Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

tisdag, augusti 30, 2011

Stress- föredrag av Ulf Lundberg

Föredrag av Ulf Lundberg, professor emeritus i humanbiologisk psykologi vid Stockholms universitet Introduktion till stress Kroppens påverkan av stress Kroppens stressreaktion Effekter av stress Stress och smärta Sammanfattning stressrelaterad ohälsa
Lekander forskare vid Stockholms stressinstitut Objektiv och subjektiv hälsa. Bemötande Ökad användning av komplementär medicin från 22 procent 87 till 49 procent 2000. Har det ett samband med bemötande och omhändertagande? Att må bra och inte må bra är i viss mån oberoende av att vara sjuk. Detta är intressant därför att upplevelsen av hur man mår kanske påverkar hur sjukdomen utvecklar sig. Förenklat tror jag att mår man bra upplever man mindre oro,stress och det medverkar till att man har större förutsättningar för självläkning- att låta placebokrafterna verka.
Varför vi känner oss friska, sjuka. Vad har känslan av att vara sjuk för betydelse? Vad vi upplevt tidigare påverkar vad vi upplever i nuet. Mats Lekander utsätter oss för ett lite experiment som visar detta.Detta gäller synintryck men är det så att signaler innifrån från förr också påverkar hur vi upplever det nu. Att något gjorde väldigt ont nån gång kanske påverkar hur det känns nu? Med hjälp av MRI bilder visar man att det är samma område i hjärnan som påverkas av smärtstillande tabletter, av placebo, akupunktur, massage. Att till exempel placebo stimuleras samma område tyder på att vad vi förväntar oss påverkar hur vi upplever inre signaler typ smärtsignaler. Vi tycks ha ett område i hjärnan som skall fånga upp kroppsliga förändringar och nyttan med det kan vara att få oss att ändra beteende.
Självskattning av hälsan Skattar man sin hälsa som dåligt kan det vara en varningssignal om framtida sjukdom. Är det ett känsligt system där det finns en begynnande sjukdom? Eller är det så att det är ett uttryck för att man inte sköter sin hälsa. Att frågar om hälsoupplevelse säger det ytterligare någonting om sjukdomsrisker än att bara undersöka traditionella riskfaktorer som rökning, inaktivitet, fetma, högt blodtryck etc... Det visar sig dessutom att upplevelsen påverkar hur man mår i stort, 
oberoende om man har någon sjukdom eller inte så har de som skattar sin hälsa som dålig
  • lägre livskvalité
  • lägre socialt och mental välbefinnande
  • sämre förmåga att hantera problem
  • mer nedstämdhet och depression
  • upplever sig lättare sjuka
  • mer värk

Slutsatsen är bland annat att frågan fångar upp psykosocial problematik.
Oberoende om man har någon sjukdom eller inte så har de som skattar sin hälsa som dålig
  • lägre livskvalité
  • lägre socialt och mental välbefinnande
  • sämre förmåga att hantera problem
  • mer nedstämdhet och depression
  • upplever sig lättare sjuka
  • mer värk
Vad vet då behandlande läkare om patienten? En undersökning visar att det delvis är ett ganska mörklagt område, exempelvis beträffande mentalt välbefinnande, kondition, aptit, sömn, hem och familj, fritid, ekonomi och arbete. Jag kan bara skriva under på det. Samtidigt vill jag lite grann fråga; hur mycket skall man som läkare veta? Jag är lite frågande där, personlig integritet osv

Inflammation och immunsystemet informationssignaler

fredag, augusti 26, 2011

Två enkla småmåltider som jag kommit på under sommarn

Jag har tidigare skrivit att jag haft problem med vad jag skall ha på brödet då jag inte äter smör eller margariner. Det har blivit ganska mycket marmelad på rostat bröd- något som jag inte varit helt glad åt. Nu har den glade bagarn i Karlshamn börjat baka ett gott bröd åt mig.


  • Jag rostar brödet 
  • och har sedan på soltorkade tomater i olivolja på ena halvan 
  • och på andra halvan kräm av gröna oliver, därefter grillad kalkon eller rökt kyckling, finns fler alternativ 
  • slutligen grönsaker som sallad behövs ingen kryddning- de soltorkade tomaterna och olivkrämen ger smak och det blir ganska gott.

  • Jag har också funnit en ganska bra ersättning för yoghurt. Jag tar fyller ett glas med valnötter, torkade tranbär och soya alpro som även innehåller yoghurtbakterier. 


Om man tittar på den forskning som presenterades nyligen om kost i Dagens Nyheter är det en ganska bra kost i varje fall om man vill gå ned i vikt, dvs soya och valnötter. Nu vill jag ju inte direkt gå ned i vikt men det är en kost som innehåller fetter av typ omega-3, proteiner. Tranbären är där för att förebygga urinvägsinfektion.

onsdag, augusti 24, 2011

Livsstilsfaktorer och hälsa. Vårdcentralerna nya uppgifter.


Nu skall socialstyrelsen satsa på friskvård:
I Kropp och Själ handlade det idag om socialstyrelsens nya påbud till vårdcentralerna.
Målning från vårdcentralen i Arvika. Den har tagits bort att den som har hand om konsten i Värmlands landsting, eftersom den inte stämde in med miljön i övrigt. Det har lett till ilskna insändare i lokala media. Konstnär Marja i Myrom.
Vårdcentralerna skall bli hälsocentraler i stället för vårdcentraler. ” Vårdcentralerna skall arbeta mer förebyggande mot patienterna” med så kallade livsstilfaktorer speciellt beträffande rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Socialstyrelsen går också igenom vad som är vetenskapligt belagt som råd inom t. ex. rökavvänjning.
Jag saknar lite det allra viktigaste avseende förebyggande arbete mot sjukdomar, det som i mycket ligger bakom varför människor röker, äter för mycket, inte motionerar och dricker, nämligen stress,
Jag är också tveksam till att det viktigaste förebyggande arbetet och livsstilsfaktorer skall ske på vårdcentraler. Jag tycker det skall komma betydligt tidigare. I stället är inriktningen i där att man skall satsa på inlärning men samtidigt satsar man inte på att underlätta inlärning. Man vet i dag att fysisk aktiva elever lär bättre än de inaktiva. Varför satsar man inte på det?
Skolan borde också kunna lära ut mera om hur man kan hantera stress, vad som händer som följd av stress. Skolan är också den naturliga platsen att lära ut om rökning, alkohol, kost.
Men det är också viktigt vad man själv gör, den individuella insatsen. Vad föräldrarna gör och lär ut är egentligen ännu viktigare. Det är ganska vanligt att yngre barn till rökande mammor och pappor säger till dem att rökning är skadligt och ber dem sluta. Lyssnar man inte då ger man ett budskap till sina barn. Jag känner flera sådana barn som själva börjat röka som tonåringar.
Till syvende og sidst har vi alla en uppgift i detta, att underlätta vardagen för andra, se till att kraven inte blir för tunga på omgivningen.
Livsstilsfrågor är svårt. Informationen får inte upplevas som integritetskränkande.



Härnedan en studie som visar hur ”motion” kan förebygga hjärnskador ex.vis Alzheimers sjukdom.
Regelbunden träning kan skydda från hjärnskador vid neurodegenerativa sjukdomar.
Det är tidigare känt att träning kan bidra till reparation av hjärnskador. Ny forskning visar att fysisk träning innan skadan börjar och förändrar hjärnans omgivande miljö så att den skyddar nervcellerna från allvarliga skador. I en laboratoriestudie på möss använde man ett kemiskt ämne som skadar råttornas hippocampus (centrum för minnesfunktioner och inlärning) för att åstadkomma hjärnskador. Mössen som fick träna regelbundet innan de fick kemikalien producerade mycket av signalsubstansen interleukin-6, en signalsubstans i immunförsvaret som minskar den skadliga inflammation som kemikalien åstadkom och det förebyggde att hippocampus funktioner blev sämre, dvs minne och inlärning.
De mediciner man hittills använt för att minska på inflammation och kognitiva försämring hos äldre och hos Alzheimerpatienter har haft ganska dålig effekt. Denna forskning tyder på att fysisk träning skulle kunna användas vid många sjukdomar hos människor som neurodegenerativa sjukdomar. Dessutom skulle också fysisk träning kunna verka skyddande mot negativa omgivningseffekter som gifter osv.
Källa:Voluntary exercise protects hippocampal neurons from trimethyltin injury: Possible role of interleukin-6 to modulate tumor necrosis factor receptor-mediated neurotoxicity" Jason A. Funk, Julia Gohlke, Andrew D. Kraft, Christopher A. McPherson and Jennifer B. Collins.

måndag, augusti 22, 2011

Är det bra med gurkmeja?




Gurkmeja och inflammation.
Curcumin en gulfärgad substans i gurkmeja identifierades för mer än hundra år sedan. Gurkmeja har länge varit känd som inflammationshämmande, men forskning de senaste åren har visat att detta beror på just curcumin. Curcumin reglerar flera transkriptionsfaktorer ( faktorer som påverkar vilka proteiner som bildas utifrån generna), signalsubstanser, enzymer som är förknippade med inflammation.

Inflammationens roll i kroniska sjukdomar
klicka för att få större bild,
bilden är ändrad, ursprungligen public domain (USA) bild.
Inflammation har visat sig ha en stor roll i olika kroniska sjukdomar vilket inte minst den senaste genetiska forskningen av MS visar. Men det gäller många neurodegenerativa, autoimmuna och cancersjukdomar. Jag läser detta i Aggarwal och Harikumars rapport Potential Therapeutic Effects of Curcumin, the Anti-inflammatory Agent, Against Neurodegenerative, Cardiovascular, Pulmonary, Metabolic, Autoimmune and Neoplastic Diseases. Dessa är forskare vid Anderson Cancer Center, Texas universitet i Houston. De skriver också , att det nu tillhör allmänbildningen att produkterna av 25 000 olika gener reglerar den mänskliga kroppen, och att de flesta sjukdomar orsakas av att regleringen av många genprodukter går fel. ( dysregulation) och att man uppskattar att 300–500 olika gener kan kontrollera en varje given kronisk sjukdom. De flesta kroniska sjukdomar är också orsakade av dysregulerad inflammation

NF-κB spelar rollen av strömbrytare och sätter igång många inflammatoriska processer
Signalsubstansen TNF-α i immunförsvaret är en viktig aktör som medverkar till inflammation i de flesta sjukdomar och denna effekt regleras genom aktivering av transkriptionsfaktorn NF-κB. Medan TNF är den kraftigaset NF-κB aktivatorn man funnit hittills påverkas också bildningen av TNF-α av just NF-κB. Det skulle alltså löna sig att inaktivera NF-κB.
Vad aktiverar NF-κB ? Förutom av TNF-α aktiveras det av de flesta andra inflammatoriska cytokinerna i immunförsvaret, av gramnegativa bakterier, olika sjukdomsframkallande virus, omgivningsgifter typ kemiska, fysikaliska och mekaniska samt psykologisk stress, högt blodsocker, fettsyror, ultraviolettstrålning, cigarettrök mm.
I artikeln Chemoprevention molecular and biochemical mechanisms involved in cancer control and management av grekiska professorn Karikas läser jag att NF-kB är en transkription faktor som kopplas till bildning av tumörer. NF-kB aktiveras som svar på tobak, stress, viss föda, alkohol, infektioner, strålning och omgivningstimuli som svarar för så mycket som 95 procent av alla cancrar. NF-kB. Karikas skriver att polyfenoler från grönt te, gurkmeja, sojabönor, broccoli , oregano, tomater, rött vin med mera har visats ha egenskaper som kan påverka reglering inom cancerceller.

Kan gurkmeja inaktivera NF-κB ?

Vid olika kroniska sjukdomar där inflammation spelar in har curcumin visat ha en terapeutisk verkan, skriver Aggarwal och Harrimuka. Detta gäller Alzheimer, Parkinson, MS, epilepsi, stroke, cancer, allergi, astma, bronkit, colit, reumatoid artrit, psoriasis, diabetes, vissa njursjukdomar, fetma, depression, fatigue och AIDS.

Det här stämmer ganska väl med att man i stora studier funnit att medelhavskost med mycket frukt och grönsaker, fullkorn, fisk, kyckling, lite mättat fett minskar dödligheten i hjärt/kärlsjukdomar, cancer och degenerativa neurologiska sjukdomar.

Jag tror jag fortsätter med gurkmejan.

Stor genetisk studie om MS



Arvsmassan hos 9772 personer av europeisk härkomst har kartlagt och jämförts med en grupp friska personer. Syftet med studien var att bedöma hur genetiska variationer kan kopplas till MS. Man fann sammanlagt 57 genetiska varianter, en del som visste om, men också 29 nya.
Källa: ABC news och George Jelineks sajt.
Här är några av resultaten och hur George Jelinek tolkar dem: Gener och genetiska förutsättningar bestämmer inte kliniska förloppet eller svårighetsgraden av sjukdom, något som antyder att miljöfaktorer är viktigare än gener när man har sjukdomen och vi kan kontrollera många av dessa miljöfaktorer. ( Man kan påverka genom D-vitamin, sluta röka, kost, träning, avspänning och stressreduktion, medicinering dessutom finns sådana miljöfaktorer samt faktorer vi inte vet) Mindfulness kan vara ett sätt. Mindfulness kan vara att leva som Rönnerdahl- Hur han klarar skivan kan ingen förstå- ingen utom tärnan i viken hon som dök, och ekorren och finken och vårens första gök och blommorna, de blommor som redan slagit ut på ängen, gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

Studien visade inte att genetik interagerar med kön; vilket betyder att fördelningen av kvinnor/män är 3/1 inte beror på genetik utan främst på miljöfaktorer. Stämmer i så fall väl med att fördelningen inte var sådan i första hälften av 1900-talet.

Ju större genetisk benägenhet, desto tidigare i livet insjuknar man.

De gener som påverkar T cellernas mognad är finns i högre grad hos MS sjuka, och det är bevis för att den kritiska sjukdomsmekanismen vid MS i första hand är ett immunsystem som ej fungerar korrekt. Studien talar starkt för att man får MS på grund av medfödda avvikelser i immunsystemet som gör att man blir mer mottaglig för faktorer i omgivningen som kan trigga igång sjukdomen.
Graeme Stewart, en av forskarna säger att vi hoppas att generna skall leda till studier som kan peka ut omgivningsfaktorerna. Generna visar på var man kan utveckla nya behandlingar.
Två av MS generna har med kontrollen av D-vitamin att göra. Stewart säger att det finns mycket starka skäl att göra en studie där man ger patienter stora doser av D vitamin från och med att de får MS.

fredag, augusti 19, 2011

D-vitamin och inflammation. Mekanism upptäckt


.
Forskningen gjord av Sylvia Christakos och Sneha Joshi vid New Jersey Medical School.samt L. Steimann vid Stanford.

Vid MS spelar den immunfrämjande cytokinen IL-17 en viktig roll. IL-17 är ett protein, som alltså kodas från DNA strängar. Efter att vitamin D binder sig till D-vitaminreceptorn, parkerar sig D-vitaminreceptorn på genen som kodar interleukin-17. Genom att göra så tar D-vitaminreceptorn platsen för ett annat protein ( som kallas NFAT) vilket behövs för att genen skall sätta igång och producera interleukin-17, som är aktivt i autoimmuna sjukdomar och i MS.
I stället stimulerar D-vitaminreceptorn till bildning av ett annat protein som i sin tur ger inflammationsdämpande effekter.

Hmm, intressant... … det skulle kunna förklara varför det är viktigt att man skall ha en hög halt av d-vitamin i blodet om man har MS. Det gäller att se till att D-vitaminreceptorn ockuperar så många platser som möjligt för NFAT och därigenom förhindrar att IL-17 bildas.

tisdag, augusti 16, 2011

Stroke



Stroke främsta orsaken till neurologiskt handikapp totalt
Det är största orsaken till neurologiskt handikapp hos äldre och medelålders men MS är största orsaken till handikapp hos yngre. I Sverige drabbas ungefär 30 000 personer per år av stroke.
I korthet är stroke en skada i hjärnan, som orsakas av en katastrof i kärlsystemet, hjärnans blodförsörjning. Det kan dels bero på en blödning i hjärnan som följd av en bristning i kärl eller att cirkulationen stängs av pga proppbildning. I många fall är den bakomliggande sjukdomen åderförkalkning eller arterioskleros. Stroke kan översättas med slag och tidigare användes det ordet som ett samlande begrepp. I början av 50-talet var, som jag minns det, slaganfall den vanliga beteckning i allmänt tal.

Att förebygga risken för stroke

Det finns några saker som ökar riskerna för stroke, bland annat
  • högt blodtryck
  • tidigare attacker av övergående natur sk TIA, är en alarmklocka
  • högt kolesterol
  • rökning
  • förmaksflimmer
  • diabetes
  • migrän huvudvärk
Det är i princip sådana faktorer som också bidrar till åderförkalkning. Man kan säga att åderförkalkning är ett mellanled mellan exempelvis högt blodtryck och stroke. Det finns också olika orsaker till exempelvis högt blodtryck, högt kolesterol, förmaksflimmer med mera. Det rör sig om exempelvis dåliga kostvanor, grad av fysisk aktivitet och mycket upplevelse av stress.



Utvecklingen av stroke pågår från vaggan till graven.
Det bästa förebyggeriet är förmodligen när det inte handlar om att förebygga utan att man lever livet på ett sådant sätt att man att man eliminerar eller minskar de skadliga faktorerna. Det finns exempelvis skillnad på kosten i olika länder som leder till att vissa folkgrupper får mer åderförkalkningssjukdomar än andra. I västerländska länder är arterioskleros en vanlig sjukdom speciellt på norra breddgraderna medan det är mindre vanligt i sydligare länder.

Alla vet hur det skall vara?

Om rökning Ett enkelt sätt att minska risken för stroke är att sluta röka, de andra faktorerna är mer komplicerade men just rökningen kan man styra. Det är som bekant inte alltid så lätt men det går. Tyvärr stiger fortfarande en hel del personer på tåget som går till sjukdomslandet- rökartåget. Rökningen bidrar till att öka åderförkalkning.

Om man tittar på de bakomliggande faktorerna kost, fysisk aktivitet, stress och D-vitamin är det stora möjligheter att påverka dessa också. Det allra bästa är att man därigenom också minskar risken för en mängd olika sjukdomar.

Stress Egentligen vet man allt detta numera. Det finns mycket forskning bakom och gemene man hör och läser om det dagligen. Man vet att stress ökar risken för diabetes, övervikt och hypertoni men i vilken utsträckning lär sig barn att leva ett liv med mindre stress. I stället är det snarare en jakt efter betyg, att ha de finaste kläderna, att ha en fin kropp, att platsa i fotbollslaget. Dessutom lär barn sig snarast av att titta på vuxna och hur de gör i stället för att göra som de råder till att göra. Men det vore givetvis idealet att ” förebyggeriet” vore inbyggt i livet. Sannolikt hade stenåldermänskan det så, och i viss mån hade människorna i Sverige det så för inte så länge sedan. Man levde ett liv utan kronisk stress. Det var andra orsaker till att man dog. Det här var idealet men så är det inte och därför får man gå in för att motverka riskerna.
Kost Tittar man på kosten finns det stora studier som funnit att medelhavskost med hög kvot enkelomättat / mättat fett, måttlig alkoholkonsumtion,mycket baljväxter, mycket spannmål med fullkorn,mycket frukt,mycket grönsaker,lite kött och köttprodukter samt lite mjölk och mejeriprodukter ger en ökad överlevnad för både hjärt/ kärlsjukdomar i vilket stroke ingår, cancersjukdomar och degenerativa neurologiska sjukdomar.
En dålig kost kan ge övervikt och högt blodtryck.

Blodtryck: Om någon utvecklat högt blodtryck är den första behandlingsprincipen ( förutsatt att det inte är ett extremt högt blodtryck) att man försöker med ändring av livsstilsfaktorer; mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet, kostförändringar, och stressreduktion. Genom att blodtrycket normaliseras börjar kärlen fungera normalt. Man har funnit att cellerna i kärlväggen kan producera flera ämnen, och när en blodpropp håller på att bildas börjar plötslig det spruta ut av det proppupplösande ämnet tPA som löser upp den propp som håller på att bildas. Men då blodtrycket är högt sker inte detta. Orsaken kan vara att våra förfäder vi en akut stressituation ofta löpte risk att bli skadade av någon fiende, ett rovdjur eller en annan människa. Om de då fick ett sår var det viktigt att blödningen stannade av. Ett av kännetecknen på en akut stressreaktion är att blodtrycket stiger och det är egentligen helt naturligt att det inte skall produceras några medel som hindrar blodet från att levras då.

Fysisk aktivitet: Det finns även mycket forskning om fysiska aktiviteten hälsosamma effekter. Man har också funnit att dess motsats stillsittande, så vanligt i vårt samhälle, kraftigt ökar hälsoriskerna. För stroke finns det flera forskningsrapporter som visar att de individer som har en hög fysisk aktivitet har mindre risk för stroke än de som har låg fysisk aktivitet. Även där vore det önskvärt att det vore en del av livet i stället för att bli ett krav som läggs på en redan stressande situation.

D-vitamin: Genom solens ultravioletta strålning (UVB) bildas D-vitamin i huden. Det räcker med cirka en halvtimmes sol på breddgraderna i norden för att få dagsbehovet. Ett problem är att det finns inte tillräckligt med detta ultravioletta ljus under vinterhalvåret och det är därför viktigt att äta kost som innehåller D-vitamin och dessutom bör man ta tillskott av D-vitamin om det inte finns medicinska skäl mot det.

Förmaksflimmer. En grupp som drabbas av hjärninfarkter är patienter med förmaksflimmer, en form av oregelbunden hjärtverksamhet, som kan leda till att det bildas blodproppar i hjärtat som lossnar och ger sig av ut i kroppen och stänger av cirkulationen lokalt. Det kan drabba alla kroppsdelar men är allvarligast då det gäller de områden som tål syrebrist sämst, och där hjärnan intar en topplats. Denna typ av stroke kan förebyggas på flera sätt.
  1. Det bästa är om man lyckas göra hjärtrytmen normal.
  2. Om det inte lyckas att ta bort förmaksflimmer är det viktigt att förebygga att proppar bildas i hjärtat och det gör man genom att ge så kallat blodförtunnande medel.
Ett blodförtunnande medel är acetylsyratpreparat, vilka dock inte är så effektiva men då man inte har kunnat ge andra medel används detta ibland. Det andra förebyggande medlet är betydligt effektivare men det är också riskfylldare. Det handlar om medlet warfarin. Då man ger det måste man ställa in en viss nivå av dess påverkan i blodet. Ger man för lite så fungerar det inte och ger man för mycket är det risk för blödningar. Det är alltså ett medel som måste följas noggrant år efter år.

Under senaste åren är det emellertid nya medel på väg som visat sig vara lika effektiva som warfarin men de behöver inte kontrolleras med blodprovsuppföljning på samma sätt. Dock finns det blödningsrisker med även dessa. Jag läste nyligen rapporter från ett möte, 2011 European Stroke Conference in Hamburg, där man diskuterade dessa medel och där fanns det de som trodde att medlen helt kommer att ersätta både warfarin och acetylsalicylsyra inom några år.


Viktigt att snabb komma under vård
Främsta orsaken är hjärninfarkt (85%) och 15 procent beror på blödning. Hjärninfarkt beror på att blodflödet o blodkärlen i hjärnan stryps ner och det blir syre och näringsbrist i området som drabbas av nedsatt blodcirkulation med följden av cellerna i området dör. Det är alltså samma mekanism som vid hjärtinfarkt, blodtillförseln stryps till en del av hjärtmuskeln och den delen av hjärtmuskeln dör. Får man en stroke är det mycket viktigt att man kommer in till sjukhus snabbt, nervcellerna är mycket känsliga för syrebrist. I genomsnitt dör två miljoner nervceller varje minut som blodtillflödet är avstängt och livslängden förkortas med tre veckor för varje minut. Om det blir totalt stopp på syretillförseln dör hjärnans nervceller på fem minuter. När det är fråga om en proppbildning har man mer tid på sig beroende på att ett område som drabbas av stopp i en artär på grund av en propp kan få blod via andra vägar. Det finns bland annat en cirkelbildning av de stora kärlen i hjärnan som möjliggör att ett stopp i blodtillförsel från ett kärl kan i viss mån kompenseras av blod via andra kärl. Det är inte lika effektivt, men det gör att det finns en tidsmarginal om man drabbas av stroke.



Symtom på stroke
Man kan drabbas av förlamningar, ofta en sida av kroppen. Det kan yttra sig som en hängande mungipa.
Känseln kan påverkas. Man känner kanske domningar krypningar i en kroppsdel.
Talet kan påverkas. Man talar sluddrigt.
Man kan också ha svårt att förstå tal.
Synfältsbortfall.
Balanssvårigheter och yrsel.
Jag har sett i Puerto de la Cruz där medelåldern bland skandinaver är ganska hög en instruktion om hur man kan upptäcka stroke och det inträffar alltsomoftast att människor blir sjuka. Dels skall man kolla om personen i fråga kan lyfta upp båda händerna och behålla dem högt och dels skall man titta om de kan le brett. Detta kan man givetvis avslöja stroke men det utesluter det inte.

Strokebehandlingen förändras snabbt.

Strokebehandlingen har revolutionerats. Under sjuttiotalet gjorde man inte mycket aktivt åt den vanlige strokepatienten. Vid vissa typer av stroke var det givetvis bråttom, exempelvis om det rörde sig om blödningar som kunde åtgärdas eller brustna kärl, men den vanliga strokepatienten lade man i stort sett in och observerade. Kanske fick de avsvällande behandling som skulle göra att området som drabbats skulle svullna av och bli tillgängligare för cirkulation. Ofta fick de då kortison vilket under senare tid har visat sig vara mindre lämpligt eftersom det gör nervcellerna känsligare för bland annat syrebrist. Rehabilitering hade också kommit igång. Det var också viktigt att snabbt upptäcka om man hade övergående korta attacker av syrebrist i hjärnan, så kallade TIA. Då fanns i en del fall in den del fall möjlighet att operera kärl där det fanns förändringar som släppte ifrån sig proppar som gav sig upp i hjärnan. Under sent 70-tal började man också med acetylsalicylsyra som förebyggande mot blodproppar vilket ges fortfarande. Det kunde också vara övergående attacker med förmaksflimmer som gav upphov till proppar till hjärnan. Där kunde effektiva blodförtunnande medel ges som dock innebar blödnings risker.
Man inrättade speciella strokeenheter för att personal skulle kunna specialiseras på stroke, vilket var viktigt för alla kategorier som arbetade med patienterna.

Propplösande medel mot stroke-Trombolysbehandling

Under slutet av 90-talet förändrades omhändertagandet av stroke, man började att behandla akut med proppupplösande medlet tPA. Detta är ett ämne som tillverkas av endotelcellerna i kärlväggarna och som frisätts då en propp börjar bildas. Många proppar upplöses under bildandet. Det är mycket effektivt under tiden proppen håller på att bildas. Nu kan man tillverka detta ämne och har börjat spruta in det akut på de patienter man fann hade en blodpropp. Det blev nu mycket viktigt att man kom till sjukhuset snabbt. Det gällde att kunna spruta in medlet innan skadorna blev för utbredda och ju tidigare det skedde desto effektivare skulle medlet verka. Svenska forskare har tittat på detta och funnit att om man ger det inom tre timmar från det man insjuknat har det en god effekt, men även en lite längre tidsmarginal 4,5 timmar ger en viss effekt. Medlet heter Alteplase och studierna har visar en klar ökning av människor som klarar sig själva efter stroke än en i en jämförelsegrupp som ej fått behandling. Till en början gav man inte medlet till människor över 80 år men det har visat sig att även om man är över 80 har medlet en god effekt. Man har också funnit att man med hjälp av ultraljud dels kan följa när blodproppen upplöses, men det har också visat sig att ultraljud tillför energi till området och blodproppen tar upp tPA bättre och upplöses snabbare. Detta är en metod under utveckling.

Nya undersökningsmetoder gör att man snabbt kan få diagnos och börja behandla. Med hjälp av datortomografi och annan modern teknik kan man nu mycket snabbt, inom några minuter, få en överblick över hjärnan och hjärnans cirkulation, och man kan där se om områden är avstängda genom en blodpropp.

Nu kan man plocka bort proppen
Proppupplösare ger bra effekter vid mindre strokes men vid större är det inte lika bra. Nu har emellertid helt nya metoder kommit, där man går in i kärlen och med verktyg försöker spruta in medlet direkt i proppen eller man kan till och med gå in och hämta ut proppen. Det är ett flertal metoder att avlägsna blodproppar på gång idag. En del görs idag på våra universitetssjukhus men bor man på längre distans från dessa finns inte samma möjligheter ännu, men förhoppningsvis kommer det i varje fall att spridas till regionsjukhusen. Men bor man i glesbygd kommer inte det att räcka. Det blir i varje fall mycket viktigt att diagnostisering utlokaliseras, att transporterna går snabbt så att vården blir jämlik över landet. En förbättrad sjukvård handlar om forskningens framsteg men inte bara- bakomliggande sjukvårdsorganisation, politik mm är också mycket viktigt.



Källa: Nils Wahlgren Föredrag på Hjärnans dag 2011 (Ny revolutionerande strokebehandling).