Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

söndag, oktober 31, 2010

Priset Veckans vitamin

Jag tänkte utdela priset veckans vitamin till TV 4. Jag är ensam i juryn.
Priset utdelas till den som gjort något gott för folkhälsan. Kanske lite snett att TV4 får belöningen allra först då det inte är så sällan jag ser bra program på andra kanaler.
Motivering: Man visade igår filmen Tre systrar och en mamma. Till skillnad från de flesta filmer varav flertalet är krimi som jag säger på svorska var denna film något som lugnade ner stresshormonerna i kroppen och förberedde den för en god sömn. Hade man i stället visat en gastkramande thriller eller liknande skulle det i stället ha ökat på stresshormonerna, adrenalinet och minskat sömnen i Sverige med kanske många tusen timmar för totalbefolkningen.

Inga-Lill Mosander mosade positivt tänkande i en bokpresentation i fredags. Det är emellertid fel att kasta ut barnet med badvattnet med Thoreaus ord. Just detta att man skall försöka varva ned, ägna sig åt något positivt, humoristisk eller liknande innan man skall sova är något som jag hämtat från läsning om hur att tänka positivt. (Dancing with Life av Susan Jeffers).
En god sömn är oerhört viktigt, läste jag också om nyligen, jag tror det var i boken Hjärnkoll på vikten av Martin Ingvar. Han beskrev sömnen som en av de viktigaste livstilsfaktorerna tillsammans med god diet, fysisk aktivitet mm.
Alltså det priset VECKANS VITAMIN till TV4. Priset utgörs av detta diplom plus hedern.

Om meditation

Sharon Gannon som har varit med och startat det största yogacentrat i USA, berättar i den här videon mycket kortfattat och bra om meditation. Hon säger att meditation handlar om att stänga ute allt som pockar på uppmärksamhet. Vi är så vana vid att reagera på varje signal från omgivningen; om telefonen ringer svarar vi- om nån knackar på dörrn öppnar vi.
Meditation är området där man inte reagerar på de signaler som ständig bombarderar oss. Det handlar om att låta bli allt detta och -paradoxalt-, säger hon, gör det att vi kan bättre engagera oss. Om man inte tar sig en stund varje dag till släppa taget om alla impulser utifrån- att mediciter, blir man inte riktigt klar i skallen.

lördag, oktober 30, 2010

Overcoming multiple sclerosis-an evidence based guide to recovery. Dessutom ett tack till Lasse Winborg NHR

Jag håller på att långsamt läsa George Jelineks nya bok OVERCOMING MULTIPLE SCLEROSIS; det lönar sig att läsa sångsamt och lite i taget har jag märkt. Nu har jag fastnat för lite jag inte observerat riktigt  om D-vitamin men skall också ta upp lite om vad han skriver om MS och rökning.

Först lite om George Jelinek. När det handlar om kost och MS och liknande så kan det ju verka suspekt men till saken hör att Jelinek tycks fortfarande vara mycket respekterad efter att han kom ut med sin första bok Taking Control of Multiple Sclerosis. På internetbokhandeln Amazon.com finns en sida om honom och hans aktuella  böcker.  Han är nog allmänt ganska välkänd eftersom han 2008 var kandidat till att bli årets australier 2008. Här är en intervju med honom (börjar fyra minuter in i programmet och varar cirka sex minuter) Han har varit ordförande i  australasiens förening för akutmedicin, den förste professorn inom området har grundat och gett ut den  välrenommerade tidskriften Emergency Medicine Australasia. Han har skrivit ett flertal böcker om akutmedicin spännande från alkoholens inverkan till barnmedicinsk akutvård. Dessutom då två böcker om multipel skleros sedan han själv fick sjukdomen. Det är alltså en synnerligen kvalificerad professor inom medicin som skriver boken om hur man kommer över multipel skleros - baserat på evidens. Han gör detta efter att ha läst all forskning som finns att läsa inom området, dvs mer är 40 000 studier. I intervjun nämner han att det är en studie färdig på patienter som följt hans råd i tre år och som kommer att publiceras så småningom. ( jag väntar med spänning)
I korthet går råden ut på
  • Kostråd: minska mättade fetter och omega 6. Intag omega 3 och enkelomättade fetter. Olivolja och rapsolja okay.
  • D-vitamin bör ligga uppemot 150 nanomol/l; solning med förstånd för att få d-vitamin då detta är möjligt
  • beakta koppling mellan "själ, psyke" och kropp. om depression bland annat
  • stress och stresshantering
  • meditation eller liknande
  • rökning bort
  • fysisk träning
Man kan också läsa på websidan som heter  samma sak som boken Overcoming ... här med google översättning.

Vad jag hittade om D-vitamin var ett par studier från Finland där man tittat på om låga nivåer av D-vitamin kunde utlösa skov. Man fann att D-vitaminnivåerna var lägre under skoven än i återhämtningfaserna och  man spekulerade i att D-vitamin kunde vara involverat i regleringen av sjukdomsaktiviteten vid MS. Man skriver en del om detta i artikel i Illustrerad vetenskap som jag länkade till i förra artikeln. De slutsatser Jelinek drar av dessa fynd och liknande är att vad som vanligen betecknas som adekvat D-vitaminhalt ( en halt där man inte får rakit eller vuxenrakit/osteomalaci  som kan dölja sig bakom många fibromyalgifall)- den D-vitaminhalt som förebygger dessa sjukdomar är inte tillräcklig för att förebygga skov av MS eller ett första skov.

Jelinek visar också på mycket forskning om rökning om MS, men jag har inte tid att skriva om det nu. Man skall aldrig röka men inte heller vid MS. När jag var på Vintersol var det en hel del rökare där, så jag tror inte det är ovanligt eller har varit ovanligt med rökning med MS.
Så där får jag faktiskt skylla på mig själv att jag bidragit till min MS.


Talade med Lasse Winborg på NHR om min översättning av George Jelineks tidigare bok och ointresset om denna från flertalet förlag och till min förvåning så stort ointresse från NHR att jag inte fick något svar. Nu har dock Lasse lagt ned en hel del ansträngning på detta. Tack.

torsdag, oktober 28, 2010

Läs om sunshine vitamin i illustrerad vetenskap

Egentligen inga nyheter men kan ge en viss sammanfattning. Och som skrevs  i förra  inlägget varför finns inga dubbelblinda kontrollerade studier vid MS och D-vitamin eller andra sjukdomar.
Länk

Alternativjournalen med motgift


Alternativjournalen med Motgift går man till attack mot bromsmedicinerna och bakomliggande teorier. Man har inte speciellt mycket på fötterna tycker jag. Man skriver om Biogenidecs hemsida www.multipelskleros.nu att man får leta länge för att hitta vem som står bakom den, dock finns det på första sidan och det är inte speciellt svårt att se, speciellt som man alltid skall leta efter vem som ligger bakom en sajt och syftet. Vem som ligger bakom alternativjournalen med motgift tycks dock vara kloka gubben och sanslösa tanten. Det finns en del spekulationer om pengar i artikeln om bromsmediciner. Jag skulle också vara intresserad av hur mycket pengar som finns i omlopp kring kloka gubben och sanslösa tanten. Annonser. Besök på mottagningar etcetera. Det kanske bara är ideellt eller?
Man skriver att på www.multipelskleros.nu beskriver man forskning som bedrivits huvudsakligen i Sverige de senaste 10 åren: Ett påstående jag ställer mig frågande inför. Däremot är det kanske inte så konstigt att man använder svenska experter i olika frågor. Om dessa får betalt för vad de gjort finner jag inte konstigare än att jag betalar när jag varit till tandhygienisten eller när man fixat min bergvärmepump.
Man skriver följande om läkemedelsprövningar ”Traditionell metodik för läkemedelsprövningar kräver ju att man jämsides med försökspersonerna har åtminstone en ”kontrollgrupp”, som oftast ges en behandling som antas vara overksam, varefter man jämför resultaten för grupperna. Detta elementära vetenskapliga krav är dock obekvämt ur medicinsk synvinkel”. Jag förstår faktiskt inte riktigt vad man syftar på. De flesta undersökningar jag sett i senare faser av utveckling har väl just detta. I annat fall skulle de knappast bli godkända av de olika läkemedelsmyndigheterna. Det finns dock en hänvisning i artikeln till medicinsk motbok. En länk där man kunde köpa denna bok.!!!Ger inte mig något förtroende. Om man klickar på boken på den sidan, kommer man till en sida där man kan köpa ytterligare artiklar och preparat. När man klickar vidare kommer man faktiskt till ganska många produkter typ olika plåster för viktminskning, avgiftning, många tillskott bland annat himalayasalt.

Jag tror egentligen att avsnittet om läkemedelsprövningar och kravet på kontrollgrupp vill komma fram till vad man sedan skriver om den studie som gjordes om virtuell placebo och som fanns i läkartidningen 2007. Där man ville jämföra patienter med MS som inte erhållit någon behandling med bromsmediciner av typ interferon och de som fått det. För den skull gick man tillbaka i tiden och jämförde med grupper från 50- och 60-talet. Genom olika statistiska bearbetningar försökte man få fram om det i långa loppet var någon skillnad ffa beträffande progression. Man fann också en sådan antydan. Författarna till denna studie skriver: Resultaten av denna studie med virtuell placebo visar att de immunmodulerande läkemedel som idag används i tidigt skede har effekt på den senare handikapputvecklingen i MS-förloppet. I sig tyckte jag studien var intressant att få jämföra på det sättet. Förvisso finns skillnader som kanske inte gör det jämförbart. Jag kanske mest skulle peka på dagens rehabilitering jämfört med 50-talet. Jag hade själv en ingift morbror med MS och det som gällde för honom var att inte anstränga sig, att spara energi och någon rehabilitering var det inte tal om. Vad man här vill dra fram i alternativjournalen med motgift är att denna studie har varit viktig för hur man ser på bromsmedicinerna och hur effektiva de är. Jag skulle vilja påstod att det finns knappast någon studie om MS som det skrivit så lite om. Jag tror inte den har någon som helst betydelse i sammanhanget att någon blir erbjuden behandling med bromsmediciner eller inte.
Jag vet inte om B12 kan ha en betydelse för MS utvecklingen. Dess roll och även andra B vitaminers vid neurologiska symtom är något som blivit mer känt. Att B12 och folsyra har betydelse vid myelinisering kan man läsa en hel del om.
Amalgam och samband med MS finns det inga säkra belägg för. Jag har inte sanerat mina tänder. Jag skulle tro min morbror hade löständer. Det fanns en tid i Europa då ganska unga personer drog ut sina tänder och skaffade sig löständer. Jag tycker mig minnas att min morbror hade löständer.
Men en svala gör ingen sommar. Amalgam och MS samband är dock inte bevisat. De flesta yngre personer nu har inget amalgam i sina tänder men MS tycks bli vanligare.

I artikeln frågas om detta med virtuell placebo är bevis för medicinerna är verksamma. Jag tror att det kanske kan vara en antydan- jag vet inte, men att det ses som bevis av MS läkare och andra världen över är jag säker på att den inte gör. Jag har inte hittat den översatt till engelska mer än av mig själv. Rubriken finns dock översatt på pub med med hänvisning till läkartidningen. Så egentligen kan man sluta redan där.

Man ifrågasätter också autoimmuna teorin i artikeln och tar där bland annat upp Brunes. Jag skriver inte om det för jag har inte läst något om det. Dock har jag försökt läsa lite om den tyske läkaren Hamer som enligt artikeln visat hur emotionella traumata kan utlösa MS förändringar i hjärnan.

Man skriver: Dr R G Hamer har visat på hur emotionella trauman kan ge förändringar i hjärnan, vilka utlöser MS-symtom. Efter att Hamer hade kommit fram till sin teori om vissa sjukdomars uppkomst och bot hörde han i en dröm sin avlidne son säga:
”Det du funnit är fullständigt rätt. Jag kan säga det nu, eftersom jag nu vet mera än du.”
Hamer har kommit fram till något som han kallar IRC - the IRON RULE OF CANCER -järnregeln om cancer – som innebär
  1. vilken innebär att varje cancer och cancerliknande sjukdom utvecklas med ett DHS ( dirkhamersyndrom/ efter sonen) en synnerligen vid svår chock ger reaktioner på tre nivåer psyke,i hjärna och i ett organ
  2. Konflikten bakom chocken bestämmer var i hjärna reaktionen sker och vilket organ i kroppen som drabbas. Om man drabbas av sjukdom i njuren kan de ha varit att man varit indragen i en olycka som har med vätska att göra, exempelvis en tankbilsförare som i en olycka förlorar sin olja, etc.
  3. hur chocken utvecklas, påverkar hur förändringen i hjärna utvecklas och hur cancern utvecklas
När man kommer över krisen upplöses härden i hjärnan enligt Hamer och en cancerprocess avstannar.
I korthet finns här influenser av stressteori och också av de sociologiska fynden där man funnit att efter allvarliga händelser är det stor risk att insjukna i någon sjukdom, exempelvis : det är större risk för en kvinna som nyligen ( de senaste fyra åren) blivit änka att själv insjukna och dö i allvarlig sjukdom än för en kvinna som inte blivit änka och liknande.

Att man kan bli sjuk efter att man kommit in i en kris är tror jag fullt tänkbart. Det finns en danska undersökning som antyder att risken att insjukna i MS efter att ha förlorat ett barn är ökat. Det kan finnas olika förklaringar till detta, men att det på något sätt skulle bildas en ”härd” i hjärnan som i sin tur orsakar att cancer bildas på en viss plats verkar helt taget ur luften även om Hamer menar sig kunna peka ut dem på datortomografi. ( I svenska artikeln Bromsa bromsmedicinerna? Skriver man om att det är detta man kallar hjärnmetastaser och som opereras, så uppfattar inte jag att Hamer säger utan det är vad röntgenologer betecknar som artefakter, dvs som fläckar man ibland får på kort som inte fanns med i verkligheten)
Och att detta skulle vara någon generell regel att cancersjukdomar kommer av livskris eller hur man hanterat en kris verkar lika underligt. Kan inte ”lyckliga” människor få cancer? När man drar ut resonemanget blir det kanske att man till och med skall skuldbelägga den sjuke.
Dessutom själva boten: att komma ur krisen på ett bra sätt gör att härden i hjärnan försvinner och likaså cancern. Om det vore så väl. Kort sagt något som Hamer kom på i samband med att han var i kris; son avliden i cancer( Hamer själv säger att sonen blev skjuten då han var i en båt), själv testikeltumör, fru sjuk- ett sätt att greppa det hela, få begriplighet i sin situation men inte någon bot av cancersjukdomar.
Det här blir allvarligt och farligt när terapi baserad på dessa terapier får ersätta de behandlingar man vet kan göra skillnad på liv och död. Det är faktiskt så att man idag kan behandla många cancrar framgångsrikt och om man då i stället börjar med något ovetenskapligt hokuspokusande i stället för detta är mycket allvarligt.
Det tredje man tar upp är Zamboni och CCSVI. Det finns mycket intressant i den teorin och utvecklingen kommer att visa hur det blir. Det finns dock inget i den som säger att det inte finns ett inflammatoriskt inslag i bilden och att det kan vara autoimmunt. Vad jag vet rekommenderar Zamboni att man skall använda bromsmediciner där det är indicerat.

Sedan följer i artikeln en hel del om Jan Hillert och bindningar till olika företag och liknande. Att man har jäv och bindningar till läkemedelsindustrin om man sysslar med läkemedelsforskning är helt naturligt eftersom det inte annars blir någon läkemedelsforskning, tyvärr. Det finns områden som skulle beforskas mer men där det inte finns några pengar att tjäna. Det har gällt D vitamin vid MS och det har gällt bland annat kortison, Det gäller medlet Revimmune. Men detta tar inte bort att bromsmedicinerna har effekt och också sideffekter. Balansen mellan dessa är svår och nyligen godtogs inte en av tabletterna på grund av riskerna. Det är också här man kanske ser svårigheterna till att få medel för forskning kring CCSVI.


Vad artikeln Bromsa bromsmedicinerna visar är att det går att tjäna pengar på alternativ medicin också.

tisdag, oktober 26, 2010

the healthy eating pyramid


 Walter Willet är professor i medicin vid Harvard och specialiserad på nutrition. Involverad i bland annat de stora studierna om hälsa, kost  och livsstil som brukar kan kallas studier på amerikanska sjuksköterskor som omfattar 1000-tals personer. Det är bland annat där jag första gången fiskade upp detta med d-vitaminernas inverkan på MS- och det var också därifrån  studien kom där man fann att D-vitamin i uppväxtåren minskade risken för MS och samtidigt visade samma studie att mättade fetter möjligen kunde öka risken för MS.

Willet är nog en ansedd forskare, se intervjun i SVD,  och så här skriver kostdoktorn om honom.


Hur som helst; han har 2005 konstruerat en pyramid för healthy eating ( kanske eg healthy living eftersom han väger in motion och viktkontroll. Han skriver att den gamla pyramiden Food Guide Pyramid, de amerikanska myndigheternas dels  byggdes upp på gammal forskning och dessutom hade matproducenterna ett inflytande över utformningen. Hans egen pyramid är  helt obunden skriver han och dessutom baserad på senaste forskningen. Eftersom pyramiden fortfarande finns kvar på nätet där sidan uppdaterades 2008 bör den väl till stor del gälla fortfarande. Ovan är ungefär vad den går ut på. En sak är inte riktigt uppdaterad tycker jag nämligen att han rekommenderar en multivitamintablett. Sedan tycker jag personligen att man skall vara mycket restriktiv med mjölkprodukter. Här är originalet. Bilden är min egen version, som jag skall /eventuellt/ försöka kombinera med egna bilder.

Det hela stämmer egentligen fruktansvärt bra med Swanks diet eller Jelineks diet.  Det som skiljer sig är i viss mån mättade fetter som alltså bör minineras med Swanks diet; men egentligen vet man inte hur det kommer att se ut i framtiden. Någonstans läste jag att man kanske måste skilja på de mättade fetterna också. I varje fall är det den punkten som är väldigt intressant. Om det andra tycker jag överensstämmelsen är i det närmaste fullständig.

Döden i grytan-



Ikväll handlade programmet- en bok en författare- i kunskapskanalen om boken Döden i Grytan av Henrik Ennart och Mats-Erik Nilsson. Boken handlar om processad mat contra den icke processade; Är hembakat bröd  mer äckligt än köpt etc...
Är det farligare att göra potatismos av potatis direkt i stället för potatismos- om man skall låta enbart hygienen styra är det så, men man tar då ej hänsyn till de tillsatser som finns i potatismos, säger Ennart i intervjun. Och vad dessa tillsatser betyder för hälsan är det mycket lite forskat på.


100g potatis innehåller enl livsmedelsverket
Energi
73.8kcal/308.8kJ


Vatten:
79.6g


Protein:
1.81g


Fett:
0.1g


Kolhydrater:
16.14g
Varav fibrer 1.4g
Vitaminer
Vattenlösliga
C: 11mg, Folat: 19mcg, Niacin: 1.65mg, B2: 0.05mg, B1: 0.07mg, B6: 0.2mg
Fettlösliga :A-vit: 10mcg, E-vit) 0.03mg
Mineraler
Fosfor: 31.2mg, Järn: 0.48mg, Kalcium: 3.8mg, Kalium: 467.5mg, Magnesium: 24mg, Natrium: 2.2mg, Selen: 0.1mcg, Zink: 0.4mg



Exempel på ett potatismosfabrikat Ingredienser:
Detta är bara ett exempel andra potatismospulver ser annorlunda ut.
Mosad och torkad potatis
salt
mjölkpulver
stabiliseringsmedel (E 471 (vegetabiliskt) och E 450)
härdat vegetabiliskt fett
smörarom,
gräddpulver
antioxidationsmedel (E 223, E 304 och askorbinsyra) o
Näringsvärde


Energi
340 kJ
Protein
2 gram
Kolhydrat
14 gram
Fett
1.5 gram

Det finns en del tillsatta komponenter i processad mat:
Vad Ennart hävdar är att man inte forskat tillräckligt om de tillsatta substanserna och inte vet vad det kan ställa till med. Han hävdar att myndigheterna här missar och går in på slutet i kedjan och kontrollerar hygienen ipå småbarer och liknande; däremot finns hävdar han föga kontroll av stora livsmedelsproducenter och har tar exempel från ställen som producerar  griskött och hävdar att det i vissa stora fabriker finns en utbredning av antibiotika resistenta bakterier. 

Fallet med de infekterade hamburgarna som orsakade dödsfall hos barn
Han hävdar att det hela tog sin början i USA. Där inträffade ett antal dödsfall som följd av infekterade hamburgare i en livsmedelskedja. Efter det kom förslag att det skulle bli strängare krav men det blev mycket motsättning från producenterna och deras lobbyister. Lagförslaget urvattnades och det hela mynnade ut i att kontrollerna skulle läggas på företagen själva. Sedan har detta sätt spritt sig först till östeuropa och sedan till EU. Nu råder alltså principen: lagstadgade självkontroller inga inspektioner hos storproducenterna.

Färdiglagad mat långtbortifrån; kan det vara nyttigt?
Däremot kontrollerar man i gatukök och på dagis o liknande. Detta har lett till att man tagit bort småköken där man lagar mat och i stället packar upp färdiglagad mat som kommer från stora kök. Att maten på det sättet förlorar i värde kan man misstänka både näringsmässigt, hur lockande den blir att äta osv Dessutom finns dessutom risken att det finns mycket som är tillsatt vars effekter är dåligt utforskade.
En person som Ennart stöder sig på är Walter Willett; en nutritionsforskare involverad i bland annat de amerikanska stora studierna av sjuksköterskor. Här är en intervju med Willett gjord av Ennart i SVD.

Vad kan man göra åt det
-konsumenterna kan ställa krav
- myndighetsinspektioner på de stora producerande företagen och inte bara gatukök och dagis.
- den första länken i kedjan de stora gårdarna med grisar, kycklingar har inte något inspektionskrav på sig säger Ennert, kan det stämma?
Jag skulle vilja lägga till att det behövs mer forskning om vad de olika komponenterna som läggs till i processade mat kan betyda för hälsan. Ennert citerar forskare som säger att en tredjedel av alla cancrar beror på dålig kost.

söndag, oktober 24, 2010

Vad innehåller bröstmjölk:



Ibland i diskussioner om föda och dess innehåll, nämner man ofta bröstmjölk- det kan därför vara intressant vad det innehåller
90 procent av bröstmjölken är vatten.
Innehållet är varierande i olika perioder.
Fettinnehållet i bröstmjölk
Triglycerider är huvudsakliga komponenten som bryts ned till fria fettsyror och glycerol
De fria fettsyrorna är långkedjade fleromättade fettsyror (DHA/omega-3 och ARA/arakidonsyra omega-6). Kvoten fleromättade mättade fetter är låg . Kolesterolinnehållet är ganska högt
Källa About. com: Lipids in breast milk.
Enligt denna artikel av Jennes från 1979 är fettinnehållet totalt cirka 3-5 procent.

Proteiner Knappt en(1) procent . Källa About.com

Kolhydrater Det finns cirka 130 oligosackarider i bröstmjölk mot 10 i komjölk. Vanligaste kolhydraten är laktos. Källa About.com
Kolhydratinnehållet är totalt 6.9%-7.2% enligt Jennes artikel.

Det finns en hel del forskning om detta. Innehållet av fett, proteiner och kolhydrater tycks tämligen stabilt. Däremot tycks innehållet inom gruppen fett vara delvis beroende av dieten.

lördag, oktober 23, 2010

Varför äter vi just det?


Endorfinerna möjliggör att hjärnan kidnappas och gör att vi kan börja storäta. Sådana saker som främjar endorfinernas effekt är maträtter med sött, fett salt och egentligen ju fler olika smakvarianter som används kan öka på lusten att äta i de rätta proportionerna. Kessler brukar beskriva detta som lager på lager. Man har kanske en kyckling och så fyller man på med olika smakretare, lite salt, lite ost, lite oljor, lite sött och tillsammans kan det få ett stort antal nerver som är involverade i smaken att fyra av. Ju fler som fyrar av desto större belöning och endorfinproduktion. Men det är inte bara olika smaker som stimulerar. För coca cola beskriver han vid sidan av sötman i drycken att det även retar slemhinnorna i munnen dels med den kylande effekten men också kolsyran. Tillsammans kan det ge riktiga kickar.

Andra faktorer som kan bidra till fetmaepidemin

Bidragande till fetmaepidemin är också att det kommer fler och fler varianter av mat. Då jag handlat mat i USA har det inte alltid varit lätt att välja. Det finns mängder av olika märken i butikerna här men där var det svåröverblickbart med olika märken och varianter av samma vara. Var och en kan nog hitta mat som man tänder på där.. Bara mjölk fanns i mängder av varianter med många olika smaker. Jag förstår vad Kessler talar om då han säger att variationsrikedomen är en väg till fetma.

En annan är storleken på portionerna. Hamburgarna blir större och större. Mängden pommes frites ökar. Cola muggarna och bägarna växer. Mängden såser på salladen i hamburgaren blir kladdigare och kladdigar men retar smaklökarna, Trenden att allting skall vara större bidrar till fetmaepidemin. Storleken har betydelse för fetmaepidemin.

Supernormala stimuli. Störst är bäst.
För snart ett halvt sekel sedan Nikolaas Tinbergen en undersökning på strandskator, där han fann att om fågeln fick välja på att ruva sina egna ägg mot större konstgjorda ägg valde den det större äggen. Kanske är det så det fungerar när göken lägger sina ägg i andras bon. Man kallar detta supernormala stimuli. Det fungerade även på andra fåglar och när fjärilshannar skall para sig väljer den honan som flaxar mest med vingarna och hittar man på något konstgjort som flaxar mera så väljer fjärilshanen det konstgjorda. Det har med överlevnadsinstinkten att göra säger en av de forskare som arbetat på områden. Stora ägg ger större sannolikhet att kycklingen i det klarar sig bättre och analogt kanske en fjäril som flaxar bättre klarar sig undan rovdjur bättre. David Kessler och andra tror att just det här med att något är sötare, fetare, smakar godare har just med principen om supernormala stimuli att göra. Även om det sötare eller fetare inte finns i naturer så kanske människan på något undermedvetet sätt tror att man överlever bättre även om det leder till att man dör av fetma i förtid. Det är instinkter från en tid då det inte alltid fanns matöverflöd.

Men vad gör dopaminet?
Enligt Kessler gör det att man jagar mat effektivare. I experiment på råttor så såg man att hungriga råttor som fick någon form av mat blev mycket aktiva och intensiva. Gjorde man så att blockerade deras dopamin blev de mycket mindre hetsiga. Man lät också råttor få antingen mat i två olika stora portioner; den större portionen krävde en viss ansträngning för att de skulle få den. Ansträngningen var att de skulle klättra över ett hinder, och normala råttor valde det i stället för den mindre maten; däremot om man blockerade deras dopamin valde de den mindre mängden mat, den mindre belöningen. Dopaminet gör alltså att man jobbar för den största belöningen; mat i varje fall om man är råtta och ser bort ifrån andra signaler, mindre belöningar, brus.

fredag, oktober 22, 2010

Den plastiska hjärnan

I programmet den plastiska hjärnan finns mycket intressant om hur hjärnan kan utvecklas på ett sådant sätt man inte trodde på den tid jag gick min utbildning. Mycket intressant. Här lite jag skrivit om  constraint therapy och dess grundare Taub. Under augusti handlade en hel del om hjärnan plasticitet.


Länk till programmet 

Hjärnan kidnappas av mat, sött, fett och salt.

 Hjälpen till detta är hjärnans belöningssystem

Här kan man se hur hjärnans belöningssystem fungerar schematiskt.
” när dopaminet flödar ut från nervtrådar i hjärnans belöningssystem och stimulerar särskilda mottagarmolekyler, receptorer, på andra nervceller – det är då som man njuter! ”

Det är också detta njutande som kan bli orsak till olika beroenden, och en viktig del av det är alltså signalsubstansen dopamin, som har flera andra funktioner och bland annat är viktiga för rörelsen. Vid parkinsons sjukdom är dopamin en nyckelsubstans.



I septumområdet är ett område där man upplever lust; om man stimulerar detta område elektriskt kan det ge upphov till stora lustupplevelser.

I VTA området, främre tegmentumområdet och däromkring bildas signalsubstansen dopamin som sedan sprider sig vidare till andra delar av hjärnan. Detta område av hjärnan tillhör dess äldsta delar medan hjärnbarken tillhör det yngsta. Dopaminet är viktigt för bland annat finjustera rörelser och man ser att det bildas i närheten av lillhjärnan, som har en viktig funktion därvidlag bland annat balans.

Var kommer endorfinerna in? De där berömda som gör det lustfullt att träna, äta chilipeppar och ha sex. Man upptäckte endorfinerna när man fann att morfinsubstanser påverkade delar i nervsystemet och förhindrade att smärtsignaler transporterades vidare i nervsystemet. Man kallade dessa delar, dessa molekyler för morfinreceptorer. Eftersom människor hade sådana receptorer drog man slutsatsen att det fanns liknande substanser som morfinet som producerades i kroppen och man kallade dessa endorfiner. Man har nu funnit ett stort antal av dessa av vilka någon verkar starkare än morfin. Den så kallade endorfinkicken är man numera tveksam till. Man har inte lyckats påvisa någon sådan hos människor som tränar och man har funnit att om man sprutar in ett preparat, som för övrigt är samma som nu diskuteras som behandling mot MS, dvs low dose naltrexone, LDN, om man sprutar in detta preparat så kommer ändå den så kallade endorfinkicken. Den beror alltså på något annat.

Endorfiner har med stress, smärta och rädsla att göra
Endorfiner är även de neurotransmittorer, signalsubstanser i nervsystemet. Det är signalsubstanser som kan stimulera eller trycka ned aktiviteterna hos neuron, dvs när neuronen fyrar av sina impulser vid vid nervändarna
Endorfinerna produceras i kroppen från hypofysområdet, hypothalamus men även andra delar av nervsystemet vid smärtreaktioner, rädsla och stress. Deras receptorer finns i områden för smärtreaktioner och emotioner och det är där de utövar sitt inflytande på nervceller.
Förutom smärta påverkar endorfiner våra lustupplevelser; våra emotioner, hur våra känslor upplevs i kroppen. Känslor av lust som vi kanske har då vi upplevt att vi fått tillräckligt av en god sak, men samtidigt skall känna att det var viktigt och vill få mer av.

Emotioner är något som är lokaliserat till limbiska systemet och som verkar där. Till limbiska systemet hör bland annat nervcentrat amygdala, en ansamling nervceller som är aktuell i fråga om posttraumatiskt stress syndrom, där man tror att man fått en mycket stark påverkan i det området att det är svårt att komma ifrån att känsla av panik, rädsla väcks oerhört lätt. Detta är också starkt kopplat till minnesfunktionen. I limbiska systemet finns påverkan av flera olika funktioner som andning, emotionella reaktioner, hungerreaktioner, sexuell tillfredsställelse mm. I limbiska systemet finns ett stort antal opoidreceptorer och då endorfiner når dessa upplevs en stor tillfredsställelse.
Endorfiner tros bland annat vara involverade i vissa psykiska sjukdomssymtom som till exempel tvångshandlingar. Vanligen när man gör något upplever man efter ett tag att det är tillräckligt, man är tillfredsställd. Det kan här vara endorfinerna som saknas eller produceras bristfälligt och som inte gör att man får upplevelsen att nu är det klart. Jag tänker på min faster Emma som vid 16 års ålder hade encephalitis letargica och som därefter utvecklade tvångssyndrom. Det är ganska troligt att hon hade en skada i limbiska systemet. Hon var dock mycket förtjust i godsaker och kunde njuta av detta, liksom av vackra kläder och tyger.

Endorfinerna kan också vara involverade i stress. Om systemet inte fungerar kan pendeln från vila till akuta stressreaktioner slå över onormalt snabbt, det finns inga riktiga mellanlägen innan det är full reaktion på egentligen mycket små irritationsmoment. Endorfinerna är alltså likartade morfin men de är inte tillvänjande. De har en funktion i samband med sockerpillseffekten. Man lurar på något sätt hypothalamus till att det skall frisättas endorfiner genom att lägga stor vikt vid ett sockerpiller. Detta utnyttjas i så kallade placebokontrollerade studier, där man vill räkna bort denna effekt från vad ett verksamt medel gör.

Det som sätter fart på endorfinet är alltså smärta och stress, men det finns en hel del annat som taggar endorfinproduktionen.

Men hur kan hjärnan kidnappas av det man äter?


Morfin får råttor att äta mer: :Kessler berättar i sin bok End of Overeating om experiment Josh Woolley vid UCSF gjort med belöningssystemet för att se dess inverkan på ätandet. Experiment ett gjordes på råttor som i en första del fick äta så mycket de ville av något som smakade choklad och en annan något som smakade banan. Sedan fick de fri tillgång till båda sorterna och båda sorterna valde då det som smakade annorlunda. Men om man i stället sprutade in morfin fortsatte de att äta det man ätit förrut. Morfinet gjorde att de fortsatte att äta det de vant sig vid. Om man däremot blockerade endorfinet genom injektion av naltrexone åt råttorna mindre, både av det som smakade banan eller smakade choklad. När trycket av endorfinerna försvann minskade ätandet. Experimentet tycks visa på hjärnans belöningssystems inverkan på hur mycket vi äter.
Ytterligare ett experiment visar på att systemet spelar roll speciellt om man gillar maten. Om råttor fick äta något de verkligen älskade exempelvis med chokladsmak eller något de var mera neutrala till, minskade deras ätande av båda sakerna om man blockerade deras endorfinsystem men allra mest för det de gillade starkt. Belöningssystemet tycks fungera mest för sådant man gillar allra mest.

Råttor jobbar på för något sött:
Det finns också studier avseende vad som råttor allra helst vill ha och kanske är det så med oss mänskor också. Vid Carlton universitet I Ottawa utvecklade man en metod för att se hur mycket råttor ville jobba för att få äta en viss sak. Man använde en spak som råttorna fick trycka ned för att få en belöning i form av det man ville testa. Sedan ökade man antalet gånger som råttan måste trycka för att få godbiten. Exempelvis en gång, två ggr, fyra gånger, åtta gånger, 16 gånger, 32 gånger etc. Man gav råttorna sackaros som belöning. Det visade sig att de jobbade mera för att få en sockerlösning som var 20 procentig än 10 procentig. Däremot gillade de 30 procentig mindre. Rätt anpassad sötma gav bäst effekt. Kessler har intervjuat producenter av producerade maträtter som säger att man utformar rätterna utifrån detta, för att få människor att vilja ha mer.

Råttor jobbar också på för att få fett:
Man gjorde liknande experiment med fett och där använde man föda indränkt i majsolja och det var 10 procentig majsoljelösning som var effektivast. Sara Ward heter forskaren som arbetat med detta vid University of South Carolina, Chapel Hill. Här jobbade sig mössen fram till tolv belöningar.

Man fann således att både kolhydrater och fetter kan verka som stimuli för hjärnans belöningssystem. Om man däremot hade en kombination av fett och kolhydrater var mössen villiga att arbeta sig till fjorton belöningar.. När man prövade med narkotikat kokain var mössen villiga att bara jobba lite, lite mer. Det är alltså så att mat kan vara starkt beroende framkallande.
Var för sig tycks sackaros vara den starkaste faktorn.

Flera olika faktorer än just matinnehållet kan också stimulera till att vilja äta:
Men sen är det inte bara hur det smakar, hur det känns i munnen som spelar roll, även andra aptitstimulerare finns. Den miljö man ätit i kan vara en effektiv stimulerare, vad som händer runtomkring ( jag tänker på alla de upptåg som kan finnas i samband med vissa maträtter som kan verka lockande på barn). Detta är också aptitstimulerare som kan bidra till att man fortsätter att äta.Synen av en viss rätt till exempel en hamburgare kan väcka viljan att äta. Man kan minnas hur gott det har varit tidigare. ( Själv minns jag två hamburgare dels en som jag åt på en hamburgerrestaurang i Oslo, och dels en annan som jag åt på den äldsta hamburgerrestaurangen( från 1908) i USA som finns i Coeur D'Alene i Idaho. Den senare var något helt annat än det man fick på Mc Donaldrestauranger.) Numera äter jag inte hamburgare. Men visst när jag skriver detta så väcks nog lite sug efter en hamburgare. Kanske skulle jag ta en hamburgare om jag vore där,
Ju fler bindningar det blir mellan de olika ”aptitstimulerarna” cues och maten i fråga, ju mer blir man mer ensidigt inriktad på att äta. Rätt kombination av sött, fett och salt och rikligt med andra associationer kan göra att man sätter åt sidan en massa andra tankar som kan verka hämmande på ätandet. Man blir betingad till att vilja ha mat och att ha det mer och mer, och det hela är omedvetet. En del av hjärnan har blivit kidnappad, det har blivit en betingad reflex att man äta utan att man medvetet vill eller behöver detta.


onsdag, oktober 20, 2010

D-vitamin och mjölk, i mjölk finns D-vitamin, mättade fetter och proteiner plus mycket mer

Sista kon på gården där jag bor. Ingen mjölk produceras längre här.
Det har kommit ytterligare en studie om MS och D-vitamin. Det är bearbetning av det stora materialet bestående av 1000tals amerikanska sjuksköterskor och vad de haft för dieter, intag av vitaminer etcetera, rökning och sedan har man tittat på vilka sjukdomar de  insjuknat i. Det var i en rapport från en sådan studie som jag personligen noterade detta med D-vitamin och MS. Man fann där att de som tagit så lite som 400 IE D-vitamin tycktes ha minskad risk att insjukna i MS.   400 IE är mycket litet i förhållande till vad  man nu säger behövs, men man fann ett samband med minskad risk.
I den här studien tittar man på vad de ätit i "adolescence", dvs i åren då man är på väg att bli vuxen. Det är även här samma små doser. Man fann där ett samband som dock inte var signifikant  hos de som tagit 400 IE el mer men man fann också att helmjölk som är en viktig känsla till D-vitamin var förknippat med ökad risk! Detta är intressant ur andra aspekter än D-vitamin. Dels finns det ju  mättade fetter i komjölk men det finns också vissa komjölksproteiner som också är intressanta i sammanhanget.
George Jelinek skriver om detta i sin nya bok. Själv har han slutat med att ta mjölkprodukter sedan förra boken från början av 00-talet. Han skriver om en studie av Malosse, Perron och Sasco: Corellation between milk and dairy consumption and multiple sclerosis prevalance, a worldwide study
(ovanstående länk är googleöversatt). Man finner alltså i denna studie statistiska samband med flytande mjölkprodukter men däremot inte mot ost. Jelinek tar också upp tre studier från laboratorier
 En studie är av  är av Stefferl med flera  där den experimentella modellen EAE av MS, lite noschigt kallad musMS, som kan framkallas av proteinet MOG som ingår i myelin (myelin oligodendrocyte glycoprotein) kan förstärkas eller försvagas genom att det sker en korsreaktion mot antikropp av  mjölkproteinet butyrophilin. Korsreaktionen är en form av mimicri, något man bland annat är inne på då man undersöker MS samband med vissa infektioner, dvs vissa virus el bakterier kan ha liknande beståndsdelar som äggviteämnen i myelinet. När man väl utvecklat antikroppar mot dessa organismer kan immunförsvaret ta fel och i stället angripa det kroppsegna myelinet. En av tankarna bakom autoimmun sjukdom.  Mimicri tror jag från djurvärlden. Fjärilar bland annat skyddar sig genom att mönstren på vingarna kan likna stora farliga ögon och därför vill inte andra djur angripa dem. På ett liknande sätt skulle alltså vissa proteiner till exempel från komjölk likna proteinerna som finns i myelinet bakom dessa teorier, eller proteinerna i exempelvis ett misstänkt virus.


Diabetes typ I är en autoimmun sjukdom och där pågår en stor studie med 78 centra i 15 länder som skall rekrytera 2032 barn i denna studie för att titta efter möjliga samband. Den är baserad bland annat på en pilotstudie av 242 nyfödda barn, dessa barn hade ökad risk för diabetes typ ett. Man fann där att genom att undvika komjölk i cirka sju månader tycktes det minska risken att utveckla autoimmun sjukdom och diabetes typ I.

Intressant, speciellt med tanke på att jag sett rekommendationer om LCHF diet till MS patienter. En diet som ju innehåller mjölk och mättade fetter. Delen med att minska på snabba kolhydrater tror jag är bra om man har MS, men det andra återstår att se, men snarast tror jag att det är totalt fel och att man i varje fall får fram sprödare biologiska membran, bl a blodhjärn-barriären, ev kan mättade fetter också vara proinflammatoriska i överskott ( Martin Ingvar nämnde det i samband med inlagring av LDL i endotelväggar med åtföljande inflammationer) slutligen kanske det ligger något i detta med mjölkproteiner. Jag undviker i själva verket mättade fetter allt vad jag kan  så det återstår att se är en något mild reaktion från min sida sett. Men jag ger inga råd snarare får var och ta reda på vad de tror på. Jag "tror" på vad jag funnit och vilka som för mig verkar mest tillförlitliga.

Det finns också en studie om Parkinsons sjukdom, som inte är en autoimmun sjukdom. Den omfattade 135000 personer. Den visade att de patienter som använde mer mjölkprodukter hade 2-3 ggr så hög risk att få sjukdomen. Intresserad av detta läs här om en forskare som arbetat med faktorer som kan inverka på Parkinsons sjukdom,


söndag, oktober 17, 2010

Ta en promenad bör man

Promenader i Stockholm på väg till Tennstopet
Det kan minska risken för att man blir dement läser jag på medscape

299 personer med medelåldern 78 år  som ingår i något som heter Cardiovascular Health Cognition Study bedömdes utifrån  hur mycket de promenerade per vecka.
9 år senare gjordes en magnetkameraundersökning för att undersöka hjärnans storlek och fyra år därefter gjorde tester kognitiva test och demenstest.

Beträffande hjärnans volym visade det sig att den fjärde del som gick minst 6-9 miles i veckan vilket innebär mellan 10- 15 km i veckan, alltså runt två km per dag hade mer kvar av de gråa cellerna än de som gick mindre. De som gick mer  tycktes inte dra någon ytterligare nytta avseende  just detta.

Det kognitiva  testet fyra år senare  hade ett antal utvecklat demens men det visade sig att gruppen som avverkat minst 10-15 km i veckan hade hälften så stor risk att utveckla demens och kognitiva besvär som de övriga.

Tyvärr finns kanske inte några MRI resultat från startskedet så det kan ju också vara så att det som är bättre kognitivt från början är mer aktiva, dvs att de kognitiva besvären redan hade börjat. Det kan ju vara en fråga om hönan eller ägget men jag tycker slutsatserna ligger i linje med vad jag läst tidigare.

lördag, oktober 16, 2010

Hjärnkoll på vikten

Nu tror jag mig ha läst klart den och mitt intryck kvarstår att i mycket är det vad exempelvis Jelinek förespråkar som livsstilsförändringar vid MS:

Det handlar om kosten, där faktiskt det till stora delar handlar om samma sak; en medvetenhet om vad man äter, läs ingrediensförteckningarna etc. Skiljer sig åt beträffande mättande fetter i viss mån, men man beskriver dem med samma egenskaper fasta, mindre plastiska än omättade. Ingvar beskriver dem till och med som proinflammatoriska.
Rekommenderade fetter är omega-3 och omega-9 /främst olivolja.
Försiktighet med omega-6 där Ingvar säger att det skall vara en viss balans; Jelinek har sagt i ett mail att man får i sig alldeles för mycket med den västerländska kosten och även om man försöker hålla det lågt får man vad man behöver. ( Jag frågade det i samband med att jag undrade om GLA som är en omega-6 som i en studie visade positiv påverkan på MS).
Personligen tror jag det är så även med mättade fetter; de  finns  i många saker som olivolja, rapsolja vid sidan av de fleromättade och enkelomättade fettsyrorna. Mycket av det man äter finns det mättade fetter i. Äter man exempel  fisk, skaldjur, kalkon, kyckling, vilt som älg och rådjur, motionerande tamdjur som ren, hjort osv finns det mättade fetter även i dessa.

Kolhydrater:  även där  tycker jag rekommendationerna stämmer bra. Det gäller att minska på de snabba kolhydraterna. Jag tyckte att Ingvar skrev en del om dessas inflammatoriska verkan, men när jag nu skall skriva om det hittar jag bara detta."Trots att en ny forskning visar att en kost rik på korta kolhydrater  är förenad med risk för hjärtsjuklighet, diabetes och övervikt...  ....sid 86, men jag tror det står mer uttryckligt i boken på annat ställe. På sidan 82 finner man förklaring till att det kan vara skillnad på kalorier då man vill gå ned i vikt. Då föda bryts ned produceras energi, vid nedbrytning av fett och protein bildas mer värme och en del av energin går åt på det sättet medan det är mindre vid behandlingen av kolhydraterna. Meat sweat/ kött svettas på amerikanska enligt Ingvar. Annan länk om meat sweats

Men Ingvar tar också upp två ytterligare faktorer som också i viktiga i Jelineks " taking control of multiple sclerosis"

  1. fysisk aktivitet
  2. stress och koppla 

Annat Ingvar poängterar är vikten  av sömn. Genom en bättre sömn kan man gå ned i vikt.

Hur jag kommer att ändra mig?   Tja, det blir nog mer quinoa bland annat. Läs i Nyfiken Vital. Kommer att titta en del på glykemiskt index.

Men jag kommer absolut inte att börja äta mer  mättade fetter. Däremot kanske mer olivolja. Ingvars råd om sautering av grönsaker och viss frukt har jag redan följt.

Jag tyckte boken var svårläst av någon anledning men inte avskräckande. Fakta hade jag läst förr
utan det var mera hur det kopplades ihop. Kanske var det nyttigt bara därför att läsa den. Om alla vore och fungerade lika vore livet bra tråkigt.

fredag, oktober 15, 2010

En jämförelse mellan vad David Ingvar och George Jelinek tycker om fett i kosten


Jag håller på att läsa Hjärnkoll på vikten och igår fick jag boken Overcoming Multiple Sclerosis- an evidence-based guide to recovery av George Jelinek. Jag finner stöd i båda böckerna för den diet jag försöker hålla ( den är inspirerad av Jelinek men att Martin Ingvar egentligen har liknande åsikter i mycket har jag inte riktigt förstått då jag läst om boken i media. Det skiljer sig åt då det gäller mättade fetter, men målgruppen är ju också olika Ingvars målgrupp är allmänheten och överviktiga medan Jelineks är MS sjuka- och möjligen andra ”autoimmuna” sjukdomar.

Hjärnforskaren vid Karolinska Martin Ingvar: ( Hjärnkoll på vikten) När vi får i oss tillräckligt mycket omega-3 blir cellväggarna mindre stela, mjuka och smidiga.... …. … Kemiska effekter på cellnivå underlättas och det motverkar bland annat inflammationstillstånd som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar... Hjärnan består till 60% av fett och en femtedel är omega-3 fettsyran, DHA.... ….. DHA har bland annat visa sig öka serotoninkoncentrationen i hjärnan, vilket i sin tur kan motverka depression. En del försök tyder också på att dyslexi och koncentrationssvårigheter kan minska med tillräcklig mängd och rätt balans av de essentiella fettsyrorna.

George Jelinek professor i akutmedicin i Australien och dessutom inriktad på MS bland annat pga sin egen diagnos. Författare till boken Overcoming Multiple Sclerosis- an evidence-based guide to recovery: Dessa fetter (fleromättade fettsyror och enkelomättade) har de lägsta smälttemperaturerna och är flytande i rumstemperatur.... …. …. Vi vet nu att dessa fetters smältpunkter ger dem en av deras viktigaste egenskaper. Deras klibbighet ( förmåga att få något att fästa) och deras flexibilitet då de inlemmas i cellmembranderna. Det är viktigt att komma ihåg att kroppsceller är inneslutna av ett cellmembran, som består av fetter. Våra kroppsceller är inte statiska utan byggs ständigt om. Beroende på var de vinns i kroppen kan de snabbt byggas om som i tarmen och i huden, eller mycket långsamt som i brosk och ben. Men fetterna som bygger upp det yttre lagret i dessa celler kommer från dieten när de byggs om. Om fetterna i dieten huvudsakligen är mättad blir membranen i enlighet med dessas egenskaper. Det vill säga membranen blir hårda, inflexibla och tenderar att hålla samman. Detta enda fakta är i själva verket kärnpunkten i den fortlöpande epidemin i västvärlden av sjukdomar som beror på att celler håller samman, sjukdomar pga proppar som hjärtattacker, stroke och ventromboser....... …..
Om fleromättade fetter i stället vore huvudparten i dieten skulle vävnaderna bli mjuka och plastiska i stället....
Men det finns en annan viktig punkt i historien om fleromättade fetter. Dessa fetter bildar grundstenarna i immunsystemets kemikalier. Omega-6 utgör grundstenar till inflammationsdrivande kemikalier och omega-3 inflammationshämmande. Omega-9 är neutralt. Mättade skriver Jelinek inget om just i detta sammanhang.
Det gör däremot Ingvar: Om molekylerna i fettsyran sitter ihop på ett stadigt sätt kallar vi den mättad. Sådana fetter är okänsliga för påverkan och svåra att bryta ned. Om en stor andel av det fett du äter är mättad kan det leda till att du får ett överskott i blodet av LDL, dvs det onda kolesterolet. När oxiderat LDL tas upp i kärlväggen triggar det immunsystemet att dra igång inflammatoriska processer och då bildas något som kallas plack. Samtidigt ökar produktionen av bindväv som gör kärlväggarna tjocka och oelastiska.....

Jag tycker Ingvar och Eldhs bok är lite svårläst, det ena följer inte det andra på ett sätt som passar mitt kognitiva system. Men den innehåller mycket fakta och känns tämligen neutral i kostdebatterna. Läs den gärna men något gjorde den svårläst för mig. Och som sagt den stöder verkligen att man skall tahänsyn till kost vid MS. Undrar om Martin Ingvar tycker jag har uppfattat honom rätt-eller hårdrar jag? Det är ju så att var och en har en viss bias att tolka saker och ting åt sitt håll. Man kan nog använda Ingvars och Elds bok till stöd för olika saker även om man skriver: I det mediala fettkrig som pågått de senaste åren har fettfobikerna dömt ut all mättat fett. Den hållningen saknar vetenskapligt stöd. Deras antagonister  som hävdar att massor av mättat fett är rena hälsokuren  har lika litet på fötterna.

onsdag, oktober 13, 2010

Om cues: när man får saker och ting på hjärnan


Jag läser av David Kessler om cues, vilket ungeför skulle kunna översättas som aptitretare, dvs faktorer som sätter i gång hungerkänslor, känsla av behov att äta även om man inte har några sådana egentliga behov. Cues är något som får hjärnan att bli kidnappad, med vilket Kessler menar att man blir betingad till mat precis som Pavlovs hund blev betingad till en ringsignal. Varje gång en klocka ringde serverades den mat. Man mätte salivproduktionen. Så småningom kom salivproduktionen igång utan att det serverades mat. Hunden blev betingad till att ”salivera” varje gång klockan ringde. Salivering då det kommer mat är en obetingad reflex medan salivering då det ringer är en betingad (omedvetet)inlärd reflex. På samma sätt menar Kessler att fetmaepidemin beror på att man blir betingad till att äta. Ursprungligen vill man äta för att man är hungrig. Hungerkänslor utlöses bland annat då blodsockret sänks. Glukos, socker är den faktor som är starkast säger Kessler.
Man har undersökt detta med att råttor fick trycka ned en spak för att få mat. För att få socker var man beredd att arbeta hårdast. Men även fetter ville man gärna arbeta för och kombinationen socker och fett gjorde att man arbetade ännu hårdare. Kombinationen salt+kolhydrater+fett är starka stimuli till att vilja äta. Detta stämmer väldigt väl med Christopher Gardners föreläsning om jämförelser med olika dieter, där man fann bäst effekt av LCHF liknande kost men det var effekter av samtliga och tyvärr var effekterna i medeltal ganska dåliga- några kilon av väldigt många kilon.
Man såg också att samtliga dieter liknade varandra i effekt. En del lyckades mycket bra och andra mycket dåligt och det såg likadant ut för samtliga undersökta dieter. Diet i sig är enligt detta inte lösningen på fetma epidemin ( eg pandemi) man kan vara det för en del personer.

När man väl betingats till föda på det här sättet blir processen automatisk och omedvetet. Man är inte riktigt med och bestämmer själv vad man vill äta. Kessler intervjuade människor i livsmedelsbranschen (anonymt) och kom fram till att man i matvaroproduktionen designar mat utifrån kombinationen salt+kolhydrater+fett för att få mest utdelning, att människor skall äta så mycket som möjligt.
Sådana saker som kan väcka hungerkänslorna kan till exempel vara reklam.
När jag reste hem igår från Gbg påmindes jag starkt om detta. Här och där fanns en reklamskylt: nu är det så långt till närmaste bar som serverar det och det. I butiken fanns en reklamskylt om tävling avseende en dryck, och alldeles intill fanns dryckerna. Det finns lite chanser att komma undan om man har blivit betingad på att äta.
Det är förunderligt hur man lägger märke till saker när man börjat ta reda lite mer om det. Just nu har jag fått det här med överätning på hjärnan.

Två inlägg i läkartidningen om D-vitamin hos barn och behov av tillägg.

Det är höst nu, inget D-vitamin av solen längre
'











Alla förskolebarn behöver berikad kost.

En annan artikel lyder
Vitamin D-status hos friska barn i Sverige ännu tillfredsställande. Underrubrik
Ändrad supplementering och ny kunskap motiverar dock ytterligare studier. Lite motsägande och studien utgår i stort sett från de värden som gäller rakitsjukdomen men inte att man sannolikt behöver högre värden för att förebygga andra sjukdomar. 
I alla fall ett steg till på vägen.

MS tycks läka ut av sig själv.


Multipel skleros (MS) tycks kunna läka ut spontant hos var sjätte patient, enligt en långtidsstudie som är gjord i Göteborg och där forskare följt drygt 300 MS-patienter i femtio år. Det innebär dock inte att den är borta utan kan innebära att man får symtom kanske efter 30 år.


Jag hittar inte mer om den här studien just nu. Gäller tydligen var sjätte patient. Det finns många olika tankar kring ett sådant fynd. För 50 år sedan fanns till exempel inte magnetkamera.

Man frågar sig också: finns det faktorer som spelat in-det kanske inte är spontant eller av sig själv utan att livsstilfaktorer spelat in som kost, rökning, sol, motion; allt detta kanske finns med i studien. vi får se.

Här lite mer, översatt med Googles
Livslångt godartad multipel skleros - myt eller verklighet, och kan man förutspådde? Den 45-års uppföljning av Göteborgs multipel skleros incidens cohort B. Skoog, B. Runmarker, S. Winblad, S. Ekholm, O. Andersen (Göteborg, SE)
-------------------------------------------------- ------------------------------ Ett geografiskt baserade multipel skleros incidensen kohort med debut 1950-1964 följdes longitudinellt med en minsta uppföljningstid på 45 år. Derades 307 patienter. 246 patienter hade en första skjutningen, 52 patienter hade primär progressiv kurs och 9 odefinierade ursprungliga kurs. 202 av dem med en inledande skjutningen utvecklat en skovvis förlöpande kurs (RRMS) och 44 var möjligt MS. Den symtomatologi i 7 av de primära progressiva fallen var begränsad till spastisk parapares med CSF immunopathy. Det totala antalet MS-patienterna i enlighet med Poser kriterier var 255. 45 år efter debuten, har 18 patienter med RRMS befunnits vara fritt från sekundär progression och anses ha godartad MS. Sannolikheten för en godartad kurs 45 år efter debuten var 18% (SE 3,0%). Patienter med en debut ålder <30 år eller en inledande attack med monofokal symtom eller fullständig remission hade ett gynnsamt utfall enligt Cox regression. Magnetisk resonanstomografi utfördes 2009 i tio av de godartade patienterna. Nio hade fynd förenliga med kronisk multipel skleros lesioner. En neuropsykologisk undersökning genomfördes i 9 av de godartade patienterna. Endast en patient visade tecken på en kognitiv nedsättning. Men när man jämför godartad MS med åldersmatchade kontroller, sågs en signifikant skillnad mellan grupperna förekommer när det gäller verbala minnet och verkställande funktion. Med tanke på prognosen från en episod som tyder på multipel skleros, var "kliniskt isolerat syndrom" (CIS, n = 219), sannolikheten för en godartad kurs (inklusive eventuella multipel skleros) efter 45 år 33% (SE 3,5%). CIS patienter med en inledande attack med fullständig remission hade monofokal eller afferenta symtomatologi ett gynnsammare resultat, som bekräftar tidigare prognoser för milstolpar. Vi visar att en betydande del av RRMS eller CIS patienter på ett opartiskt kohort med mycket lång uppföljning har en godartad kurs även efter en nära livslång sjukdom och detta utfall är delvis förutsägbart.

tisdag, oktober 12, 2010

NHR:s living with MS konferens









Jag har varit på NHR:s MS-konferens. Jag tyckte den gav mig mycket-skall försöka beskriva i korthet, eftersom min tråd just nu på den här sajten är något helt annat (sjuklig övervikt).

Jan Hillers om MS bilden i stort. Han var mycket noga med att redovisa bland annat sponsringar som han har i samband med olika studier och projekt. Till dagen framträdande fanns inget sponsrat.
Jag tror det finns skäl att säga att det skulle bli ganska få undersökningar gjorda om kommande medicinering och liknande utan spronsing eller beställda undersökningar.

Men jag tror inte heller att man får tro att företagen inte i huvudsak drivs av ett profitintresse, även om det nog finns en del sådana aspekter. Detta som en parentes.

Jan Hillert  gav en god översikt över MS idag. Han tog bland annat upp CCSVI och beskrev att först kom det mycket lovande rapporter om detta och samband med MS, hundraprocentig förekomst vid MS. Sedan kom det andra undersökningar som inte gav  samma bild av överensstämmelse vilket dock inte betydde att han avfärdade det hela men att man skall kunna säga att detta är en något man från neurologhåll kan rekommendera som behandlingsmetod måste det komma rapporter från andra forskare som upprepar de aktuella fynden, och att det inte är en hundraprocentig förekomst vid MS betyder inte att det kan vara en viktig faktor.

Att fyndet kan göras hos andra oberoende forskare är viktigt tycker jag också.


Han talade en del om är MS en eller flera sjukdomar.
  • benign ms typ I
  • benign ms typ II
  • RR MS som svarar på betainterferonbehandling
  • RRMS som inte svarar på betainterferonbehandling
  • aggressiv MS
  • PPMS
eller

MS trigger---fokal inflammation (lesion)----atrofi skrympning---MS handikapp
MS trigger---- atrofi-------fokal inflammation--MS handikapp
MS trigger------vävnadskada-----MS handikapp
                          pil nedåt
                        till inflammation
Gäller det tredje, är vi inne på fel väg sa han, då måste vi fokusera på det som utlöser MS

eller annat?
Själv lutade han åt att alla typer av MS var en och samma sjukdom.


Han talade liksom Ebers sedan en del om ärftlighet. man har större risk att ärva MS från mamma i stället för pappa. 4 resp 2%.




George Ebers talade om ärftlighet och  neurologiska sjukdomar.
En stor del av det handlade om D-vitamin forskningen och att det finns mycket kraftiga bevis för att D-vitamin kan förebygga MS. 'Någon frågade om man som MS förälder kan göra något för att förhindra att barnen får MS. Han svarade att han inte ger några enskilda råd, men han sa att han kunde säga detta: Jag känner en massa experter på D-vitamin och utan undantag tar alla och deras barn D-vitamin. Det är förövrigt en hel del andra sjukdomar där det finns misstänkta samband med D-vitamin.
Han visade en fin bild på MS förekomsten i Frankrike och sedan en bild av solförekomsten,  bilderna följde  varandra mycket väl. Talar starkt för sambandet D-vitamin MS, eller i varje fall solljus MS. Men eftersom ätande av fisk som innehåller D-vitamin i viss mån kan korrigera en sådan karta över förekomsten av MS, talar detta ytterligare för D-vitaminsamband.
Ebers inledde dessutom med att visa statistik över förekomsten av anencephali- dvs barn som föds med bristfällig hjärnutveckling så att storhjärnan i stort sett saknades. Statistik över detta visade att fattiga mödrar( statistiken från början av 1900-talet) som inte hade råd att äta näringsrik föda
hade större risk att utveckla detta. Att tala om att kost inte har någon påverkan på hjärnan är närmast nonsens upplevde jag att han ville säga med detta.

Jan Hiller sa förövrigt att han tror att det inom några år kommer rekommendationer om barn till MS patienter. Det finns mycket starka bevis sa även han.

( Jag vill tillägga att det finns tre undersökningar med ganska små material, men där man funnit att man får färre skov, mindre lesioner vid höga doser D-vitamin).

Kognitiva besvär 

Sen talade Dawn Langdon mycket intressant om kognitiva besvär och också om depression. Hennes profession, psykolog.. Jag går inte in på det men det finns en sajt i England för just de med besvär med kognitiva besvär som heter Staying Smart, där det bland annat finns tips och liknande, Kanske vore detta något som NHR kunde fundera på i stället för att bygga upp ett forum( det finns redan flera bra forum tycker jag). Kanske vore det Smartare (sic) att göra en likande sajt på svenska. Googleöversättningen fungerar men att få sajten på svenska vore nog ett lyft
autologa stamcellstransplantationer 
En bot för MS
kan autologa stamcellstransplantationer vara  trodde Jan Fagius. Detta grundade han på de fall som genomgått åtgärden i Sverige. Om man gör det i ett tidigt skede innan man fått för stora skador har man sett mycket bra resultat. Det är en potentiellt dödlig åtgärd betonade han och kan därför bara göras på de som i stort har ett stormande förlopp.
Han trodde att det kunde vara botande- men han kunde inte lova sa han.
I Sverige hade gjorts 15 fall. Två av fallen som han varit med om hade inte blivit förbättrade; skadorna hade gått för långt.
Man hade inte sett några nya skov eller progression.
Totalt i hela världen har man inte sett några dödsfall efter år 2000, hur många som totalt genomgått är svårt att säga men har man gjort 15 i Sverige torde det väl i varje fall ha gjort 100-200 i hela världen efter 2000.
Kanske kommer man att behärska detta på ett sådant sätt att riskerna kommer att bedömas mindre, men att slå ut immunförsvaret kommer alltid att innebära risker / fast man vet aldrig.

Nya mediciner
 Ralf Gold talade om kommande mediciner; orala men även andra. Var bland annat inne på biverkningen PML av Tysabri och visade någon där det gått helt tillbaka. Någon förklaring fick jag inte riktigt fram av sammanhanget.
Förutom de tre orala medlen som är mest framme, finns det även några som kommer några steg efteråt.


Fanns mycket, mycket mer men just nu vill jag fokusera lite på överviktsskrivandet.

söndag, oktober 10, 2010

Föredrag med David Kessler

Kidnappas hjärnan av matindustrin?

David Kessler tidigare chef vid amerikanska läkemedelsverket och därefter rektor vid först Yale och sedan medicinska universitetet vid UCSF gjorde sig känd som kritiker av cigarettindustrin. Vad jag förstår har han själv haft problem med överätande och pendlat upp och ner i vikt och beslöt sig att gå till botten med det. Det resulterade i boken The End of Overeating?= Slutet på överätandet. Varför var han så förtjust i choklad, var hans ständiga fråga skrivandet av boken, bokens metafor enligt denna artikel.  Han förväntade sig att komma fram till svar i kostvetenskapens och endokrinologins värld men hamnade inne i hjärnan och matindustrin. Det är alltså ungefär samma tankar som Ingvar och Eldh kom fram till i boken Hjärnkoll på vikten ett år senare: att hjärnan kidnappas av...  bl a matindustrin.
Det är alltså dags att sluta skämmas för övervikten. I boken av David Ingvar tar denne bland annat upp hur stor del som är omedvetet  av " besluten" man tar vid ätandet. Mycket fortgår i de primitiva delarna av hjärnan hjärnstam och hypotalamus där det inte görs några medvetna ställningstaganden.
Kessler intervjuar bland annat överviktiga som säger att det räcker med att de ser något stimulerande så kan de känna hunger, något som reklam och matindustrin känner till.  Enligt Ingvar så vill CocaCola bland annat att det skall vara en minut mellan en reklamskylt och möjligheten att få en coke.
Kessler   intervjuar anonyma tjänstemän  i livsmedelsindustrin som säger att fett, salt och socker ofta är byggstenarna i framgångsrika matprodukter. Man säger att man tillverkar vad folk vill ha, men man har också tagit reda på hur man fysiologiskt fungerar för att stimuleras till att äta mer än man verkligen vill. Man har tagit reda på hur man kidnappar hjärnan.
En kombination av fett, salt och socker kan tillsammans ge en sådan produkt att man bara vill ha mer. Kessler säger att han själv inte stimuleras av en enkel hamburgare  men lägger man till ost och bacon-dåå. Han säger att den fundamentala frågan är: Är det här riktig mat eller är det en mat som preparerats för att stimulera belöningscentrum. Han säger till på exempelvis spenatdips: det är i själva verket socker, fett och salt och det stimulerat belöningscentrat. Man skall alltså ta reda på vad man stoppar i sig då har man en chans att hejda överätandet.

Det här är givetvis en fråga på en högre strukturell nivå än den enskilde individen. Det gäller samhället och inte minst måste industrin tänka om.

lördag, oktober 09, 2010


Läser boken Hjärnkoll på vikten och vill kolla upp lite avseende en undersökning jag läste om tidigare i år, som handlade om ”junk food” och en undersökning på råttor, i ett försök att studera matberoende. Martin Ingvar och Gunilla Eldh skriver om sockerberoende som en del, en mycket viktig komponent i fetma epidemin ( pandemin- övervikt sprider sig i Indien, Kina förutom i Västländerna och sannolikt i Brasilien också som är ett land som är stadd i utveckling. All utveckling är uppenbarligen inte utvecklingen. Alltnog jag skriver matberoende eftersom man i den här studien talar om en kombination av socker, fett och salt som tillsammans i rätt kombinationer kan leda till att man kan vilja fortsätta äta och äta och äta långt efter man blivit mätt. Man förlorar kontrollen , vilket är kännetecknet för beroende.
Studier som visar att hjärnan kan reagera på samma sätt för junk food som för droger. Läste en artikel om detta på en sajt medicinska myter. En av forskarna var Paul Kenny, biträdande professor vid Scripps Research Institute i Florida.
Man undersökte råttor som delades in i tre grupper, en fick normala mängder av bra sammansatt föda, en fick en begränsade mängd skräpföda som cheescake, feta köttprodukter och billiga kakor och choklad i obegränsad mängd,
Det fick inga följder för de två första grupperna men de som fick obegränsad tillgång satte igång att äta och blev tjockare och började att hetsäta. Man fann att de feta råttorna fick en minskad nivå av en receptor för dopamin (D2), ett signalämne som har med belöningscentrum att göra. Hjärna släpper ut dopamin då vi äter mat som smakar bra. Ju mer skräpmat råttorna åt ju mer blev deras belöningscentra blasé, och råttorna började att äta mer och mer för att uppnå tillfredsställelse.
De kom in i en ond cirkel av hetsätning.
När forskarna stimulerade med elektronik de delar av hjärna som upplever lust, fann de att råttorna som åt obegränsad med skräpmat behövde mer och mer stimulering för att känna samma nöje som djuren på hälsosammare dieter. Förändringen ledde alltså till förändring inte bara vad gällde mat.



Glass och chokladkakor är beroendeframkallande därför att ingredienserna i dem aktiverav vår lyckopunkt. Snacks, frukostflingor och färdiga måltider kan trigga hjärnan på samma sätt som tobak, säger professor Kessler som tidigare varit vid FDA hävdar att producenter har skapat kombinationer av fett, socker och salt som är så ätstimulerande att många inte kan sluta äta dem då där är mätta. Han hävdar att tillverkarna försöker stimulera ett lyckocentrum, där människor som äter vissa saker gör att de bara vill ha mer. Det är dags att sluta skylla på individerna att de är överviktiga eller feta. Det verkliga problemet är att vi har skapat en värld där mat är tillgänglig som är designad till att de vill ha mer av den. För miljoner människor är modern mat helt enkelt omöjligt att motstå.
Professor Kessler blev känd för sin kritik av tobaksindustrin när han var vid FDA, I sin nya bok The End of Overeating, tror han att exakta kombinationer av fett, socker, salt och konsistens har använts av mattillverkarna för att bli extremt läckra för gommen. ( hyper palatable)

fredag, oktober 08, 2010

Håller på att läsa boken Hjärnkoll på vikten

Kanske återkommer med kommentarer tills vidare kan man ju titta på intervjun med Martin Ingvar
från TV4

Jag var lite tveksam till boken först; när den kom kändes det som om det var ett sätt att rida på  fett-kolhydratvågen-får se vad jag tycker till sist.


Det frapperar mig att det är mycket i boken som Martin Ingvar och medskrivare  skriver  som rekommendation faktiskt stämmer in på min Swanska kost eller den modifierade medelhavsdieten:
citat: Eftersom omättat fett så lätt oxideras bör du heller inte köpa matolja i klara flaskor utan i plåtdunk eller mörka flaskor och förvara dem svalt. Den hyllade svenska rapsoljan är särskilt känslig medan olivolja tål att värmas försiktigt. Genom att ha en kanna kallt vatten eller vin bredvid stekpannan och brässera maten i stället för att steka den undviker du att förstöra fettsyrorna (mitt tillägg och man minskar på fettet)  Om du vill bryna  mat till exempel  steka strömming bör du använda smör som består av stabilare molekyler och därmed tål hög värme. Att steka i smör ingår inte i min kost men att brässera med vatten, olivolja +vatten eller vin är helt okay. Därefter skriver man om lergrytan, järngrytan och grillpannan vilka oxå är helt okay. Det är mycket i boken som stämmer helt överens med den kost jag följer.