i naturen en signalsubstans i immunförsvaret. En av forskarna Simpson säger att kanske interferon utövar sin effekt på skov genom effekten på D vitamin, som man vet har förmågan att dämpa aktiviteten på de inflammatoriska vägarna i immunsystemet.
Man rekommenderar att alla med med skall följas med D-vitaminvärden

"This study does provide further support for persons with MS to periodically have their vitamin D measured, particularly in winter, and if they are deficient, to seek the advice of their physician as to whether supplementation is appropriate for them." ( professor Bruce Taylor)

lördag, juli 28, 2012

Närmare Gud till dig



















Idag kan man se OS på TV hela dagen bara på TV 1, räcker det inte kan man se på SVT 2 eller mängder av andra kanaler. Det innebär att en mängd människor ökar på sin tid av passivt liv som ökar vikten, försämrar konditionen. Det är väl belagt att ett stillasittande liv leder till att välf'ärdssjukdomarna som obesitas, diabetes typ II, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancerformer mm ökar. Jag skrev artikel på Newsmill om detta i samband med fotbolls EM. Missar man något om OS kan man läsa om det i tidningarna. DN rapporterar om allt som hände vid invigningen.

Att sätta sig långa stunder framför TV är egentligen samma sak som att befinna sig på Tictanic. Visserligen tar det betydligt längre tid men för många kan det leda till en för tidig död.

Men det är inte bara hälsan som hotas. Hela OS maskineriet kan vara ett demokratisk hot, läs artikel i Aftonbladet om detta. OS-drömmen som sprack.

OS på TV idag
Idag kan man se på SVT 1:
09.30 OS Magasin: London Live
10.00 OS i London
13.00 OS i London
15.00 OS i London
16.30 OS Magasin: London Live
17.00 OS i London
17.55 Helgmålsringning
18.00 Rapport ( förmodligen finns något om OS där också)
18.15 OS i London
19.30 Rapport
19.45 Sportnytt
19.50 OS Magasin: London Live
20.30 OS i London
21.55 OS Magasin: London Live
23.00 OS i London
01.00 OS i London

fredag, juli 27, 2012

Vad händer då man utsätts för ett drev?


Jag läser boken Drevet går- Om mediernas häxjakt av Anders Pihlblad journalist på TV 4.
Han har själv arbetat som kvällstidningsjournalist och även deltagit i “drev”, skriver han men 2007 var han en av huvudpersonerna i den så kallade Schenströmaffären. I korthet gick den ut på först att han som journalist lierade sig med makten. Han hade suttit och ätit och druckit tillsammans med statsministerns närmaste hand Ulrika Schenström och så hade en papparazzifotograf tagit ett foto i samband med att de pussades. Bilden kablades ut i media och man skapade ett drev. Initialt var han mest utsatt men sedan ändrades fokus till Schenström som visade sig ha någon sorts jour den kvällen ( hon lämnade bordet flera ggr för olika samtal) och då hade hon druckit alkohol. Det hela ledde så småningom till att hon avgick.
Anders Pihlblad tog väldigt illa vid sig i drevet och han gick bland annat ner 18 kilo tiden efteråt. Han har nu intervjuat ett antal personer som varit med om så kallade mediadrev.

Det visar sig att alla har tagit mycket illa vid sig i de situationer de varit i. Gudrun Schyman är kanske en av de som varit mest utsatt för olika drev och man skall inte tro att det gått henne omärkt förbi. Hon beskriver bland annat att hon hade självmordstankar i vissa situationer och det har hon inte varit ensam om. Det har också förekommit självmord i samband med medieaffäreer. År 1957 hängde sig en ung minister. Det visade sig att han i samband med smärtmedicinering tagit alkohol och blivit påverkad och fallit ihop. Då hade polisen tagit honom för fylleri. Nu riskerade detta komma ut i media. Hans lösning var att ta sitt liv. 2002 tog den fd hälsoministern i Norge sitt liv efter att han valsat runt i medierna för att han haft avgångsvederlag från regeringen plus fått stora konsultarvoden. Det är således inte helt ofarliga saker media sysslar med vid dreven och vi som läser har naturligtvis en del i det. Men det betyder samtidigt inte att man inte skall granska makten eller korruption.

De här sakerna har givetvis konsekvenser för hälsan. När Yvonne Ruwaida fick sina fiskar vara pga att hon åkt mycket taxi, tröståt hon och gick upp i vikt. En av de som varit allra längst utsatt var Lars Bäckström. I efterförloppet till tsunamin återkom han i olika turer i media i ett flertal år. Det ledde bland annat till att han fick sitta utan arbete på sitt jobb på UD under två år till slut fick han en generalkonsulttjänst i Hongkong. Man frågar sig vad det fick för konsekvenser för hälsan och för personen.

Det är inte bara personerna i fråga som utsätts utan också i hög grad familjerna, äkta hälfter och sambos, barn, föräldrar. Jag tror konsekvenserna kan vara ganska stora. Det är väl känt att efter traumatiska och svåra händelser ökar riskerna påtagligt att man skall bli sjuk. När maken dör ökar risken för att hustrun också skall dö inom något år högst påtagligt. En dansk undersökning visade att de föräldrar som mist ett barn hade i efterförloppet en ökad risk att utveckla multipel skleros. Det är sannolikt att vi har en hel del dolda följder av de så kallade mediadreven.

En intressant och viktig bok. Den borde ha diskuterats i media- men har den det?

fredag, juli 20, 2012

En sjätte studie som tyder på att D-vitamin påverkar om man får skov eller inte



En sjätte studie om samband mellan halt av vitamin D (25-OH-D) i blodetoch skov av MS av Pierrot-Deseillgny med flera.

 

Service de Neurologie 1, Hôpital de la Salpêtrière, Assistance Publique-Hôpitaux de Paris, Université Pierre et Marie Curie (Paris VI), Paris, France
De fem andra studierna.
En observationssstudie, där man gav 156 patienter med skovförlöpande MS i genomsnitt 3010IE per dag. Patienterna stod på bromsmediciner (basmedicinering: beta-interferon eller glatirameracetat) och deras ursprungliga värden av 25-OH-D var lägre än 100 nmol/l=40ng/ml).
Man följde upp hur ofta patienterna fick skov 29.8 månader i genomsnitt innan de fick tillskott av D3-vitamin och sedan 29,1 månader med tillskott.
Halten 25-OH-D3 mättes för man gav tillskott och flera gånger under tiden man fick tillskott.
Resultat:Hos 76 patienter föregicks tillskottet av D vitamin av att även bromsmediciner tillsatt och hos 80 började behandlingen samtidigt.
I genomsnitt steg halten D3 49 ± 22 nmol/l till 110 ± 26 nmol/l . Man fann ett starkt samband mellan skovfrekvens och nivån av 25-OH-D3 i blodet (p < 0.0001, en möjlighet på 10 000 att resultatet beror på slump), vilket kan tyda på att vitamin D3 påverkar skov. För varje ökning av 25-OH-D3 i blodet med 10 nmol minskades incidensen av skov med 13.7 procent. Ovanför nivån 110 nmol fann man här en platå på kurvan till skillnad mot andra studier.
Det mesta D-vitaminet får vi via solen.

Lite om sol och D-vitamin:
Ju längre man bor från ekvatorn ju mindre D-vitamin får man via solen. D-vitamintillskott är dock ett bra alternativ.  Man behöver dock inte sola mer än kanske 20-30 minuter för att få tillräckligt med D-vitamin. Är man äldre, överviktig, har mörkare hud behövs mer. Man avråder från att sola mellan 11-15 ungefär, tyvärr är det just under denna tid D-vitamin bildas. När man badar och simmar når solstrålarna huden och D-vitamin bildas.

onsdag, juli 18, 2012

Fysisk fatigue näst vanliga symtom i enkäten


 Detta är delvis hämtat från tidigare inlägg
Fatigue- både fysik och mental fatigue är vanliga MS symtom och i enkäten hade 38 procent mycket besvär med fysisk fatigue och  30 procent mental fatigue eller trötthet. Jag kan tänka mig att det finns ganska många som upplever både fysisk och mental fatigue, Ordet fatigue betyder trötthet och kommer från latinets fatigare, som betyder orsaka sammanbrott, något som antyder att det är en hög grad av trötthet. Jag gar sett siffror på att mellan 40-80 procent av MS-patienter lider av fatigue.

Någon liknande fatigue vid vinden- den syns inte men man kan se dess effekter. Det är ett osynligt symtom men också ett av de mest besvärande. Kanske också det som är svårast för andra att förstå speciellt om man i övrigt inte har påtagliga fysiska symtom. Kan ställa till problem i familj, på arbetsplats och i omgivningen. Att ha fatigue är att vara medveten om att man har en minskad förmåga till fysisk eller mental aktivitet och minskade resurser att utföra dessa aktiviteter. Det handlar om en obalans mellan tillgång på resurser och hur man orkar återställa dessa resurser. Bristande resurser kan kanske tolkas som bristande energi men man kan också tolka det som att aktiviteterna tar mycket energi i jämförelse med de som inte har fatigue. I grunden kanske inte man har brist på energi utan mera att aktiviteten i fråga kräver mer energi än ”normalt”. Detta kan vara svårt att förstå och kan tolkas som lättja, ovilja, nonchalans- jag tror att många kan relatera till sådana situationer. En viktig del av problematiken kring fatigue är: hur förklara? Där kan det vara bra om exempelvis anhöriga är med vid besök hos neurolog, MS sköterska då man diskuterar fatigue.

Man skiljer alltså mellan primär och sekundär fatigue. Det är en viktig distinktion. Primär beror på sjukdomen i sig, vad sjukdomen med inflammation i hjärna orsakar. Sekundär fatigue är sådan trötthet som inte beror på sjukdomen i sig utan är följder av sömnstörningar, nedstämdhet, att man blivit mer fysiskt el psykiskt inaktiv i samband med sjukdomen än vad den biologiskt orsakar och därmed blivit trött av det. Kanske orsakat av nedstämdhet. Jag har lite egna erfarenheter av liknande art. Detta är en del av vad man arbetar med vid rehabilitering- att höja funktionsnivån till den man egentligen kan ha.

I princip kan sekundär fatigue behandlas med olika åtgärder. Man skall alltså inte ta all fatigue för given. Den kan rättas till med ganska enkla åtgärder. Det har till exempel visat sig att lämplig fysisk träning kan påverka fatigue högst påtagligt. Yoga, meditation och stresshantering av olika former kan också ge minskad fatigue genom att påverka olika faktorer som sömn, stressnivå, smärtor och obehag. Ibland kan problem med ögonen ge trötthet. Kanske kan glasögon hjälpa.Tinnitus kan också vara mycket tröttande. Själv tycker jag att mina besvär med restless legs stjäl en hel del energi. Depression kan behandlas med psykoterapi och medicinering. När depressionen släpper minskar också tröttheten. I själva verket är ett viktigt symtom på depression trötthet. ( Därmed inte sagt att all trötthet beror på depression).
Primär fatigue kan vara det som finns kvar när man uteslutit sådana saker som nedstämdhet, sömnsvårigheter, fysisk oträning.
Kognitiv fatigue märks när det krävs ihållande uppmärksamhet. Man kanske har minskad förmåga att koncentrera sig eller fullgöra en uppgift. Det finns en hel del som kan göras åt dessa också. När man tycker minnet sviktar kan det vara en bristande förmåga att vidmakthålla uppmärksamhet, att vara fokuserad. Man kan få god hjälp av bland annat psykologer specialiserade på dessa frågor
Asteni är då man känner av MS fatigue redan i vila.
Fatigueability är fatigue som kommer efter ansträngning av olika grad.

En del av det här har jag hämtat från Medscape. Man skriver att fatigue är det vanligaste symtomet vis MS och det som inverkar mest på livskvaliteten. Det finns olika siffror på hur många som lider av det. Fatigue är också något som kan komma och gå. För min egen del hade jag en ganska påtaglig fatigue i cirka 6 år ( med ett två månader uppehåll) men sedan fyra, fem år är det ganska litet. Det gör sig påmint i form av bristande ”go”.
Omgivningsfaktorer:
Känslighet för hetta eller värme kan utlösa fatigue. Det kan var exempelvis varmt väder men det kan också vara att man anstränger sig och blir uppvärmd. Varma drycker och varm mat sägs också kunna utlösa det. Varför detta sker vet man inte. Kanske har det med cellmembranens innhåll av mättade respektive mättade fetter. Mättade fetter har ju en högre smältpunkt. Jelinek skriver så här i boken: Taking Control of Multiple Sclerosis. Vetenskapsmän vid Hormel Institute och Mayo klinikeni Minnesota tittade på fettsyresammansättningen i plasma hos 14 patienter med MS och jämförde detta med 100 patienter utan MS. De publicerade sina fynd i Proceedings of Science of the USA år 1989. ( Deras fynd var imponerande. Cellerna hos MS patienterna bestod av signifikant mindre fleromättade fettsyror än de hos människor utan MS. Ännu viktigare var att dessa fetter hade ersatts i cellerna av mättade fettsyror! Då här hade man en annan möjlig förklaring till varför en diet rik på fleromättade och strikt begränsad avseende mättade fetter skulle kunna förbättra tillståndet för människor med MS.
Kanske kan om man har mer mättade fetter i sina biologiska membran orsaka att man blir känsligare för värme ( en ganska lös spekulation) och MS patienter tycks ju ha mer mättade fetter i de biologiska membranen än andra. Man har visat att om man utsätter demyeliniserade nerver för värme försämras nervledningshastigheten medan avkylning förbättrat detta. Detta är en av orsakerna till att man tror att nedkylning minskar upplevelsen av fatigue.

Fatigue finns oberoende av vilken typ av MS man har:
Frågan om hur länge man haft MS och huruvida detta påverkar sannolikheten för fatigue har man inget säkert svar på. Inte heller vilken typ av MS man har påverkar om man utvecklar fatigue eller inte. Man kan således lida av fatigue vare sig man har skovförlöpande eller sekundär/progressiv MS. I flera studier har man funnit, att om man utvecklat svårare handikappsgrad är risken för fatigue större, men det finns andra studier där man ej konstaterat detta. Även frågan om dålig sömn eller inte är inte heller säkert utslagsgivande om man skall utveckla fatigue. Det finns än så länge inte några riktigt klara fakta om många saker, och det är alltså med detta som mycket annat med MS ..

Vid primär fatigue spekulerar man i att det rör sig om processer i hjärnan av typ inflammation, demyelinisering samt atrofi av axon och nervceller. Det kan till och med vara så,skriver man, att asteni kan ha samband med immunsystemet och inflammation, medan den fatigue man ser efter ansträngning har mera med var skadan i centrala nervsystemet är lokalised.

Det finns också onda cirklar vad beträffande fatigue. 

 Så kan till exempel fatigue bidra till inaktivitet på grund av att man vill minimera sin fatigue, och denna inaktiviet leder till försämrad kondition med följdverkningar ökat utröttbarhet, ökad passivitet. Dessa tillstånd har ”biverkningar” typ förstoppning och ökad spasticitet. Problemen ansamlas och till det hela kommer ofta oro och ångest, en känsla av att inget är roligt längre. Det är viktigt att upptäcka dessa sekundära inslag i fenomenet fatigue. Det hela är inte bara en följd av det, som sjukdomen rent kroppsligt för med sig av förändringar utan det kommer också till en massa pålagringar i lager på lager. Det gäller att skaffa sig handtag på sin situation för att kunna hantera vad som kan hanteras. Ibland kan det vara en hel del och i andra fall kan det vara mindre. Vad man poängterar på Medscape är att fatigue kan vara en påtagligt hinder mot hälsobefrämjande åtgärder hos MS-patienter och leda till en allmän försämring av välbefinnandet.

Fatigue och depression har anknytningar till varandra men är ändå skilda från varandra. Man kan ha fatigue utan att vara deprimerad. Fatigue hör samman med det fysiologiska välbefinnandet medan depression har mera med det psykologiska att göra. Tillstånden kan vara svåra att skilja åt då fatigue ofta är ett inslag i depression, och depression kan vara en följd av fatigue.
I en del undersökningar är depression det näst vanliga symtomet vid MS. Man har funnit att depression är vanligare hos MS patienter än hos friska människor.När man behandlat depression och symtomen blivit mindre har inte det lett till att fatigue har minskat på samma sätt. Det är viktigt att behandla depressionen på det sätt som är lämpligt vilket ofta innebär samtalsbehandling och medikamentell behandling. Därigenom ökar livskvaliteten och det kan leda till ökad fysisk aktivitet. (Som i sin tur i varje fall kan minska den sekundära tröttheten.)

Hur påverkar fatigue sjukdomsbilden. Det kan vara olika från individ till individ och det är viktigt att få bilden av fatigue klart för sig. Den kan lätt sammanblandas med den handikappsutveckling man haft och ge en bild av ökat handikapp, just på grund av att man inte orkar göra saker men kanske egentligen kan. Ibland tar inte MS patienten upp fatigue med sin läkare Man ser det som djupt sammanhängande med sjukdomen. Om man däremot läser på bloggar och i olika fora finner man att det är ett ofta diskuterat problem. Det är viktigt få fram fatigue i ljuset vid läkarbesöket och
Vad läkaren frågar efter kan vara brist på energi, om uthållighet då man skall göra saker. Det kan vara frågor om olustkänslor, koncentrationsförmåga., frekvent vilobehov. Men det kan också vara frågor om blytunga ben eller andra saker. Symtomen kan vara mycket individualiserade och olika.

Så här rekommenderar Medscape att man skall behandla fatigue vid MS
  1. Första steget är att identifiera de sekundära faktorerna typ sömnstörningar, depression, infektion, låg ämnesomsättning och smärta vilka alla kan göra att man blir besvärad av fatigue. Detta gäller givetvis inte bara vid MS utan också andra sjukdomar där fatigue är vanligt.
  2. Det finns ett antal vägar att angripa fatigue icke farmakologiskt.Anpassad fysisk träning, energibesparande åtgärder, och genom att fatigue är det kopplat till värmekänslighet kan nedkylningsalternativ vara aktuellt. Allt från att undvika värme till kylvästar och kalla bad.Man har tidigare varit försiktig med att rekommendera träning till MS patienter, men man har funnit att anpassad träning till exempel yoga, ergometercykel kan fungera väl. För min del tycker jag att mina promenader i lagom takt har påverkat den fatigue jag hade.
  3. Det finns ett antal mediciner som används mot fatigue bland annat amantadin och modafinil plus att behandling med sjukdomsbromsande mediciner också har sådana effekter. Jag har läst flera artiklar om effekten av exempelvis Tysabri på fatigue men även Copaxone och betainterferon kan ha sådana effekter.
  4. Analysera rutiner. För att kunna företa energibesparande åtgärder måste man först analysera sina rutiner. Man kan lägga om sitt schema så att man lägger in ansträngande aktiviteter tidigt på dagen plus lägger in vilopauser mellan olika ansträngningar. Att vila förebyggande, dvs innan man blivit trött kan vara ett sätt att förebygga tröttheten. Jag minns att fram till för några år sedan, gick jag en promenad tills jag blev trött och utvecklade droppfot på höger sida, men jag fortsatte gå för jag kände att jag måste träna. Sedan blev jag däckad för resten av dagen. Det tog lång tid innan jag lärde mig stanna upp och vila och detta förebyggde droppfoten. Numera kan jag gå tio gånger så långt utan att få droppfot och jag kan till och med springa utan att utveckla vare sig droppfot eller fatigue. Jag har överhuvudtaget inte känt av fenomenet droppfot på cirka två-tre år. Det viktigaste jag lärde mig på Vintersol på Tenerife var att vila mig, och jag tror att detta med att lära energihushållning är en viktig del av all rehabilitering. Förutom nedkylningsåtgärder i form av kläder, kalla bad, duschar är också intag av kalla drycker något man kan försöka.

måndag, juli 16, 2012

Övervikt, kroniska sjukdomar och fetma

DN skriver i dag om en undersökning där man studerat sambandet mellan fetma och TV-tittande  hos barn. Det finns tidigare stora undersökningar om TV tittande fetma hos vuxna där man sett liknande samband. jag har tidigare skrivit en artikel på newsmill om detta i samband med TV tittande  och idrottsevenemang.

söndag, juli 15, 2012

Stress och MS



Läser på om stresshantering och MS, en studie visar att ett program med stresshantering skyddade mot nya MS lesioner i hjärnan. Huvudforskaren David Mohr säger
att det är första gången man visat att stresshantering eller psykoterapi kan påverka utvecklingen av nya MS-lesioner. Det behövs dock ett större kliniskt försök för att avgöra detta och om det kan användas som MS terapi.
Jag skulle nog vilja säga att stresshantering kan användas även idag och även om det inte ger påverkan på lesioner. Undersökning i USA har visat att patienter med kronisk sjukdom till grupper som är allra mest utsatta för stress, så bara det att man har MS, RA, diabetes, hjärtsjukdom eller vilken kronisk sjukdom det vara må finns det ett behov av stresshantering.

Idag på morgonen handlade Kropp och själv på SR1 om stress och stresshantering.
Där medverkade stressforskarna Dan Hasson och Marie Söderström. Dan Hasson har en hemsida där man kan gå vidare till olika stresshanteringövningar och tips.

Jag är ganska övertygad om att stressreduktion har betydelse utifrån egna erfarenheter. Jag har under ett antal år före 2000 haft skov med flera års mellanrum och utan några större restsymtom, men cirka 2000 började en period med skov cirka var tredje till fjärde månad där symtomen kvarstad länge och inte gick helt tillbaka. Varför det blev så vet jag inte. Men efter att jag blev sjukskriven 2002 har jag endast haft ett skov och det kom cirka fyra månader efter sjukskrivningen. De förändringar som skedde var dels att jag började med interferon men stressen försvann också till stora delar ur mitt liv (även om kronisk sjukdom ju är en stressande faktor i sig). Jag tror att en del i att jag successivt blev bättre, slutade få täta skov har att göra med att jag utsattes för mindre stress.

lördag, juli 14, 2012

Enkät: Hur fick du besked om din MS diagnos?

Jag har intervjuat en person som fick MS diagnos för 30 år sedan. Han hade legat inne på sjukhus en period. Hade haft besvär med neurologiska symtom i perioder. När han varit hemma en tid ringde en läkare som han inte träffat och berättade att han hade sjukdomen MS. Han blev mycket upprörd över detta och sa att han aldrig skulle lämna ett så allvarligt besked till någon person och han trodde att det var ett olycksfall i arbetet. Men var det det?





  • Jag läste under våren i NHRs tidning om en idrottsstjärna som fått Ms- även han fick sin diagnos per telefon.
  • Sedan läser jag om Daniel på bloggen Söder om landsvägen-även han fick diagnosen per telefon. 
Det kanske inte är "olyckshändelser", ovanligheter? Därför enkäten.

fredag, juli 13, 2012

Lyssna på Jenny Jägerfeld i Sommar fredagen den 13 juli 2012


Presenterar sig som författare, psykolog och reumatiker
Handlar om:
  • insjuknande i kronisk sjukdom, vad som händer, bemötande, psykologiska reaktioner
  • om psykisk sjukdom
  • allmänt om mindfulness, beskrivning och värde men också ifrågasättande av mindfulness som en allmän “bot” av alla åkommor utförd av terapeuter /coacher av högst varierande kvalitet från professorer i psykiatri till sådana som gått kurser på 14 dagar eller lite mera

Här kan man lyssna på Jenny Jägerfelds Sommar
Debutbok Hål i huvudet

Autolog stamscellstransplantation





Pirogov National Medical Surgical Center, the Department of Haematology and Cellular Therapy and the Department of Neurology

95 personer med olika typer av MS genomgick behandling med autolog stamcellstransplantation. Endast en person svarade inte på behandlingen. Patienterna hade således olika typer av MS.

Den forskargrupp som rapporterar studien använder autolog stamcellstransplantation + högdoskemoterapi enligt tre strategier:
  1. tidig ASCT(autologstemcelltherapy) + HDIT(High-dose immunosuppressive therapy) hos patienter med handikappgradering EDSS 1.5-3.0 hos patienter som inte svarar på terapi och har dålig prognos för framtiden
  2. konventionell ASCT (EDSS 3.5-6.5) görs på patienter med sjukdom som i ett andra skede inte svarar på behandling.
  3. Salvage ASCT (EDSS 7,0-8.0) är ett alternativ i fall med hög aktivitet och snabb neurologisk försämring i sena skeden av sjukdomen.
    .


    Om detta kan man läsa i en artikel Three strategies of autologous hematopoietic stem cell transplantation in multiple sclerosis av Novik med flera. Artikeln är en annan rapport om autolog stamcellstransplantation.
    Nedanstående är uppföljning

    Nedanstående är uppföljning
    Tidig ASCT
    Konventionell ASCT
    Salvage ASCT
    43 patienter
    82 patienter
    7 patienter
    Resultat




    Av 24 patienter som genomgick tidig ASCT förbättrades 14 patienter, 9 stabiliserades och en försämrades efter initial förbättring
    48 patienter som genomgick konventionell ASCT förbättades 24 (50 %) 20 patienter stabiliserades och fyra (4) progredierade 3 efter stabilisering och 1 efter förbättring.
    2 patienter förbättrades och 5 blev stabila under uppföljnings

    Biverkningar:
    Inga dödsfall


    1. thrombocytopenia låga blodplättar 100%
    2. låga vita 100%
    3. fatigue 100%
    4. anemia 80%
    5. alopecia håravfall 80%
    6. feber på grund av låga vita 51,6%
    7. leverpåverkan 48 %
    8. övergående neurologiska störningar 22 %
    9. tarmpåverkan 18.5%
    10. Sepsis – bakterier i blod med allmäninfektion hos en patient.





Resultat av den nya studien:
Efter 46 månader (nästan 4 år)
80 procent visade förbättring el stabilisering


Fem år
Gruppen med tidig ASCT
92 procent var utan progression


Grupperna med konventionell eller salvage ASCT
73 procent var utan progression

Man fann inga aktiva, nya eller förstorade lesioner på magnetkamera hos de som inte försämrats (progredierat). Alla patienter som inte progredierat hade ingen medicin under uppföljningstiden. Man följde också patienternas livskvalitet och den förbättrades i majoriteten?

Fundering: kanske kommer autolog stamcellstransplantation att bli en mer allmän behandling av patienter med MS. Här behandlas vad jag förstår flera olika typer av MS inklusive progredierande. Jan Fagius beskrev autologa stamcellstransplantationer närmast som ett botemedel vid det möte NHR hade om MS för något år sedan.

söndag, juli 08, 2012

Gångsvårigheter



Hur vanligt är gångsvårigheter?
I enkäten var gångsvårigheter det mest besvärande symtomet vid MS. Det var 40 procent som angav detta. I den enkäten på Multiple Research Blog var det över 50 procent.
2011 gjordes en enkät med 1200 personer med MS ( Harris Interactive survey) som visade att 70 procent av dem upplevde att svårigheter med att gå var det mest besvärliga med MS. Ungefär 65 procent hade gångsvårigheter åtminstone två gånger i veckan och en majoritet hade svårigheter med gången inom de första fem åren efter diagnosen.

Diskuterar man gångsvårigheter för sällan?
Jag läser på sajten disaboom om gångsvårigheter och sätt att förbättra gången. Det tycks vara en fråga man sällan diskuterar med sin neurolog eller andra vårdgivare- man skulle ju kunna tänka sig att det är en av de viktigaste. Enligt Harris Interactive survey diskuterade 40 procent sällan eller aldrig gångsvårigheterna med sin neurolog eller annan vårdgivare. Ju yngre man var desto mer tveksam var man att diskutera denna problematik. Om jag  utgår från mig själv är det något som jag inte gärna vill tänka på. Jag kanske ser mig själv i rullstol  eller kanske jag ser min morbror som tillbringade många år i säng på grund av MS. Det senare var på 50-talet och det skulle sannolikt inte ha varit så i dag. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna, rehabilitering, medicinering. Men det kan nog finnas en rädsla som gör att man inte vill ta upp det.

Hur yttrar sig gångsvårigheterna?
Är det bara så att man ser gångsvårigheterna komma och i stort sett accepterar att det måste vara så? Tar man reda på vad gångsvårigheterna beror på.. Det räcker alltså inte med att ta reda på om någon har gångsvårigheter eller inte utan man måste ställa mer specifika frågor. Hur yttrar sig gångsvårigheterna. Klarar man gå i trappor. Klarar man inte att lyft upp framfoten utan snubblar. Blir man svag efter en stund. Gäller det båda benen osv... Det är av vikt att ventilera detta med sin neurolog eller vårdgivare eftersom olika gångproblem kräver olika lösningar. Olika orsaker gör att man måste åtgärda dem på olika sätt.

Konsekvenser av gångsvårigheter ( hämtat från Harris Interactive Survey)
Gångsvårigheterna ledde till att man upplevde att det kunde vara farligt att röra sig ute. Bland de som rapporterade gångproblem hade en majoritet fallit någon gång och 40 procent hade skadat sig.
Gångsvårigheter ledde till ekonomiska problem. Svårigheter att klara arbetet. Gångproblematiken gjorde ofta att man fick byta arbetsinriktning och få ett anpassat arbete. Det ledde till att man reducerade sin arbetstid.
Socialt ledde gångsvårigheterna bland annat till att man blev mer isolerad.


Problematiken med att förflytta sig, ekonomiska och sociala konsekvenser av detta visar att det är viktigt att börja diskutera problemen när man känner dem. Bäst effekt av olika åtgärder får man innan problemen blivit stora.


Orsaker till gångsvårigheter:

Muskelsvaghet: Detta är en vanlig orsak till gångsvårigheter. Många tror också att MS är en muskelsjukdom, men svagheten är sekundär till försämrad och förlångsammad nervfunktion. Muskelsvagheten kan yttra sig på flera olika sätt av gångproblem. Man kan känna sig svagare i ett eller två ben utan att det egentligen syns men det kan också yttra sig i att man inte klarar att lyfta tårna utan drar dessa, delar av framfoten kan vara vara svår att lyfta och man får droppfot, man kanske lyfter högre på det starkare benet då man går för att svinga fram det svagare benet. Man kanske svingar ut benet åt sidan. Om man tittar på hur skorna slits kan man se om man till exempel slår i tårna, kanske mer på en fot. Det finns ibland mycket man kan göra åt detta genom olika former av träning, både allmän styrketräning av benmuskulatur men också mer riktad träning av speciellt svaga muskelgrupper.

En intensivare träningsperiod på rehabiliteringscenter ger ofta bra resultat beträffande muskelstyrka men det är sedan viktigt att fortsätta med regelbunden träning hemma.

Spasticitet:
Detta är den del av gång och rörelsesvårigheterna som beror på ökad spänning i muskulaturen, ökad reflexaktivitet som ger upphov till ofrivilliga rörelser, spasmer i form av ihållande kramper ofta smärtsamma eller så kallade kloniska sammandragningar som är mer snabba och korta. Detta beror också på att nervskadan gjort att samspelet nerv och muskler fungerar sämre, hämmande signaler från hjärnan minskas och leder till ökad aktivitet i muskler och senor. En viss spasticitet kan ibland underlätta gången genom att det ger ökad tonus i musklerna.

Spasticitet kan åtgärdas på olika sätt.
Träning och stretching: George Kraft rehabiliteringsläkare skriver på NMSS en artikel om hur man förbättrar gången. (Can People with MS Improve their Walking). Han skriver att när man nämner ordet gångsvårigheter kommer många att säga hjälpmedel direkt, men det är inte alltid det bästa. Gångsvårigheterna kan bero på att spasticiteten gjort att man blivit ordentligt stel och fixerad i hälsenan och har svårigheter att föra tårna uppåt och nedåt. Han går så långt att han tycker alla med MS borde stretcha Akillessenorna varje dag. Det finns två övningar i hans artikel; jag visar en egen bild här. Kraft brukar också ge råd om skor med a slippery toe section, det vill säga en skospets som inte fastnar lätt.

Givetvis kan sjukgymnaster hjälpa till och lära ut mycket av detta men de regelbundna egenövningarna är grunden.

Medicinering mot spasticitet:Det finns olika mediciner mot spasticitet som minskar kramperna, varav det vanligaste är baclofen. Spasticitet varierar och medicineringen kan behöva varieras. Kyla, värme påverkar liksom infektioner. Spasticitet varierar också över tid och medicineringen behöver ses över tid efter annan. För mycket medicinering kan göra att man känner sig muskelsvag.

Balans
Problem med balansen är ofta involverat i gångsvårigheter. Det kan märkas som en svängande eller ”drucken” gång. Man kallar detta ibland rörelseataxi. Det är därför man blir stoppad av tullen på Arlanda ibland. Min morbror blev stoppad av en tant som inte tyckte han skulle ha med sig sin lille son på stan då han var så drucken. Men det här finns hjälp för. Där skriver Krafft att man kan förbättra balansen med att man får ytterligare ett stöd, exempelvis en käpp eller en rollator. Själv vet jag av egen erfarenhet att balansen också förbättras av träning och att det är viktigt att göra detta men under iakttagande av försiktighet så att man inte faller. Sjukgymnasterna kan hjälpa till med bra övningar och sedan kan man fortsätta hemma med lämpliga övningar. 

Med hjälp av fantasi hittar man enkla sätt att träna. Vad som är positivt med träningen är att träning av en sak gör att man också förbättrar annat. Balansträning ger styrketräning. Stretching mot ett hörn ger även töjning av skuldermuskulaturen och ökad rörlighet där. Den ökade styrkan och konditionen ger förbättrad MS situation över huvudtaget. Det finns mycket att läsa om detta men det viktigaste är att själv uppleva det eftersom det ger hopp och en känsla av att man tar kontroll- och det är stresshantering!!

Nedsatt känsel
Nedsatt upplevelse av var man har fötterna och hur de känns kan ibland vara starkt bidragande till att man går sämre. I viss mån kan detta också påverkas. Att gå barfota kan ibland träna upp känseln, till exempel på en matta eller i sanden. Träning av balansen gör också att man tränar upp förnimmelserna av var man har fötterna.

Fysiskt fatigue
Den allmänna fatiguen kan begränsa gångförmågan. Samtidigt gäller också en av de bästa sätten att minska fatigue är att försöka förbättra sin kondition. Kanske kan en tur på motioncykel förbättra kondition, benstyrka och fatigue. Vad som är bra i en situation känns inte alls bra i en annan och det kan också vara olika för olika individer.

Depression, ångest, hopplöshetskänsla
Mentala och psykologiska faktorer kan spela in. Ett av de vanligaste symtomen på depression är trötthet av olika slag. I bland kan bästa boten mot detta vara att komma till rehabilitering och ibland gäller andra saker. Kroniskt sjuka är en av de grupper som upplever allra mest stress i samhället och där kan finnas mycket att ta tag i. Familjesituation. Anhörigvårdare är för övrigt en annan grupp utsatt för oerhörd stress.

Mycket , mycket mer kan spela in avseende gångsvårigheter, men låt oss inte glömma att numera finns en medicin som kan hjälpa en del personer med MS och gångsvårigheter en hel del. Ampyra.

lördag, juli 07, 2012


D-vitamin:
  • Stor studie visar att D-vitamin i dosen 750-2000IE per dag minskar riskerna för frakturer för personer över 65. Tidigare studier har bara sett detta för personer på institution. ( Man kan ju gissa att orsaken till det senare resultatet kan vara att dessa personer verkligen fick sitt tillskott)./ Undersökningen gjord av Heike A. Bischoff-Ferrari, MD, DrPH vid Center on Aging and Mobility universitet i Zürich och the Wald City Hospital, Zürich, Schweiz. New England Journal of Medicine.

Övervikt
Fetma och övervikt är den största faran för folkhälsan. Nu har ett nytt medel godkänts. Man kan bara hoppas att man inte upptäcker okända biverkningar och risker med medlet. Det är svårt att gå ned i vikt vilket misslyckanden med de flesta dieter visat. Det finns också andra viktiga faktorer som påverkar fetmaepidemin än vad man äter, som stillasittande, brist på motion, stress...
Överviktiga har ibland mindre benskörhet, något som jag tolkat som att man bland annat bär på en större tyngd och belastar skelettet mer. Men det finns också en koppling på hormonell nivå mellan “mättnadshormonet “ leptin och benskörhet.

Nu har ett nytt medel mot övervikt godkänts.
  • lorcaserin har blivit godkänt av FDA i USA mot övervikt. Genomsnittlig viktnedgång enligt studier cirka 4-6kg eller 3-4 procent av totala vikten. Det är en serotoninagonist, dvs det aktiverar serotoninreceptorn. lorcaserin är ett ämne som verkar bara på en speciell typ av serotoninreceptor(5-HT2C) , som påverkar just med aptit-hunger reglering. Tidigare har det funnits ett medel som verkade på generellt på alla typer av serotoninreceptorer med följden att det blev en del farliga biverkningar och medlet drogs in. lorcaserin tycks verka genom att förändra och minska hungerkänslor.

    Det finns en kemisk signalväg i hjärnan mellan hormonet leptin och signalsubstansen serotonin. Leptin produceras i fettväv, och signalerar i hjärnan om energiförrådet och kan påverka hungerkänslor och hämma aptit. Det verkar bland annat i hjärnstammen på serotonin, en signalsubstans som påverkar bland annat aptit.Serotonin är en neurosignalsubstans som frisläpps från synapsen och binder till receptorer på ett mottagarnervcell som sänder signalen vidare. Serotonin är bland annat involverat i smakupplevandet och välmående överhuvudtaget.

Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan!!!


A Allt som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan, säger geriatrikern och professorn vid Karolinska Institutet. Miia Kivipelto som forskar om Alzheimers sjukdom. Man kan i dagens SVD (juli 6 2012) läsa om demens och Alzheimers sjukdom. Det finns också en bok i ämnet, Alzheimer av Kivipelto med flera.

Det här är hur man förebygger demens enligt Kivipelto:
  • Tillskott folsyra, B12.
  • Bra fetter; öka intaget av fisk (omega-3) och oljor (mitt tillägg raps och olivolja).
  • Försiktighet med snabba kolhydrater.
  • Tre till fem koppar kaffe
  • Rikt socialt liv (– Fysisk aktivitet på fritiden tillsammans med andra, som att dansa, jympa eller gå stavgång, är bland det bästa om man vill förebygga demens. Visst det är bra att lösa korsord och läsa, men det räcker inte. Man ska också försöka att inte vara för mycket ensam. )
  • Kolla blodtrycket
  • 30 minuters motion tre gånger i veckan
  • Träna hjärnan- läsa, lösa korsord, dansa, sjunga i kör, spela spel (bridge el annat) eller instrument
  • Minska stress

Hur förebygger man kroniska sjukdomar och hur lever man bättre med dem:
(vid sidan av mediciner och traditionell behandling)

Känns ovanstående igen? Arterioscleros kan drabba hjärna, följdsjukdomen stroke, MS sitter ju också i hjärnan ( och ryggmärg) och troligen är det här är bra för att förebygga MS också och bra då man har MS. Professorn i akutmedicin George Jelinek har skrivit mycket om det, lett kurser och också forskat. En forskning som visar att patienter med MS som följer hans regim förbättras. Det är hoppingivande.

  • Vid MS skulle jag tillägga vitamin D, ( det finns forskning om att D-vitamin inverkar vid Alzheimer också)
  • Motion helst varje dag
  • Se upp med stillsittande livsstil
  • Dessutom finns medelhavskosten- det finns starka epidemiologiska stöd för att neurodegenerativa sjukdomar blir färre om man äter medelhavskost. -det finns degenerativt inslag i MS speciellt vid progressiva former av MS. Fisk och oljor ingår i medelhavskost men frukt och grönsaker är också viktigt.Bort med härdade fetter, transfetter. Ligga lågt med mättade fetter.
  • Meditation eller annan likvärdig aktivitet. Bara detta att ha en kronisk sjukdom i sig utgör stress och kroniskt sjuka människor tillhör de personer som upplever mest stress av alla, vilket i sin tur ökar på stressen.
  • Jelinek har helt tagit bort kött numera från dieten.
Man skall börja i tid:

Det finns troligen en hel del man kan göra för förebygga sjukdomar, Alzheimer, MS, hjärt och kärlsjukdomar. Egentligen skall man börja tidigt. Placken som ses vid Alzheimer kan ses många år före symtom med de nya avbildningsteknikerna. Man skall alltså börja med det här programmet som en ung person.

Är det här att inge falskt hopp? Så länge det finns människor som blir bättre, även om det skulle vara bara någon så måste det här hoppet få finnas. Att ta bort hoppet då någon får en allvarlig diagnos det tycker jag däremot är allvarligt.

torsdag, juli 05, 2012

Resultat av enkäten om mest besvärande MS symtom

Här är resultatet från enkäten om besvärande MS symtom. 


Lägger in enkätresultatet från Multiple Sclerosis Research Blog för en jämförelse.


onsdag, juli 04, 2012

Fem koppar kaffe


Läser i DN att kvinnor som dricker fem koppar kaffe per dag har minskad fertilitet och 50 procent mindre chans att få barn.


Ungefär samma dag läser jag på Medscape om en studie där man funnit att om man dricker minst 5 koppar kaffe minskar risken för Alzheimer utveckling man tolkar det som att det är koffeinet som är gynnsamt. Studie på människor . Forskaren Gary Arendash sa att man funnit att 100 procent dvs alla patienter med en mild minnesförsämring och som hade en viss grad av kaffein i blodet inte utvecklades till att ha en Alzheimersjukdom under en uppföljningstid på 2-4 år.

I våras skrevs om en studie på råttor att koffeinfritt kaffe var gynnsamt för minnet. Studie på möss. Här trodde man att det var polyfenoler som var det som var hälsosamt. Detta gör ju också kaffe med koffein innehåll.

Studierna talar inte mot varandra. Det som gynnar graviditet kanske inte gynnar minnesfunktionen, men en kvinna som vill gravid och är i 35-40 årsålder kan bli fundersam.
Själv skulle jag inte klara att dricka fem koppar kaffe med koffein.

Det här är givetvis bara axplock av vad som finns om kaffe. Hur komplicerat kan det vara om kost överhuvudtaget att komma fram till vad som är bra och vad som är mindre bra



tisdag, juli 03, 2012

Varför får man hjärtinfarkt, stroke... ?


Varför får man hjärtinfarkt, stroke och andra sjukdomar beroende på försämrad cirkulation i artärer (kärl som för syrsatt blod till vävnaderna)? Kärlförändringarna beror ofta på en sjukdom i artärerna som kallas arteriosclerotisk kärlsjukdom, som man på svenska kallar åderförkalkning eller åderförfettning.

Man kopplar samman sjukdomen med hög ålder och diverse riskfaktorer som rökning, övervikt, nedsatt insulinkänslighet, högt blodtryck och höga blofetter. Men man vet sedan länge att sjukdomen börjar tidigt. Många känner till relativt unga som dött i hjärtinfarkt eller fått hjärtinfarkt. Det finns forskning ( Risk Scores Predict Atherosclerotic Lesions in Young people) som visat att arterioscleros börjar tidigt och att man kan förutse detta utifrån olika livsstilfaktorer. Vid obduktioner av1117 personer mellan 15 och 34 år som dött av andra orsaker än arterioscleros fann man förändringar hos dem och det visade sig att de traditionella livsstilfaktorerna högt kolesterol, rökning, högt blodtryck, fetma och försämrad insulinkänslighet kunde förutspå graden av arterioskleros man fann.

  • total serumkolesterol och högdensitetslipoprotein (HDL)-kolesterol användes.
  • Blodprov på tiocyanat med värden på 5 mg / L eller mer
    definierades en rökare
    .
  • Högt blodtryck bedömdes utifrån förtjockningar av njurartärerna. Högt blodtryck utgick från värdet 110 mm Hg i medel artärblodtryck. Medelartärblodtryck är det blodtryck som i genomsnitt finns under hela hjärtcykel- både då hjärtat pumpar ut blod (systoliskt blodtryck) och då hjärtat fylls på med blod ( diastoliskt blodtryck)
  • En body mass index användes för att klassificera fetma och man använde då måttet 30 eller mer.
  • Högt blodsocker och försämrad insulinkänslighet mättes med HbA1c. Detta är långtidsmått som visar om man gått med högt blodsocker under längre perioder. Värden på över 8% bedömdes som hyperglykemi.

Undersökningen som är stor bekräftar tidigare fynd av arterioscleros hos unga. Den stöder också de att livsstilsfaktorer är viktiga bidragande orsaker till arterioscleros. Det finns alltså mycket som kan göras för att förebygga denna sjukdom som drabbar oerhört många människor.

Utvecklingen av arterioscleros är en komplicerad process. Det börjar bland annat med att vita blodkroppar ( monocyter) fäster i kärlväggen och sedan äter sig in i kärlväggen, där mognar monocyterna till makrofager ( ätarceller) samtidigt som de äter upp oxiderat LDL fett och bildar så småningom celler fyllda med fett ( foamcells). Det sker också en invandring av muskelceller från mellersta lagret av kärlväggen som anlagras i inre skiktet samtidigt som det också bildas ett flertal andra makromolekyler där som kollagen och elastin. I den förtjockning av kärlväggen som bildas dör en del celler både muskelceller och macrofager och det bildas en allt tjockare kärna av material från de döda cellerna bland annat fett, där finns också kolesterolkristaller och därsker inväxt av småkärl i kälrväggarna. Det finns i åderfettningsplacket en inflammatorisk process med inväxt av T och B celler som producerar inflammatorisk signalsubstanser och antikroppar.
Placket ger förträngningar av kärlen. Om halva ursprungliga radien minskas till hälften minskar flödet 16 ggr. Till slut finns en gräns där det uppstår stopp i partiellt eller totalt stopp i artären. Ibland orsakas detta av att det bildas en blodpropp i området. Resultatet blir syrebrist i det organ det gäller- hjärta, hjärna, ben, njurar och syrebristen leder till att vävnader dör.
Bilder av detta kan man se här.


Nordisk mat:
























Kan föda producerad i Sverige, i närmiljön eller köpt i närmaste livsmedelsbutik fungera lika bra som medelhavsmat? Det ville Viola Adamson och övriga forskare på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. ta reda på i en studie.
Min hypotes för studien var att alla geografiska regioner kan skapa sin egen hälsosamma kost.” (citat från Viola Adamsson). Hon säger också att hon trodde att vi här i Norden är biologiskt anpassade till mat baserad på nordiskt ursprung. ( Det skulle väl i så fall ha med epigenetik att göra. Vårt DNA är nog ganska likt de första invandrarna till Norden för 10 000 år sedan eller när det nu var. Jag tror alltså inte riktigt på det. Om det finns något samband tror jag mera att det är att vi har hittat mat som passar oss biologiskt.)

Studien höll på i sex veckor och omfattade 44 personer i en grupp som fick en ”nordisk diet” medan en kontrollgrupp om 44 fick äta sin vanliga diet. Dieten som gruppen åt var kontrollerad och de fick ut den mat de skulle äta, däremot fick de äta ad libitum (efter behag eller obegränsat).
11 personer fick göra ytterligare fyra veckor med dieten.
Resultat var att man fann statistiskt säkra samband avseende lägre kolesterol värden beträffande LDL det onda kolesterolet var ju detta bra. Man gick också ned i vikt och insulinkänsligheten ökade. För de personer som deltog i den längre studien bestyrkte deras värden resultaten. Effekten på kolesterol motsvarade vad kolesterolsänkande mediciner kan ge.
Kosten var i stort lika medelhavskost med lägre halter av mättade fetter och mer fleromättade. Fibrer. Frukt och grönsaker. Här är hela listan på nordisk mat.
Det finns två böcker om Nordisk diet:
Hälsosam nordisk kost

Nordens bästa mat : det nyttiga nordiska skafferiet




Här en pdf om studien


måndag, juli 02, 2012

5 studier som talar för att D-vitamin kan minska skovfrekvensen av MS


Tidigare har jag sett fyra studier där man sett minskad risk för skov och /eller lesioner på MRI då man har högre D-vitaminvärden i blodet.
  1. En undersökning ( mer än 400 personer) visade att högre D-vitaminhalter gav färre lesion på MRI. Se bild. 


     
  2. Forskaren Judy Burton presenterade . 2008 hon en delstudie på AAN:s kongress i Chicago. AAN är amerikanska neurologföreningen. I studien undersöktes 50 personer i 12 månader. Hälften fick stigande dos D-vitamin från 4000 IE till 40 000 IE under 6 månader sedan avtrappade man till 10 000 IE. Andra hälften fick 4000 IE under hela studien. Personerna fick tillskott av 1200mg/dag av kalciumfosfat. Man fann ingen allmän försämring på EDSS skalan, en skala som mäter handikapp. Bara 16 procent fick skov i behandlingsgruppen medan 40% i placebogruppen fick det.
  3. Forskaren Bruce Taylor studerade 145 personer och fann att antalet skov tycktes minska ju högre halt av d-vitamin man hade. 10 nanomol/ml högre halt tycktes minska risken med 10 %. I en kommentar till studien säger Taylor att om man dubblar sin D-vitamin halt minskar man risken för skov med hälften.
  4. Forskaren Ellen M. Mowry i San Fransisco och kollegor publicerade i januari 2010 en rapport, som också visade att om man ökar halten D-vitamin i blodet resulterar detta i färre skov. Studien var gjord på 110 patienter vars MS debuterat då de var barn. I studien kunde man se att om halten 25- OH D3 ökade med 10 nanogram /ml minskade risken för skov med 34 procent. Skulle man öka halten med 15 ng/ml skulle minskningen bli 50 procent enligt Mowry.


Nu har jag fått en länk om en ny studie ( Tack Buster för länken)
En holländsk studie av Runia med flera tyder på att högre D-vitaminhalter skyddar mot skov. Man följde 73 personer med skovförlöpande MS i 1,7 år och tog blodprov och mätte halten 25 OH-D var åttonde vecka. Studien hade inte kontrollgrupp . 58 personer hade totalt 139 skov under tiden. Man delade in halterna i låg halt mindre än 50 nmol, medel halt 50-100 och hög halt >100nmol 25-OH-D. Risken för skov minskade signifikant med högre halter. Man fann ett linjärt samband mellan antal skov och halt av D-vitamin. Linjära samband kan vara starkare statistiskt.
Problemet med studien var att det inte fanns någon kontrollgrupp- man skriver att sambandet skulle kunna vara det motsatta, att har man färre skov har man högre D vitaminvärden-man är ute i solen mer.


söndag, juli 01, 2012

Medelhavsdiet: I hur hög grad liknar vad du äter medelhavsdiet?




Medelhavsdiet har i studier visat sig vara en nyttigare kost än den västerländska kosten. Äter man den är det mindre risk att dö i förtid, att dö i cancer eller hjärt/kärlsjukdomar eller att drabbas av neurodegenterativa sjukdomar enligt ganska samstämmig forskning. Se denna stora metastudie.

Svara ja eller nej på frågorna. Ge dig en poäng för varje ja. Har du sex poäng eller fler äter vad man menar med medelhavskost i studier och liknande enligt forskare vid NIH National Institute of Health USA.





Ja Nej


Grönsaker
Fyra eller fler portioner per dag.?
  • 1 portion kokta el råa grönsaker är 1 ½ dl
  • 1 portion gröna bladgrönsaker är 3 dl
  • 1 portion grönsakjuice är 1 ½ dl






Frukt
4 el flera portioner om 1 ½ dl vardera.?
1 portion frukt kan vara 1 ½ dl liter färsk, frusen eller på burk
  • 1portion kan vara 0,75 dl torkad frukt
  • 1 portion kan vara 1 ½ dl fruktjuice
  • 1 portion kan vara en frukt av ”medelstorlek”





Fullkornsprodukter 2 el flera portioner per dag?
  • 1 portion kan vara 3 dl frukostflingor,torra eller
  • 1 ½ tillagade sädesprodukt eller ris eller pasta eller
  • 1 skiva bröd













Bön och ärtprodukter.?
2 portioner per dag

  • 1 portion kokta bönor är1 ½ dl








Nötter?
2 portioner per dag'
  • 1 portion nötter är en halv deciliter








Fisk?
2 portioner el flera i veckan
  • 1 portion fisk är 110 g






Rött kött eller processat kött
1 portion per vecka eller färre.?






Mejeriprodukter
En portion ost eller yoghurt per dag?






Mer omättat fett typ oliv eller rapsolja än mättat fett ? (smör,palmolja, baconfett etc)






Summa poäng