Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

söndag, september 28, 2014

Uppläsning ur och om ATT TA ÅRAN I EGNA HÄNDER

Jag var nyligen ute och höll uppläsning om Karin Glasbys och mitt arbete "Att ta åran i egna händer", ett arbete baserat på intervjuer med människor med NCD- non communicable diseases-icke smittsamma sjukdomar. Jag får vara konsekvent och skriva detta eftersom  jag argumenterade för en viss försiktighet i användandet av namnet kroniska sjukdomar. I alla fall då jag förberedde mig för att berätta om " Att ta åran i egna händer" fann jag att det som jag skrivit om reumatiska sjukdomar 2010 var ganska föråldrat. Och det är så inom området NCD att utvecklingen går snabbt. Jag beslöt mig för att skriva om detta i stället och på sikt byta ut avsnittet i "Att ta åran i egna händer". Det blev:
 Några trender inom området NCD

 Förr hade sjukvården inte mycket att erbjuda patienter med reumatiska sjukdomar och andra kroniskasjukdomar.. Min farmor fick reumatoid artrit förkortat RA i 30 årsåldern omkring 1915. Den enda behandling farmor fick var acetylsalicylsyratabletter( De kom i tablettform 1915) och dessutom fick hon åka och bada på en kuranstalt, vilket hjälpte henne en  del.. Sedan dess har det hänt mycket -inte minst under senare år. Jag skrev avsnittet om reumatiska sjukdomar 2010 och när jag läser det nu 2014 är det föråldrat. Det sker en snabb utveckling inom reumatologin liksom inom många andra områden avseende NCD.

Tidig diagnos har blivit mycket centralt och ger bättre möjligheter att förebygga handikapp och lidande.
  • Diagnosen RA har kunnat snabbas upp bl a genom att det tillkommit nya prover ACPA (anti CCP=antikroppar mot citrullinerade proteiner). 2010 kunde diagnosen ställas genom svullnad i en led , ett pos blodprov antikroppar mot CCP ( ACPA), och morgonstelhet. Tidigare var det mer komplicerat. 1987 kom kriterier baserade på sju grupper av symtom.
När man använde  de kriterier som finns på ovanstående bild kunde det ta betydligt längre tid att ställa diagnosen RA. Det som möjliggjort att komma fram snabbare är dels det nya provet som starkt talar för att någon har RA men dels också behovet att behöva förebygga det handikapp som förstörda leder innebär.  I de nyare mediciner som finns och som håller på att utvecklas  finns verktygen att göra detta i flertalet fall.

  • Artros, vad man ofta i dagligt tal kallar utslitna knän, höfter etc, var tidigare en diagnos som ställdes med röntgen. Det handlar inte om att något är utslitet och vad artros i grunden beror på vet man inte. Det är en degenerativ sjukdom i ledbrosk som är synnerligen vanlig.
     Idag ställs diagnosen på de symtom man har för att kunna sätta in tidigare behandling. Om detta kan man läsa i  Läkartidningens temanummer om artros eller i  Reumatikervärldens artikel  " Sveriges orättvisa vårdkarta". En diagnos med röntgen kunde betyda att det tog fem år innan förändringarna syntes på röntgen och då var redan skadan skedd. Artros är en av de vanligaste orsakerna till handikapp och genom tidig diagnos kan handikapp förebyggas. Behandlingen handlar till stora delar om träning, viktminskning. På reumatikerförbundets hemsida finns en alldeles utmärkt artikel och video om egenträning vid artros av sjukgymnasten Carina Torstensson.
    Apropå vikt och artros: Marlene som genomgått en överviktsoperation sa detta: Jag hade väldigt ont av ett utslitet knä då jag var överviktig. Det innebar att det blev svårt att gå och man blev mycket stilla. Motion var inte att tänka. Det var väldigt besvärligt. Jag vägde 50 kilo mer än idag. . Det onda i knät försvann efter att jag hade opererats.Dessutom försvann mitt höga blodtryck och behovet att ta mediciner mot diabetes.

  • Ankyloserande Spondylit (AS) eller Bechterews sjukdom är också en diagnos som ställs på röntgen. Där har man gjort en ny diagnos icke radiologiskt axial spondylartrit för att kunna sätta in tidig behandling. (man ser inflammation på magnetröntgen) eftersom man sett att dessa inflammationer ofta lett till utveckling av AS. Genom det förfarandet kan smärta, värk och utveckling av stelhet, rörelseinskränkning och felställningar undvikas. Vid AS är också fysisk träning viktig där tidiga insatser med rådgivning och behandling av fysioterapeut är viktigt.


  • Vid sjukdomen MS kan man också idag ställa tidigare diagnos framförallt genom att magnetkameratekniken utvecklats. Det finns också en ny diagnos CIS -kliniskt isolerat syndrom som ställs vid en första attack och där man kan sätta in medicinering. 


    Utveckling inom farmakologiska området. Nya effektivare mediciner
    Det har kommit ett antal mediciner som är mycket effektiva. Det handlar mycket om de sk biologiska medicinerna. De kallas så för att de liknar föreningar- kroppsegna ämnen som finns i kroppen och är ibland modifierade sådana. 

På vilket sätt har den nya behandlingen med bl a biologiska mediciner medfört förändringar?Har situationen för reumatiker överhuvudtaget förändrats?

En engelsk undersökning som redovisades i år 2014 säger att att de som har RA kan förväntas leva 10 år längre än för 20 år sedan och lika länge som befolkningen i övrigt. Så har det inte varit tidigare.

Vad kan det i så fall bero på?

Immundämpande som metotrexat o biologiska farmaka kan kontrollera inflammation mycket mer effektivt än tidigare, med minskning av ledskador. Man orkar röra på sig mer, kanske dansa och får lättare att hålla en bra allmänkondition och allt det här är bra för hjärtat. En studie visade att ju längre man hade stått på medel som TNF-hämmare desto mer minskade risken för hjärtattacker


Man behandlar kraftfullare från början
Remission
  • Man behandlar för uppnå remission, det vill säga sjukdomsaktiviteten skall helst vara noll. Efter remissionsbehandlingen kan man ibland övergå till snällare mediciner. Man vill behandla tills man uppnått att det inte finns någon sjukdomsaktivitet. Däri inbegriper man vid reumatiska sjukdomar att smärtor, svullnad och liknande symtom skall försvinna men också prover som tyder på inflammation skall försvinna. På den här sidan finns en mall utifrån vilken man kan bedöma sjukdomsaktiviteten DAS (Disease activity Score) hos en person.
    Detta är ett  sätt att följa en person sjukdomsförlopp på ett strukturerat sätt. Andra termer man använder vid RA är exempelvis T2T (treat to target- behandla tills man uppnått målet), där man bestämmer vad man vill uppnå med behandlingen.
     Gäller reumatiska sjukdomar och det gäller andra kroniska sjukdomar, speciellt autoimmuna sjukdomar. Också vid diabetes är man angelägen att behandla kraftfullt att inte några senkomplikationer skall uppstå. Om de väl kommit är förebyggeriet svårare.

    Vad är autoimmuna sjukdomar?
     

Vårt immunförsvar är vårt försvar mot yttre organismer som virus och bakterier mm men också mot inre fiender som celler som förändrats till ex cancerceller. Försvaret sker bl a genom bildning av antikroppar. Ibland går något snett och immunsystemet angriper kroppsegna friska vävnader. Flera reumatiska sjukdomar kallar man autoimmuna till ex RA, där ledhinnan angrips. Vid glutenintolerans angrips tarmslemhinna och vid MS angrips myelin som finns kring nervutskott i hjärna och ryggmärg.

Vi skall se i berättelserna längre fram att RA kan sätta igång vid graviditet. Orsaken är att vid graviditet minskas immunförsvarets aktivitet pga risken för att fostret kan uppfattas som en främmande kropp. När graviditeten är över normaliseras detta och då kan autoimmuna sjukdomar aktiveras som RA eller MS, där skov är färre under graviditet men vanliga efter graviditet. Det är inte ovanligt att autoimmuna sjukdomar debuterar efter graviditet.

När immunförsvaret dämpas finns risker är att infektioner kan dyka upp som inte annars skulle ha kommit. Vissa mediciner är också kopplade till ökade risker för andra allvarliga sjukdomar och man måste följa upp detta.
Livsstil har visat sig ha en stor betydelse för NCD
Nyligen kom en undersökning av 20721 svenska män mellan 45 och 79 som visade på livsstilens betydelse. Vad man fann var  risken för att få hjärtinfarkt minskade med följande procent:
  • hälsosam diet 18 procent
  • moderat alkoholintag 11 procent
  • låta bli att röka 36 procent
  • fysiskt aktiv 3 procent
  • bra midjemått 12 procent.
Ändrad syn på fysisk aktivitet vid reumatiska sjukdomar och MS

  • Vid både reumatiska sjukdomar och sjukdomen MS har man rått till försiktighet avseende fysisk aktivitet- av olika skäl. Vid reumatiska sjukdomar var syftet med detta råd att man skulle skydda lederna. Vid MS var man rädd för bl annat att kroppstemperaturen skulle stiga och möjligen kunde detta utlösa skov. Man ser annorlunda på fysisk aktivitet idag. Tidigare råd om försiktighet med fysisk aktivitet fick konsekvenser för allmänna välbefinnandet, för allmänkondition och för hjärtat. Man ökade i vikt, blev stelare, trögare i mage och förstoppad mm. Detta belyses av en person som intervjuas på en reumatikerförbundets träningsblogg: ”Förr skulle man ta det lugnt och vila, tempot var lägre. Idag tränar jag på ett helt annat sätt med högre tempo och belastning.”
    Reumatolog föreningen skriver att modern reumarehabilitering bör innehålla förebyggande åtgärder och insatser för att påverka levnadsvanor. Reumapatienterna skall följas även avseende detta men bör riktas in på självhjälpande åtgärder som kan göras regelbundet. Även här är den tidiga diagnosen viktig för att behandlingen skall kunna styras mot åtgärder som befrämjar allmänhälsan. Observera självhjälpande åtgärder är viktiga, och där är regelbundenhet av träning a och o. Om jag tränar ett eller två träningstillfällen i veckan hos sjukgymast under någon period är ganska meningslöst om jag inte tränar regelbundet av mig själv. Däremot är det väldigt viktigt att man tränar rätt och vi bör ha hjälp av sjukgymnast för att hitta de just de övningar som passar oss själva.
    Per har haft MS sedan han var 22 år idag är han 69. I början kände han inte av några stora problem. Han kände sig frisk. Gifte sig, fick barn-ansvarsfullt arbete, men efter ungefär 15-20 år började han bli allt sämre och hade till slut svårigheter att orka gå runt familjens villa. Han beslöt att han måste göra något åt det och vidtog flera åtgärder- satsade på att bli bättre. Gick hos sjukgymnast och började träna. Ridterapi bl a. Efter en något år var han avsevärt bättre och idag kan han spela fotboll med barnbarnen- intervjun gjord 2010 och barnbarnen var i 8 års åldern. Citat Per:Att träna regelbundet tror jag är mycket viktigt för att hålla symtomen på avstånd. Jag har talat med flera som sagt att de fått träningsprogram, som inte har fungerat.
    -Har du följt dem då, frågar jag. Nej, det har de inte. Att träna regelbundet tror jag är avgörande för utvecklingen. Får man ett program att göra är det viktigt att man gör det.Slut citat.
  • Man har insett skadan av rökning vid flera kroniska sjukdomar. Rökning är en riskfaktor för att utveckla både MS och RA lika väl som hjärtkärlsjukdomar och cancersjukdomar.
  • Kosten har sannolikt också en betydelse. Medelhavskosten har i jämförelse med traditionell kost visat sig ge minskad risk för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinsons sjukdom. Även beträffande MS bör samma faktorer kunna spela en roll. Forskaren Anne-Marie Wesley vid Karolinska presenterade 2013 sin avhandling Lifestyle matters- livsstilen har betydelse där hon bl a fann att intaget av omega-3 i form av fet fisk hade betydelse för risken att utveckla reumatoid artrit. Det finns också studier som visar att olika typer av kost kan ge lindring av ledgångsreumatism. Kosten har också betydelse för om man är överviktig. Att vara överviktig som ung ökar risken för MS. Övervikt är också kopplat till risken att utveckla RA. I någon undersökning var risken ökad med 25 procent. I boken Reumatism skriver professor Johan Frostegård vid Karolinska att många RA patienter upplever lindring av olika former av diet, t ex vegetarisk kost, glutenfri kost eller medelhavskost. Han skriver om en svensk studie där man fann att glutenfri vegankost dvs kost utan animaliska komponenter som kött, fisk, ägg och mjölkprodukter var gynnsamt för lederna vid RA. Orsak ej klarlagd men det kan vara gynnsamma effekter på immunsystemet och kanske balansen mellan fleromättade fetter och mättade enl Frostegård.
  • D-vitaminbrist tycks ge ökad risk för demens och också multipel skleros. Det har också diskuterats vid RA och andra reumatiska sjukdomar. En D-vitaminforskare Hollick skriver att han funnit att många med fibromyalgi har en D-vitaminbrist orsakad sjukdom- osteomalaci.



onsdag, september 24, 2014

En hälsosam livsstil förebygger hjärtinfarkt

Svenska män som gjorde två av fem saker rätt avseende livsstilen, nämligen en hälsosam diet och måttlig alkoholkonsumtion minskar risken för hjärtinfarkt med en relativ risk på 0.65.
Sköter man sig ännu bättre dvs om man inte röker, är fysiskt aktiv och inte har något överdrivet bukfett, midjemått under 96 cm är relativa risken ännu mindre nämligen 0.14. Allt enligt forskaren Agneta Åkeson vid Karolinska Institutet som presenterade denna studie online i The Journal of American Cardiology.

Total deltog 20721 män mellan 45 och 79 i studien under åren 1997 -2007. Av dessa var enbart en procent sådana uppfyllde de fem kriterierna, men dessa kunde genom sin livsstil förebygga 79 procent av hjärtinfarkter.

Ungefär så här mycket kan man påverka risken för hjärtinfarkt för var och en av faktorerna:

  • hälsosam diet 18 procent
  • moderat alkoholintag 11 procent
  • låta bli att röka 36 procent
  • fysiskt aktiv 3 procent
  • bra midjemått 12 procent.
Lite synpunkter på fysiskt aktiv. Man kan dela upp det i motion och i att man inte sitter stilla.
Även om man motionerar en halvtimme- en timme men i övrigt är en stillsittande person så har man inte en bra fysisk aktivitet. Det ena motverkar det andra.
Forskarna ville man skulle uppfylla fyrtio minuters promenad eller cykling varje dag samt träning i övrigt en timme per vecka. Med det senare menar man kanske träning på gym, aerob träning, styrke träning mm.
Hälsosam diet där man indelade maten i Healthy Food Score en system där man ger poäng förvälgörande kost.
Där är alltså fullt möjligt att själv i viss mån men inte helt ta kontrollen över sin hälsa och sitt liv. Vi känner alla till personer som levt exemplariskt vad man kunnat bedöma men ändå fått infarkt och liknande.
Vad som är speciellt intressant är att hela bilden stämmer. Det jag skrev om kronisk sjukdom, där president Clintons diet och livstilsändringar en ligt läkaren Ornish avhandlades, är i linje med detta. Det går att påverka och förebygga kronisk sjukdom.



 Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.

tisdag, september 23, 2014

Riskfaktorer vid MS- mer från ACTRIMS-ECTRIMS 2014

-den största medicinska konferensen om MS någonsin, och täcker det mesta inom  området. På youtube  kan man se ett flertal filmer gjorda av MSworldorg där intervjuaren är dr Daniel Kantor. Bland andra intervjuades Keith Edwards om resultat från MS Consortium of New York State där ett femtontal MS centers har gått ihop för att bl a samla en databas  avseende erfarenheter av sjukdomen MS. Man har presenterat material från denna databas avseende riskfaktorer. Han säger att det har presenterats stöd för riskfaktorerna
rökning,
diet främst vitamin D men också mättade fetter vidare poängterades
vikten av fysisk träning utifrån detta material om riskfaktorer.



 Dr Dalia Rotstein presenterade en studie  avseende dietmönster. Den var baserad på  Nurses Health Studies och där lyckades man inte få fram något om riskfaktorer för MS. I intervjun  diskuterar hon  en del studier om ev samband mellan kost och MS, men i hennes studie framkom inget sådant. Hon säger att vi vet inte så mycket om samband med undantag av vitamin D.

Det finns också en intervju Why vitamin D is important in multiple sclerosis, där man diskuterar en studie om att halten MS i blodet är kopplad till tjockleken på hjärnparekymet, dvs atrofi.  Skulle i så fall betyda att halten vitamin D kan ha betydelse för progressionen som ju är nära kopplad till atrofi- hjärnkrympning.
Det


måndag, september 22, 2014

ECTRIMS/ACTRIMS gemensam konferens om MS i USA och Europa

En studie jag tidigare skrivit om presenterades på denna konferens. Det handlade om fettreducerad diet- en diet inspirerad av Swank.
Vad som var intressant med detta var att det presenterades på denna stora konferens.
Resultatet var att man fann en signifikant skillnad avseende fatigue.
Däremot fann man ingen sådan skillnad avseende MRI fynd. Försteforskaren  Dr. Yadav, biträdande professor i neurologi vid Oregon Health and Sciences University säger, att hon tror studien var för liten och att det var för kort tid /ett år för att kunna visa detta. Hon intervjuas i denna video

Det handlade också mycket om bromsmedicinerna i tablettform om vilka det börjar komma en hel del data- speciell Gilenya har nu tagits av ganska många patienter och det finns nu ganska rikligt med erfarenheter.

söndag, september 21, 2014

Tag din säng och gå



Det här inlägget handlar om huruvida man kan bli frisk från en kronisk sjukdom.
En gång gick jag nog genom Fårporten på väg till Oljeberget. Det var en lugnare tid än idag.

Johannes 5
Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar. I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.D å Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: »Vill du bliva frisk?» Den sjuke svarade honom: »Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg.» Jesus sade till honom: »Stå upp, tag din säng och gå.» Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick .
 
                        Visst är det mirakel att bli frisk- man kan fråga sig vad ovanstående man led av. När man talar om kroniska sjukdomar är det ofta underförstått att det inte finns någon bot. Slår man upp på svenska wikipedia skriver man där att det är fråga om långdragna sjukdomar. Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att utforma en nationell strategi för kronisk sjukdom, där man skriver man att det finns ingen vedertagen definition av kronisk sjukdom men man avser sådana sjukdomar som en person har under sin livstid eller under mycket lång tid. WHO, världshälsoorganisationen föredrar att kalla kroniska sjukdomar non communicable diseases (NCD) dvs icke smittsamma sjukdomar. Man skriver att 36 personer dör årligen av NCD i världen och majoriteten 29 miljoner dör i låg- eller medelinkomstländer. Sjukdomarna kallas också ibland välfärdssjukdomar men det talar ju ovanstående siffror mot. NCD kallas också livsstilssjukdomar och WHO skriver att fyra riskfaktorer rökning, ohälsosam diet, fysisk inaktivitet samt alkoholmissbruk är gemensamma faktorer. Men det är också så att man kan ha levt ett mycket hälsosamt liv och trots detta ha fått en NCD. Det handlar ofta om en interaktion mellan arv och miljöfaktorer. År 30 dvs ungefär då Jesus passerade Fårporten var det knappast välfärdssjukdom den drabbade mannen led av men det långa förloppet talar för att det var en sk kronisk sjukdom- ett begrepp som vi kanske borde byta ut mot ett mindre laddat begrepp. Det serveras inte mycket hopp då man hör och får diagnosen kronisk sjukdom. Det formligen skriker sjuk hela livet. Samtidigt har det under de senaste decennierna kommit mycket kunskap om kroniska sjukdomar eller NCD, kunskaper som medfört att man idag tycks kunna i det närmaste bota en del av dessa sjukdomar.
                            Vi intervjuade Marlene i samband med arbetet ” Att ta åran i egna händer”. Hon hade opererats för övervikt några år tidigare. Hon berättade att hon hade besvär av artros i ett knä. Det gjorde väldigt ont då hon gick. Motion var inte att tänka på. Hon hade också diabetes och fick behandling med tabletter men blodsockret låg ändå inte bra. Vidare hade hon hypertoni-högt blodtryck. Efter operationen gick hon långsamt ned 50 kilo. Under den tiden försvann också hennes besvär från knät. Det gjorde inte ont längre då hon gick. Blodsockret normaliserades,medicineringen mot diabetes kunde sättas ut och blodsockret fortsatte att ligga bra. Det hände något liknande med blodtrycket. Det blev välreglerat med medicinen och när man satte ut medicinen fortsatte blodtrycket att ligga bra.
                               Artros är en sjukdom i brosket i lederna. Det är en mycket vanlig orsak till handikapp. När man ser sig omkring är det många människor som haltar omkring och en del av dem har artros. Men symtomen på sjukdomen kan tydligen försvinna som i det här fallet med viktnedgång. Nyligen fanns i Läkartidnigen ett temanummer om artros och även reumatikerförbundets tidning Reumatikervärlden 2014/4 har artros som tema. I den senare tidningens kan man bl a läsa om den ojämlika vården för artrospatienter. Något man känner igen från neuroförbundets tidning Reflex som också fokuserat på ojämna tillgången på exempelvis rehabilitering, bromsmediciner. Personligen är jag övertygad om att ett förstatligande av vården är nödvändig för att vården skall fördelas rättvist över hela landet. I år var det endast KD som drev detta så det är kanske bara fyra procent av oss som tycker så. Ändå har var fjärde person över 45 artros. 
 

                   Marlene slog tre flugor i en smäll då hon gick ned i vikt. Symtomen på de kroniska sjukdomarna artros, diabetes och hypertoni försvann. De skulle säkert återkomma om hon gick upp igen men just nu finns de där inte. Är hon frisk? Har hon kronisk sjukdom?

                        I Sverige har genomförts ett sextiotal blodstamscellstransplantationer för sjukdomen MS. Det har varit svårt sjuka patienter vars hälsotillstånd på kort tid rasat nerför en utförsbacke. Bromsmediciner har inte hjälpt. Neurologen Jan Fagius i Uppsala berättade i radioprogrammet Kropp och Själ om denna behandling. Han sa att det var det närmaste en bot mot MS som han kunde tänka sig. Ett stort antal av patienterna blev i stort sett symtomfria. En del företrädesvis de som haft sjukdomen lite längre tid blev inte symtomfria men deras tillstånd påverkades också till det bättre. Vidare intervjuades den första person som genomgått behandlingen. Hon var för blodstamscellsbehandlingen i stort sett sängliggande hela dagarna. Det hade gått mycket snabbt utför. Hon visste att det var ett riskfyllt ingrepp där man under en period i stort sett inte har något fungerande immunförsvar och man är därigenom utsatt för risker för infektioner som potentiellt kan vara dödande, men hon kände att det var hennes enda hopp. Efter ingreppet blev hon successivt förbättrad och idag 10 år efteråt är symtomen borta ( känner av en tå ibland). Hon upplever sig frisk. Har hon den kroniska sjukdomen MS eller är hon frisk?


                          Jag vet inte om hur expresident Clinton mår. Han har under de senaste åren haft en diet som utarbetats av en läkare som heter Ornish. Dieten är en vegankost där man också reducerar fettinnehållet kraftigt. För patienter som haft förkalkade kranskärl i hjärtat, som medför minskad tillförsel av syre till hjärtmuskeln vilket vid exempelvis ansträngning kan leda till övergående syrebrist ( kärlkramp) eller permanent ( infarktutveckling) arterioscleros har man i studie ( Lifestyle Heart Trial) där man använt detta kostförfarande påvisat mindre kärlförändringar vid studiens slut än hos kontrollgrupp. Ornish program innebär också fysisk aktivitet, icke rökning mm. Man såg effekterna på kranskärlen med minskade förträngningar i gruppen som hade den aktuella dieten medan däremot den andra gruppen fick ökade förträngningar. Efter fem år låg skillnaderna kvar och var något tydligare. 


Kan det vara så att den kroniska sjukdom flertalet av oss har- förkalkningar i kärl, arterioscleros också kan gå tillbaka.


                                         Kan det vara dags att använda ordet kronisk sjukdom lite försiktigare- dels på grund av dess laddning av dåligt hopp men också för att många av sjukdomarna kanske inte behöver vara kroniska. De här exemplen talar i den riktningen. Och kunskapen ökar i explosiv fart. Bättre då med en neutralare term av typ NCD, icke smittsamma sjukdomar.

tisdag, september 02, 2014

Behandling har högst påtaglig effekt . Ett tecken på detta är att livslängden ökar



Behandlingsrekommendationer av MS utgivna av MS coalition i juli 2014.
Påbörjande av modifierande behandling med av amerikanska läkemedelsverket godkänd medicinering rekommenderas:

  • så fort som möjligt som skovförlöpande MS diagnosticerats.
  • för individer med ett första isolerat skov där magnetkamerafynd tyder på MS och där andra möjliga orsaker uteslutits
  • för individer med sekundär progressiv MS som fortsätter att ha skov eller där MRI visar inflammatoriska förändringar
  • Behandling med vilken som helst given sjukdomsmodifierande behandling skall fortsätta kontinuerligt såvida inget av följande inträffar
  • Icke optimalt behandlingsresultat vilket bestäms av individen och dennes behandlande läkare
  • Oacceptabla biverkningar
  • Inte tillräckligt adekvat följsamhet av ordinationen
  • Tillgång till mer lämplig medicinering
  • Byte från en modifierande behandling ( bromsmedicin) till en annan bör ske bara av medicinsk lämpliga skäl
  • Byte kan ske då det finns tecken på sjukdomsaktivitet på MRI medan behandling pågår tydande på icke optimalt svar på behandlingen i vilket fall en alternativ behandling ( med annan verkningsmekanism) bör övervägas för bästa behandlingssvar.
  • Faktorer som påverkar val av behandling under sjukdomsförloppet är komblexa och lämpligen bör de analyserar och övervägas gemensamt av individ och läkare

Visste du att behandling med bromsmediciner enligt uppföljande studier har minskat dödligheten i MS betydligt ( kan läsas i samma rapport)

Enligt Swanks studie med uppföljning av patienter i 35 år  avseende diet och MS gäller detta också kost och MS.

Att kombinera medicinering och livsstilsåtgärder går alldeles utmärkt och är att rekommendera