Hej och välkommen

Hej och välkommen. Bloggen handlar om livsstilsfrågor och att leva med kronisk sjukdom. Här lämnas inga medicinska råd. De bör ges öga mot öga.

Translate

fredag, oktober 26, 2007

Om infektioner och skov.


Professor Hugh Perry - om biologi bakom skov
Hugh Perry är professor vid Högskolan för Biologiska vetenskaper, Southamptons Universitet . Han är professor i experimentell neuropathology Här en sammanfattning av vad han säger:

Hur ser biologin ut bakom skoven som MS-patienter får?
Vi vet att några skov föregås av infektioner.Men hur dessa infektioner leder till ett kliniskt skov vet man inte.

Infektioner som orsak till MS och orsak till skov
Rollen som orsak till MS är mycket komplicerad fråga
I många år har man funderat över om det är en speciellt infektionagens (bakterier, virus) som framkallar infektion eller det finns av många olika infektionsagens.

Jag läste nyligen en diskussion på neuroportalen om skov och
infektioner. Enligt Hugh Perry ligger det till såhär. På MS portalen länkas också till den här sidan.

Man vet ganska säkert att omkring en tredjedel av skov föregås av systeminfektioner som lung inflammationer eller urinvägsinflammation.( mina tankar Det betyder att man kan ha många infektioner utan skov och det är bara genomsnittssiffror. Men i genomsnitt tror man sig ha funnit att vart tredje skov föregås av sådan infektion. Man får dock inte glömma att infektioner är ganska vanliga och det kan hju finnas samband i tid utan att det är orsak och verkan. Men MS är en sjukdom som engagerar immunförsvaret så det vore ju inte helt otänkbart om infektioner triggar igång ett skov.)
Vi vet föga om hur dessa infektioner kommuniceras till hjärna


Forskningsplaner
Hur molekyler som cirkulerar i blodet kommunicerar med hjärnan, vi vet vet att de kommunicerar över blod-hjärnbarriären.
Vi vet inte vilka nyckelmolekylerna är, om vi finner dessa kan vi stänga av dessa nyckelmolekyler utan att stänga av immunsysteme
t.

Här är några råd från national MS society länk se ovan.

  • Noggrann handhygien. Tvål och vatten. Tvätta längre än 15 sekunder, och det är längre än du tror. Glöm inte naglar och mellan fingrar. På fråga doktorn tror jag att man visade handtvätt förra veckan. Man kan nog se det via nätet När du stänger av vattnet gör det med armbåge eller med papper för att inte smutsa ner dig igen. Använd gärna papper när du öppnar dörren och skall gå ut från offenlig toilett. Om du inte har tillgång till vatten och såpa använd hygienserviett.
  • När du hostar använd engångsnäsduk och inte handen för att stoppa spridning av virus.Om du inte har näsduk skydda med armbågen.
  • Ta influensa vaccin. Själv tar jag inte detta för jag fick ett allvarligt skov dagen efter jag tagit en sådan spruta och jag kan inte låta bli att koppla ihop det, men forskningen säger att influensavaccination är säkert vid MS och rekommenderas.
  • Om du får en smittsam infektion, snuva. Sprid den inte till andra. Isolera dig i möjligaste mån. Stanna hemma från för att skydda andra.
  • Telefonen kan vara en smittspridare. Rengör den.
  • Och så de vanliga råden, lev hälsosamt.
P/s

tisdag, oktober 23, 2007

Allt är inte DNA

Läste följande på Åsa Nilsonnes blogg. "James Watson fick Nobelpriset 1962 för sin upptäckt av DNA-molekylens struktur. Han är amerikan, och verkar tro att det finn en ras av människor som kännetecknas av mörk hud, och att det går att uttala sig kollektivt om dessa." Det är inte alltid Nobelpristagare garanterar att man är ett geni men kan till och med vara en dumbom. De var ju två om upptäckten Watson och Crick. Kanske var det som med Sherlock Holmes och dr Watson att det var inte Watson som var geniet. Men det är nog så att man kan vara oerhört intelligent och samtidigt fruktansvärt dum. Genetiken bestämmer inte allt; miljön har en del att säga till om.


Jag fick på ett avsnitt i bloggen som handlade om thymus en fråga kring påverkan på thymus av stress. Och om stress i barndomen kan leda till skador på thymus. Frågaren C.J. skriver: En del vuxna har thymus som fortfarande fungerar och några får problem av det medan andra inte får det...
"Min fråga är ifall stress hos barnet kan skapa dels ett sämre fungerande immunförsvar och eventuellt ett felaktigt fungerande immunförvar. Min erfarenhet är att den vuxnes problem ofta skapas i barndomen."

Jag kan väldigt litet om detta, och har jag kunnat det tidigare så har jag glömt mycket. Tyvärr så har jag en period för några år sedan slängt mycket av mina anteckningar och även böcker. Jag trodde då att jag aldrig mer skulle kunna ta del av vad som fanns att läsa. Jag ville andra skulle slippa att rensa efter mig. Men nu saknar jag det här ibland men, som tur är finns internet.

Kan skakande upplevelser och situationer inverka på hälsan hos barn?Jag skrev för någon tid om Arv och Miljö inspirerat från Sapolsky bok Varför Zebror inte får magsår:

"I ett barnhem A styrde fröken Grön med kärlek och omtanke. I det andra B förde fröken Svart regemente. Och så efter 24 veckor slutade fröken Grön och fröken Svart tog över hennes barnhem. Det fick kraftiga konsekvenser för båda barngrupperna. Det var en tragedi för fröken Gröns barn. Dock gav det forskarna ett mycket lärorikt material."

Det verkar synnerligen troligt att miljön kan inverka mycket på barns utveckling. I samma bok beskrev för övrigt Sapolsky ett experiment på barn som utfördes av någon diktator för länge sedan. Barnen fick inte tala med någon för man ville se vilket språk de skulle utveckla, däremot fick de mat och kläder men isolerades i övrigt. Naturligtvis utvecklade de inte något språk- de dog.

Sapolsky skriver också om en period då man började uppmärksamma plötsligt spädbarnsdöd. Till synes helt friska spädbarn hittades döda i sina sängar. Oftast blev detta uppmärksammat i rika familjer med välnärda och välvårdade barn. Och när de undersöktes fann man att de hade en vad man trodde förstorad thymus. Detta var i röntgen-strålbehandlingen barndom. En period gjorde man därför så att man strålade spädbarn över området där thymus fanns för att förebygga spädbarnsdöd. Det var nog samma period som man i mondäna skoaffärer hade röntgenapparater för att se om skorna passade. Den här behandlingen fick naturligtvis svåra konsekvenser för de här barnen som utvecklade cancrar i området, kanske speciellt sköldkörtelcancer. Och dessutom byggde det på att läkarna var felinformerade. De visste inte att normala spädbarns thymus ser ut på det sättet.

Läkarna på den tiden trodde nämligen att thymus såg ut som hos de spädbarn som de brukade obducera. Det var barn från eländiga förhållanden, ofta från barnhem, som varit sjuka länge i kanske tbc eller annan sjukdom och var undernärda. Barn från så kallade bättre familjer blev inte dissikerade och forskade på. De här barnens thymus hade till följd av fysiskt och psykisk stress skrumpnat ihop och fungerade troligen dåligt. Så visst finns det klart visat att stress på något sätt också påverkar thymus och det är väl inte otroligt att det skulle kunna inverka på immunsystemets funktion längre fram i tiden för deras kamrater på barnhemmen som överlevde.
Det här är också en sedelärande historia på ett annat sätt; det är inte säkert att pengar kan ge dig den bästa vården men ibland är det så.

Jag tänkte att posttraumatiskt stressyndrom kunde vara ett område man forskat kring detta. Läste på denna sajt om den. Medline Plus.

Vad är posttraumatiskt stress syndrom (Post Traumatic Stress disorder, PTSD).

Det är ångesttillstånd där man upplevt extremt uppskakande händelser, som naturkatastrofer, krigstillstånd, sexuella övergrepp och andra extrema händelser som man inte lyckats komma över.

Symtom kan vara :
  • Man har mardrömmar, flashbacks ( dvs händelserna återkommer då man påminns om dem på något sätt)
  • Mycket ansträngning går åt till att inte tänka på det, att undvika sådant som kan påminna.
  • Man kan ha minnesluckor om vad som har hänt.
  • Man kan känna sig emotionellt kall och ha oförmåga att anknyta till andra.
  • Sömnsvårigheter.
  • Lättirriterad, arg och oberäknelig.

Man har tittat en del på fysiska hälsan totalt och PTSD. Om man håller sig till vad patienten berättar om vad denne gått igenom och de konsekvenser det haft för hälsan så finner man starka sådana samband. Men där finns samma svårighet som alltid när man skall komma koppla ihop saker i efterhand. Det är till exempel mycket svårt att koppla MS utveckling till stress. Det går nog nästan alltid att finna sådana händelser i efterhand. Den enda undersökning som jag tycker är riktigt bra är en dansk undersökning där man tittat på alla föräldrar som förlorat ett barn under en viss period och då fann man att de hade utvecklat MS i större frekvens än de andra föräldrarna.

Beträffande PTSD och det patienterna berättar att de har gått igenom i det militära eller när de blivit sexuellt utnyttjande som barn är de fynd läkarna sedan gör om sjukdomi sämre överensstämmelse läser jag på sajten Medline Plus. Beträffande naturkatastrofer fanns möjligt samband. Det finns emellertid två rapporter som talar för samband mellan sexuellt utnyttjande i barndomen och också vanvård och sjukdomar som cancer, ischemisk hjärtsjukdom och kronisk lungsjukdom. Det fanns också samband mellan PTSD och behov av vård.

Det pågår en hel del forskning kring det här men kanske mest på krigsveteraner från Gulf och Irakkrig. En del tänkande går ut på att den här typen av skada leder till neurokemiska förändringar i hjärna. Dessa kan ha både psykologiska och beteendemässiga effekter på hälsan. De skulle kunna skapa neurokemiska förändringar som gör att man lättare utvecklar högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom. Man har också fynd som tyder på att de neurokemiska förändringar kan påverka sköldkörteln och andra hormonproducerande organ, med ökad mottaglighet för infektioner och immunologiska sjukdomar associerade till posttraumatiskt stress.

Det finns också forskning om posttraumatisk stress och påverkan på hjärnans minnesfunktion och nybildning av celler. Jag har skrivit lite angränsande om det här. . En del finns att läsa på en sida som handlar om sexuellt våld och posttraumatisk stress disorder på denna sajt.

I korthet går det bland annat ut på att en del av hjärnan, det prefrontala cortexområdet har en modulerande inverkan på emotionella reaktioner som kommer i ett område som heter amygdala. Vid posttraumatisk stress så lyckas inte den det prefrontala området sända dämpande impulser till amygdala området. Man har visat att vid vissa fall av PTSD så kan man inte se en ökad genomblödning i prefrontala området som man normalt ser vid olika stressande stimuli.
Man har också funnit att PTSD kan ge skador i bland annat hippocampusområdet så att den nybildning man av celler som kan ske där minskar. Hippocampus har en nyckelroll i minnesfunktionen.
P/s

söndag, oktober 21, 2007

Endocannabinoida systemet

Förutom de välkända sätt biologiska varelser har utvecklat som försvar och för överlevnad typ stressmekanismen, immunförsvaret finns även en del mindre kända system. Immunförsvaret är uppbyggt för att kunna försvara oss mot mikroorganismer och det är då förmågan att känna igen äggviteämnen det hela cirklar kring. Men det finns som sagt andra system, t. ex. det endocannabinoida systemet som är uppbyggt kring signalsubstanser som är företrädesvis fettlösliga.


Raphael Mechoulam från Hebrew University of Jerusalem, Faculty of Medicine Department for Medical Chemistry and Natural Products om det endocannabinoida systemet berättar om upptäckten av endocannabinoida systemet i länkade artikel.
Här är min tolkning av vad han berättar:

Allmänt om Cannabis och forskning däromkring.
Cannabis (hasch) är den vanligaste illegala drogerna världen över. Dess användning ökade i nästan alla EU länder under 1990-talet speciellt hos ungdomar och skolelever-studenter. Cannabis används mest mellan 15-24 års ålder. Det är viktigt att förebygga bruk hos ungdomar, vilket understryks av bevis för att ett tidigt bruk är starkt knutet till att man utvecklar missbruk och beroende. Jag har i mitt arbete sett många ungdomar få sina liv förstörda av missbruk och inte sällan också de anhörigas.

Hasch är illegalt och det vitt omfattande bruket och missbruket har gjort det svårt att forska både grundforskning och klinisk forskning om cannabis.. Å andra sidan har det stimulerat ansträngningar att identifera vilka de psykoaktiva komponenterna är i cannabis. Som en följd av detta upptäcktes det endocannabinoida systemet, vilket har visat sig vara involverat i de flesta fysiologiska systemen; nerv- hjärt/kärl-immun- fortplantningssystem m fl.

Ett viktig del av endocannabinoida systemet är neuroprotektion-nervskydd, som man funnit verka vid en lång rad processer av typ ångest, depression, cancerutveckling, kärlens förmåga att vidga sig till bildning av ben och graviditet.Cannabinoider och endocannabinoider kan vara en medicinsk skattekista som väntar på att upptäckas.

Så vad är det endocannabinoida systemet?
Under 1960 talet upptäckte man THC eller tetrahydrocannabinol, den komponent i haschplantan som gör någon hög. Efter det har det kommit tusentals artiklar om THC. I vissa länder är den till och med använd som terapeutisk medicin mot illamående,aptitstärkande och det har förvånande nog har det inte blivit en illegitim drog- haschbrukarna föredrar växtbaserad hasch eller marijuana.
.
80-talet fann man att tetrahydrocannabinol binder sig till specifika receptorer i hjärnan och ute i kroppen och att detta kan starta flöde av biologiska processer som leder till de välkända hascheffekterna. Man antog att cannabinoidreceptorn inte bildades på grund av marijuana växten ( som genom en naturens nyck binds till receptorn) utan på grund av att det inom hjärnan fanns egna komponenter och att dessa signalsubstanser tillsamman med cannabinoidreceptorerna är en del av ett nyupptäckt biokemiskt system i människokroppen som kan påverka ett flertal fysiologiska skeenden. På 1990-talet lyckades Raphael Mechoulams grupp isolera två sådana endogena cannaboida komponenent; en från hjärnan kallad anandamide och en annan från tunntarmen kallad 2-arachidomoiyl glycerol (2-AG).
Neuroprotektion ( nervskyddande funktion)
2-AG har identifierat både i CNS och perifert i kroppen. Exempelvis trauma mot hjärnan (lättare hjärnskakning till allvarlig hjärnskada), ökar halterna av 2-AG hos möss.
Både det egna 2-AG och sådant tillfört utifrån har visats att vara nervskyddande vid slutna huvudskador, syrebrist och vid excitotoxicitet ( ungefär nervceller tillförda signalsubstanser i skadlig mängd vid djurförsök). Dessa effekter kanske kommer av cannabinoidernas funktion att kunna verka genom olika biolkemiska mekanismer.
2-AG hjälper också till att reparera blod-hjärnbarriären efter en traumatisk skada. Endocannabinoiderna verkar genom särskilda cannabinoida receptorer av vilka CB1 receptorn är vanligast i CNS. Möss vars CB1 receptorer slås ut uppvisar sämre återhämtning efter en traumatisk skada och svarar inte på behandling med 2-AG. Under de senaste åren har flera forskargrupper funnit att också CB2 receptorer bildas i hjärna speciellt som en funktion av neurologiska sjukdomar och aktiveras tydligen av endocannainoiderna som skyddande mekanism.

Under däggdjurens historia har det utvecklats olika system för att skydda mot skada orsakat av yttre attacker. Sålunda finns immunsystemet var huvudroll är att skydda mot mikroorganismer som baciller och att reducera skador orsakade av dem. Analoga biologiska skyddande system har ocks utvecklats för att skydda mot attacker mot andra former av angrepp. Dessa är dock mindre kända. Under senaste åren har Mechoulams grupp i samarbete med en annan forskar grupp visat att endocannabinoida systemet, fastän via olika biologiska vägar, minskar skador som orsakas av trauma mot skall och hjärna. Det minskar bland annat hjärnödem ( svullnad i hjärna) och följder av detta.


Det kliniska värdet


Man tror dessutom att endocannabinoida systemet kan vara involverat i utvecklingen av hjärnskada som förekommer vid allvarlig leversjukdom, ett neuropsykiatrisk tillstånd som kommer vid kraftig levernsvikt.( hepatisk encefalopati) I en djur modell funnit att 2-AG ökas. Genom tillförsel av 2-AG förbättras den neurologiska funktionen i form av aktivitet och kognitiv funktion. Aktivering av CB2 receptorn genom ett ämne förbättrar också neurologiska funktionen. Forskarna drog slutsatsen att endocannabinoida systemet kan spela en viktig roll i utvecklandet av hepatisk encefalopti. Påverkan av detta system genom att tillföra ämnen som verkar på CB2 receptorn och möjligen sådana som motverkar CB1 receptorerna kan vara möjliga behandlingsvägar. Endocannabinoida systemet är vanligen involverad iskyddande funktioner avseende en lång rad av neurologiska sjukdomar som MS, Alzheimer och Parkinsons sjukdom.
Ett antal ytterligare endocannaboider är kända idag inom det endocannaboida systemet.

P/s

måndag, oktober 15, 2007

sammanfattning av R.L Swanks studie Fat-Oil Relationship

En studie avseende diet med lågt intag av mättade fetter


sammanfattning av R.L Swanks studie Fat-Oil Relationship
( från Swank Multiple Sclerosis Clinic, Department of Neurology, Oregon Health Sciences, Portland, Oregon.
Mellan 1949 och 1984 intog 120 patienter med multipel skleros en fettreducerad diet. Fett, olja och proteinintag, handikappsgrad och död bedömdes. Med en daglig fettkonsumtion på mindre än 20,1g per dag( genomsnitt 17g/dag) dog 31 % (död av alla orsaker) och försämringen var liten.

Ett dagligt intag av mer än 20 g/dag( igenomsnitt 25 och 41g) medförde allvarligt handikapp död av 79 respektive 81 procent. Oljeintag innebar en idirekt relation till fettkonsumtion. Minimalt handikappade patienter som följde dietrekommendationer försämrades föga eller inte alls och bara 5 % överlevde inte studien medan 80 % som misslyckades att följa dietrekommendationerna dog (död i MS). De moderat handikappade och allvarligt handikappade som följde dietrekommendationerna noga utvecklades långt bättre än de som misslyckades följa dieten. I allmänhet gick det bättre för kvinnor. De patienter som behandlades tidigt hade bättre utveckling än de vars behandling kom senare. Hög känslighet för fetter antyder att mättade fetter från djurvärlden är involverade i utvecklingen av MS. (Nutrition 1991;7:368-376)

Det här är en del av varför jag följer denna diet.
P/s

söndag, oktober 14, 2007

Tyvärr rökare, ny rapport om rökning och MS



Det är inte länge sen det kom en rapport om rökning och MS som sa att rökning inte hade någon effekt på MS, men igår presenterades en rapport i Prag där man undersökt 368 MS patienter och

Analys av patienterna och jämförelse av bilder med magnetkamera visade att rökare hade högre grad av handikapp och mindre hjärnvolym än ickerökare enligt Robert Zivadinov, M.D., Ph.D., UB professor i neurologi,(UB's Jacobs Neurological Institute, the university's Department of Neurology in its School of Medicine and Biomedical Sciences.) UB University of Buffalo inte långt från Niagarafallen( nåja)
Han säger också att cigarettrök har många egenskaper som är giftiga för CNS och cigarettrök har kopplats till högre mottaglighet för MS liksom risk för progressiv multipel skleros.

Källa Science Daily
P/s

onsdag, oktober 10, 2007

Mindfulness Meditation


av Jon Kabat-Zinn

Meditation tycker jag gett mig en del vad beträffar hantering av stress och oro. Jon Kabat-Zinn är nog ikonen vad beträffar mindfulness. Startade Stress Reduction Clinic 1979 där man sedan dess tagit emot tusentals patienter med olika diagnoser. Det här är ett vägledning om meditation med både information om vad det är och guidade meditationsövningar.
På engelska. Man skall egentligen inte vara rädd för det för man måste lyssna om flera gånger och det kan vara en bra träning av språket.
P/s

Vem är det som bestämmer i ditt liv? av Åsa Nilsonne


samt tvillingboken Att leva sitt liv, inte vinna ett krig
en bok av psykiatern Åsa Nilsonne där hon bland annat går igenom en del mindfulnessövningar men även i övrigt ger del av vad som hon anser kan verka utvecklande och kan ge själslig hjälp. Anna Kåver leg. psykoterapeut och handledare i kognitiv beteendeterapi är författaren till andra halvan av boken och ger sin bild från ett annat men kompletterande perspektiv.
P/s

fredag, oktober 05, 2007

Om monoklonala antikroppar



Källa

MS är en immunopatologisk sjukdom förmodligen autoimmun, vars utveckling är beroende av miljö faktorer och ärftliga faktorer. När man utvecklar nya behandlingsstrategier för sjukdomen följer detta utvecklingen avseende hur man ser på sjukdomens natur och vilka modeller man har. Nuvarande modeller MS immunologiska sjukdomsutveckling gör att man siktar in sig på olika molekyler bland annat monoklonala antikroppar.

Man tittar också på ett antal nervskyddande samt nerv- och myelinreparerande sätt att angripa sjukdomen, men det är långt fram i tiden, Ett av de mest mångsidiga ämnena är de terapeutiska monoklonala antikropparna (mAbS). Monoklonala antikroppar görs av en enda klon av B lymfocyter. En monoklonal antikropp (mAb) är en antikropp med många genetiskt identiska kopior. Köhler och Milstein fick Nobelpriset för pionjärarbete inom detta område1984. Den biologiska ingenjörskonsten och MAbs teknologin har gått kraftigt framåt sedan dess.

Moderna terapeutiska antikroppar är genetiskt gjorda molekyler skräddarsydda för olika tillämpningsområden.Det uppskattas att över en fjärdedel av alla bioteknologiska medel under utveckling är monoklonala antikroppar. Mycket av vad som är tilltalande med mAbs som läkemedel kommer från det faktum, att de är naturliga ingredienser i kroppen, varför varje biverkning troligen är beroende på deras speciella verkningmekanism, medan konventionell småmolekylära farmakologiska medel har kemiska giftverkningar i tillägg till verkningsmekanismens biverkningar. Fler än trettio kimeriska, humaniserade eller helt humana antikroppar används rutinmässigt eller undersöks i kliniska försök avseende olika sjukdomstillstånd.

Tysabri är en monoklonal antikropp som redan är godkänd för MS. För Mabcampath /Campath är fas III undersökning påbörjad. Rituximab är en tredje där studier pågår. Lägg märke till bokstäverna mab, det antyder ofta att det är en monoklonal antibody-mAb. Tysabri heter till exempel natalizumab som generiskt ämne.

P/s

onsdag, oktober 03, 2007

Riktlinjer för utmattningsreaktion


För en tid sedan kom socialstyrelsen för riktlinjer avseende sjukskrivning. Flera av riktlinjerna väckte debatt men kanske främst riktlinjerna beträffande utmattningsdepressionen. I veckans läkartidning tas det upp igen . Man skall utreda det vidare och det är professor emeritus Marie Åsberg som kommer att vara sammankallande.
I tidningen finns en intervju med henne. Hon har forskat på utmattningssyndrom sedan 1998 och deltog i socialstyrelsen kunskapsöversikt över sjukdomen "Utmattningssyndrom-stressrelaterad ohälsa"

I förra gruppen valde avseende riktlinjer valde man att inte ha henne med utan hade i stället psykatern Åsa Kadowaki, som också intervjuas i samma nummer.
Utmattningssyndrom är enligt Marie Åsberg ett stressinducerat tillstånd som åtföljs av biokemiska förändringar. I intervju med Åsa Kadowake framskymtar inget av detta utan det är mera ett tillstånd som betingas av att sjukskrivningsregler ändras, att det bedrivs curlingsjukvård där man tillmötesgår patienternas önskemål om sjukskrivning utan att försöka att försöka hjälpa patienterna att ta tag i obehagliga känslor. Patienterna behöver hjälp med att ändra förhållningsätt i sin totala situation. Hon arbetar med beteendeterapi.

Båda är eniga om att utmattningssyndrom är lätta att förebygga. Där håller jag inte med. Det är mycket i dagens situation som inte är så lätta att styra i vare sig privata livet eller i arbetet. Däremot går det att förebygga. Dels genom att förebygga det strukturellt, rensa bort faktorer i liv och miljö på ett samhälleligt plan ( från lagar och regler i Sverige ner till individuell nivå. Här kan faktiskt sådant som hur massmedia fungerar och liknande inverka och mycket annat) Men man kan också förebygga sjukskrivningar hos de som redan börjat få symtom på utmattning. Det är inget som kommer över en natt utan rör sig ofta om månader och år. En viktig skiljelinje för många tyckte jag var om man orkade sova ordentligt. Då fanns en chans att man kunde återhämta sig.
Jag skrev lite om utmattningssyndrom här.

Båda fraktionerna har något viktigt att säga men när man går ut med att sjukskrivning skall helst inte förekomma och absolut inte längre än 14 dagar, då har man inte riktigt förstått allvaret i en del av fallen. Vad som tagit tjugo år att utveckla är svårt att tro att det går över på 14 dagar som professor Ingvar sa i kunskapskanalen häromdagen avseende de skador på hjärnan man tror att man kan få av stresshormon.
Programmet går i repris den 6 oktober.
P/s

Nord-sydgradienten i Australien




Förekomsten i USA . Case control siffror på krigsveteraner med MS. Boendeort innan det ryckte in . Man jämför de som har sjukdomen med de som inte har den. Man skall alltså jämföra med siffran 100 i det här fallet. Siffror över 100 betyder att sjukdomen är vanligare i den staten än om de är under 100. I Idaho ( på gränsen mot Canada) är det 171 medan i sydliga Florida är det 48.

Första stamcellstransplantationen i Sverige avseende MS


Reportage i Aftonbladet.