Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.




Min bok, Dimman lättar—att leva med MS, har kommit


Ur boken:

Hjärndimma finns vid många former av ohälsa, exempelvis järnbrist, låg ämnesomsättning, cancersjukdomar, depression, neurologiska tillstånd, utmattningssyndrom, allvarliga och långvariga infektioner. Vid multipel skleros är hjärndimma inte ovanligt och kan kännas som om förmågorna att tänka, förstå och minnas är bristfälliga. Förnimmelserna kan kännas mer diffusa och hjärnverksamheten trögare. Man kan till och med uppleva att tillvaron är som beslöjad. Man använder ofta det engelska ordet för hjärndimma, brain fog, även på svenska.





START


Translate

torsdag, december 29, 2011

Apropå ett vanligt nyårslöfte. Varför blir man tjock igen efter att ha gått ned ordentligt?








Inspirerat av artikel i New York Times.
Det finns 1.5 miljarder överviktiga människor i världen. 400 000 har fetma.
Övervikt brukar det kallas om man har BMI över 25 och över 30 kallas det fetma.
Vad är BMI?
Joseph Proietto i Melbourne arbetar vid en viktminskningsklinik sedan 15 år tillbaka. Man har framgångsrikt hjälpt människor att gå ned i vikt. Tyvärr har det allt som oftast blivit så att de flesta har efter en period gått upp till sin gamla vikt och ibland lagt på ännu mer.
Proietto beslöt därför att göra en studie av detta. 50 män och kvinnor fick delta. 36 fullföljde den hårda dieten. Deras utgångsvikter var cirka 115 respektive 98 kg. De ställdes på en extremt kalorifattig diet om 500-550 kalorier under 8 veckor och efter 10 veckor hade de förlorat i genomsnitt 13 kg.
Egentligen avser man här kilokalorier men i talspråk benämner man ofta detta kalorier. Jag skriver kalorier här men menar kilokalorier.



Efter att de slutat med dieten följdes de upp med dietråd och råd om fysisk träning. Dietråden bestod av att äta mindre med fett och mer grönsaker. Efter ett år hade de gått upp 5 kg av de som de förlorat. De tänkte mer på mat än tidigare och kände sig hungrigare.
Postdietsyndromet= efterbantningsstadium:
Det studien gick ut på var att ta blodprover för att se hur metabolismen påverkades. Man fann att försökspersonerna befann sig i ett metaboliskt förändrat stadium efter ett år, deras kroppar betedde sig som de svalt och arbetade övertid för att gå ned i vikt.
  • Maghormonet ghrelin ( hungerhormonet) var cirka 20 procent högre än i början av studien.
  • Ett annat hormon peptid YY , ett hormon som trycker ner hungerkänslor var lägre än normalt.
  • Leptin som trycker ner hungerkänslorna och ökar metabolismen förblev också lägre än väntat.
En hel cocktail av hormoner förknippade med hunger och metabolism var signifikant förändrade jämfört med innan diet. Det var som deras bantningförsök hade satt deras kroppar i en sorts efterbantningsstadium= postdietsyndromet. Det tycks som metabolismen förändrats mot att sträva till att gå upp i vikt.
Denna studie publicerades i the New England Journal of Medicine
Kanske har de australiska forskarna Proietta och kollegor kommit något nytt på spåret, något som kan revolutionera bantar världen. I NY Times skriver man att det har rört om i grytan. Man råder människor att gå ned i vikt genom att äta mindre och motionera mer, men om det är så att kroppen i stället genom detta går in för att försvara oss mot viktförluster då kämpar ju bantarna mot sin egen kropps ämnesomsättning, de hormoner styr våra matupplevelser som mättnad och hunger. Kanske är det så har vi en gång blivit tjocka så förblir vi tjocka!!
Att bli överviktig styrs delvis av gener. Biologisk determinism
31 par manliga tvillingar mellan 17 -29 studerades av de kanadensiska forskarna Claude Bouchard och Angelo Tremblay.. De sattes tidvis på diet och ibland fick de mer än nog. Det fanns ingen fetma hos dem från början och ej heller ärftlighet. I en studie övervakades tolv tvillingppar, de fick sex dagar i veckan 100 extra kalorier per dag och en dag fick de äta normalt. De kunde läsa, spela videospel, spela kort och se på TV men fick endast gå på en 30 minuters promenad. Under en 4 månaders period konsumerade de 84000 extra kalorier över bas behovet. De borde ha ökat på cirka 12 kg i vikt baserat på att 1 kg motsvarar cirka 7000 kalorier, men några gick upp mindre än fem kilo och andra så mycket som 14 kg. Hur mycket de gick upp och var det fettet satt på kroppen var mycket lika mellan bröderna men skiljde sig mycket åt mellan tvillingparen. Några bröder fick tre gåmger så mycket fett runt midjan som andra exempelvis. När forskarna gjorde liknande försök med fysisk träning med tvillingarna såg man motsatta mönstret, vissa tvillingpar gick ner mer i vikt än andra med samma mängd fysisk träning. Det finns en sorts biologisk förutbestämdhet ( determinism) som kan göre en person benägen att gå upp eller ned i vikt.
Det finns en allmän acceptans för att det finns ärflig benägenhet för fetma och man har letat efter genetiska orsaker. 2010 rapporterades om 32 olika genetiska variationer som är förknippade med fetma . En av de vanligaste fann man då man studerade genetiken bakom typ II diabetes . De som hade en variant kallad FTO löpte 30% högre risk för fetma och de som hade denna variant i dubbel upplaga hade 60 % högre risk för fetma, enligt Timothy Frayling vid Institute of Biomedical and Clinical Science vid universitetet i Exeter. Denna genvariant är synnerligen vanlig och finns hos 65 procent av europeer ochafrikaner och cirka 27-44 procent av asiater i ett ex Hur generna verkar är inte klart men studier på barn antyder att de kan påverka matvanorna. I en studie gjord av Colin Parker vid universitet i Dundee, Skottland fick barni stort sett tillgång till många sorters föda, men det visade sig att de som bar på genvarianten FTO valde föda som innhöll mer fett och mer kalorier. De hade också 2 kg mer kroppsfett i genomsnitt.
Man har gjort vissa undersökningar där man testat människor som de har denna risk och benägenhet till fetma, testningen i sig har gjort att de snarast gått upp mer i vikt, de har känt att de är benägna för att bli feta och släppt på lite egna spärrar. Ett sådant genetiskt test kan leda till en sorts självuppfyllande profetia- du kommer att bli fet.
Som en kuriositet kan sägas att min farmor var mycket kort och vägde som mest 115 kg. Hennes en centimeter längre syster vägde mellan 35 till 45 kg. Båda var intresserade av matlagning och systern skrev till och med en kokbok. De övriga sex syskonen var också smala. Deras föräldrar var smala. Min farmor var den enda av dem som fick många barn. Kanske fanns orsaken där. Det är ganska klart att genetiken betyder inte allt även om den har betydelse.
Musklerna förändras när man bantar. Snabba fibrer omvandlas till långsamma. Förmågan att ”bränna” kalorier minskar.
Muskelbiopsier visar att människor som gått ned ordentligt i vikt får förändrade fibrer, gör om dem till långsamma muskelfibrer vilket medför att musklerna bränner 20-25 procent fättre kalorier under vardagliga aktivitet och aerob syreförbränning än personer som är i samma viktklass normalt och inte har gått ned i vikt genom diet. Detta betyder att en person som ”bantat” kanske tror att han/hon förbränner 200 kalorier på en promenad i själva verket förbränner endast 150-160 kcal.
Och hjärnan också.
Hjärnan är också med och vill stoppa viktminskning genom att ändra hur den reagerar på mat. Forskarna Rosenbaum och Joy Hirsch studerade hjärnorna med f MRI ( där man kan se hur olika delar av hjärnan är aktiverade vid olika aktiviteter) . De undersökte personers hjärnor både före och efter viktnedgång medelst ”bantning”. Personerna fick titta på föremål som choklad, broccoli, druvor, mobiltelefoner och jojo. Efter viktminskningen aktiverades områden som hade med belöning gör mera och områden som hade med kontroll att göra mindre. Detta antyder att kroppen och hjärnan vill ha mer genom att man blir mer uppfylld av mat och man får mindre viljestyrka att stå emot.
När man gått ned i vikt är man alltså mer emotionellt sugen på mat och kombinerat med att man förbränner mindre än tidigare har man laddat upp för att återgå till tidigare övervikt och kanske mer. Hur länge detta problem kvarstår är vet man inte men undersökningar vid Columbia universitetet har visat att sex år senare finns detta tillstånd, suget efter att återgå till sin tidigare vikt, kvar.
Det går att gå ned i vikt. Det finns ett antal personer som lyckas. Hur länge man haft övervikten tycks spela en roll. Jag skulle tro att det är viktigt att inte gå för fort fram. Det som brukar kallas sockerberoende är det ett uttryck för den här förändringen med förändrade hormoner?
Vad som är allra viktigast för folkhälsan är att förebygga fetma. Det finns två sätt dels att se till att äta mindre. Dels att röra sig mer . Det är därför ganska allvarligt att man minskat på hur mycket man rör sig totalt i samhället och i skolan. Att göra fysisk aktivitet attraktiv, rolig borde vara ett högprioriterat område. Bloggen hjärnfysik skriver en hel del om detta.



onsdag, december 28, 2011

Hur mår jag? En ganska frisk pensionär


Halvårsutvärdering.
Senaste utvärdering: Här
26 december 2011.

Jag börjar med minnet i år. Där upplever jag en påtaglig förbättring. Kanske är det i stort sett känslan av att det fungerar. Något av en placeboeffekt. Ordet på tungan fenomenet finns kvar men besvärar mig inte. Dessutom är det troligen så att ju längre tid det går efter ett skov ( upplevda eller så kallade tysta skov) ju mer återhämtar sig hjärnan, skapar nya förbindelser. I hippocampus som är viktigt för minnet bildas dessutom nya nervceller hela livet.

Kanske har också yogaövningen som jag tidigare berättat om effekt, den där man tittar på ena axeln, sedan på andra axel och fortsätter så. Man har huvudet stilla men vrider på ögonen. På så sätt tvingas ögonen ändra fixeringspunkt. Näsan skymmer så att man inte kan fixera vänster axel med annat än vänster öga, höger axel kan bara fixeras med högra.

Arbetsminnet beskrivs i den svenske hjärnforskaren Torkel Klingbergs bok den lärande HJÄRNAN. Mekanismerna bakom arbetsminnet Om du skall minnas exakt var du har sett ett föremål, håller du den informationen i arbetsminnet. Informationen hålls kvar genom att de nervceller som kodar för den positionen är konstant aktiva. Om aktiviteten bryts försvinner pckså minnet. Olika nervceller kodar för olika positioner, det vill säga en nervcell är aktiv om du sett något snett uppåt till höger, en annan skulle vara aktiv om du skulle minnas något till vänster. Nervcellerna i intraparietala cortex skapar på så sätt en tvådimensionell minneskarta. En liknande karta finns också i frontalloben , nära området som styr ögonrörelser. Kartan är inte en exakt bild av det du sett utan är en del av det system som håller reda på var du sett något. Andra delar analyserar detaljer av vad du sett, som färg och rörelse.

Jag säger inte att det är så, spekulerar bara men kanske finns ett samband mellan ögonrörelse centrum och ”minneskartan” i frontalloben och att man genom att träna ögonrörelserna kan träna minnet lite grand. Vad som frapperade mig då jag började med rörelserna var att det dök upp sådana saker som jag då sökt i minnet men inte kommit på. Numera märker jag inget sådant men jag gör rörelserna varje dag. Om inte för annat så för placeboeffektens skull, vår allra starkaste medicin.



Gångförmåga: mycket bra, men har haft en period då jag överansträngt hö knä igen. Sprang 3 ggr i veckan cirka 4 km på hårt underlag samt gick i övrigt på hårt underlag. Det blev för mycket, men nu efter vila och att jag tagit bort en del yogaövningar som kanske ansträngde knän samt att jag börjat med glukosamin har det blivit bättre. Jämfört med förra året så har jag kunnat springa längre sträckor. Just nu tyvärr inget spring. Man har mycket spring i kroppen efter de åren med rörelsesvårigheter.

Balans: oförändrad.

Sväljning: inga besvär subjektivt. Däremot kan hostan komma ibland då jag äter så en viss problematik finns det.

Kramper i hö sida: Finns egentligen inte kvar nu, knappast förnimmelserna av det heller. Där har symtomen klar förbättrats eller försvunnit senaste två åren

Känsel: Myrkrypningarna finns där men kanske är de mer i bakgrunden nu. Låt oss säga oförändrade så får vi se hur det ser ut om ett halvår.

Jag har provat två saker för det:
1. Inclined Bed Therapy(IBT). Gav ingen förbättring.
(Vad är Inclined Bed Therapy? Det är inspirerat av CCSVI, teorin om att det som ligger bakom MS är försämrat avflöde från hjärnan eftersom det finns avflödeshinder i form av förträngningar i venerna. Med IBT höjer man huvudändan på sängen och tanken är då att det skall bli ett bättre avflöde från hjärnan.)


2. Sedan provade jag med en metod som man använder för att förbättra känseln i fötterna för exempelvis diabetiker eller känseln i händer för sådana med vibrationsskador av känseln i händerna, inspirerat av professorn i handkirurgi Göran Lundborgs arbete med detta.. Jag provade med bedövningssalva på underbenen. Idén var att det område i hjärnan där underbenens känsel finns lokaliserad skulle känna av att det fanns ledig plats för det som eventuellt är skadat av fötternas känselområde och att fötterna skulle ta en del av den platsen. Känseln i spec vä fot blev bättre men någon påverkan på myrkrypningarna gav det inte. Eller kanske är det därför de känns som om de var mer i bakgrunden nu. ( Jag vet att det finns medel för det här och nu har dessutom Sativex kommit som kanske hjälper men jag tycker inte jag är där att jag behöver mediciner för det, även om jag tror att myrkrypningarna är energitjuvar, precis som exempelvis tinnitus stjäl energi då ”hjärnan” försöker att minska deras störande effekt ( om ngn förstår vad jag menar).

Urinträngningar : oförändrat tycker jag. Varierar en hel del.

Magproblem: Det finns en del saker jag inte tål. Gluten tillhör dem. Banan. Lök. Men jag har märkt att också för mycket soja inte fungerar. Där finns ett problem eftersom jag bland annat använt soja yoghurt. Jag håller på att pröva mig fram.

Fatigue och kognition: Som förra året. Trötthet förnimmer jag knappast men däremot har jag inte så mycket ”go”.


Sammanfattningsvis är det bättre än förra året.. Egentligen känner jag mig som en ganska frisk pensionär.

tisdag, december 27, 2011

D vitamin brist och dödlighet

Risken att dö betydligt ökad  vid brist pá D-vitamin jämfört med medianvärden enligt en undersökning från Sahlgrenska Akademin. Läser om detta i SVD. Det är bra att det görs mer och mer forskning om detta. George Ebers en MS expert som forskat mycket kring genetiken och MS anser att bevisen för samband mellan lága D-vitaminvärden och utveckling nu är sá starka att myndigheterna i Skottland kan riskera att i framtiden fá skadestándskrav frán de som drabbas av MS nu. Du kan läsa om detta MSRC.

Det hela blir mer och mer en politisk frága eftersom kostnaderna för dessa eventuella sjukdomar kan vara enorma om man ser till exempel pá EU omrádet. För snart ett år sedan skrev jag ett inlägg, Allt vad jag vet om D-vitamin. Det innehöll mycket av den forskning som finns kring D-vitamin. I samband med det skrev jag till vår hälsominister om frågan.

Besvara gärna enkäten om D-vitamin i marginalen.

måndag, december 26, 2011

Behövs fler bokstäver i dietdjungeln.


Är rubriken på en artikel i SVD. Fredrik Paulün kommer ut med en ny bok om en kost som heter LCHQ-  som står  låg kolhydratkost med högsta kvalitet. Jag kan i stort sett stå för den kosten han räknar upp där med undantag av de hårda ostarna, Proteiner får man genom fisk, skaldjur, viltkött och också baljväxter. Jag vill inte kalla min kost lågkolhydrat eftersom det finns mycket kolhydrater i frukt och grönsaker men av god kvalitet.
Sedan är det en hel del business kring detta med kost. Det har kommit mängder av kokböcker  inte minst om dettaL LCHF som för det mesta kallar sig riktig mat.  Mat med hög kvalitet är också ett honnörsord som kan förväntas slå an. Vi kostar på våra kök mer än nånsin, det produceras mer kokböcker än nånsin, det diskuteras mer än nånsin och vi blir bara fetare och fetare.
Men det handlar inte bara om vad kosten består av. Det gäller att äta mindre, bli mera observant på vad man äter och ATT man äter.  Bli mer närvarande i vad man gör. Tittar man på TV kanske man skall titta på TV och inte sitta och äta samtidigt. Läsa och äta är också vanligt. Kanske sluta när man är 80 procent mätt. Känslan av att vara mätt kommer senare och efter 10 minuter är man 100 % mätt enligt befolkningen på Okinawa där man har denna regel ( och många där blir 100 år).

lördag, december 24, 2011

God Jul- vad har vi fått för julklappar i år?



Den första tabletten Gilenya som är en bromsmedicin mot MS har kommit och den är ganska effektiv- cirka 50 procent reduktion av årliga skov och den har dessutom effekt på progressionen. Personligen tror jag att det innebär att den pekar i riktningen även mot effekt på progressiv MS. Såg förresten en undersökning där personer med primär progressiv MS fått interferon och vid mycket lång uppföljning hade den effekt.
Det har inträffat ett dödsfall dagen efter att en person började med medicinen. FDA (amerikanska läkemedelsverket har tittat på detta och inte kunnat binda det till medicinen, något som förövrigt skulle vara mycket svårt om det berott på en rytmförändring av typ långsam hjärtverksamhet). Men det är i dagsläget 28 000 personer som tagit medicinen och det innebär att det skulle vara en mycket liten risk om man följer reglerna med observation vid första tillfället och dessutom är noga med att undersöka innan. Jag skulle till exempel inte själv vara en kandidat för medlet eftersom jag för länge sedan låg inne just på grund av hjärtat gick långsam. Fick aldrig någon förklaring till det men tror själv att det beror på att jag hade ett skov med lesion i förlängda märgen där centra för andning och hjärtreglering finns. Ett år senare såg man en stor lesion just där på MRI.
Det har dessutom kommit mycket forskning om genetik och MS. Bland annat har sambandet mellan MS och D-vitamin stärkts eftersom den genetiska forskningen stödjer detta samband med en annat typ av bevis än vad nord-sydgradienten innebär( man hittar fler fall av MS och många andra sjukdomar där man får mindre ”naturligt” D-vitamin via solen. ( Jag är egentligen lite allergisk mot ordet naturlig som jag tycker missbrukas i olika sammanhang i matdiskussioner- naturligt fett, naturlig mat, riktig mat etcetera. Även den onaturliga maten eller D-vitaminer kan ju vara bra om man ser på det så. Mycket av maten som man äter i Asien skulle vara ”onaturlig” om man anser att maten på Grönland är naturlig och så vidare.)
Det har kommit mycket grundforskning om hjärnan, forskning om olika sjukdomar som Parkinsons sjukdom, Alzheimer men också om en del ovanligare sjukdomar. När man läser det erfar man mycket hopp men samtidigt vet man att det tar tid.
Något som jag tycker har stärkts under året är livstilsfaktorernas betydelse. Fysisk aktivitet, sluta röka, stressreduktion, kost har kommit fram starkt som förebyggande mot många olika sjukdomar.
På kostområdet har exempelvis medelhavskosten ryckt fram som en nyttig kost. Det har då gällt frukt, grönsaker, fisk och andra havets produkter. På kostområdet har socialstyrelsen presenterat nya råd för diabetiker. Går man igenom en del av forskningen som ligger bakom den klarnar det exempelvis beträffande fetter i allmänhet.
9. Hooper, L, Summerbell, CD, Thompson, R, Sills, D, Roberts,
FG, Moore, H, et al. Reduced or modified dietary fat for
preventing cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev.
2011 (7):CD002137.
10. Astrup, A, Dyerberg, J, Elwood, P, Hermansen, K, Hu, FB,
Jakobsen, MU, et al. The role of reducing intakes of saturated
fat in the prevention of cardiovascular disease: where does the
evidence stand in 2010? Am J Clin Nutr. 2011 93(4):684–8.
11. Jakobsen, MU, O’Reilly, EJ, Heitmann, BL, Pereira, MA,
Balter, K, Fraser, GE, et al. Major types of dietary fat and
risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort
studies. Am J Clin Nutr. 2009 89(5):1425–32.
12. Fung, TT, van Dam, RM, Hankinson, SE, Stampfer, M, Willett,
WC, Hu, FB. Low-carbohydrate diets and all-cause and
cause-specific mortality: two cohort studies. Ann Intern Med.
2010 153(5):289–98.
13. Trichopoulou, A, Bamia, C, Trichopoulos, D. Anatomy of
health effects of Mediterranean diet: Greek EPIC prospective
cohort study. BMJ. 2009 338:b2337.


Vad som är helt klart är två eventuellt tre saker om fetter:
1 konstgjorda transfetter ökar risker för olika sjukdomar exempelvis hjärtkärlsjukdom.
2 Omega-3 som finns bland annat i fet fisk är ett fett som är nyttigt minskar risken för hjärtsjukdom. Det är ett fett man kan byta till i stället för mättade fetter.
3 Möjligen finns hållpunkter för att även enkelmättade fetter som olivolja också har en skyddande effekt men där är läget osäkert. Däremot kan man exempelvis byta ut mättade fetter mot exempelvis olivolja. Det finns dock inte 100 procentigt stöd för att det förbättrar risken för hjärt-kärlsjukdomar men det innebär ingen ökad risk.
4 Om man skall minska på exempelvis mättade fetter bör man inte öka med snabba sockerarter i stället som snarast tycks öka risken för hjärtsjukdomar.
5 Angående omega-6 som är mycket vanligt i olika produkter är det osäkert. (Om man tittar på de olika signalsubstanserna i immunförsvaret får man en viss vägledning. Beträffande vad som exempelvis George Jelinek, Swank säger om omega-3, att de bildar underlag för de signalsubstanser som verkar antiinflammatoriskt stämmer det väl med resultaten av forskningen. Jelinek säger också att omega-6 ökar de proinflammatoriska cytokinerna och att man bör undvika dem. Där lämnar den här forskningen inget svar./ När man tittar på omega-6 fetterna enskilt blir det mer komplicerat- en del verkar vara med i bildningen av proinflammatoriska cytokiner medan några andra (bland annat GLA) verkar ge antiinflammatoriska cytokiner.
Det finns alltså stöd för att äta enligt Jelineks råd. Om man ser på Trichopoulous forskning om medelhavskost finner man att riskerna för neurodegenerativa minskar med en sådan diet.
Med Jelineks kost bör man välja fetter som omega-3, enkelomättade. Min egen erfarenhet säger mig att jag mår bra av att äta så litet mättat fett som möjligt- men det är alltså viktigt att inte ersätta det med snabba kolhydrater. Egentligen är det inte något stort problem ur näringssynpunkt. Många av oss äter mer än vi behöver och mår bara bra av att minska på intaget. ( dock inte alla).


måndag, december 12, 2011

Dags för stor studie om D-vitamin förebygger MS??


Från BBC News hämtar jag


Genetik och MS
En mutation av genen CYP27B1 påverkar ett viktigt enzym som gör att de som har denna genvariant har lägre halter av D vitamin.
En studie vid Oxfords universitet, UK och vid University of Ottawa, Can sökte efter sällsynta genetiska förändringar som skulle kunna förklara varför det finns familjer med flera patienter med MS. Man fann tittade på alla genom hos 43 individer från familjer som hade fyra eller flera familjemedlemmar med MS. Man gick igenom alla genförändringar man hittade och fann en förändring i genen CYP27B1 som verkade intressant.

Därefter letade man efter denna sällsynta genvariant( CYP27B1) i över 3000 familjer där ett barn hade MS. Man fann 35 föräldrar som bar på en kopia av denna genvariant plus den normala genen. I alla 35 fallen hade de barn som fått MS också ärft denna gen. Statiskt skulle detta vara en sannolikhet på 1 på miljarden att detta är en slump att MS inte är kopplad till denna gen för patienterna i fråga.
Chansen att ärva genen CYP27B1 skulle vara fifty-fifty om den inte vore kopplad till MS enligt 
 Det är alltså en mycket starkt koppling men att ha genvarianten betyder inte att man får MS. Samtliga föräldrar i de 35 familjerna som hade genvarienten CYP27B1 hade inte MS.

George Ebers vid Oxford som är intresserat sig för MS och genetik och tidigare kommit med starka samband. Han har bland annat redogjort för studierna i Frankrike där man mycket starkt har kopplat antalet fall med MS till förekomsten av solsken i olika regioner för en homogen grupp (bönder).

Forskargruppen i Oxford-Ottawa undersökte patienter som den aktuella genvarianten av CYP27B1i två ex, dvs både från pappa och mamma. Dessa utvecklar en ärftlig variant av rakit, den skelettsjukdom som man får vid D-vitaminbrist. Det är därför småbarn skall ha D-vitamintillskott för att inte utveckla sjukdomen. Men har de denna sällsynta kombination får de alltså rakit eller engelska sjukan. Man hittade 3 sådana fall i Norge och man fann också att samtliga av dessa hade MS. I Norge har en person på 1000 MS. Om tillståndet inte vore kopplade till varandra skulle sannolikheten att alla tre skulle få sjukdomen vara en på miljarden. Även detta talar för en stark koppling.

Utifrån detta gör forskarna hypotesen att låga D-vitaminvärden generellt skulle troligen spelar en roll vid MS .
Studier liknande den i Frankrike har gjorts över hela världen och sambandet finns generell men halten varierar kraftigt hos olika patienter beroende på livsstil som hur mycket man är ute, hur man är klädd, vad man äter. Det finns bra vetenskapligt stöd för att höga halter tidigt i livet är viktigt men det är inte lätt att i efterhand bestämma detta, och därför har det varit svårt att slutgiltigt avgöra om så är fallet. Detta är en helt annan infallsvinkel, där man letat upp fall som genetiskt har låga D-vitamin halter och funnit att detta är kopplat till MS. Det är alltså evidens från två olika synfält som bekräftar varandra.
Forskarna föreslår nu att storskaliga försök med D-vitamintillskott skall göras för att studera om detta förebygger MS. Tycker du detta skall göras- se frågeformulär i marginalen. Det är ju inte bara MS som misstänks ha starkt samband med D-vitaminbrist. Du har våra vanligaste cancerformer bröst-prostata och tjocktarmscancer +hjärt och kärlsjukdomar.

måndag, december 05, 2011

Nya studier: Vad du äter påverkar minnet. Vad du äter påverkar också förloppet av MS.



1.Studie från Uppsalaforskare som presenterades vid årets läkarstämma visade att medelhavskost skyddar minnet hos äldre män ( studien är gjord på män). Medelhavskosten med vilket man menar en diet rik på olivolja, baljväxter, grönsaker, frukt , fisk, fullkornsprodukter och sparsamt med mättade fetter, mjölkprodukter, raffinerat socker och ”rött” kött. Rött kött är ett litet underligt begrepp enligt min mening. Sannolikt menar man kött med mycket mättade fetter. Men rött kött från exempelvis vilt, djur som betar i det fria innehåller mindre mättade fetter och mer omega-3-fetter. Om detta kan man läsa i bland annat DN och Aftonbladet.

Man studerade äldre män under 12 år och tendensen var mycket tydlig. De som åt mer medelhavsinfluerad kost hade klart färre kognitiva störningar som besvär med minnet. Risken att ha minnesbesvär minskade med 70 procent för de som hade dessa kostvanor men tendensen syntes inte hos de andra männen.
Medelhavskosten har man tidigare i stora undersökningar funnit minskar riskerna för de vanligaste cancersjukdomarna och hjärt/ kärlsjukdomar och allra störst effekt såg man vid neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.
2 Det har kommit nya riktlinjer från socialstyrelsen om kostrekommendationer vid diabetes. Tills vidare tar man inte med strikt LCHF utan rekommenderar medelhavsdiet, måttlig lågkolhydratkost, traditionell diabeteskost med eller utan lågt glykemiskt index. ”Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost ” enligt Christian Berne
3.Det har även kommit en studie om kost och MS från Belgien. 1372 patienter fick besvara en enkät om hur mycket fisk de åt, alkoholkonsumtion, kaffeintag samt rökvanor.
Man studerade sedan den så kallade progressionen där man mätte stadiet vid vilket patienterna behövde ett gånghjälpmedel för att gå 100 meter. Det visade sig att ju mer fisk man åt, om man drack kaffe, om man drack alkohol var risken lägre att komma till detta stadium. För rökningen gällde det motsatta. Något konstigt var emellertid resultatet att för patienter med progressiv sjukdom ökade risken om de åt fet fisk men inte mager. Emellertid var resultatet i stort tydligt: vad man äter påverkar förloppet av MS.


torsdag, december 01, 2011

D vitamin vid MS


.Det har kommit en studie om D-vitamin och skovförlöpande MS, där man gav D-vitamin i lågdos 1000 IE ergocalciferol (D2 ) per dag till en grupp och högdos gruppen fick 6000 IE men dosen justerades efter blodvärdet där man strävade mot ett värde på 130-175nanomol/l av 25 (OH)D2 . Man fann ingen statistisk skillnad men snarast fanns det mer lesioner i MS gruppen.

George Jelinek skriver om detta. Olyckligtvis skriver Jelinek valde man av någon anledning vitamin D2, i stället för vitamin D3 (cholecalciferol), som är den form av vitamin D som kroppen och huden själv tillverkar. Vitamin D3 är den form av vitamin som visats ha välgörande effekter på  immunsystemet vid MS enligt Jelinek. Vitamin D3 har visat minskad dödlighet i randomiserade studier medan avseende vitamin D2 har man inte påvisat effekter på dödligheten och det är högst troligt skriver Jelinek att vitamin D3har positiva effekter på immunsystemet vid MS.
Jelinek skriver att det finns ingen anledning att ändra på sin behandling om man tar D3. Tar man däremot D2 bör man ändra till D3.

Jag tar jag högdos då solen inte skiner men soliga dagar ( i Sverige gäller det att solen står tillräckligt högt på himlen och det är mellan april -september) tar jag inget D-vitamin. Det som rekommenderas som högsta dos av EU organ är 2000 IE. IOM (Institute of Medicine säger att doser över 4000 kan ge biverkningar enligt artikel på MSRCNews.( länk i marginalen)