Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

lördag, augusti 31, 2013

Den behandling och hjälp man fick för att klara av tiden i Kongo var fri sprit


"Jag tål inte stress alls längre". Orden är Lennart Hultcrantz'. Han kom hem från sin sista FN tjänstgörning för 22 år sedan. Han hade då varit med om flera svåra upplevelser som satte spår i hans psyke, som i dag avspeglar sig i  att han inte klarar arbets, ständigt äter antidepressiva medel och tvingas till ett att leva ett mycket inrutat liv med rutiner för att hantera sitt liv. När han kom hem då för 22 år sedan fanns inget omhändertagande av han och hans kamrater och ändå bör det ha varit 1991 och alltså inte på stenåldern.
                          
I min intervju med Hans Berg i boken " Att ta åran i egna händer" beskriver Hans sin tid som FN soldat i Kongo så här:
Om tiden på jägarskolan var bland de bästa perioderna i hans liv blev tiden i FN-tjänst definitivt den värsta. Han var med i stridande förband under Kongokrisen. Vad som skedde under den tiden orkar han inte tala om på djupet. ”Det var ett rent helvete. Man kunde aldrig slappna av. När vi kom ner fick vi laddade vapen och skarp ammunition. Jag laddade aldrig ur så att jag hade inte oladdat en enda gång under de åtta månaderna. Vi åt med K-pistarna, vi sov med K-pistarna och vi levde med K-pistarna.” Han önskar att inga ungdomar idag skall behöva råka ut för något liknande. Lång tid efter hemkomsten hade han skrämmande bilder på näthinnan och känslor i kroppen som var närmast outhärdliga. Den behandling och hjälp man fick för att klara av tiden i Kongo var fri sprit, säger han. Man hade tre fotogendrivna kylskåp på förläggningen: ett med starksprit, ett med öl och ett med coca cola. Vi var sällan nyktra säger han. Han påminns om situationen i Kongo än idag. ”Jag bär det alltid inom mig och jag har aldrig talat ut om det. Det skulle aldrig ha gått att vara kristen som jag är idag. Jag var fullständigt säker på att det finns ingen gud. Hade det funnits en gud skulle han aldrig ha tillåtit vad som hände där nere.

DN har en serie  som heter Efter traumat, som behandlar situationen efter så kallade "life events", dvs händelser som lett till en kraftfulla emotionella reaktioner som lämnat spår i livet med följder för fysisk och psykiska hälsan.  I serien intervjuas bl a människor gått igenom sådana traumata och även om behandlingsmetoder av de följdtillstånd som kan uppstå i form av posttrumatiskt stress syndrom.

Som företagsläkare mötte man många ärenden där man dels såg följderna av traumatiska upplevelser men också mötte personer som nyligen upplevt sådana händelser. Jag har den senaste tiden tittat på föreläsningar från Osher Institute, University of California, San Francisco  som handlat om stress och stresshantering mm.
Jag trodde jag visste en del om detta men efter att ha tagit del av dessa föreläsningar har jag märkt att det är nog ganska lite jag vetat. Det har hänt ganska mycket inom forskningen sedan jag läste om det här på 90-talet, och dessutom har man genom inte minst internet tillgång till information på ett helt annat sätt ändå.
Jag skall försöka återkomma till ämnet då jag bearbetat det mera.


fredag, augusti 30, 2013

Är det så det är?

Tänkte jag skulle rapportera lite om något som jag skrev i juni .   Förutom kost innehåller boken ( Neal Barnards Power Food for the Brain) andra tips om vad man skall göra för att minska risken att bli dement  för att skydda hjärnan. Jag skrev tidigare om ett tips i boken för att sova bättre. Nämligen att stretcha och gäspa ( låtsasgäspra) precis som djur och bebisar gör. Jag hade då provat tipset att stretcha och gäspa i 10 dagar. Nu har det gått lite längre- snart tre månader- och det fortsätter att fungera. Jag sover bättre och varför.
Jag tror att det är på grund av att stretchningen hjälper mot mina obehag i fötterna, en sorts restless legs. Jag har funnit att minskar dessa besvär så att de helt kommer i bakgrunden eller försvinner både på dagtid och då jag vill somna. De har inte plågat mig på hela sommaren.
Jag får kanske lämna in en brasklapp. Kanske är det värmen som gjort att det är bättre men det kommer nog att visa sig nu under hösten. Jag får   rapportera mer senare om det.

När jag strechar och "låtsasgäspar" kommer det en riktig gäspning efter en halvminut cirka och ganska snart somnar jag.




Jag brukar att göra den här stretchningen då jag är uppe och obehagen i benen försvinner. Kanske är mina "restless legs" helt enkelt symtom på spasticitet.


Vore bra och få veta om någon annan upplevt samma sak. Jag vet att det här är ett vanligt problem. Enligt enkäten jag gjorde för drygt ett år sedan var det cirka 10 procent som hade besvärliga problem med detta. ( Det finns effektiva mediciner mot dessa problem se boken Ta åran i egna händer- avsnittet Intervju med Per Bergman men kan man klara det så här enkelt vore det ju fantastiskt.

En helt annan sak: salt. En bra illustration till vad salt kan ställa till med såg man i programmet "Sveriges bästa äldreboende". En kvinna fick byta från brustablett Alvedon till vanlig Alvedon. Och efter någon vecka hade det försvunnit en massa vatten ur hennes kropp ( 20 l el 20 kg). Hon hade haft denna vikt i minst 20 år och var nu 90. Den enda skillnaden som gjordes var att hon inte längre fick natriumsalt genom sin brustablett.

måndag, augusti 26, 2013

Hur mår maten? en bok om djurhållningen



















Maten har blivit billigare, speciellt kött. Men djuren betalar priset. Boken Hur mår maten är skriven professorn i etologi vid Linköpings universitet Per Jensen.  ( etologi= läran av djurens beteende.) Han berättar i boken om hur djurhållningen förändrats under senaste decennierna. Det liv som djuren ( och  personerna) hade på 50-talets lantgård finns inte längre. I stället har det kommit en massproduktion av kött.

Jensen jämför förhållandena i Sverige med förhållanden i EU men också i andra delar av världen. Om man har läst Jonathan Safron Foers bok Äta djur kan den här boken vara ett lämpligt komplement för att se hur förhållandena är i Sverige. Och vad jag förstår av Jensen finns ingen tvekan om att den svenska djurhållningen är mer djurvänlig men samtidigt håller den på att konkurreras bort av köttimport från länder där reglerna är mindre restriktiva. Vill man rädda den svenska djurhållningen och vara djurvän bör man i första hand köpa svenskt kött. Slaktdjur-nötkreatur kan ha det som på bilden-jag gick förbi idag och tog kortet. Blir det för dyrt kanske man skall köpa mindre kött. Sedan 1990 har konsumtionen av kött ökat med
60 procent skriver Jensen och är idag 90 kg om året. En del av detta är ben och liknande men vi äter enl livsmedelsverket 55-50 kg, dvs 144 g per dag.  Äter man mer än 90 gram rött kött från nöt, svin och lamm ökar risken för bl a tjocktarmscancer och rekommendationen i USA är att man skall gå ned till 70 gram per dag. Är dessutom köttet processat skall man vara försiktigare och helst inte äta det.  En bra lösning både för djuren och människorna är kanske att man minskar konsumtionen men köper det dyrare svenska köttet. Väljer man dessutom KRAV och ekologisk mat är detta ofta till fördel för djuren.

Ett problem med hur djuren har det är att kycklingar, kalkoner har det allra värst och där är det som vi såg i Safran Foers bok riktigt eländigt. Förnållandena är bättre i Sverige men knappast djurvänliga.
Det är svårt att få tag på ekologiskt eller KRAV kycklingar. Det finns dock sådana men man får leta eller föda upp själv.
Även grisar har ett ganska eländigt liv i djurfabrikerna- men Sverige har de djurvänligaste alternativet.

Själv äter jag mest vegetariskt numera. Och oftast blir det väldigt gott. Cirka en gång i veckan blir det icke vegetariskt ( plus att jag äter en äggvita varannan dag).  Det fungerar väl nu tycker jag. När jag är bortbjuden brukar jag äta vad som bjuds men med urskiljning. Det finns ofta mycket grönsaker och liknande numera och är inget problem.
Jag följer Jelineks diet med att äta max 15-20 g mättat fett per dag oberoende om det är från animalier eller om det är vegetabilt.

söndag, augusti 18, 2013

salt och immunsystemet

Is that all there is- visst var Peggy Lee  utomordentlig sångerska. Hennes far var svensk och modern norska.
Att MS, reumatoid artrit, Crohns sjukdom, med flera är sjukdomar där immunsystemet är involverat är helt klart. De mediciner som fungerar bäst verkar på immunsystemet och autolog stamscellstransplantation som i det närmaste botar sjukdomen MS kan sägas bygga upp immunsystemet igen från grunden. Att immunsystemet är centralt torde få eller ingen bestrida.

Immunsystemet har flera funktioner som att skydda mot inkräktare i form av bakterier, virus och parasiter. Immunsystemet har också en roll i att motverka att cancerceller skall bildas eller att förökas. Immunsystemet har alltså en viss roll i att skydda oss mot celler som bildas av oss själva. Ibland går det snett och immunsystemet angriper egen vävnad som är frisk och nödvändig. När detta leder till sjukdom kallas detta autoimmunitet som egentligen bara betyder att den egna vävnaden angrips. Vad som sker i detalj och varför säger det ingenting om.

Immunsystemet är
  • dels medfött, där man har från födseln har med sig immunceller som reagerar mot bakterier och andra sjukdomsalstrarer
  • dels ett förvärvat immunsystemet, där det fordras har kontakt med det sjukdomsframkallande antigenet och immunsystemet lär sig känna igen och oskadliggöra angriparen ifråga.
  • Det finns ett flertal immunceller som har olika funktioner. En viktig gren av immunceller är lymfocyter. Det finns en typ av lymfocyter som kallas Th17 som anses spela en viktig roll vid utvecklingen av MS. T lymfocyter kallas så därför att de mognar i thymus ett organ som finns i mitten upptill i bröstet. (Thymus eller brässen är ett organ som tidigare inte antogs ha någon funktion. Man trodde under en period att det orsakade plötslig död hos barn därför att man ofta fann stora thymus hos barn ( status lymphaticus). Ibland trodde man att det orsakade svårigheter att andas och barn som skulle genomgå narkos fick genomgå strålning av thymus. Så småningom fann man att förutom att man det var fel att stor thymus orsakade död hos barn att strålningen gav cancer i thymus och området där. Att thymus är stort hos barn har samband med utvecklingen av immunförsvaret.) Övriga delen av namnet på T lymfocyter beror på vilken typ av substanser, cytokiner som cellerna omger sig med. Avseende Th17 har den fått namnet efter cytokinen IL 17 som verkar proinflammatoriskt genom att påverka bland annat transkriptionsfaktorn NfkappaB, som medverkar till att inflammatoriska äggviteämnen uttrycks. Kort sagt Th 17 medverkar till ökad inflammation och tros ha en nyckelroll vid inflammationer och vid MS.

Det har kommit tre studier om salt och Th 17. Ökningen av MS under de senaste decennierna har lett till att man börjat fundera över orsaken. Det kan inte vara genetiken som förändrats för det tar tusentals år utan det måste sökas i omgivningsfaktorer. Man tittar på livsstilsfaktorer, infektioner, sol och D vitamin med mera och nu har man tittat på saltkonsumtionen som anses ha ökat bland annat genom snabbmat.
  1. I en studie har forskarna Markus Kleinewietfeld, Prof. David Hafler med flera har funnit att produktionen av Th17 celler ökar dramatiskt under vissa förhållanden med bland annat högra saltkoncentration. ( cellodling). På möss fann man också att sjukdomen EAE (“råttMS”) blev allvarligare hos möss som fick diet rik på salt och man fann också att Th17 lymfocyter ökade hos sådana möss.
  2. I denna studie fann man att ökade koncentration av salt ledde till att genen SGK1 aktiverades och ökade utvecklingen av Th 17 celler. Detta gjorde att forskarna
  3. Denna studie tittar på ett nätverk av 39 faktorer som verkar kring Th17 lymfocyten

Dessa studier visar alltså inte att ökad saltkonsumtion ökar risken för MS, utan ligger på ett mer grundläggande plan. Kanske leder de så småningom till att man undersöker risken hos människor att utveckla MS i förhållande till deras saltkonsumtion. Att äta mycket salt är en riskfaktor för högt blodtryck och därmed hjärtsjukdomar- och det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. Själv tar jag ett salt som är en blandning av natrium och kaliumsalt. En del säger att det har en bismak-men jag känner inte det.

måndag, augusti 12, 2013

PUFA fleromättade fetter har effekt på skov enl Cochranstudie



2007 publicerades en Cochranstudie över effekten av fleromättade fetter ( omega-3 och omega-6) vid MS.
Man drog slutsatsen att det inte hade någon effekt vare sig på progression eller på skov.
2012 publicerades en uppdatering och då har det skett en förändring i slutsatserna: ingen effekt på progression men däremot skriver man att pufa tenderar minska antalet skov under en tvåårsperiod.

Cochranstudier brukar beskrivas som den främsta utvärderingen av medicinsk forskning. Jag är själv lite skeptisk till metastudier då jag tror man ibland kastar ut barnet med barnvattnet, men här har man fått ett positivt resultat för kost eller kosttillskott.
Cochrane Org

söndag, augusti 11, 2013

Lite underlag för fettdebatten




Fettdebatten i DN har haft en avslutande kommentar. Jag har försökt göra en sammanfattning av vad man funnit i de senaste årens studier om fetter. Det är inte helt entydigt. Det framkommer också något som jag tror är viktigt att det är inte ett eller flera enskilda ämnen det gäller utan snarare hur en diet ser ut i sin helhet, ja hela livsstilen.
I SVD skriver man att stenålderskosten är den rätta- stenåldermänskorna hade inga moderna sjukdomar säger man- men om inte jag missminner mig har man hittat arterioscleros ( förkalkningar i kärl) hos stenåldersmänskor.
Här en sammanfattning av de studier avseende nuvarande diskussion om fetter. Som ni ser är de inte entydiga avseende resultaten.




  • En metaanalys av Skeaff och Miller
ntag av totalfett hade inget samband med död i hjärtsjukdom eller hjärt-kärlhändelser.
Intag av transfetter hade starkt samband med död i hjärtsjukdom och hjärt-kärlhändelser.
Intag av mättade fetter hade inget samband med död i hjärtsjukdom eller hjärt-kärlhändelser.
Enkelomättade fetter hade inget samband med död i hjärtsjukdom eller hjärt-kärlhändelser.
Intag av fleromättade fetter hade ett starkt samband med död i hjärtsjukdom men inte med hjärt-kärlhändelser, samtidigt som 5% ökning av samma fleromättade fetter ledde till en signifikant minskning av kärlhändelser men inte hjärtdöd. ( Ett lite konfunderande resultat som säger lite om svårigheterna med det här).
Intag av omega-3 från fisk var starkt associerat med minskad hjärtdöd men inte med hjärt-kärlhändelser. I diskussionen skriver man bl a att den totala evidensen från kohortstudier konsistent visar att högt intag av omega-3 el konsumtion av fisk är associerat med lägre risk av fatala och icke fatala hjärt-kärlhändelser. Randomiserade kontrollerade studier är mer svårtolkade och motsägelsefulla. Man säger också att det finns en stor skillnad mellan kohortstudier (17 år) där undersökningstiden är mycket längre än i randomiserade studier.( två år).




Denna analys avsåg 344 696 personer under 4-10 år.
Mättade fetter och fleromättade fetter:
Man fann att med ett 5% lägre intag av mättade fetter och åtföljande högre intag av fleromättade fetter var det ett signifikant inverst samband mellan PUFA och risk för ” hjärt-kärlhändelser”,dvs fleromättade fetter som ersatte mättade fetter minskade risken för ”hjärt-kärlhändelser”.
.
Mättade fetter och kolhydrater
Med ett 5% minskat intag av mättade fetter och ett åtföljande högre energiintag från kolhydrater fanns det ett svagt samband mellan kolhydrater och ”hjärt-kärlhändelser”

Enkelomättade fetter
För enkelomättade fetter fann man inga samband- det var neutralt till hjärt-kärlhändelser.





  • En studie som ofta hänvisas till är denna av Mente med flera:

557 cohortstudier och 94 randomiserade kontrollerade studier medtogs i översynen av totalt 5705 artiklar. De övriga uppfylld inte undersökarnas krav på studierna.
Sammanfattningsvis : ( här skall studierna uppfylla visst antal krav och delas efter hur många krav som uppfylls i stark evidens, moderat samt otillräckligt stöd eller evidens)
faktorer avseende hjärt och kärlsjukdom
Stark evidens för skydd: grönsaker, nötter, enkelomättat fett ( olivolja mm) medelhavsmönster samt ett ”prudent=eftertänksamt” mönster
faktorer som skadar: transfetter, högt glykemiskt index el load (ex morötter har högt GI men lågt load) och ett västvärldsmönster.
Av diet mönster har bara medelhavsdiet studerats i randomiserade kontrollerade studier och konstaterats ha samband med hjärt och kärlsjukdom.

Man fann också måttligt stöd för kausalt samband mellan intag av fisk, omega-3 från havet, fullkorn, vitamin E och C i dieten och betakaroten, alkohol, frukt och fiber.
Otillräckligt evidens för tillskott av vitamin E och C, mättade fetter och fleromättade fetter ( med undantag omega-3 från havet), totalfett, linolensyra, kött, ägg och mjölk.

En slutsats författarna Mente el al drar är att man bör studera diet och matmönster totalt om man vill studera utfallet avseende hjärt och kärlsjukdom snarare än enskilda faktorer.


Mättat fett är inte associerat med stroke eller hjärtsjukdom





En metastudie baserad på randomiserade kontrollerade studier. 65508 deltagare.
Genom att ändra intaget av mättat fett genom minska eller modifiera mättade fettintaget kan minska hjärt och kärlsjukdomar med 14 procent. Minst två års ändring. Att ersätta med stärkelse gav ingen minskad risk. Idealt fleromättat fett är oklart.









.En metastudie över åtta umdersökningar med totalt 13614 personer där man undersökte personer som utbytte mättade fett mot fleromättade. Man fann en 10 procentig minskning av risk för hjärtsjukdom för varje 5procentig ökning av energi från fleromättade fetter i stället för mättade. Man fann också att ju längre tid interventionen med utbyte av mättade fetter mot fleromättade pågått-desto större effekt.





DeOliviera Otto m fl bl annat ovanstående Mozaffarian publicerade 2012 en studie där man undersökte om olika typer av mättade fetter hade olika effekter på hjärt-kärlhändelser.
Man fann att mättade fetter från mjölkprodukter medförde minskade risker för hjärt-kärlhändelser medan mättade från kött medförde ökade risker för hjärt-kärlhändelser.



Det finns inget i det här som får mig att ändra min kost men det visar att det ännu är långt fram till målet - men en medelhavsinspirerad kost håller långt.

lördag, augusti 10, 2013

Autolog stamcellstransplantation mot MS. Bot säger säger neurologen Jan Fagius

På SVT intervjuas Jan Fagius om stamcellstransplantation.

 God effekt av svenska stamcelltransplantationer

Det har nu gjorts ett femtiotal autologa stamcellstransplantationer mot MS med goda resultat- så goda resultat att man nu börjar tala om att det botar. De som hittills fått behandling i Sverige är personer med mycket svår  variant av sjukdomen som dessutom inte kunnat behandlas med god effekt av andra medel.
Genomgång av resultatet under i genomsnitt 4 år:
Resultatmässig har 90 procent inga nya skov.
85 procent har ingen aktivitet på magnetkamera
70 procent har  inga tecken på sjukdomen alls.

Behandlingen i korthet
Vid den här behandlingen slår man ut immunförsvaret med cytostatika efter att ha tagit till vara blodstamceller från individen i fråga. Därefter återför man blodstamcellerna  med syftet att ett nytt friskt immunförsvar skall bildas. Och det gör det alltså.
Risk för farliga infektioner
Den stora risken är att man får livsfarliga infektioner under tiden immunförsvaret är är utslaget.
Risken är att man dör i infektion. Man har emellertid blivit bättre och bättre på att hantera detta och det kommer troligen att bli aktuellt att andra med MS kan behandlas.
Det finns redan andra grupper av MS patienter som behandlats
I Ryssland finns behandling gjord på andra grupper. Bland annat på grupp med en mycket svåt sjukdom som progredierar.  (EDSS 7,0-8.0)  fall med hög aktivitet och snabb neurologisk försämring i sena skeden av sjukdomen.) Resultat sju patienter totalt. Två förbättrades och fem stabiliserades.
Ett hundratal patienter rapporterades om i en studie jag beskriver här. Det finns alltså redan nu andra grupper som genomgår denna behandling
.

fredag, augusti 09, 2013

Etik och min blogg


Jag tänkte jag skulle skriva om CCSVI och vad som tycks vara läget nu. Efter att ha funderat på det under en dag kom jag fram till det kanske vore skäl att beakta etiken i bloggandet och då kanske speciellt mitt bloggande. Min tanke bakom bloggandet har varit att skriva om det mesta som handlar om MS och om en hel del annat. Vad jag försökt vara noga med är att hålla mig till vad man som sjukvårdspersonal är skyldig att göra nämligen att följa “vetenskap och beprövad erfarenhet”. Många frågar sig kanske hur kan jag då skriva om diet av typ Swank, Jelinek och till och med rekommendera den, eftersom flertalet läkare inte gör så. Där har jag två svar: dels att det finns en hel del forskning bakom det. Det andra är att denna diet är en generellt nyttig diet som många läkare , dietister kan skriva under på även om man säger att diet har ingen roll att spela vid MS. Att formulera sig så är för övrigt helt ovetenskapligt. Dessutom säger jag inte att det hjälper mot MS däremot att en hel del talar för att det kan hjälpa.

Det finns även andra etiska riktlinjer man bör följa i bloggandet:
Man skall respektera en läsares autonomi vilket man kan göra genom förbättra dennes handlingsförmåga och förbättra de yttre möjligheterna till handling. Jag anser att man kan göra detta genom att orientera om till exempel forskning och situationen inom det man skriver om. Man kan där komma i konflikt med en annan princip- att inte skada läsaren. När jag skrev om fetma och den starka ökningen av överviktiga personer menade en läsare att man skall vara försiktig och se till att man inte genom vad man skriver får människor med problem med övervikt att må dåligt, få ångest. Detta är naturligtvis en helt riktig anmärkning. Samtidigt ser jag dock ett så stort problem med överviktsutvecklingen att den måste vara diskuterbar- speciellt som jag skriver så mycket om kost.
Jag skriver inte bara om sådant som är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag skriver också om sådant som strider mot det. Jag har tagit upp exempelvis homeopati, sakral terapi och Marshall Protocol. Det senare inlägget ledde till många kommentarer där det fanns flera som var positiva och det fanns en risk tyckte jag att min mycket kritiska blogganteckning ledde till att det blev propaganda för metoden och någon frågade efter läkarkontakter. Detta ansåg jag inte skulle stå i min blogg. Jag fick ta bort det inlägget av andra skäl- skräpkommentarer via maskin ; men lägger nu ut det igen, Marshall Protocol. (numera modererade kommentarer då jag inte vill ha skräpkommentarer). Där kan man i kommentarerna läsa frågan: Hur kommer man i kontakt med den norske läkaren? Jag skrev då följande: Hur ställer man sig till senaste inlägget? Jag tänkte jag skulle skriva så här: "Eftersom jag inte finner att MP behandling är vetenskapligt prövad och dessutom tror att delar av den kan vara skadlig, vill jag be er att inte lägga ut länkar till hur man får denna behandling här på bloggen. Bloggen är dock öppen för diskussion om MS."
Men jag vill ju att ordet skall vara ( fritt med vissa undantag )varför jag skriver det inom parentes. Jag vill dock poängtera att jag förordar inte Marshal Protocol behandling
. Frågan är: vad är det rätta? Kan det betraktas som censur.???

När CCSVI kom var jag intresserad av det och informerade om dels vad det var och människor som genomgått det. Däremot var jag skeptisk till att man skulle åka och pröva metoden som jag dels uppfattade som inte helt utan risker, kostbar och inte på något sätt genomforskad. Skulle man genomgå detta var enligt min mening den enda vägen att delta i klinisk prövning. Jag tror kanske inte att min blogg ledde till att någon åkte och blev behandlad, men en bekant jag hade läste mina anteckningar och så småningom reste han och genomgick behandling. Detta gjorde att jag inte längre ville skriva om CCSVI. Jag ville inte medverka till att någon skulle genomgå en behandling där det inte finns tillräcklig vetenskap. I dagsläget är det snarast så att det som finns motsäger att man skall genomgå behandling. De som väljer att åka och göra behandling måste man ha respekt för men samtidigt inte medverka eller stimulera till att åka. Jag anser till exempel att en månad på Vintersol kostar 50 000 och skulle förmodligen ge betydligt mer om man nu skall bekosta någon form av sin behandling.
Det är ingen helt enkel sak om man skall blogga sådant som är viktigt för många människor men samtidigt vet jag ju att mitt bloggande är bara en droppe i ett stort hav.

torsdag, augusti 08, 2013

Järn och degenerativa sjukdomar i hjärnan


  • Får man tillräckligt med järn med vegetarisk mat? 
  • Vad stimulerar järnupptag? Vad minskar järnupptag? 
  • Järn och degenerativa sjuikdomar? 
  • Järn och MS.


Studie om metallen järn och MS
Läser på MS Research blog om en studie järn och MS. Järn kanhända bidrar till MS och till den så kallade progressionen. I studien undersöktes en grupp med MS och en kontrollgrupp; i kontrollgruppen och de med en kort sjukdomstid fanns en ökad mängd järn i den vita materien ( läs myelin) däremot hos de som hade längre tids sjukdom fanns en minskning av järn i den vita materien som såg normal ut. Denna minskande järnmängd i myelinet och oligodendrocyterna ( de celler som bildar myelin) sammanföll med att man såg en ökning av enzym som var järnexporterande (ferroxidaser) som gjorde att det samlades järn extracellullärt ( mellan cellerna) och det fanns ett upptag i macrofager och mikroglia. Dessa mikrogliaceller som innehöll ökat järn föreföll vara i försämrad funktion. I utkanterna av MS lesionerna och i centrum var järn inlagrat i astrocyter och i axon

( I en bisats kan jag rekommendera MS Research blog- där kommer mycket forskning och man kommenterar forskningen och sätter den in i ett sammanhang. Jag är inte överens om allt man skriver men det har hög kvalitet)

Allmänt om järn i kroppen och speciellt i nervsystemet.
Järn har viktiga funktioner i kroppen och hjärnan och är den vanligaste metallen. Man bör också veta att järnbrist är en mycket vanlig åkomma i tredje världen och också hos kvinnor i fertil ålder.
Det tycks vara så att det finns normalt i högre halter i hjärnan och speciellt vissa så kallade cellkärnor ( centra för nervkroppar). Gerlach med flera. I hjärnan finns det normalt i formen non heme järn, dvs sådant järn som finns i växter. Järn är troligen viktigt för hjärnans utveckling och funktion och tros ha betydelse för minnet mm. (Gerlach m fl).  Vad jag får fram så är även järnet i MS lesionerna non-heme järn, Detta stöder ju även den aktuella undersökningen där vid kronisk MS  lesionerna har ökad upplagring av järn, och samtidigt är i normal vävnad mindre järn än normalt- kanske talande för att järnet flyttats ( ökning av järnexporterande enzym). Om järnet i lesionerna skulle komma direkt från blod borde det innehålla mer hem-järn, vilket finns i hemoglobinet. Det järninnehåll som man tycks ha funnit i kroniska MS lesioner stöder inte att det kommit från blod till exempel vid CCSVI.

Kan järn skada i kroppen och hjärnan?
Det finns en del studier som tyder på att störd hjärnmetabolism kan medverka till vissa degenerativa sjukdomar i hjärnan.Vid flera degenerativa hjärnsjukdomar finns en ökad uppladdning i hjärnan, ex. vis vid Alzheimer sjukdom, Parkinsons sjukdom och MS. Källa. En tänkbar möjlighet är att vid sjukdomar dör celler i hjärnan (gliaceller, macrofager mm) och frisläpper järn. Då kan järnet sedan verka som en fri radikal och genom så kallad oxidativ stress (artikel på svenska om oxidativ stress och sjukdomar) påverka och skada cellmembran.
Alla celler och deras innehåll kan skadas av oxidativ stress ävenså våra arvsanlag.
Även om man har för höga järndepåer i kroppen eller ett sjukligt ökat upptag som gör att man får mer järn än som kan bindas i vävnaderna och lagras i cellerna ger detta upphov till oxidativ stress som kan leda till cellskada och vävnadskada.


I sin bok Powerfood for the Brain- skriver Neil Barnard om järn och risken att få för mycket järn, som han tror kan öka risken för Alzheimer. Han skriver om skillnaden mellan att äta järn från kött- så kallat hemjärn och järn från växtvärlden. Han skriver att med järn från kött finns risken att man tar upp för mycket järn däremot med non hemjärn är det så att man inte tar upp mer järn än man behöver. Jag har försökt faktakontrollera vad han skriver.

Jag får fram lite olika uppgifter om var man får mest järn ifrån beroende på vem som skriver. Är det motståndare till vegetarisk kost så kan man se att man får järn från djur ( hem järn) till 70 procent men flera forskare skriver att motsatsen gäller och att så hög procent som 80-90 procent kommer från växtvärlden oberoende vilken diet man äter.

Det tycks i varje fall vara så att veganer och vegetarianer har inte mer blodbrist pga grund av järnbrist än köttätare.
incidence of iron-deficiency anemia among vegetarians is similar to that of nonvegetarians (
12,29). Although vegetarian adults have lower iron stores than nonvegetarians, their se-
rum ferritin levels are usually within the normal range ./Position of the American Dietetic Association (ada):Vegetarian Diets.
ada är världens största organisation av diet och kostexperter.

Gold Coast Diet
Inom parentes: (Jag råkade läsa lite om MS och diet där. Man recenserade en bok the Goldcoast Diet där som handlade om MS diet, Swankinspirerad men i nyare tappning. Man sa i recensionen att kosten var nyttig men man var rädd för att det var för lite kalcium eftersom man inte rekommenderade mjölkmat tre gånger om dagen, trots att man skriver att man i områden där man inte har mjölkmat inte har mer calciumbrist än i exempelvis USA. Walter Willett säger denna rekommendation av mycket mejerimat beror på att man fallit undan för den mäktiga mejeriindustrin. Det finns inga hållpunkter i forskningen att icke mjölkdrickare har mer osteoporos. Så trots att ADA är den största organisationen avseende diet så kanske man inte ska svälja allt vad de säger. ADA liksom många andra inklusive oss själva är utsatta för påtryckningar från olika matproducenter. Men ADA tycks i alla fall anse att vegetarianer inte är mer anemiska än köttätarna. )

Däremot kanske inte järndepåerna hos vegetarianerna är lika stora. Det tycks också vara så att blodvärdet är lägre hos veganer och vegetarianer än köttätare men däremot är alltså inte järnbristanemi (anemi=blodbrist) vanligare. Barnard skriver också att ett blodvärde Hb värde kring 135 är det optimala. Och i själva verket är det så att blodets viskositet är bäst vid 100 men då har man blodbrist, ( viskositet- förmåga att flyta- en sämre viskositet skulle kunna öka risken för proppbildning mm.) Det är alltså inte bäst att ha höga blodvärden. Alltför höga värden kan vara tecken på sjukdom och man försöker minska blodvärdet bl a för att minska riskerna för stroke mm.

Åter till järninlagringar i hjärnan. Har det någon betydelse för utveckling av MS och framförallt kan detta påverkas av kost. Det kan ju vara så att de förändringar man sett i hjärnan avseende järn är en följd av sjukdomen, inflammationen och att det inte alls har något samband med vilka järndepåer man har. Studier visar att både för lågt hb värde och för höga värden är riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom, vilket kanske ger en antydan om att järndepåernas roll har en betydelse i varje fall för Alzheimers sjukdom. Jag lyckas dock inte finna något speciellt om MS och hb värden, däremot fann man tecken på förhöjd järnomsättning hos patienter med kronisk och aktiv sjukdom i denna studie.
Dessutom har man då den generella processen med oxidativ stress och att järnet kan agera som fri radikal så klart tänkbart är det att en skada kan ske.

Järnbrist är ju väl känt och många kvinnor i barnafödande ålder ligger lågt beträffande järn. Men för höga järnnivåer kan alltså vara hälsorisk. Det har varit aktuellt senaste åren i samband med studier av konsumtion av rött kött där man funnit en potentiell risk för ökad cancer i tjocktarm och hjärtsjukdom. Flera vägar diskuteras om hur detta skulle kunna ske vid för höga järnnivåer. Inflammation, lipidperoxidation mm. Cirka 70-80 procent av alla tjocktarmscancrar tros kopplade till diet. Det finns också forskning som tyder på att det skadliga i rött kött kan vara l-carnitin.

Vad skall man då dra för slutsatser av detta? Vet inte riktigt. Något som vore viktigt att ta reda på är om det verkligen fungerar så att nonhemjärn är självreglerande medan hemjärn lagras upp oberoende av om man har lite eller mycket järn. En antydan om att det är så är att hemjärn lagras ” vid sidan av” nonhemjärn.

Vissa ämnen stimulerar upptaget av järn och andra hämmar det.

  • Fytinsyra minskar upptag av järn, zink och andra metaller.
Fytinsyra som finns i nötter, spannmål, baljväxter hämmar upptaget av metaller. Det har därför uppmärksammats en risk att vegetarianer skulle löpa ökad risk för brist på bl a järn och zink. Emellertid tycks det enl Hunt 2003 vara så att vegetarianer i de utvecklade länderna äter en så bred och näringsrik kost att detta inte sker. Däremot kan man se brist på dessa ämnen i de sk utvecklingsländerna där kosten kan vara mer ensidig.
Fytinsyra finns i skalet på bl annat spannmål och ingår i växtens skydd mot ”inkräktare” och skadegörare. Det är också så att fytinsyra kan vara positivt för människan. Det tros verka som en antioxidant- det tros också ha en anticancer påverkan, möjligen kan det ha påverkan på kolesterolvärdet och det tycks också vara så att det kan medverka till att kapa blodsockertopparna om man intagit sådant som höjer blodsockret snabbt-sk snabba kolhydrater i varje fall minskar det blodsockertopparna hos möss som har diabetes.
Jag drar slutsatsen att man inte skall undvika fytiner, då undviker man också fibrer med deras positiva verkningar. Kanske bör man äta en måltid där man ligger lågt med fytinsyra.

¨
Vad lär man sig av det här? Man får tillräckligt med järn även med vegetarisk kost om den är allsidig.
Det finns ingen anledning att äta järn om man äter en allsidig och om man inte har järnbrist till exempel på grund av menstruationer.

Nå, hur är det med sambanden järnupptag, typ av järn och järnbrist el överskott.
På en sjundedagsadventist sida läser jag följande :”People with iron deficiency anemia absorb iron very efficiently, but the effect on the two different types of iron is quite different. When people become iron deficient, their absorption of heme iron may increase twofold, but absorption of non-heme iron can increase 10-fold.”dvs om man har brist så ökar absortionen av hemjärn dubbelt men beträffande hemjärnet 10faldigt. Jag hittar emellertid ingen källa.
Emellertid är det så att hem järn tas upp intakt medan non hem järn tillgänglighet till stor del beror på de olika komponenterna i mat. Det finns en variabilitet i hur upptaget av järn från växter är- den delen av tesen att järn från växtvärlden anpassas i sitt upptag efter hur mycket järn det finns tycks stämma men om det fungerar så har jag inte fått fram.

torsdag, augusti 01, 2013

Jag fann ett kostförslag i LCHF debatten

Debattartikel i DN om riskerna med att äta LCHF mat. De som läst min blogg vet förmodligen var jag landat. Transfetter är ett farligt fett. Om man tittar på mättade fetter finns det en ökad risk för bl a hjärt/kärlsjukdomar om man jämför med de som i stället ätit nyttiga fetter som omega-3, "omega-9" (olivolja) och också omega -6 ( det senare enligt Walter Willet  från hans sammanfattningar om kost från de olika Nurses Health studierna,Health professional studierna- det är inte så att han svängt och sagt att mättade fetter är nyttiga som man kan tro bl a av denna artikel i läkartidningen av Ulf Ravnskov. Vad Willett säger är att byta ut mättade fetter mot snabba kolhydrater är ingen lämplig åtgärd, däremot om man byter ut mättade fetter mot nyttiga fetter är detta positivt- det finns nämligen en viss ökad risk för hjärt/kärlsjukdomar även med mättade fetter enligt ovan nämnda studier.)

Vart jag egenligen ville komma fram till var att jag på SVD fann blogginlägg om ett recept som jag tror kan vara lämplig för mig- om man skippar osten.
Diavoloblandning funderade jag över men kom fram till att det nog kan vara skaldjur