Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

torsdag, november 29, 2012

Är vi gjorda för att äta växtbaserad mat

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Milton  går igenom hur människan fysiologiskt-anatomiskt ser ut och jämför med köttätande djur som lejon eller vargar  med djur som äter växter som kossor eller zebror och tittar på vad människan mest liknar.

onsdag, november 28, 2012

Metastudier om tranbärsjuice som förebyggande mot urinvägsinfektion

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Metastudier eller metaanalyser anses vara de allra mest trovärda studierna. Jag har ibland hyst lite tvivel på detta. Metastudier är då man försöker sammanväga resultaten från olika studier till exempel ett antal dubbelblinda placebokontrollerade studer och försöker att utröna vad de sammantaget ger för resultat. Man bestämmer sig för vad man vill studera och beger sig ut på jakt efter olika studier. Detta går till så att man använder de medicinska sökmotorerna för att hitta studier om ämnet. Man bestämmer sig för vilka sökord man skall använda och så kan jakten börja.

Vidare lägger man upp ett studieprotokoll där man beskriver hur man letar efter artiklar i ämnen, man bestämmer vilka krav som skall ställas på studien för att de skall vara med. Och det är egentligen där jag kommer med mina frågor. Detta innebär att de som genomför studien skall ha en bred överblickande kompetens men samtidigt innebär det ofta då att man kanske sållar bort studier som i sig är briljanta men som kanske inte uppfyller de kriterier man sammanställt. Överhuvudtaget kan resultaten av sådana studier bli varierande. Sålunda visade sig ett par metastudier om tranbär och urinvägsinfektioner som nyligen utförts ha ganska olika resultat.

Den ena studien visade ganska stora fördelar med att inta tranbärsjuice. De som använde tranbärsjuice hade 38 procent mindre risk att få urinvägsinfektioner (UVI) och bland kvinnor som fick upprepade i UVI minskade risken med 47 procent.
Den andra meta-analysen visade inte några fördelar med tranbärsjuice.

Visst kan resultaten vara förbryllande. Den senare studien har fler deltagare. Slutsatserna är dock lite förvirrande där. Där står att kranbärsjuice inte visar sig ha någon signifiktant fördel jämfört med antibiotika som förebyggande- vilket ju faktiskt visar att det faktiskt har effekt.
För min del har erfarenheten visat att tranbärsjuice har effekt: En period då jag trodde jag drack tranbärsjuice men inte gjorde det ( en språkförbistring) fick jag UVI efter många år.

tisdag, november 27, 2012

Mindfulness-medveten närvaro vid utmattningssyndrom

Här ett programutdrag som berättar  om vad mindfulness är.
Hur det används som behandling.
Vidare visas på hjärnförändringar som kan ske vid mindfulness och meditation

Rör dig - och bli smartare

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan



Dr Martin Juneau som leder förebyggande verksamhet på Montreal Heart Institute fick förfrågan om han ville hjälpa ett team om sex medelåldersmänniskor, överviktiga BMI 29 och bukomfång 103 i genomsnitt  som ville delta i aktivitet kallad The Grand Defi  ,  en aktivitet- en organisation vars syfte är att lära unga människor, barn att fysisk aktivitet och att äta bra är välgörande. Det  teamet skulle göra var att delta i att cykla runt Montreal 1000 km med syftet att förbättra barns hälsa. Under cykelturen besöker man olika skolor för att propagera för att fysisk aktivitet är viktigt.

Martin Juneau gick med på att hjälpa teamet om de ville deltaga i en studie, vilket de gjorde.
Under fyra månader fick de träna minst 140 minuter i veckan. Det var intensiv motionscykelträning, träning med cykel utomhus samt styrketräning.  Två sessioner i veckan.  Den intensiva motionscykelträningen innebar att man tränade max i 45 sekunder vilket följdes av 45 sekunders vila osv i 20 minuter.

Man klarade att cykla  1000 km. Man gick ned  fyra kilo i vikt i genomsnitt och bukomfånget minskade med 9 cm. Deras syreupptagningsförmåga ökade markant. Allt detta förvånade inte Juneau, men man tittade också på blodflödet i hjärnan vilket också ökade markant och också den kognitiva förmågan. Juneau planerar en ny större studie.

När allt kommer om kring är minskad kognitiv förmåga till en stor del en fråga om kärlens hälsa säger Juneau. Hjärnan är full med blodkärl och om du gör dem friskare med träning minskar du risken för att drabbas av kognitiva svårigheter med minne, organisationsförmåga och liknande. Det är mycket lika förhållandena för hjärtat.

söndag, november 25, 2012

Undran om socker och restless legs

jag fick en undran i en kommentar om socker och restless legs. Jag visste inte så mycket om det. Om man googlar på frågan tycks det finnas flera med likadana undringar.
Man kan också titta på förra inlägget om intervju med Neal Barnard.
I den videon talar han om samband mellan neuropatisk smärta och socker.
Han rekommendear att man bör använda ris med fibrer i stället för ris, fullkornsprodukter i stället för vitt bröd och fiberrika kolhydrater. Skriver det här eftersom jag inte hittade var kommentaren fanns,

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

kost och osteoporos, kost och smärta ur en vegankostförespråkares synvinkel

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan  
Lyssnar på en intervju med Neal Barnard.
Mjölk förebygger osteoporos? Nej, enligt Barnard.
Osteoporos och salt
Där tas bl a upp osteoporos och mjölkdrickande. Han säger att det är en myt att mjölk förebygger osteoporos.. Endast en tredjedel av det kalcium som finns i mjölk tas upp. Man tar upp betydligt bättre av kalcium som finns i växtvärlden säger han också Det finns andra bovar som gör att kalcium tas från skelettet och utsöndras i urinen. En viktig sådan bov är salt- natriumsalt. Jag tänkte att jag skulle kolla upp detta och det visar sig stämma. Ett ökat intag av natriumsalt ( dvs vanligt koksalt) ökar mängden kalcium som utsöndras och detta kalcium tas från skelettet och bidrar alltså till osteoporos. Urkalkningen är alltså viktig för osteoporos. Upptaget av kalcium är inte framförallt beroende av hur mycket man äter utan hur mycket man tar upp. Kalcium finns i många födoämnen och det som gör att det tas upp från tarmen är D-vitaminet. Förlorar man mycket kalcium strävar man efter att hålla en jämvikt av det i kroppens celler – det är viktigt för många funktioner i kroppen. Man har funnit i många undersökningar att intag av koksalt ökar kalciumförluster via urin och späder på urkalkningen av skelettet. Här finns ett samlingdokument om saltintag och samband med osteoporos. I dokumentet finns referens till flera studier. Vad Neal Barnard säger om salt och osteoporos är slutledningar från etablerade vetenskapliga studier.

Osteoporos och kött.
Hur är det då med det andra han säger om osteoporos? Han säger att osteoporos tycks ha samband med att man äter animaliskt protein och föda. Där tycks det inte vara så enligt en översiktsstudie från nyligen. Däremot finns en studie som jämför kvinnor med vegandiet (dvs inga djurprodukter som mjölk och liknande) med kvinnor som åt vanlig kost. Och det var ingen skillnad. Trots att kvinnorna som var veganer åt låga halter på ca 370 mg per dag så hade de inte någon sämre skelettäthet än icke veganer.

Smärta och kost
Barnard talar också om samband mellan smärtor och kost.
Han berättar om samband mellan menssmärtor och icke vegetarisk föda. Man håller på med en studie om detta .

Vidare verkar socker öka på nervsmärta. Vid nervsmärta bör man minska på socker och kolhydrater med höga GI värden vitt ris, vitt bröd och i stället använda fullkornsvarianter, dvs kolhydrater som innehåller fibrer.

fredag, november 23, 2012

Vitamin D3 förebygger diabetes typ 1 enligt studie

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan
Genom att studera blodprover från amerikanska försvarsdepartements serumförråd för sjukdomsöversyn (Department of Defense Serum Registry for disease surveillance) plockade man ut 1000 prov där personerna sedemera utvecklade typ 1 diabetes (T1D) ungdomsdiabetes- Sedan jämförde man med 1000 prover från friska personer tagna vid samma tidpunkt. ( man kontrollerade därvid för faktorn säsongvariation).
Enligt forskarna tycks halten 50 ng/ml minska risken att utveckla TID med 50 procent.
Man föreslog också att 4000 IE per dag tycks vara den mest verksamma dosen.
Man fann dos response samband. Ju högre halt av 25(OH)D desto färre fall, dvs liknande vad man funnit vid påverkan på MS.
Det är också viktigt att man använder det naturliga D3 vitaminet. I USA används ofta D2 vilket jag tyckte mig se någonstans att man också rekommenderade. 
Källa 

Många bäckar små blir en liten å

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Lymfocyten Th 17 skyddar mot infektioner men stimulerar inflammation och autoimmunitet skriver forskare som studerat hur dels receptorn CD 27 som finns på denna lymfocyt och CD70 som är den ligand som fäster på CD 27. Brist på CD 27 och CD 70 gör att sjukdomen EAE hos möss ( mus MS) blev allvarligare och utvecklades. Stimulering däremot minskade sjukdomen.

Receptor CD27 påverkar signaler i immunsystemet som leder till aktivering av NF-kB. NF-kappaB spelar en central roll vid inflammationer. Den är en så kallad transkriptionfaktor som bestämmer vilka proteiner som skall utryckas från DNA. NF-kappaB gör så att det bildas proteiner ( äggviteämnen) som medverkar till inflammation. Man brukar beskriva NF-kappaB som en strömbrytare som man sätter på eller stänger av. Genom att blockera hämma NF-kappaB kan man minska inflammation. Ämnen som blockerar Nfkappa B är vissa kryddor exvis gurkmeja, ingefära och bland mediciner har man bland annat acetylsalicylsyra och därmed besläktade ämnen.

Jag tar kryddar allt med gurkmeja. Det har ingen stor inverkan utan borde troligen vara mer, men jag resonerar så att alla bäckar små gör en liten å. Lite gurkmeja, lite promenader, lite omega -3 lite avspänning och mycket lite till gör en liten å

torsdag, november 22, 2012

Yoga och besvär med urinträngningar och resturin ( residualurin)

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan


 
Läser på Multiple Sclerosis Research blog om en forskningsrapport om problem med urinblåsan vid MS och behandling med yoga. Det var en liten studie men resultaten var goda. Resultaten var delvis vad patienterna uppskattade men det var också ett mer objektivt mått= resurin.
Resurin är när man tömt urinblåsan och det inte kommer något mer. Man mäter då hur mycket urin det finns kvar i blåsan. Man fann en minskning av resurinen med 60 %. Antalet gånger man hade trängningar påverkades med 25 procent. Även inkontinens påverkades och också oron för dessa besvär.

De övningar man gjorde var bland annat Nadishuddi pranayama ( växlande andning genom näsborrar), moola bandha ( en sorts "knipövning" ), kapalbhati (snabb andning genom näsborrar) och djup avslappningtekning under 2 timmar dagligen i 21 dagar.
Bloggaren på MS Research blog tycker resultatet är bra men undrar "skulle verkligen nån lägga ned så mycket tid på det här". Jag kan  bara svara för mig själv med ett rungande ja. Detta är nog mitt mest handikappande symtom. Jag gör en del yoga dagligen men nu skall jag försöka ändra inriktningen en period.

Var kan man lära sig yoga? Jag gick yogakurser på Svalöfs folkhögskola - en yoga för de som inte kan stå på huvudet och var lämplig för de som hade olika besvär eller var till åren komna. Den äldsta som deltog vill jag minnas var 84.
Det här stället Institutet för medicinsk yoga i Stockholm verkar seriöst. Om inte annat kan man läsa deras fria tidning på nätet.  
Vidare kan man lyssna på Kropp och själ. De första 15 minuterna handlar om yoga för hjärtat.  Lyssna: Kropp o själ 20100120 0003

onsdag, november 21, 2012

Nutrienter för hjärnan

Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan Undrar du över pasta: rikt på tryptofan- prekursor till signalsubstansen serotonin På natten är tryptofan sömnen vän skriver man. nötter innehåller fosfor och omega-3. 4-5 nötter utgör dagsbehovet av omega-3 skriver man

Kring och D-vitamin... .... och skall man ta kalcium?

Svar på kalciumfrågan är nej- se mer
                                         längre ner
vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-


Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro



Hur mycket skall man ta? På ett inlägg av kostdoktorn skriver en patient att han tar  20000-30 000 IE per dag. citat " började för några år sedan med D-vit tillskott där jag succesivt har ökat dosen och har kännt en minskning av mental och fysisk trötthet. När jag frågar min läkare om ytterligare 25OHD-test så godkänner han inte ytterligare test, varför vet jag inte.
Första gången hade jag 102nmol/L, andra gången 200nmol/L vilket ju är ganska bra, men jag kände mig ändå trött oftast och har därför ökat dosen till ca 20 000 IE - 30 000 IE per dag och känner mig mindre trött på den dosen. Men det är ju mycket och vill ju gärna veta vad värdet är nu"
Kostdoktorn råder honom:
Så höga doser bör du vara försiktig med. Över 10 000 enheter per dag finns risk för överdosering och när du är på väg över 200nmol/L börjar du snart närma dig sådan.
Med tanke på detta behöver du absolut testa igen eller sänka dina doser.

Min  kommentar. Man vet att den egna produktionen av D-vitamin är cirka 10 000 IE per dag. Med tanke på att det även i soliga länder finns dagar med skugga, moln och regn borde detta innebära att det rinns en reserv inbakat i denna tillverkning i kroppen av D-vitamin. Ur evolutionssynpunkt torde detta sätta en rimlig gräns. Total-body sun exposure easily provides the equivalent of 250 microg (10000 IU) vitamin D/d, suggesting that this is a physiologic limit. Det finns många orsaker till utmattningssymtom. Det är starkt stressrelaterat och botas inte enbart av tabletter.
Fr

George Jelinek skriver i sin bok OMC  om  D-vitaminintag: att om man är frisk och man har man funnit att man förbrukar cirka 3000-5000 IE per dag. Vidare kan man via solen inte få förgiftningar bara genom tillskott. Jelinek skriver att det publicerats bara  Vitamin D supplementation  på 40 000 IE där man funnit toxicitet.  På studier av människor med MS har man  under 28 veckor gett stigande doser av D vitamin från 4000 till 40000 IE. Man fann hos dessa personer mycket höga halter i blodet på mellan 400-800 nmol/l. Den konklusion forskarna drog av studien var att 10 000 IE var säkert. Man skall dock observera att  den varade under 28 veckor.  Att studera toxicitet är inte detsamma som att finna säkra doser. Det bör finnas en säkerhetmarginal Som man ser på ovanstående kurva börjar stigningen redan innan 10 000 IE.  Man skall också ta i beräkningen att vi kan ha mycket olika omsättning av D vitamin. Varning alltså: mer är inte alltid  bättre. Se helst till att blodprover tas på din halt av D-vitamin. kanske blir det lättare nu att få det taget när det här blivit mer känt. Gå inte upp i doser över det som rekommenderas säkert.

Skall man ta kalcium då man tar D vitamin skriver också Jelinek om. Han visar på flera studier där kalcium substitution ökar risker för akuta hjärtsjukdomar. Dessutom i en studie om osteoporos fanns det snarast övervikt av frakturer hos de som tog kalcium. Risker med D-vitamin förgiftning är framför allt att man får höga kalciumvärden- D vitamin ökar upptaget och det finns ingen anledning att ta kalcium på grund av att man tar D-vitamin snarare ökar riskerna för förgiftning.
För osteoporospatienter är en diet med frukt och grönsaker bättre än kalciumtillskott skriver Jelinek. Observera att här rör vi oss på Jelinek verkliga specialistområde- akutmedicin inkluderande hjärtsjukdomar.

tisdag, november 20, 2012

D-vitamin är viktigt för immunförsvaret

vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-

Forskning om D vitamin och immunförsvaret vid Karolinska Institutet
En grupp fick D-vitamin och en grupp fick placebo.
Gruppen med D-vitamin hade färre infektioner,
behövde mindre antibiotika. 
D vitaminet verkar på två fronter säger Peter Bergman. Dels stärker det immunförsvaret lokalt i slemhinnan ( mun, näsa,tarm) samt dämpar inflammationen.

D-vitamin går ej att tjäna stora pengar på  eftersom där inte finns något patent där någon får ensamrätt. Det fodras att man på annat sätt finansierar studierna. Någon har beräknat att EU skulle tjäna ofantliga pengar på att åtgärda D-vitaminbris och det borde kunna krävas att EU går in och stöttar denna forskning. 
 

Nya rekommendationer om D-vitamin krävs av Umeåforskare i SVD idag.

vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-

Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro

Lägg märke till att här bildas inget D-vitamin. Skuggorna av buskarna är längre än vad buskarna är.
Många medier kommenterar detta idag bl a GPAftonbladet.
Välgjorda studier tyder på att D-vitaminbrist ökar riskerna för MS, barndiabetes och cancer i tjock- och tunntarm.
Jonatan Salzer och Peter Sundström har skrivit en artikel i Svenska Dagbladet Brist på D-vitamin kan öka risk att få MS. Man hänvisar där till dels den studie man publicerade studien i Neurology
och dels den andra forskning som tidigare visat samma sak. De skriver också att det finns välgjorda studier som tyder på att D-vitaminbrisk skyddar mot diabetes typ I och cancer i tjock- och ändtarm. Nyligen publicerades också en stor studie där man fann att de som föddes i november hade minst risk att få MS medan födsel i april-maj ökade risken. Detta tyder på att D-vitaminbrist i slutet av graviditeten ökar risken att barnen skall få MS.Och barnen har D-vitamin brist. Kanske så många som 8 av 10 av barn i Norrbotten om denna studie stämmer.


Nuvarande rekommendationer förebygger engelska sjukan men inte andra allvarliga sjukdomar
I artikeln säger man detta:De rekommendationer som ges idag räcker till för att förebygga engelska sjukan ( rakit) – kanske inte ens det säger jag eftersom det tydligen förekommer engelska sjukan nu igen hos barn som inte har någon speciell defekt i sin 'D-vitamin omsättning. Däremot räcker inte tillskottet och rekommendationerna skriver man för att förebygga de allvarliga sjukdomarna MS, T1D och tarmcancer. Man skriver att i stället för nivån 50nmol/ l bör man ha minst 75 nmol/l för att ha en skyddande effekt och dessa nivåer bör upprätthållas under hela livet.


Rekommenderade doser
De doser som då behövs att 15 droppar D-vitamin per dag vilket är fem gånger så mycket som barn rekommenderas idag. ( Till barn under två år rekommenderas idag 10 mikrogram per dag vilket motsvarar 400 IE D3 vitamin. Barn över två år och vuxna rekommenderas 7.5 mikrogram eller 300 IE D3 vitamin). Idag rekommenderas tillskott fram till två års ålder, i övrigt skall D-vitamintillskottet ske via kosten ( samtidigt som man vet att största källan är solen). I Finland rekommenderas nu tillskott till alla under 18 år.
Vad jag förstår rekommenderar Umeåforskarna 15 droppar dvs 30 mikrogram D3 vitamin eller 1200 IE för alla över 1 år. ( Själv tar jag 5000 IE då inte solen skiner men den dosen är pga att jag har MS).
Solen och D3 vitamin. D-vitaminbrist tycks bli allt vanligare. Vi bör nog ta tillskott.
Forskarna skriver också om Solen och D-vitamin. De konstaterar att studien visar att nivåerna D3 vitamin i blodet sjunkit successivt under den tid studien pågått från 1975 och framåt. Man är mycket mindre ute i friska luften och man skyddar sig mot solen ( vilket är klokt delvis men en viss exposition bör ändå göras och där är rekommendationerna lite okloka om man skall tänka på D-vitamin. Där skriver ofra experterna att man skall begränsa sin exposition till de tider på dagen då solen inte står högt på himlen dvs inte mellan 10-15 vilket också innebär att då bildas inget D-vitamin). Kanske skulle behövas en liten nätskola hur man är i kontakt med solen på ett sådant sätt att man minskar risken för hudcancer men samtidigt får D-vitamin? Det kan också vara så att vi behöver solen av andra skäl än D-vitamin. Det finns forskning som tyder på detta.
Sverge ligger långt norrut skriver man och under stora delar av året bildas inget D-vitamin alls. Från Stockholm och norrut är solen helt verkningsläs mellan oktober till mars. ( Prova och se om skuggan är längre än du själv-då bildas inget D-vitamin. Där jag bor i Sverige var skuggan längre än jag själv i slutet av september mitt på dagen). För övrigt såg man knappt solen i år men en viss mängd UVB lär tränga genom molnen. Salzer och Sundström skriver att en kvart i solen med bara armar och bart ansikte knappast är tillräckligt för basbehovet av D-vitamin under större delen av året vilket jag också tror. Det är nog så att så stor del av kroppen som möjligt skall exponeras. Dessutom ju äldre man blir desto längre tid tar det. Övervikt och fetma gör också att tiden förlängs. Är man mer pigmenterad tar det också längre tid. Kontentan av detta är nog att man bör ta tillskott oavsett om man har MS eller inte. (Dagens tillskotts- och berikningsnivåer räcker inte skriver forskarna).
¨
En stor studie behövs.
Dock skriver Salzer och Sundström att det behövs mer vetenskapliga studier för att bevisa detta. För att studera om D-vitamintillskott kan minska risken för tidigare nämnda sjukdomar behövs deltagare med över 100 000 deltagare där hälften får D-vitamintillskott och hälften placebo. En studie som ej kan utföras av en enskild forskargrupp. Det behövs stor organisation och god ekonomi, för att genomföra en sådan studie under många år.
Man skriver att om inte staten förslagsvis i form av livsmedelsverket tar problemet på allvar kommer 200 fall av MS inträffa varje år, 500 fall av barndiabetes T1D och bortåt 700 fall av tarmcancer-
Jag skrev till vår hälsovårdsminister om detta för något år sedan men fick inget svar- inte ens en konfirmation att man fått in mailet. Så intresset kanske inte är så stort.
Sen kommer frågan kan det ske ensådan studie. Vilka vill ta placebo av D-vitamin i många år när nu en hel del tyder på att att det skyddar mot flera allvarliga sjukdomar.



Tack Salzer och Sundström för att ni tagit upp detta!


















Risken att få MS och D-vitamin

vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-

Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro


Intressant studie från Umeå om graviditet, MS och D-vitamin



























Man har följt upp 291 500 blodprover från 164 000 individer / blivande mödrar) i norra Sverge. Proverna tagna från 1975 och framåt.
Man fann 192 personer som utvecklat MS
och dessutom fann man 37 barn till kvinnorna som utvecklat MS.

Man fann att låga halter av D-vitamin ökade risken för mödrarna att insjukna i MS. De med höga halter av D-vitamin hade 61% lägre risk att utveckla MS än de som hade låga halter.

Man fann inget samband mellan låga halter av D-vitamin och risk att utveckla MS hos barnen. Proven var tagna i ett tidigt skede av graviditeten och stämmer då väl medatt november är den födelsemånad då risken är minst för attutveckla MS och då har befruktningen varit omkring februari och halten D-vitaminer är som lägst i februari och månaderna framöver.

Ytterligare ett viktigt fynd- man fann att D-vitaminhalten tenderade att sjunka från 1975 och framöver vilket skulle kunna vara en plausibel förklaring till varför antalet insjuknanden i MS ökar.
Jonatan Satzer är förstanamn för studien som publicerades i Neurology. Han disputerar den 1 mars 2013 med en avhandling som heter Environmental risk factors for multiple sclerosis. - Riskfaktorer i miljön avseende multipel skleros. Vidare publicerade han material på ECTRIMS konferensen om rökning och MS.










Kanske extra intressant med Umeå och D-vitamin. Jag bodde där en period som ung. Eventuellt hade jag mitt första skov där. Mörkret var betungande och jag flyttade till Gbg- kanske hade det något med D-vitamin att göra eller melatonin?

måndag, november 19, 2012

G kopplade receptorer

vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-

Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro


Idag kunde man lyssna på en intervju med Lebkowitz, Nobelpristagare i kemi som belönats för sitt arbete med receptorer.

Receptor: en molekyl på eller i en cell med vilket läkemedel, hormon, signalsubstans först samverkar med. Dessa finns bl a G-proteinkopplade receptorer ( Seven transmembran receptor), för vilket man erhöll Nobelpriset i kemi 2012. Detta protein korsar cellmembranet sju gånger vilket ger det dess namn. Där finns 200 receptorer som man känner till funktionen hos och cirka 600 vars funktion man inte känner. 100 tillhör smak och lukt. Cirka 60 procent av alla mediciner som skrivs ut har ngn form av receptorfunktion.

Ligand: en förening som samarbetar speciellt med en receptor

Agonist: en ligand som stimulerar receptorn

Antagonist- en ligand som binder till men inte stimulerar receptorn. Detta är en blockerare


Videon visar en agonist, ett hormon som fäster på receptorn och stimulerar den till förändring som sedan möjliggör att receptorn kan skicka vidare signaler. Adrenalin och morfin är exempel på agonister- enligt samma tanke bör naloxone som alltså är det ämne som används i LDN i mycket liten dos vara en blockerare eller antagonist. Antagonisten gör att det receptorn inte kan skicka vidare signaler i cellen. Andra exempel på antagonister är betablockerare, angiotensinhämmare och antihistaminer.


Mitt alltid aktuella D-vitamin är också en aktör, D-vitamin receptorer finns i många av kroppens celler.

söndag, november 18, 2012

Bli en mer aktiv patient: få mer ut av läkarbesöket

vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-

Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro

 

Inlägg från förra året. Som Du ser överensstämmer råden från CNN och den spanske läkaren:

 

Om man vill få mer ut av läkarbesöket

I Dagens Medicin kan man läsa om tio saker som man kan göra fel när man går till doktorn
Jag tillåter mig att kopiera det eftersom det är en översättning från CNN : 10 dumb things you do at your doctor's office. Hvad man inte skriver i Dagens Medicin är att artikeln egentligen är tio råd om vad man skall göra för att få maximalt ut av ett läkarbesök. Följer man råden har man en behandlingsplan skriver man på CNN. Det fann också råd om att skriva ett besöksdokument inför läkarbesöket i ett nyhetsbrev jag fått från Patients like Me. Se nedan.
Här listan på saker som patienter gör fel:
    1. pratar i mobiltelefon. Det handlar om Din hälsa. Andra samtal kan vänta. 2. Ljuger.Med detta menar den läkare som intervjuas i CNN att man inte skall undanhålla fakta, Man skall berätta om man är gay, man skall berätta om man dricker för mycket, man skall berätta om man har oskyddad sex i tillfälliga affärer etcetera. 3. Struntar i att lägga ned tid och engagemang på att beskriva var de har ont.Man skall lägga ned tid på att beskriva ett symtom exakt läge, hur intensivt det är, om något utlöst det och hur länge det varat. För en dagbok veckan före över smärtor och andra symtom. Använd också tid till vilka frågor du vill fråga din läkare, och vad du vill ha ut av besöket. 4. Låter bli att beskriva samtliga symptom direkt. Om du har ont i örat, du får ont i fötterna då du går och du har skräp i ett öga, berätta det med engång, så vet läkaren vad han måste göra under besöket. 5. Redogör inte för vilka förväntningar de har. Man skall säga vad man förväntar av besöket. Att man skall få antibiokum för örat exempelvis. Om man inte säger vad man förväntat sig blir man besviken om man inte får det. Om man säger det och inte får det får man förhoppningsvis en förklaring. 6. Har ingen koll på vilka mediciner de tar. Gör en lista på medicinerna du tar. Om man tar tillskott eller naturmediciner ta med det. De är inte standardiserade skriver man så det är bättre att läkaren får se innehållsförteckningen, 7. Går hem från besöket med outtalade frågor.Har man gått och oroat sig för något men inte frågar får man inget svar. 8. Lämnar sina journaler och röntgenplåtar hemma.Kanske inte så aktuellt i Sverige.( Men kanske något som kommer, kanske har vi våra journaler på ett ”kort” om några år.) 9. Blir för rädd för att säga emot sin läkare. Om man inte vill ha en medicin exempelvis är det bättre att säga så än att låta tabletterna stå eller slänga ned dem i toan. Det är viktigt att man säger vad man tycker, läkaren är ingen tankeläsare. 10. Tycker inte att behandlingsplanen är bra. Om man följt råden bör man ha en behandlingsplan som man kan tänka sig följa. Om man ändå inte gör det, säg det till doktorn, eftersom denne annars tror att behandlingen inte haft effekt eller haft effekt beroende på utgången.



I ett nyhetsbrev från Patient's like Me ( länk i marginalen) kan man i stället läsa hur man fixar till ett bra besök hos läkaren.
Patienter som är anslutna till Patients like me ( länk i marginalen) gör i genomsnitt fyra läkarbesök om året, och vad man tar med sig från läkarbesöket kan vara skiftande. Man vet sällan hur länge man får vara där, beror på hur lång tid andra patientbesök och andra uppgifter tagit, inte så mycket på att man sitter och diskuterar sin egen lilla värld med övrig personal. Man kanske inte hann med alla sina frågor, fick diskutera sina symtom, problem.
Men skriver man man kan speeda upp det hela lite för att utnyttja tiden bättre, genom att skriva ett besökdokument, Visit sheet.
På Patients like Me kan man få gjort ett sådan dokument men det är förståss på engelska, men det går ju att försvenska det.
Där står alla ens tidigare och nuvarande behandlingar både mediciner och också om man tar några tillskott. Vidare finns behandlingar som sjukgymnastik, diet dvs vad man själv skrivit upp. Det finns också en uppföljning av vad som varit. Hur det fungerat. Varför man slutat med en viss behandling.
Sedan kan man skriva ut sitt besöksdokument eller man kan maila det till den läkare man har som kan kan ta del av det före.

Bli en aktivare patient: Få mera ut av dina läkarbesök

vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-

Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro

Så här tycker en spansk läkare att man skall få mer ut av sitt läkarbesök. Jag och min sekreterare miss Google har gemensamt skrivit och översatt. Så skriver Juan Rivera:
Många är missnöjda efter ett läkarbesök. Läkaren hade bråttom. Jag hade fler frågor i huvudet än svar efteråt. Doktorn är arrogant. Doktorn löser allt med ett piller.














Sanningen är att vi ofta inte lyssnar tillräcklig noga på patienterna. Ibland har en läkare 40 besök per dag och dessutom kanske andra uppgifter under dagen ( stämmer-det är en strid ström utanför allmänläkarnas mottagningsdörrar i varje fall i Puerto de la Cruz). Så var det också då jag arbetade kortare perioder som allmänläkare i Sverige för länge sedan- hur det är idag vet jag inte- jag har en känsla av att mer och mer byråkrati och dokumentation fyller läkarnas dag- inte bara känsla- jag vet. Många har 15 minuter till sina patienter, fortsätter Juan Rivera.

När man vet detta är det viktigt att du som patient försöker få det mesta ut av den tiden. Här är Riveras tips:
1. Skriv ned dina mediciner inklusive exakta doser av varje. Då slipper du och läkaren slösa tid på att reda ut detta på mottagningen. Det kan ta fem till tio minuter att bara räkna ut detta. Ofta blir listan dessutom felaktig. Skriv ned exakt vad du har för mediciner. Behåll en kopia av det i plånboken ifall du söker akut.


2. Vilka problem vill du diskutera med doktorn. Gör klart för dig själv detta så att du organiserar dina tankar. Är du vag då du beskriver dina problem, symtom får läkaren svårare att förstå dina problem. Läkarens besked blir då också vaga. Försök att få läkaren fokuserad på de problem du vill vill lösa.

3. Skriv en lista över dina frågor. Försök att identifiera 3-5 frågor som är viktiga för dig. Min rekommendation är plocka ut ett eller två problem som du vill ha bedömda och skriv frågor om dessa problem. Om du talar med doktorn om din huvudvärk, dina smärtor i bröstet, din förstoppning, dina sömnproblem, din önskan om recept på Viagra kan jag försäkra dig om att några av dessa problem inte kommer att bli omhändertagna på ett bra sätt. Vilka problem är viktigast just nu? Vilket symtom oraor dig. Både du patienen och läkaren måste prioritera!

4. Gå inte från läkarbesöket utan att du förstår vad som sagts om ditt tillstånd och vilken behandling som föreslagits. Förstår du inte behandlingen, är chansen att du inte kan följa den till punkt och pricka. Detta, i sin tur, försämrar givetvis möjligheterna att bli bättre eller frisk.

Även om man förstår den föreslagna behandlingen kanske den verkar olämplig... något inte känns förnuftig. Det värsta du kan göra då är att bara säga: Okay, doktorn vet vad han/hon gör. Jag rekommenderar att du tar upp detta med din läkare eller söker en annan för att få en andra bedömning “ second opinion”. Ta inte en behandling,medicinsk åtgärd eller operation om du inte känner att den riktig.


5. Innan du genomgår en medicinsk behandling eller operation bör du förstå riskerna och fördelarna med åtgärden, Diskutera det med familjen innan ( utom i akutfall).



Jag hoppas att dessa tips gör ditt besök till läkaren och hans relation med det en mer positiv och givande.

Är du en aktiv patient?

vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-

Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro


Vid sjukvårdsorganisation FAIRVIEW har man genomfört en undersökning  där 25047 patienter fick besvara en enkät med frågor om hur mycket man kunde om sitt hälsotillstånd, hur aktiv man var, om man lyckats genomföra livsstilsförändringar och sedan hålla fast vid dem.
Resultatet visade att ju fler svar som tydde på att man var en aktiv patient desto mindre besvär med fetma, man rökte mindre, behövde färre akuta läkarbesök. Sannolikheten att ha bättre värden på exempelvis blodfetter eller HbA1c ( test på hur blodsockret legat under en längre period) var högre.

De frågor man ställde var dessa:

Vad kan och vad gör du själv för din hälsa?                                stämmer




helt
del
vis
litet
ej
1.Till syvende och sist är jag den person som är ansvarig för att ta vård om min hälsa
3
2
1
0

2. Att ta ta en aktiv del i min egen vård är den viktigaste faktorn som bestämmer min hälsa och förmåga att fungera.

3
2
1
0
3. Jag är förvissad om att jag kan göra saker som kan förebygga eller minimera några symtom eller problem som hänger i hop med mitt hälsotillstånd.
3
2
1
0
4. Jag vet vad var och en av mina utskrivna mediciner har för verkan.
3
2
1
0

5. Jag är förvissad om att jag kan avgöra när jag behöver söka vård och när jag kan ta hand mina hälsoproblem själv.'

3
2
1
0
6. Jag är förvissad om att jag kan tala om för min läkare de hälsoproblem jag har även då han eller hon (hen) inte frågar.

3
2
1
0
7. Jag är förvissad om att jag genomföra de medicinska behandlingar jag behöver göra hemma.

3
2
1
0
8. Jag förstår naturen av och orsakerna till mitt hälsotillstånd.
3
2
1
0






9. Jag vet vilka olika medicinska behandlingar som finns tillgängliga avseende mitt hälsotillstånd.
3
2
1
0

10. Jag har kunnat fortsätta med de livsstilsförändringar för min hälsa som jag infört,
3
2
1
0

11. Jag vet hur jag kan förebygga ytterligare problem med mitt hälsotillstånd.

3
2
1
0

12 Jag är övertygad att jag kan finna lösningar när nya problem eller situationer uppstår avseende min hälsa.


3
2
1
0
13. Jag är övertygad om att jag kan fortsätt med de livsstilförändringar jag genomfört avseende kost och fysisk träning även i perioder då jag är stressad.
3
2
1
0

lördag, november 17, 2012

Jag funderar på att skaffa mig en balansboll- för att träna balans-förebygga fall

vad som är bra för hjärtat är bra också för hjärnan-

Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro

 

Falling in love again, är ett oftast ett angenämt sätt att falla- men inte alltid. Marlene Dietrich som var den som som gjorde visan känd blev förälskad en gång i veckan ungefär och det var inte alltid så lyckligt. På Youtube finns ett program om Marlene Dietrich, där bl a dottern berättar vilka konsekvenser Marlene Dietrichs liv fick för henne (dottern).

Att fall när man har MS är definitivt inget angenämt sätt att falla. På NMSS läser jag att 50 procent av alla med MS har fallit någon gång under senaste 6-12 månaderna. Jag sa en gång till en sjukgymnast på Vintersol att man borde träna patienterna på att falla men hon höll inte med riktigt. Vad jag menade var att man måste både förebygga fall och förbereda sig på fall på olika sätt.
Ibland har jag ramlat och det har gått så fort att jag inte riktigt har hunnit med. Fallen har varit pladask – men ändå tar det en liten tid att nå marken. Det är där jag menar att man kan förbereda sig, tänka igenom att man kan ramla, så att man försöker att hamna så ofarligt som möjligt. Kanske kan man hinna att lindra fallet genom att ta emot sig med armarna. Huvudet är viktigt att skydda och man kan försöka förhindra att detta får ta stöten. Vad jag menar är att om man tänker igenom det här så kanske tankarna hinner komma innan landat?

Man kan givetvis också träna på att falla eller i varje fall på att land mjukt. Jag gjorde lite judoträning i min ungdom och där fick man bl annat lära sig att landa mjukt. Att på något sätt ta kontrollen över ramlandet.

Men givetvis är det viktigaste att förebygga ramlandet. Ramlandet kan få en hel del konsekvenser. Hos MS patienter är höftfrakturer vanligare än hos befolkningen i gemen visar den här danska undersökningen och vad som framför allt ökar risken är handikapp. Handikappet ger dessutom osteoporos på grund av inaktivitet. En bekant som satt i rullstol pga MS dog nyligen efter en fraktur.
Han var yngre än jag.

Hur förebygger man fall och hur förebygger man att skada sig? National MS Society har ofta broschyrer om sådana frågor bland annat Fall prevention in Multiple Sclerosis . Man genomför också kurser Free from Falls där man två timmar varje vecka under åtta veckor i diskussioner går igenom de risker som finns och hur man kan förebygga. Dessutom har man varje gång också en praktisk del med övningar. Kurserna syftar till att
  • Öka medvetenheten om risken att falla och faktorer som kan bidra till fall.
  • Identifiera strategier att användas för att förebygga fall och utveckla en handlingsplan för att förebygga fall.
  • Deltagarna skall börja med ett träningsprogram där man tränar balans, uthållighet och styrka vilket syftar till att minska fallrisken.
  • Öka känslan av självförtroende inför att man kan klara att minimera risken att ramla och klara av fall om de händer.
  • Se vilka samhälleliga resurser som finns som kan medverka till att förebygga fall.
I broschyren Fall Prevention in Multiple Scleros skriver man att det finns tre olika typer av riskfaktorer:
 biologiska riskfaktorer, dvs att man har sjukdomen och vissa funktionsinskränkningar
muskelsvaghet
spasticitet
dålig balans
yrsel
nedsatt känsel (inklusive känseln för var man har en kroppsdel)
darrningar
fatigue

värmeintolerans
synproblem
smärta
kognitiva problem
problem med urin och avföringsfunktioner
medicine
Beteende riskfaktorer
Dålig kondition och inaktivitet
Rädsla för att fallrisken
För stor uppskattning av vad man klarar av

Omgivningsfaktorer Miljön i hemmet. Risker att snubbla etc
Miljön utanför hemmet


Kan rädsla för att ramla öka risken för att man ramlar?
Man kan vara rädd att ramla därför att man ramlat tidigare, balansproblem, ens allmänna fysiska tillstånd har försämrats, man känner sig besvärad av att andra tittar, man förväntar sig att det skall vara besvärligt, familjen förväntar sig att det skall vara besvärligt. NMMS skriver att allt detta kan öka risken att ramla. Hur då? Ja det bidrar ju till en ökad spänning i kroppen vilket kan påverka balansen exempelvis. Rädslan gör att man inskränker mer och mer på vad man gör och man blir alltmer otränad.
Motsatsen- för stor tilltro till sin förmåga-
Präglas bl a av att man tänker att det är normalt att ramla om man har MS. Man vägrar inse att ens funktioner begränsas. Man tar för stora risker utifrån sin förmåga. Man är inte öppen för att minska risker.
Det finns mycket bra att läsa i broschyren. Tips av vad man kan göra i hemmet och utanför.
Det här med att ramla ökar ju nu när frost och halka närmar sig. Att skaffa sig broddar till skorna och liknande ( till exempel använda golfskorna) kan vara ett sätt.


Jag skall skaffa mig en balansboll tror jag. Det ger en bra träning av bålmuskulaturen som är viktig för balansen. Ofta kan man faktiskt träna Balans och reflexer väldigt bra. Men träningen får inte förhindra att man förebygger riskerna.


fredag, november 16, 2012

Reumatism

Lo que es bueno para el corazón es bueno para el cerebro


Jag skrev för en tid sedan om boken Reumatism av Johan Frostegård. Här intervjuas Frostegård om boken i programmet En bok -en författare.


Frostegård är en försiktig man. Han vågar inte sia om huruvida vilken tid man föds på året spelar in. Intervjuaren syftar troligen på solsken och D-vitamin. Däremot talar han om kost och reumatoid artrit ( RA)och att kost tycks ha betydelse vid reumatoid artrit. Han poängterar också att insjuknande i RA idag innebär något helt annat än förr. De nya medicinerna och ortopediska operationer har medfört stora förbättringar.

kost

Jag har i flera år arbetat på en bok om att leva med kronisk sjukdom. Det är några personers levnadsberättelser bl a min egen. Det har visat sig svårt att få någon som förlägger en sådan bok- det finns inga läsare skriver förlagen. Ett annat problem är att vissa avsnitt har jag fastnat i. Jag tänkte jag skulle lägga ut ett sådant stycke på bloggen. Det handlar om hur jag  fick en högst påtaglig insikt om samband mellan kost och sjukdom:


2004 ”drabbades” jag av helvetisk klåda och utslag. Det var närmast outhärdligt. Det fanns förmodligen flera orsaker till det. Bad i starkt klorerat vatten, för mycket sol och reaktion på medicinering. Så småningom skulle jag finna att det fanns ytterligare en bakomliggande orsak.
En massiv medicinering med bland annat kortison och en salva som finns enbart i Spanien gjorde besvären mer hanterbara. Jag letade efter vad som kunde ha utlöst besvären. Detta var en uppgift jag var ganska van vid. Jag började titta på tvålar, tvättmedel, diskmedel, färger som fanns i kläder- inga napp. Jag genomgick hudtest som inte visade något speciellt. Jag tog också bort mitt interferon och då blev det mycket bättre. Efter någon månad provade jag den andra bromsmedicinen som fanns då, Copaxone, och besvären återkom. Jag tog bort den ena medicinen efter den andra och till slut fanns ingen kvar. Jag undvek sol.
Efter något år var det betydligt bättre men men inte bra. På morgonen var jag oftast besvärsfri men på kvällen kom symtomen med klåda och också en frossa. Det där med frossan gjorde att jag misstänkte att någon allergi måste föreligga? Kunde det ha något med kosten att göra? Något retande ämne som hann gå ur kroppen under natten och sedan laddades upp igen? Jag hade nyligen träffat en person som hade andra besvär än magsymtom på grund av glutenintolerans. (Hon hade haft svåra neurologiska symtom). Kunde jag också ha någon form av ”glutenallergi”?
Att inte tåla gluten är inte bara magbesvär längre utan fler andra åkommor som hud och neurologiska problem. Det är till och med så att glutenintolerans i bland kallas den stora imitatören1 som kan yttra sig med många olika symtom. Det finns vissa likheter mellan celiaki och MS. Båda räknas till de autoimmuna sjukdomarna och bland annat används medicinen Tysabri vid båda sjukdomarna.



Jag beslöt mig för att börja med stenålderskost och undvek därmed både gluten och mejerivaror just med tanken att det var något jag inte tålde. Jag skrev på min blogg2 den 24 januari 2006: Igår började jag med stenålderskost. Tyvärr gjorde jag ingen daglig uppföljning av koständringen men mitt minne säger mig att klådan försvann ganska direkt inom en vecka eller så. Jag gjorde försök att äta gluten igen och då återkom klådan. Jag hade inte alls varit säker på att det var gluten som var problemet. Stenålderskosten innebar ju en hel del kostförändringar. Jag började alltså med ett vanligt bröd igen. Det var jättegott och jag kände ingenting-åtminstone inte på morgonen. Jag glömde att jag hade börjat med brödet och på eftermiddagen började det krypa i huden igen. Jag suckade: då var det vara en tillfällighet att klådan varit borta några veckor, stenålderskosten fungerar inte. Men så kom jag på: jag hade börjat med gluten igen. Jag slutade med gluten igen och besvären var borta- och så är det fortfarande.



1John M Duggan Coeliac disease: the great imitator. MJA 2004; 180 (10): 524-526
2http://twodots.blogspot.com/2006/01/i-frrgr-brjade-jag-med-stenlderskost.html

kost

Jag har i flera år arbetat på en bok om att leva med kronisk sjukdom. Det är några personers levnadsberättelser bl a min egen. Det har visat sig svårt att få någon som förlägger en sådan bok- det finns inga läsare skriver förlagen. Ett annat problem är att vissa avsnitt har jag fastnat i. Jag tänkte jag skulle lägga ut ett sådant stycke på bloggen. Det handlar om hur jag  fick en högst påtaglig insikt om samband mellan kost och sjukdom:


2004 ”drabbades” jag av helvetisk klåda och utslag. Det var närmast outhärdligt. Det fanns förmodligen flera orsaker till det. Bad i starkt klorerat vatten, för mycket sol och reaktion på medicinering. Så småningom skulle jag finna att det fanns ytterligare en bakomliggande orsak.
En massiv medicinering med bland annat kortison och en salva som finns enbart i Spanien gjorde besvären mer hanterbara. Jag letade efter vad som kunde ha utlöst besvären. Detta var en uppgift jag var ganska van vid. Jag började titta på tvålar, tvättmedel, diskmedel, färger som fanns i kläder- inga napp. Jag genomgick hudtest som inte visade något speciellt. Jag tog också bort mitt interferon och då blev det mycket bättre. Efter någon månad provade jag den andra bromsmedicinen som fanns då, Copaxone, och besvären återkom. Jag tog bort den ena medicinen efter den andra och till slut fanns ingen kvar. Jag undvek sol.
Efter något år var det betydligt bättre men men inte bra. På morgonen var jag oftast besvärsfri men på kvällen kom symtomen med klåda och också en frossa. Det där med frossan gjorde att jag misstänkte att någon allergi måste föreligga? Kunde det ha något med kosten att göra? Något retande ämne som hann gå ur kroppen under natten och sedan laddades upp igen? Jag hade nyligen träffat en person som hade andra besvär än magsymtom på grund av glutenintolerans. (Hon hade haft svåra neurologiska symtom). Kunde jag också ha någon form av ”glutenallergi”?
Att inte tåla gluten är inte bara magbesvär längre utan fler andra åkommor som hud och neurologiska problem. Det är till och med så att glutenintolerans i bland kallas den stora imitatören1 som kan yttra sig med många olika symtom. Det finns vissa likheter mellan celiaki och MS. Båda räknas till de autoimmuna sjukdomarna och bland annat används medicinen Tysabri vid båda sjukdomarna.



Jag beslöt mig för att börja med stenålderskost och undvek därmed både gluten och mejerivaror just med tanken att det var något jag inte tålde. Jag skrev på min blogg2 den 24 januari 2006: Igår började jag med stenålderskost. Tyvärr gjorde jag ingen daglig uppföljning av koständringen men mitt minne säger mig att klådan försvann ganska direkt inom en vecka eller så. Jag gjorde försök att äta gluten igen och då återkom klådan. Jag hade inte alls varit säker på att det var gluten som var problemet. Stenålderskosten innebar ju en hel del kostförändringar. Jag började alltså med ett vanligt bröd igen. Det var jättegott och jag kände ingenting-åtminstone inte på morgonen. Jag glömde att jag hade börjat med brödet och på eftermiddagen började det krypa i huden igen. Jag suckade: då var det vara en tillfällighet att klådan varit borta några veckor, stenålderskosten fungerar inte. Men så kom jag på: jag hade börjat med gluten igen. Jag slutade med gluten igen och besvären var borta- och så är det fortfarande.



1John M Duggan Coeliac disease: the great imitator. MJA 2004; 180 (10): 524-526
2http://twodots.blogspot.com/2006/01/i-frrgr-brjade-jag-med-stenlderskost.html

torsdag, november 15, 2012

D-vitamintillskott till gravida?


Data från 150 000 personer med MS i länder norr om 52 grader undersöktes huruvida månaden de föddes spelade en roll för att de fått MS. Det visade sig att månad är signifikant. Månaden april innebar störst risk och november minst risk. Läs här
Detta har troligen samband med att solljuset är begränsat under vinterhalvåret och att brist på D-vitamin uppstår. Emellertid det kan finnas andra faktorer som varierar. Forskarna rekommenderar att gravida skall ta D-vitamintillskott för att förebygga MS.
När är du född? Själv kom jag till världen i början av juni. Kanske dags för en liten enkät, men skall nog först bli klar med bearbetningen av enkäten om hur man får sin diagnos.

onsdag, november 14, 2012

när det sanna ansiktet inte ses från början

Varför skall man vara försiktig med att ta till sig för mycket av mysticism, teorier om  mystiska energier som sägs finnas på olika ställen men som inte vetenskapen kan påvisa med nuvarande metoder medan andra med bara handen kan känna dem , spådomar om vad som kommer att ske i framtiden eller var ens försvunne katt är. Jag såg ett program på Kunskapskanalen som hette I sektens grepp.



Man får följa en ung man Samuel Stefan som vid 19 års ålder är i en sorts utvecklingskris och han träffar då en person som verkar väldigt stöttande. Successivt blir denne person en guru, som isolerar honom från familj och vänner och mer och mer drar in honom i sin egen maktsfär som är en sorts sekt. En sekt där man så småningom misshandlar honom, torterar honom, får honom att skriva på ett papper att han är skyldig miljontals dollar. Till slut lyckas han fly.
I den här filmen är Samuel Stefan ute på en resa där han uppsöker och intervjuar andra som flytt från sekter och också sådana som forskat inom området. Här finns en presentation av de som medverkar i filmen.
Efter att ha sett filmen stärks jag än mer i min tro på att inte försöka lära sig en massa för mig mystiska ( kanske inte lika mystiska för de med annan kulturell bakgrund,) namn på olika yogaställningar, namn på olika energikanaler som inte existerar i verkligheten och liknande. Jag är väldigt tacksam för att Jon Kabat-Zinn har rensat meditation från mysticism och inflytelser från olika för oss främmande religiösa idéer. Det verkar i stället som att forskningen mer och mer kommer fram till vad som händer i exempelvis hjärnan då man mediterar. Det den vetenskapliga medicinen kommer att kunna ta till sig är sådant som man vetenskapligt kan dra slutledningar om.
 Varför tycker jag den här är bra och mycket nyttig.
Ja, man ser exempel i filmen vad som kan hända när man förs in i en värld som man inte begriper, som i hög grad litar på att man med sina känslor skall hoppa över förnuftet och låta sig övertalas till det mesta. Hitler och nazismen, Lenin, Stalin och Mao Zhe Tung och kommunismen är exempel på vad detta kan leda till. I Sverige kan vi tänka på vad som hände i pingstförsamlingen i Knutby.



Jag skrev om Salaligan som var skyldig till ännu fler mord under 30 talet. Den hade också en sådan här "mysticistisk" kärna.
Det finns även mildare former av sekterism men mycket präglas av att känslorna tar överhand över tänkandet och det är inte alltid bra , speciellt i sådana sammanhang.
När man mår dåligt, är sjuklig finns det vissa saker man är känsligare för. Man letar febrilt, intensivt efter något som kan hjälpa eller helst bota och dyker det då upp något, någon person, någon rörelse som verkar förtroendegivande och lovar det mesta är det lätt att låta de kritiska tankarna dämpas och försöka få sina starka önskningar om bot uppfyllda. Man märker ibland då man läser diskussioner om olika metoder och terapier att det är starka känslor inblandade och invektiven haglar. Inte minst finns det ofta ett starkt fördömande av forskare och experter som om inte de är lierade med djävulen i varje fall med andra djävulska samhällskrafter som Big Pharma och liknande. Livsmedelsverket beskylls ofta för att vara totalt köpta och deras råd bedagade- men det är trots allt liknande råd som ges runt om i hela världen.

Ett av kultvittnena  i filmen I sektens grepp är Celeste Jones som föddes in i sekten Children of God. Hon beskriver  hur hon redan som barn blev sexuellt utnyttjad och hur hon sedan som ung vuxen fick flytta nära nuvarande ledarinnan boning och hjälpa till med att skriva uppenbarelser. Före detta sektmedlemmar i organisationen x-family org bland annat barnbarn till grundaren beskriver liknande saker. Tittar man sedan på sektens hemsida the family international organisation  är det avslöjande.