Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

lördag, april 26, 2014

Hur gick det?

Probiotika som fekal transplantation- ett experiment
Nångång före julen 1013 skrev jag om hur jag skulle försöka med ett potent probiotikum att lite efterlikna vad man gör vid  en fekal transplantation. Bakgrunden var dels att jag har vissa tarmbesvär  och dels att jag hade läst  om  tre fall av MS där man behandlat patienternas tarmsjukdomar med  just fekal transplantation och allt tre patienterna hade blivit helt friska från sina MS symtom.  Den som skrev om detta var gastroenterologen och nobelpristagaren Borody ( en av de två männen som upptäckte och bevisade att bakterien helicobacter pylori var orsak till magsårssjukdom). Här är artikeln. Klicka på bilden så blir bilden större och läsbar. Om du bara vill veta hur det gick för mig. Fortsätt att läsa röd text och hoppa över det andra.

Vår hälsa är beroende av vilka tarmbakterier vi har.
Trots att vi bara vet en bråkdel av vilka tarmbakterierna är, och framför allt vilka funktioner de har börjar vi ändå inse hur viktiga de är för att vi skall fortsätta och vara friska. Tarmbakterierna och människan som biologisk varelse har utvecklats tillsammans alltsedan vandringen mot att bli människa började ( det började kanske med att två bakterier slog sig samman, vem vet?). Högst troligt är det så att vilka bakterier vi har i tarmen spelar stor roll för vår hälsa och hur vi mår. Man vet också att vad vi äter, vår diet spelar in för vilka bakterier vi får i vår tarm. Om man genom antibiotikabehandling eller annat fått sin tarmflora kraftigt störd kan man drabbas av bakterien Clostridium difficile som leder till svåra tarmbesvär och i många fall också till döden.  I USA dör 300 personer per dag av denna sjukdom säger Borody i nedan inlagda video.Just Clostridium difficile sjukdomen är nog redan en sjukdom där fekal transplantation är något av ett underverk för många. Läs om problemen i Sverige. Här är fem fall av denna infektion som behandlats med fekal transplantation.

Här berättar Borody om fekal transplantation och tankarna kring sjukdomar och mikrobiota. Om man inte vill se bajsklumpar blunda då det kommer fram en mixer.
 

Våra västerländska levnadsvanor förvandlar tarmfloran och bidrar till välfärdssjukdomar
I det moderna samhället har tarmfloran förändrats från den tid då vi levde som stenåldersmänniskor. I en studie jämförde man tarmfloran hos barn i en Florens(F) med floran hos barn som lever i ett samhälle i Burkina Faso (BF), där till stora delar livet liknar det liv som levdes under senare stenåldern. Barnen i BF hade en anrikning av bakterierna Bacteroidetes och en minskning av Firmicutes. Det fanns speciellt bakterier som kallas Prevotella och Xilanibacter vilka man vet innehåller gener för att hydrolysera (dela m hjälp av vatten) ämnena cellulosa och xylan. Dessa bakterier saknades helt hos de europeiska barnen. Forskarna de Filippo med flera antog att denna tarmbakterie utvecklats för att ta hand om  polysackaridrika BF dieten,  och därigenom kunna utnyttja matens rika innehåll av fibrer. Detta kanske också skyddade dem från de inflammationer och de icke infektiösa tarmsjukdomar som finns i det västerländska samhället.




Tarmbakterierna betydligt fler än våra mänskliga celler
Vi har nio gånger fler bakterier i tarmen (mikrobiota) än vad vi har egna mänskliga celler i vår kropp säger forskaren och mikrobiologen Elisabeth Norin. Hon har forskat på tarminnehåll och avföring hela sin forskningskarriär. När hon nu närmar sig pensionsålder börjar mikrobiotaforskningen bli ett område som fått växande betydelse. Men ändå känner vi till mycket litet om tarmbakteriernas funktioner. Här kan man lyssna till en radiointervju med Elisabeth Norin: Kommer fekal transplantation att bli terapi vid flera andra sjukdomar?
Man har inte bara sett resultat på några MS patienter efter fekal transplantation utan man är också inne på flera olika åkommor men det finns vad jag vet inte några studier på sjukdomar som MS eller RA. Däremot planeras ett flertal studier på tarmssjukdomar som Crohns sjukdom, ulcerös colit och IBD.

Man kan se fekal transplantation som ett mycket starkt probiotikum.  Fekal transplantation görs på vissa ställen med bakterierna inslutna i kapslar. Det kan alltså bli precis som att ta en tablett.  Det är här egentligen ett probiotikum. Det kan göras på flera olika sätt. Borody gjorde det med coloskopi på videon ovan.

Nå, hur gick det för mig?

Det fungerade faktiskt mycket bra. Men jag måste forsätta att ta probiotikat. I annat fall kommer tarmproblematiken tillbaka. Och vad mera är. Tarmproblematiken tycks kopplad till urinträngningarna. Om man tittar på anatomin för kontrollen av tarmtömning och urinsfinctrar kanske detta inte är så konstigt. Mina urinträngningar har minskat mycket. Hurra.
Den här bilden visar effekten av probiotikat efter en månad. Nu skulle jag vilja säga så efter snart fem månader att besvären är nära noll nu - under förutsättning att jag äter probiotikum

fredag, april 18, 2014

TED-föreläsning om reparation av hjärnan


Professor Siddharthan Chandran beskriver sig själv sålunda: Jag är en neurolog som arbetar inom det växande forskningsområdet regenerativ neurologi, återskapande av nervvävnad. Jag är intresserad av neurodegeneeration, stamceller och reparation av hjärnan. Han är chef för en avdelning som heter Centre for Clinical Brain Science i Edinborough. Juli 2013 gav han en intressant TED talk föreläsning på : Kan den skadade hjärnan reparera sig själv.

Han börjar med att han är fascinerad av detta och tror att reparation av hjärnan kommer att blir en viktig behandling av sjukdomar i hjärnan som i dag inte går att behandla och är obotliga.
Som beskrivning av sådana sjukdomar visas bilder av en Alzheimer hjärna jämfört med en frisk. Man ser tydliga förändringar på magnetkamerabilderna och det går att visa bilder av andra sjukdomar som multipel skleros, Parkinsons sjukdom, motorneuronsjukdom ( varav den vanligaste är ALS) och Huntingtons sjukdom som visar typiska sjukdomsskador vid dessa sjukdomar. Sammantaget utgör dessa ett av de största problemen inom hälsoområdet som världen över i dag omfattar 35 miljoner människor och kostnaden globalt är 700 miljarder USD. Många av dessa är åldersrelaterade vilket innebär att de kommer att öka i och med att jordens befolkning blir äldre.
Hur kommer det sig att det inte finns några effektiva behandlingar frågar professor Chandran.

Han ger en snabbkurs i detta med hjärnan. Han börjar med vad han lärde på läkarutbildningen, vilket han säger inte kommer att ta lång tid. Han gick utbildningen i slutet av 1900 talet. Själv gick jag ännu tidigare vilket innebär att jag i stort sett lärde mig ingenting om neuroplasticitet. Dock fick man lära sig om den vanliga utvecklingen av stamceller till mogna celler.

Hjärnan är mycket enkel, säger han. Den består av fyra celler, varav han nämner och visar två: neuron och myelinbildande celler-oligodendrocyter. När de fyra cellerna samverkar hos friska sker det mycket effektivt och harmoniskt. Den elektriska aktiviteten som går via neuronen möjliggör tänkande, emotioner, inlärning mm. Men när det sker skador på någon av cellerna fungerar det inte lika effektivt längre. När ledningarna skadas leder det till olika sjukdomar. Om en motorneuronceller som finns i ledningar ( banor) till muskler drabbas man av motorneuronsjukdomar exempelvis ALS. Han visar en videosnutt med John som har en motorneuronsjukdom. John berättar att hans besvär började för 1 ½ år sedan med andingsproblem. Så småningom fann man att orsaken var en motorneuronsjukdom. Under den tid som gått därefter har han blivit svag i armar och ben och på 18 månader har han från att ha varit frisk och stark blivit beroende av rullstol och respirator. Låt oss inse, säger Siddharthan Chandran. John skulle kunna vara var och en av oss eller en av våra föräldrar eller barn.

När myelincellen dör får man multipel skleros säger professor Chadran. Han visar bilder av hjärnan där man på vänster sida ser skadorna vid MS illustrerade av vita cirklar ( lesioner). Nu tänker ni säger Chadran, här berättar jag om skador och förödande sjukdomar. Vilken berättelse! Men det finns hopp.
Nästa avsnitt handlar om att hjärnan kan reparera sig själv. Han visar en bild av hjärnan hos en patient med MS och man ser skador, lesioner. Men på en efterföljande bild visas hur en del av dessa lesioner läkt. Man ser bilder av områden med lesioner( vita) men på efterföljande bilder är de ljusblå ( inringat med rött) . Lesionerna har läkt. Detta utan att någon gjort något, inga mediciner, ingen läkare. Hjärnan har läkt av sig själv-spontant. Detta har skett därför att det finns stamceller i hjärnan vilket gör det möjligt att tillverka nytt myelin.
Detta är helt emot vad vi lärde oss förr, säger han. Hjärnan kunde inte reparera sig själv till skillnad från alla andra organ, fick man lära sig på vårdutbildningar inklusive läkarutbildningen. Det gäller att hitta sätt säger professor Chadran att främja denna spontana reparation som finns i hjärnan.
Varför finns ingen behandling som främjar reparation i hjärnan. Det är en fråga om tid säger Chadran. När man skall utveckla ett läkemedel har man från början av processen en mängd substanser som skall undersökas- kanske 10 000. Och genom att undersöka dessa sållar man fram kanske en som kommer att fungera som läkedel. Denna process tar bortåt 15 år och kostar miljarder med kronor och till slut kanske det ändå inte blir något godkänt läkemedel. Kanske finns nu möjligheter att förändra denna process. Han säger att en av flaskhalsarna finns i början av processen. Det handlar om den forskning som sker på djurmodeller. I fråga om MS heter dessa modeller experimentell autoimmun encefalit EAE. All begynnande forskning sker på djurmodeller och det är inte människan. Chadran tror att en del av detta skulle kunna ersättas med forskning på mänskligt material, nämligen
Man kan använda mänskliga stamceller. Mänskliga stamceller kan göra två saker, de kan förnya sig och göra mer av sig själva. De kan också specialisera sig till att blir vilka celler som helst i kroppen även nervceller. Hur kan man utnyttja denna förmåga. Ett av svaren finns hos fåret Dolly, som utvecklades till ett däggdjur från en vixen cell. Forskaren Yamanaka har visat att man kan också ta en vuxencell en specialiserad cell och förvandla till stamcell. Detta innebär att man kan ta en cell från en patient och skapa en stamcell med förmåga att specialisera sig- sk pluripotenta stamceller och sedan från dessa utveckla celler som behövs vid den aktuella sjukdomen.

Man kan använda stamcellerna till 1/ utveckling av läkemedel 2/för att reparera hjärnan.
  • Teknik för att utveckla läkemedel. Ex. Man tar hudprov fr en patient med motorneuronsjukdom. Förvandlar hudceller till pluripotenta stamceller. Vidare tar man prov från en frisk person helst genetisk nära och sedan kan man jämföra hur dessa påverkas. Chadran har tillsammans med Shaw, Finkbeiner och Maniatis tittat på sådana motoriska nerceller som utvecklats på detta sätt från patienter med motornervsjukdom. Man kan åskådliggöra dem genom att göra dem fluoriscerande. På så sätt kan man jämföra dem med utvecklingen hos friska motorneuron. Genom att jämföra dessa kan man studera exempelvis utvecklingskurvorna ( exempelvis överlevnad) för de sjuka och de friska. Sedan kan man testa läkemedel på de sjuka cellerna och se om kurvorna närmar sig de friska. På så sätt skulle man kunna hoppa över en del djurförsök med djurmodeller genom att se hur det fungerar på mänskliga celler. Man skulle på detta sätt kunna hoppa över en av flaskhalsarna som djurmodellerna utgör. Förkorta tiden för läkemedelsutveckling och minska kostnader.
  • Ett annat sätt att använda stamceller är att använda dem direkt för att reparera skador. Dels genom att använda celler som redan finns i hjärnan. Det finns sådana även i den sjuka hjärnan. Det kommer i framtiden att finnas läkemedel som understödjer dessa egna stamscellers förmåga att läka. Den andra metoden är att transplantera in celler. Han berättar om ett försök man gjort på MS patienter, där man tog celler från deras benmärg, och plockade fram stamcellerna på laboratorier. Sedan sprutade man in stamcellerna i patienterna och följde utveckling av synnerven både före insprutningen och efter. Det visade sig före insprutningen förtunnades den men i mätningarna efteråt fann man att synerverna tillväxte. Det tycktes som insprutningen av stamceller verkade skyddande mot en progressiv förändring, Riktigt vad som skedde vet ej Chadran men tror kanske att det var hjärnans egna nervceller som gjorde jobbet med stamcellerna som sprutades in var skyddande.

Siddharthan Chandran avslutar med att han är mycket hoppfull inför framtiden avseende stamcells teknik och möjligheterna att reparera hjärnan. Det kan gå snabbare än vi tror.

Umbrella studie om D vitamin

En umbrella studie över D-vitamin har publicerats i British Medical Journal.
Umbrella betyder paraply och med umbrella studie menar man en studie som är mycket övergripande.

Man har först vanliga studier, rapporter som forskarlag publicerar över en undersökning.
Sedan kan man göra sammanfattningar av studier och försöka dra slutsatser av detta, något som på engelska kallas review.
Vidare kan man också leta reda på så många studier man kan om ett ämne man vill undersöka och sedan följa vissa kriterier som skall uppfyllas för att man skall ta med studierna. De godkända studierna tar man sedan och statistiskt behandlar så att man får fram ett sammanfattande resultat. Exempel på sådana studier är bland annat de stora studier om kost som gjorts där man funnit att medelhavskosten är kost som tycks minska risken för hjärt kärlsjukdomar, tjocktarmscancer men också för degenerativa hjärnsjukdomar. Sådana studier kallas metastudier. ( tag min beskrivning som mycket lekmannamässig förklaring. Så mycket har jag dock fattat att det finns risker med metastudie, nämligen att man kan sålla bort viktiga studier, studier som är gjorda av sådana som funderat lite utanför ”the box”, det finns möjligheter att man slänger bort barnet med badvattnet.)

En umbrella studie är när man försöker vätska fram statistiskt säkra resultat från metastudier och reviews. ( Här finns givetvis ännu en möjlighet att man sovrar bort det riktigt geniala).

I varje fall har man i den här studien gått igenom sk reviews om D-vitamin, man har gått i genom metastudier av populationsstudier, observationsstudier där man studerat d-vitamin tillskott och också halter i blod och kopplat det till olika risker för sjukdom. En tredje form av metastudier man tittat på är kontrollerade studier av D vitamin där man alltså jämfört två olika grupper antingen med olika styrka på preparat eller kanske mot placebo. Dessa tre olika typer av studier gick man igenom.

Sammanfattningsvis kan man säga att man i intet fall fanns helt säkra vetenskapliga belägg för något.
Avseende systematiska översikter kom man fram till att aktivitet av sjukdomen reumatoid artrit, tjocktarmscancer, högt blodtryck hos barn, bakteriell inflammation i slidan hos gravida kvinnor, fall hos äldre samt engelska sjukan hos barn ( rakit) var associerat med vitamin D koncentrationer. ( Observera att rakit är erfarenhetmässigt väl belagt att vara en brist på D vitamin och det kanske säger något om hur svårt det är att få fram resultat- inte ens det kan man alltså säga att det är en mycket stor sannolikhet att det orsakas av D-vitamin)
I denna paraply studie fann man också att det fanns ett stort gap mellan vad man kunde läsa i litteraturen om autoimmuna sjukdomar och i rapporter från studier ( där det inte fanns några metaanalyser)

Någon mycket övertygande evidens för Dvitaminets roll fann man alltså inte i något avseende, däremot skriver man att Dvitamintillskott är troligen koppat till karies os barn, bisköldkörtelhormon PTH brist hos patienter med kronisk njursjukdom som behöver diallys,och samband mellan D-vitamin hos blivande mamman och födelsevikt. Lite svagare evidens ( suggestive evidence) fann för samband mellan hög D vitaminhalt i blod och låg tjocktarmscancerrisk, risker för frakturer ( ej kotfrakturer) hjärt/kärlsjukdom, högt BMI, depression, kognitionspåverkan, metaboliskt syndrom, låg vikt vid födseln. Beträffande autoimmuna sjukdomar fann man alltså inga metastudier överhuvudtaget

Ändå trots allt kanske det här säger att man inte finner så mycket risker med D vitamin och det kanske det är den vägen man får gå. Högsta dos som rekommenderas från EU myndigheter är 4000 IE.

tisdag, april 15, 2014

Kinesisk örtmedicin undersöks avseende reumatoid artrit

En ört som heter Tripterygium wilfordii Hook och som används i den traditionella kinesiska medicinen har man tidigare undersökt i små undersökningar avseende dess verkan vid rheumatoid artrit. Nu har kinesiska forskare gjort en jämförande forskning mellan denna örtmedicin och den medicinen metotrexat och detta har rapporterats i BMJ.
Reumatoid artrit är en vanlig reumatisk sjukdom, troligen autoimmun, där man under de senaste decennierna uppnått stora framsteg som gjort att man idag har så verksamma mediciner att de svåra ledförändringar man sett inte skall behöva inträffa längre. En del av de mediciner som är verksamma mot reumatoid artrit är också verksamma vid MS och man forskar om detta.
Tripterygium wilfordii Hook
Den aktuella örtmedicinen innehåller ett hundratal olika föreningar men de verksamma substanserna tros vara något som kallas diterpenoider, som tros dämpa inflammation.
207 personer med RA ingick i studien, och 174 slutförde studien. 55 procent av de som åt örtmedicinen förbättrades med något som kallas ACR 50 och med det menas en 50 procentig förbättring avseende svullna leder, smärta och andra symtom. Avseende de som fick medicinen metotrexat blev 46 procent förbättrade. De som fick kombinationen metotrexat och örtmedicinen förbättrades 77 procent mätt med ACR 50. ( ACR 50 är en norm som fastställts av the American College oc Rheumatology- en förening för amerikanska reumatologer).
Diskussion I studien användes en ganska låg dos metotrexat, nämligen den man använder i Asien. I västerlandet används ofta något starkare dos. Studien pågick i sex månader vilket är en ganska kort tid. Dessutom var inte studien blindad- det vill säga både patient och läkare visste man man fick för medicin.
I studien fann man i stort samma biverkningar för både metotrexat och örtmedicinen mestadels mag-tarnrubbningar. Det finns dock studier tidigare där man misstänkt ännu allvarligare biverkningar. Med tanke på att preparaten innehåller drygt hundra kemiska föreningar kan man ju förvänta sig en del biverkningar.

Mest försummade MS symtomet....

Med Page Today har frågat tre experter på MS vilket besvär man anser vara mest försummat och underbehandlat? Två av de tre ansåg att störd sömn var det mest försummade. Det är ett mycket vanligt symtom vid MS samtidigt som fatigue är vanligt och ibland är det sömnstörningarna som är orsaken till fatigue. Det finns mycket som  kan ge sömnstörningar.  Det finns symtom av MS som blåsrubbningar, kramptillstånd som följd av spasticitet, restless legs mm men sömnlösheten kan också bero på att man psykiskt inte mår bra, ångest. Det finns många metoder att komma till rätta med sömnen och det är också mycket  viktigt därför att under sömnen sker saker som gör att minne  och kognitiv förmåga fungerar bättre, den så kallade REM-sömnen är viktig för emotionerna. Dessutom produceras en del ämnen i kroppen under sömnen som är viktiga för läkning, reparation av skadad vävnad. Här skriver sajten Web DR om tio saker som sömnbrist kan orsaka hos den friske. samma gäller också om man har någon sjukdom.
Att avsluta kvällen lugnt och stilla kan vara en väg till bra sömn.

Överdödlighet hos kvinnor som inte solar

En svensk studie följde 29 000 kvinnor under 20 år. Man fick svara på fyra frågor d. :
  1. om de solar på sommaren,
  2.  på solarium, 
  3. under vintersemestern 
  4. om de åker söderut för att sola
De som svarade nej på alla frågorna hade en överdödlighet under perioden.
Varför säger inte studien men man ställer givetvis frågan om det är D vitamin
eller är det en aktivering av melatonin systemet som sker vid solbestrålning
eller ngn tredje faktor

I varje fall gör man nu en rekommendation att man bör sola en kort stund mitt på dagen eftersom solen då står högt på himlen. Faller strålarna snett  mot huden, blir det mindre energi per hudyta, och detta är i nordliga länder inte tillräcklig energi för att bilda D-vitamin. Jag läste i en kommentar att det inte fanns något bakom detta, men vem som helst som ritar upp hur det sker finner att bestrålningen per yta blir mindre om strålarna kommer in snett. Dels färdas strålarna genom längre del av atmosfären men det blir också mindre strålning per hudyta.


Källa DN
Länk SR

onsdag, april 09, 2014

Ryggmärgsskadade rör paralyserade muskler igen

Fyra med nedre ryggmärgsskada har enl en studie . Det är vid  University of Louisville som en forskargrupp genom elektrisk stimulering lyckats att få fyra ryggmärgsförlamade att röra på armar och ben. Två av de skadade hade kvar viss sensorisk funktion men kunde inte röra  och använda muskler.
Förklara vad som skett kan man inte med säkerhet men detta är något som kan bli ganska stort för många med ryggmärgskada och andra sjukdomar med förlamningar i ben.
 annan kalla

torsdag, april 03, 2014

Mindfulness eller Manaña

Jag vet inte var slutet börjar och där början slutar-
Ich weiss nicht wo das Ende beginnt und der Anfang endet.



Från Verwandlung der Herzen- Bilder und Texte zum Geheimnis des Narren av Werenfried Wessel och Christa Schwens
Gick förbi ett bokstånd där man sålde begagnade böcker och hittade denna lilla trevliga bok om en klowns djupaste upplevelser i poesiform. 50 år sedan jag läste tyska och kunde det någorlunda tack vare en bra lärare eller lärarinna som man sa på den tiden. Så mycket har jag kvar att jag kan njuta av det här lilla häftet.



Håller på att komma till slutet av boken om mindfulness ( Din väg till mindfulness- steg för steg i åtta veckor) med regelbundna övningar. Tycker jag börjar ana en del av vad det kan ge.
Här en liten berättelse ur boken. Beth arbetade som handläggare i en bank, var ständigt på språng från det ena till det andra. Inga givna tillfällen till andrum än mindre meditera. Efter att ha tränat mindfulness i ett par veckor blev hon mer uppmärksamt på deet upplevda tempot på jobbet. Hon började notera att det fanns små luckor som öppnade sig också när det var som mest hektiskt. Hon ägnade mycket tid åt att komma i kontakt med andra via telefon eller epost. Fick försöka många gånger ibland innan hon fick napp. Det var mycket irriterande. Men plötsligt noterade hon att här hade hon ju faktiskt tider som hon kunde ägna åt sig själv, ta det lugnt. Det tog tid innan datorn kom igång- hon kunde dra några lugnande andetag. Hon började att använda de här stressande tiderna då hon väntade som små andrum, då hon retirerade från allt ståhej.
Jag har märkt att spanjorerna är bra på det här. Manana attityden gör att man tillåter sig att det finns pauser, man behöver inte pressa fram allt. Jag har märkt att utlänningarna här inklusive mig själv skruvar på sig i köer och liknande – men för spanjorerna är det helt okay.
Vi har nog en del att lära av spanjorerna.