Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

tisdag, januari 29, 2008

Blodhjärnbarriären och ett möjligt sätt att behandla MS


Tysabri verkar genom att en monoklonal antikropp fäster på hjälpar-T-cellen och hejdar hjälpar-T-cellen att ta sig in förbi hjärnbarriären och skada där innanför. Det som sker är att den monoklonala antikroppen hindrar hjälpar-T-cellen från att fastna på en vidfästningsmolekyl på blod-hjärn-barriären, en vidfästningsmolekyl som sen hjälper T-lymfocyten att ta sig förbi och in i hjärnan.

Nu har ett forskarlag i Montreal Canada studerat en annan adhesions- eller vidfästningsmolekyl som kan kallar ALCAM eller CD166 som finns på ytan av endotelceller ( endotelcell- cell i blodkärl och ingår i blod-hjärnbarriären.) och denna vidfästningsmolekyl är viktig då vissa typer av vita blodkroppar tar sig in i hjärnan.

Man tror att denna vidfästningsmolekyl kommer att bli en angreppspunkt då man skall försöka förhindra immunceller att ta sig in i hjärnan och på så sätt minska inflammationen vid MS.

Resultaten av studien visar att ALCAM, vidfästningmolekylen är en del i den inflammatoriska processen genom att underlätta de vita blodkropparnas passage över BBB(blod-hjärn-barriären).

Man har dels gjort laboratorieförsök på mänsklig vävnad plus djurförsök på mössa som haft den experimentella modellen av MS. Normalt är passagen av immunceller över BBB begränsad med vid MS och andra inflammatoriska sjukdomar i centrala nervsystemet är denna passage av immunceller ökad och immunceller kan komma in och medföra skada på bland annat myelinet.

Tidigare har samma läkarteam visat att en viss typ av vit blodkropp benämnd Th17 lymfocyt, insöndrar två viktiga produkter interleukinerna 17 och 22 som bidrar till att hjärnvävnaden infilteras av immunceller och orsakar inflammation.

Det finns farmakologiska medel som minskar passagen av immunceller genom att speciellt påverka de vidfästningsmolekyler som möjliggör passagen förbi blodhjärnbarriären. Ett problem är dock att de också minskar immunsystenet förmåga att skydda mot kroniska virus infektioner i centrala nervsystemet, typ progressiv multifokal leukoencephalopati, PML. ( Den sjukdom man såg i något fall vid behandling med Tysabri och Avonex, men också vid behandling av SLE med rituximab ( 4 fall) samt vid förvärvad immunbrist sjukdom, AIDS)

ALCAM/ CS166 blockaden påverkar inte lymfocyten, CD8+T cellens förmåga att ta sig igenom BBB, och denna typ av cell har som viktigaste funktion att döda celler som är infekterade av virus och cancerceller. Därför skulle möjligen skyddet mot virus inte förstöras av en blockad mot denna vidfästningmolekyl. Ett medel som kan åstadkomma en sådan specifik blockad skulle vara viktig vid bland annat MS och kanske medföra mindre risk för biverkningar.

Detta ligger långt fram i tiden, men tiden går ...... fort.



  

måndag, januari 28, 2008

Immunförsvaret III


Hur känner immunförsvaret igen vad som är kroppseget/själv och vad som är kroppsfrämmande/icke själv

Det förvärvade immunförsvaret och lite om Revimmune

När en njure skall transplanteras är det viktigt att immunsystemet inte stöter bort den nya njuren. Det är endast då en enäggstvilling ger sin ena njure till sin tvilling, som inte bortstötningsmekanismen sätter igång. Enäggstvillingarna har helt lika genetisk uppsättning och det gäller även de antigenpresenterande cellerna.

Igenkänningsmekanismen själv/icke själv består i att alla mänskliga celler är märkta med speciella markörer, och dessa kan immunsystemet sedan avläsa och identifiera om en cell är märkt själv eller icke själv. Varje individ har alltså olika sådana precis som varje individ har olika fingeravtryck. Man kan också likna märkningen vid magnetremsan på ett bankkort; varje kort har sin speciella märkning och till den hör en speciell kod. Passar det inte ihop accepterar bankomaten inte att betala ut några penger, och visar inte cellen upp identiteten själv så accepterar inte immunförsvaret detta och går till anfall.

Systemet med markörer kallas transplantionsantigen eftersom det används då söker rätt donator. Det har också andra namn - HLA-systemet /MHC-systemet.

Den här delen av immunförsvaret att identifiera själv/ icke själv är alltså medfött men när väl systemet har identifierat något främmande sätter det också igång att förmedla förmågan att känna igen inkräktaren till andra delar av immunförsvaret och det är där lymfocyterna kommer in.

De omogna lymfocyterna utvecklas ur blodstamceller liksom alla andra blodkroppar. En del prolymfocyter beger sig till thymus och utvecklas där till omogna T-lymfocyter. T kommer av ordet thymus , som på svenska heter bräss. Dessa beger sig sedan till lymfsystemet och lymfknutorna och väntar där i beredskap på att antigenpresenterande celler skall presentera en inkräktera som bakterie eller annan mikrob. Den omogna T-lymfocyten utvecklas då till hjälpar-T-cell som finns i olika former, som bland annat skickar ut olika budbärare till immunförsvaret.

Cellbundet försvar
En del kallas Th1 celler, de stimulerar till bildningen av mördar-T-celler. Dessa går till angrepp mot celler som innehåller ett främmande element av typ virus. Dessa Th1 celler producerar också budbärar molekyler som framförallt är involverade stimulerande av inflammation.


Virus är mikroorganismer som inte har några cellväggar och när de kommer in i en organism söker de sig genast in i en cell och cellkärnan.Där blandar sig viruset med sin värds arvsmassa, och kan därigenom börja att föröka sig med hjälp av värdcellens ämnesomsättning.
Att virus inte kan behandlas med vanligt penicillin beror på att virus saknar cellväggar, och penicillinet har sin verkan på cellväggar.

När virus skall angripas är det alltså viktigt att gå till angrepp på den infekterade cellen. Detta Th1 försvar kallas cellbundet försvar till skillnad från Th2 försvaret.

Humoralt försvar
När mikrober som finns utanför cellerna i vävnadsvätskan så måste immunförsvaret använda sig av andra medel, det så kallade vätskeburna försvaret ( humorala försvaret). Th2 cellerna stimulerar B-lymfocyterna vilka är involverade i detta försvar mot bakterier och andra mikrober som finns utanför cellväggarna. Hjälpar-T cellerna av Th 2 typ stimulerar B-lymfocyterna till att det skall sättas igång antikroppsbildning mot inkräktaren, Antikropparna kan inte angripa i cellerna men väl mot inkräktare i vävnadsvätskan utanför cellerna.

Cytokiner-budbärarmolekyler

Här kommer också något om balans i immunsystemet in. Det gäller de så kallade budbärarmolekylerna i immunförsvaret, kallade cytokiner mm. Till en del är det så att de cytokiner som tillverkas i Th1 systemet är inflammationsstimulerande, medan en del av de cytokiner som tillverkas i Th2 systemet är inflammationsdämpande och då speciellt på Th 1 styrd inflammation, och i viss mån är det tvärtom.


Det finns ytterligare T-lymfocyter. Ett exempel är suppressor- T-cellen som säger: ” Nu är det bra, infektionen är bekämpad. Återgå till det vanliga.

Förvärvad immunitet

Några minnesceller skall finnas kvar ifall samma mikrob försöker igen. Då reagerar immunsystemet mycket snabbare. Man är immuniserad. Att bli vaccinerad är innebär att man utsatt sitt immunsystem för exempelvis en del av ett virus eller på något sätt ofarligt virus, men som ändå förmår ge immunitet.

Förvärvat immunsvar är effektivare.
Men varför detta komplicerade system med inlärt immunförsvar när det finns ett medfött? Orsaken är massproduktion och specialisering. Här kan plötsligt immunceller sätta igång och spotta ut mängder av specifika antikroppar och mängder av specifika mördar-T-celler.

Revimmune och den förvärvade immuniteten.
Och det är där jag funderar på Revimmune. Det skall ju slå ut alla de här cellerna som tillhör det förvärvade immunförsvaret och det skall bara finnas kvar förmågan att bilda nya prolymfocyter. Vad händer då med vår immunitet? Skall vi få alla barnsjukdomar, alla förkylningar igen osv. Det finns säkert lösningar på det här också; jag har bara inte läst det.


Har kosten en plats?
I balansen mellan inflammationsfrämjande och inflammationsdämpande cytokiner kan kosten kanske inverka då det visar sig att fettsyror ur omega-6 gruppen tycks vara mer involverade i bildningen av proinflammatoriska cytokiner medan omega-3 tycks vara inflammationsdämpande och då främst på Th1 styrd inflammation.
(Tidigare har jag nämnt kostens plats beträffande mättade contra enkel och fleromättade fettsyror och att detta eventuellt skulle kunna inverka på cellmembranens kvalitet, exempelvis cellmembranen i blod-hjärn-barriären. Mättade fetter skulle där kunna ge en mer rigid cellmembran medan omättade fettsyror gör den mer plastisk).



söndag, januari 27, 2008

Immunförsvaret





Det finns ett yttre försvar som får ta största stötarna och avvärjer de flesta angreppen:

Hud

Huden är ett kraftfullt mekaniskt försvar, vilket stoppar exempelvis bakterier och virus från att komma in i kroppen. Huden består av flera lager som skyddar på flera olika sätt. Den skall skydda oss från yttre mekaniska skador , mot kyla, mot vätskeförluser och värmeförluster, från stötar, jonejmit. Ytterst bland hudlagren finns ett lager av döda förhornade celler, hornlagret. Detta skyddar oss rent mekaniskt men det finns också ett fettlager ovanpå huden som kommer från talgkörtlarna, som bidrar till att göra huden smidig och hindra potentiella inkräktare typ bakterier från att tränga in. Från hudcellerna utsöndras också ämnen som kan verka bakteriedödande. Hudens pH värde varierar men kan vara mellan 4 och 7, det vill säga åt det sura hållet, och ett surt pH är också en del av försvaret. Även hudens behåring är ämnad att ge skydd, men kanske inte i så hög grad hos människan som hos mer pälsbeklädda djur.


Slemhinnor i luftvägar och mag-tarmkanalen

Ett mekaniskt försvar finns också i luftvägar och mag-tarmkanal i form av slemhinnor. I luftvägarna utsöndrar slemhinnorna sekret som skall fånga upp farliga saker. Rent mekaniskt kan de små håren som finns på slemhinnor hindra invasion av farliga ämnen och skadliga partiklar. I magsäcken finns exempelvis den sura magsyran som verkar bakteriedödande. Den utgör en rejäl barriär mot bakterier, virus och andra mikroorganismer som invaderar via födan.

Blod-hjärn-barriären är delvis ett mekaniskt försvar men tillhör också det mer kemiskt-fysiologiska försvaret.

Hjärna och ryggmärg är vitala organ, som har ett extra starkt skydd som kallas blodhjärnbarriären. . Det är specialiserat så att många ämnen som kan vara toxiska för hjärnan inte kan passera. Den brukar förkortas BBB efter engelskans blood-brain-barrier. BBB är lokaliserad till blodkärlen i centrala nervsystemet. Dessa är konstruerade på ett sådant sätt att skadliga ämnen och saker inte skall komma ut i hjärnvävnaden lika lätt som de kan komma ut till muskler och andra mindre känsliga vävnader. Förbindelserna mellan de olika cellerna i kapillärväggarna ligger tätt intill varandra för att förhindra passage däri mellan. I stället finns det olika transportmekanismer i barriären, som hjälper till att aktivt transportera in och ut ämnen. Vissa läkemedel lyckas till exempel inte passera blod-hjärnbarriären. Exempel på detta är de moderna typerna av antiallergimedlen-antihistamin. Genom att de nyare medlen inte kan passera blodhjärnbarriären ger de inte biverkningar från hjärnan, exempelvis trötthet, i samma utsträckning som de äldre. I andra fall vill man att medlen skall passera blod-hjärnbarriären för att kunna utöva sin verkan där. Man kanske behöver behandla infektioner i hjärnan med antibiotika och då är det ju viktigt att de får tillträde till hjärnan. Om man vill behandla sjukdomen neuroborrellios, som sprids via fästingar måste det medlet man använder kunna passerar blod-hjärnbarriären för att kunna ha någon verkan där. På samma sätt är det givetvis beträffande andra behandlingar som skall verka i centrala nervsystemet. Rätt många medel har en del av sin verkan här.

Det finns medel som stoppar passagen in i CNS. Ett exempel är natalizumab som förhindrar vissa t-lymfocyter att komma in i hjärnan. Det finns också exempel på att man smiter förbi blodhjärnbarriären genom att injicera medel in i ryggmärgskanalen. Man kan tänka sig användning av antibiotika på detta sätt och även andra medel. Blod-hjärnbarriären är också ett av de viktiga områden där kost skulle kunna ha sin plats vid till exempelvis MS. Dess uppbyggnad med fetter tänks göra den känslig för vilka fetter man äter, påverka dess hårdhetsgrad, hur spröd den är, med finare ord plasticitet och fluiditet. Mättade fetter har en helt annat smältpunkt än omättade och jag finner det inte otänkbart att detta kan påverka blod-hjärnbarriärens effektivitet, förutom att dessa membran också är lagerplatser för råvaror vid bildning av interleukiner.


Men vad man kanske framförallt avser med immunförsvaret är det försvar som finns i det inre; det försvar som består av vita blodkroppar i olika former och med dem sammanknippade ämnen och företeelser; detta försvar som skall kunna klara angrepp från bakterier, virus och förhindra sjukdom. Hur går det till?

Själv-icke själv

Immunförsvaret måste vid varje tillfälle vara på sin vakt mot hot från nya inkräktande mikroorganismer. En grundläggande egenskap i immunförsvaret är, att det skall kunna skilja på vad som är bra och inte bra för oss. Ständigt patrullerar vita blodkroppar omkring i blodet för att upptäcka det, som kan vara farligt. De måste känna igen ämnen som normalt finns i vår kroppsvävnad, men också identifiera de saker vi behöver äta eller på annat sätt vara i kontakt med. Vi skall kunna tolerera sådana ämnen. Man brukar säga att immunförsvaret skall kunna skilja på själv och icke-själv, dvs skilja de saker som vi skall tolerera från saker som kan vara skadliga för oss. Saker som skall bekämpas kallas icke-själv. Förmågan att skilja själv från icke -själv är helt avgörande för ett effektivt immunförsvar. Om det inte reagerar på exempelvis farliga virus kan vi dö. Om det överreagerar på saker som vi utsätts för, kan vi få svåra allergiska reaktioner och dö av det likaså.

Vid autoimmunitet reagerar immunförsvaret mot kroppen egen vävnad. Varför vet man inte helt och hållet i detalj, men man har kommit en bit på väg. En teori är att delar av bakterier, virus kemiskt liknar delar av vår egen vävnad. Därför identifierar vissa vita blodkropparna denna egna vävnad som främmande och sätter i gång att angripa den aktuella vävnaden. Vid Multipel Skleros har man spekulerat i att exempelvis mässlingvirus eller Epstein-Barr viruset , det senare orsakar mononukleos/körtelfeber, skulle kunna uppvisa likheter med nervvävnadens myelin och därför blir detta angripet. Angreppet på myelin tros vara en viktig del av sjukdomsprocessen vid MS. Man brukar därför räkna MS till de autoimmuna sjukdomarna men man vet ej säkert. Att immunförsvaret spelar en viktig roll är emellertid säkert. Andra exempel på autoimmuna sjukdomar är Crohns sjukdom, rheumatoid artrit, glutenintolerans samt diabetes typ I.

Immunförsvar och antigen.

Antigen, ämnen som kan sätta igång en immunreaktion

Det centrala i immunförsvaret är således kunna skilja på det som är nyttigt för oss och det som kan skada. Med andra ord skall det kunna skilja själv/ kroppseget från icke-själv/icke kroppseget. Det finns ett ospecifikt försvar som reagerar på i stort sett allt, som inte känns igen som själv av typ gifter, bakterier, virus, stickor i fingret. Man kallar allt som ger upphov till en immunologisk reaktion för antigen. Det är egentligen förkortning för engelskans antibody generation, det vill säga ett ämne som kan stimulera till antikroppsbildning. Numera används ordet antigen i den övergripande betydelsen : ämne som ger upphov till en immunologisk reaktion. Det ospecifika försvaret är medfött och det omfattar de vita blodkropparna granulocyter, monocyter/makrofager och dendritiska celler samt naturliga killerceller/mördarceller.

Hur talar olika delar av immunförsvaret om vad som är främmande. De antigen-presenterande cellerna (APC)

Monocyter/makrofager och dendritiska celler äter upp främmande mikrober, vilket kallas fagocytos och gemensamt kallar man dem fagocyter. Detta är celler som har flera funktioner. De tar sig an hotande mikrober, de städar upp och transporterar avfall och de utgör de s.k. antigenpresenterande cellerna (APC ). Efter att ha oskadliggjort en mikrob beger fagocyten till lymfknutor för att aktivera en lymfocyt som kallas hjälpar-T-cell..

Hjälpar-T-cellen kallas även CD4-cell, och det kallas den ofta i studier av läkemedel.

Delar av den hotande mikroorganismen visas upp för hjälpar-T-cellen och denna aktiveras.. Fagocyterna presenterar alltså det främ
mande i form av ett antigen, och denna del skall vara karakteristisk för antigenet.. Det medfödda försvaret identifierar det kroppsfrämmande/icke-själv som kommit in i kroppen och det är absolut grundläggande att det inte blir fel. Om något kroppseget identifieras som kroppsfrämmande kan immunförsvaret aktiveras mot denna del hos egna kroppen. Det kan uppstå autoimmuna sjukdomar, en sjukdom riktat mot det kroppsegna (själv= auto). Andra fel som kan uppstå är allergier, där immunreaktioner uppstår mot ämnen som människan vanligen tål, av typ allergi mot vissa slag av föda.

En del medel verkar på den här nivån. Det finns till exempel ämnen. som stänger inne hjälpar-T-cellen i lymfknutorna och hindrar att de går ut i cirkulationen. Ett sådant ämne är Fingilimod/FTY 720 som studeras som ett möjligt medel mot MS. Beträffande samma ämne Fingilimod/FTY 720 pågår försök att injicera det direkt förbi blod-hjärnbarriären, samtidigt som det är ett medel som kan bli ett av de första orala medlen i tablettform mot MS.

fredag, januari 25, 2008

Träning av sväljning och annat om träning

Intressant om träning av sväljsvårigheter hos strokedrabbade kunde man Lyssna på i vetenskapsradion igår. Det finns också att läsa här. Cirka 15000 insjuknar årligen i stroke. Sväljförmågan kan också påverkas vid MS, vilket jag vet av egen erfarenhet. Vad som är intressant här är att övning av muskulaturen i området kunde avsevärt förbättra förmågan att svälja. Sväljförmågan kunde till och med normaliseras även om man haft symtomen länge. Detta innebär mycket för allmäntillståndet och för möjligheten att njuta av livet.

Jag tycker också att det säger mycket om hur viktigt träning är. Ibland kan man träna upp faktorer som skadats. Det som jag upplevde mest drastiskt var kanske hur mycket min balans förbättrades efter just inriktning på träning av balansen då jag var på Vintersol. Tidigare arbetade jag lite grand efter principen att försöka göra allt som jag i möjligaste mån kunde göra och att det skulle leda till förbättring. Det gjorde det något, men träning inriktad på specifika funktioner gav klart bättre resultat. Handfunktionsträning var också en sådan sak som fungerade väldigt bra. Det ger också ett större självförtroende att till exempel ha en förbättrad balans. Man vågar sig på att ge sig ut mer. Förut var att åka buss och riskera att bli stående en mardrömsupplevelse där man svajade med i varje rörelse och hade man inget/ ingen att hålla sig ramlade man. Jag minns, att jag hade en mardrömsupplevelse i Stockholm en gång på väg ut till Nordiska Museet.

En sak som kan vara svår vid MS med träning är denna kunskap om att det går i skov, och kunskapen att progression är vanligt och det kan stoppa en från att träna. Det ingår nog lite grand i att man blir deprimerad också att ha sådana känslor. Jag tycker att det är fel, men det hindrar ju inte att jag ändå har känt så. Känslan av att träningen är meningslös, det blir bara sämre , tror jag innehåller mycket fördomar men tyvärr också en del sanning, men kanske inte sanningen just nu. Min erfarenhet är i varje fall att det blir bättre av träningen. Sannolikt är sväljträning bra både vid stroke och vid MS och vid andra sjukdomar, som ger sådana svårigheter. Talorganet tillhör också svalget. Den som kunde sjunga! Klinka på pianot är förresten bra träning av handfunktion, det spelar ingen roll vilket instrument det är. Har man en gammal gitarr, trumma eller farfars dragspel i garderoben så går nog det lika bra.


tisdag, januari 22, 2008

För ungefär 10 år sedan inträffade en mardröm för två personer i Brasilien.


Det var dels för en patient och dels för den som tog fel styrka på ett preparat. Det skulle ges en infusion av ett immunhämmande preparat Cyklofosamid se i FASS, ett cytostatikum. Patienten var en kvinna som led av MS. Hon hade sjukdomen sedan 1994 och behandlades med kortison. Behandlingen med cyklofosamid innebar att hon skulle få 800 mg vilket innebar att hon skulle få innehållet i 4 ampuller som innehöll 200mg var.Nu tog man i stället fel och patienten fick innehållet i 4 ampuller som innehöll vardera 1000 mg och hon hann få 3800 mg innan man upptäckte misstaget. Ni kan själva sätta er in i en patients situation som fått 5 ggr för stark infusion av ett cytostatikum. Överlever jag det här. Ni kan också sätta in i sköterskans situation. Vad har jag gjort? Kommer hon att dö. Det var en absolut mardröm för båda.

Berättelsen om vad som skedde och följderna för patienten publicerades som fallbeskrivning i Acta Neurol Scand 2005: 111: 195–198. Finns tillfälligt på nätet. Du kan hitta det via This is MS Pat. hade kommit till aktuella vårdgivare, artikelförfattarna P. R. M. de Bittencourt, M. M. Gomes-da-Silva. Hon hade då året innan haft ett förlamningstillstånd i benen och en synnervsinflammation. Då hon undersöktes fann man försvagning i benmuskulaturen, livliga benreflexer, bukreflexerna var borta. Man fann normal likvor vid lumbalpunktion. På MRI fann man ett antal lesioner. Diagnos MS. Man började att behandla henne med var tredje månad med dels metylprednisolon 500 mg var femte timme i tre dagar plus en infusion av cyklofosamid 800 mg i engångsdos. Hon hade fått denna behandling var tredje månad i 22 månader då det ödesdigra misstaget skedde. Hon hade då intagits emedan hon fått ett nytt skov.

Patiienten fick givetvis den behandling som kunde göras för förbättra situationen, bland annat ett preparat som skulle skydda njurar. Hon utvecklade illamående och kräktes, urinproduktionen försämrades och hon tappade successivt hår. Röda blodkroppar och trombocyter förblev normala och vita blodkroppar sjönk men inte dramatiskt. Man höll henne isolerad under två månader för att skydda mot infektioner. Hon förbättrades. Håret återkom.

Neurologiskt förbättrades hon under de sex följande månaderna. Hon har därefter följts årligen med klinisk undersökning och där har inga försämringar tillkommit. På MRI har man inte sett något tecken på sjukdomsaktivitet. Vid senaste undersökning enligt studien 2004 hade hon normalt kliniskt status, hade inga neurologiska klagomål. Det visade sig alltså att denna felbehandling fick ett positivt förlopp för patienten. Vad som skedde var egentligen vad som man nu gör vid utprovningen av Revimmune ( som är cyklofosamid. I Sverige heter firmanamnet Sendoxan och ges vid ett flertal åkommor , elakartade sjukdomar och några autoimmuna sjukdomar.)


I den lägre immundämpande dosen har man använt cyklofosamid sedan 1967 i vissa länder, skriver man artikelförfattarna. I Brasilien har man använt det sedan 20 år. Medlet har immunosuppressiva och cytotoxiska effekter och i hur hög grad är dosberoende. Man skriver också att under 1990-talet ägnades det mindre uppmärksamhet och inriktade sig sedan på de immunmodulerande medlet, bromsmedicinerna. Nu har immunosuppression blivit mer aktuellt igen bland annat genom att man genomgör detta vid exempelvis autologa blodstamscellstransplantationer. Man skriver också att långvariga behandlingen med cytotoxika av typ cyklofosamid innebär nya komplikationer för redan sjuka patienter och att det behövs nya strategier. Vid autologa blodstamcellstransplantationer finns också risker.


Vad är det då som händer? Cyklofosamid förändras i lever till två ämnen 4-hydroxy-cyklophosamid och aldophosphamid. Aldophosphamid kan i sin tur förändras till ett ämne ned aktiv verkan eller inaktiveras av aldehyd-dehydrogenas.
Primitiva stamceller har höga halter av aldehyd-dehydrogenas som gör dem motståndskraftiga mot cyklophosamide. Lymfocyter som naturliga mördarceller, B och T lymfocyter har däremot låga halter och de förstörs av höga doser cyklofosamid. Därmed kan cyklofosamid verka dödande på immuncellerna men inte på stamcellerna.

Utifrån erfarenheter av cytotoxisk immunbehandling i samband med blodstamscellstransplantaion har man använt höga doser av cyklofosamid använts vid flera olika sjukdomar skriver författarna. Behandlingen brukar tålas väl det sker en minskning av vita blodkroppar inom 7-8 dagar och därefter återhämtar sig dessa. Man har funnit patienter med minskad sjukdomsaktivitet på MRI vid blodstamscellstransplantation men innan dessa ägt rum och man bara fått den cytotoxiska behandlingen med cyklofosamid. Detta är det första beskrivna fallet i litteraturen där någon fått denna dosering och där det har lett till lång varig förbättring av sjukdomssymtom.

fredag, januari 11, 2008

Leverpåverkan av Aloe Vera

skriver Björn Belfrage och Rickard Malmström
vid Karolinska om i läkartidningen nr 1-2/2008
Det gäller aloe vera som intas via munnen inte som gel som appliceras på huden. Artikel kom till efter att en kvinna i 30-årsåldern visat sig ha förhöjda levervärden och som intog flytande aloe vera i stärkande syfte. Man gjorde då en sökning på Medline och fann tre fall av akut hepatit, med smärtor i buk, gulsot och förhöjda levervärden där patienterna tog aloe vera via munnen.. Vid utredning fann man ingen annan orsak och när patienterna slutade med aloe vera försvann symtomen. Även i läkemedelsverkets register över biverkningar fann man två fall av hepatit och ett fall av icterus och ett fall av förhöjning av några levervärden. Där försvann också symtomen efter utsättande av aloe vera.
I det aktuella fallet finns ingen uppföljning beskriven men klart är att man bör vara observant beträffande drycken aloe vera och biverkningar.
Det är en populär uppfattning av medel som är "naturliga" är ofarliga men så är inte fallet och det är detta ett exempel på.
sune